GESTADS KYRKA Vänersborgs kommunBESKRIVNING OCH HISTORIKKyrkomiljönGestads medeltida socken är del av ett historiskt kärnområdei Dalsland. Kontakterna över vattnet har långtradition och kristnandet av Dalsland skedde från Västergötland.Dalsland, liksom Värmland, hörde tidigaretill Skara stift. Gestad har från medeltiden varit annexförsamlingtill Bolstad tillsammans med Erikstadoch Grinstad men överfördes 1962 till det då nybildadeBrålanda pastorat, också bestående av Sundals-Ryrs församling. De båda sistnämnda hörde tidigare tillFrändefors pastorat.Gestads sockens norra del utgörs huvudsakligen avfullåkersbygd på Dalboslätten, medan den avsmalnandesydöstra delen och den övriga kusträckan mot Vänerndomineras av småkuperad skogsmark. Genom närhetentill Vänern har sjöfarten haft betydelse och Sikhallvar tidigare en viktig hamnplats. Gestad är en utprägladlandsbygdsförsamling och bland gårdarna på slättenframträder Lövås egendom, tidigare säteri.Kyrkan är belägen i socknens norra del. Den vitputsadesten<strong>kyrkan</strong> uppfördes 1795-99 på en kulle ca 400 msöder om dess föregångare. Den äldre <strong>kyrkan</strong>, troligen1200-tal, tillhörde den speciella grupp medeltida tegelkyrkorsom funnits i Dalsland. På Lövås marker, caen kilometer söder om den nuvarande <strong>kyrkan</strong>, finnsvid Murängen lämningar efter vad som antas ha varitytterligare en tegelkyrka från 1200-talet. I Gestads sydöstradel uppfördes 1926-27 Timmerviks kyrka medfrivilligt insamlade medel efter initiativ av dåvarandekyrkoherden i Bolstads pastorat L M Engström. Gestadskyrka ligger på den s.k. Kyrkebykullen omgiven av detöppna slättlandskapet. Förbi <strong>kyrkan</strong> och ett mindresockencentrum leder en landsväg i nord-sydlig riktning.Mitt emot <strong>kyrkan</strong>, på andra sidan vägen ligger enf d prästgård (1921), ombyggt till församlingshem ochnärmast norr om kyrkotomten en välbevarad f d skolbyggnad,nu privatbostad, från tiden kring 1900 .Till kyrkoanläggningen hör <strong>kyrkan</strong> med omgivandekyrkogård, ett bårhus och en faluröd ekonomibyggnad(1930-tal), norr om kyrkogården, samt ett gulpanelatförsamlingshem (f d prästgården) med en plåtklädduthusbyggnad. Bårhuset beläget vid kyrkogårdensnordöstra hörn uppfördes 1957 efter ritningar av arkitektAxel Forssén och är vitputsat med skiffertäcktsadeltak.KyrkoanläggningenKyrkogården har en rektangulär form i sydväst-nordostligriktning med <strong>kyrkan</strong> i dess norra hörn. Kyrkogården123
avgränsas i väster av landsväg och i norr av en mindregrusväg. I övriga väderstreck finns öppen åkermark.Kyrkogårdens äldsta del ligger närmast <strong>kyrkan</strong> i söder.Utvidgningar har sedan skett mot söder 1859, mot öster1895 och senast ytterligare mot söder 1970. 1895års utvidgning fick sin nuvarande kvartersindelningefter ritningar av trädgårdsarkitekt Samuel Kaldén,Karlstad, 1945. Kyrkogården kantas av en kallmur längsdess äldre delar mot vägarna i väster och norr. Längsövriga sidor avgränsas den av låga häckar. Stora lövträdväxer utmed sidorna. Entréerna till kyrkogårdenär försedda med smidesgrindar, mot väster med höganaturstensstolpar och mot norr med cementputsadestolpar. Ingång finns även i söder. Gångarna närmast<strong>kyrkan</strong> är belagda med konststensplattor, övriga är grusade.Gravarna är i huvudsak gräsbevuxna med undantagav några grusade gravar på de äldre delarna. Denyngsta delen längst i söder är ännu bara delvis tagen ibruk för gravläggningar. Längs västra kyrkogårdsmurenfinns några smidda gravkors uppställda.Kyrkan är uppförd i sin helhet 1795-99 av naturstensamt till viss del återanvänt tegel. Dess ursprungligaplanform är bevarad med kraftigt torn mot väster(nordväst) samt ett tresidigt avslutat kor och en utbyggdsakristia mot öster (sydost). Ingångar finns frånväster till vapenhuset i tornets nedervåning, mitt pålånghusets sydsida samt till sakristian från söder. Påtornets södra sida leder en trappa av tegel direkt uppi tornet utan förbindelse med vapenhuset eller långhuset.Kyrkans fasader är täckta med vit spritputs samtsläta omfattningar kring fönster och portar. Längs takenlöper en profilerad takgesims. Samtliga tak är skiffertäckta,tornets tälttak kröns av ett plåtklätt fundamentmed ett kors på glob. Fasaderna genombryts avstora smårutiga rundbågiga fönster. Ovan långhusetssödra port finns ett vitmålat mönsterspröjsat rundbågigtfönster. Övriga fönster, liksom tornets ljudluckorär målade i gröna och bruna kulörer. Södra tornportenär beklädd med grön horisontell panel och har ettäldre kraftigt lås. Vapenhusporten är en grön parspegeldörrav yngre datum med glasade övre partier. Södralånghusporten liksom dörren till sakristian är täckta avkopparplåt. Ovan vapenhusporten finns en svartmåladinskriptionstavla av trä med ljus text ” Gestads kyrka,genom kontr prost E M Florelii försorg, ryttmästare AAminoffs nit och församlingens endrägt, på 4 år uppbyggd.Invigdes den 1/1 1800.Kyrkorummet är rektangulärt med tresidigt förhöjt kori öster och orgelläktare i väster. Det ljusa kyrkorummetmed många och stora fönster har en sparsmakadkaraktär med inredning huvudsakligen från 1900-taletsbörjan i klassiserande stil. Golvet består av lackadebrädor och väggarna är putsade i en beigegul kulör.Taket är ett rosafärgat brädtunnvalv med en profileradtaklist i grönt och blått. Dörrarna till vapenhuset ochmot söder är parspegeldörrar i grönt och beigt meddörromfattning mot söder utformad som en tempelgavel.Enkelspegeldörren till sakristian är grönmålad.Kyrkorummets fönster är ljust gröna.Altare av trä är grönmålat. Både altaruppsatsen ochpredikstolen tillkom 1913-14 efter ritningar av arkitektHjalmar Tessing, Skara. Altaruppsatsen, måladi gröna, beiga och blå kulörer har en tydligt klassiserandestil utformad som en tempelgavel med kannelerandepilastrar krönta av en fronton som ett ramverkkring en oljemålning. Tavlan föreställer den drunknandePetrus som räddas av den på vattnet ståendes Jesus.Det är en kopia av en litografi från 1833 av den tyskekonstnären P Blockhorst målad av Theodor Wahlström,Lödöse. Nederst på tavlan står det ”Herre, hjälp mig”.Den rektangulära altarringen, troligen från 1913-14,har svagt rundade hörn och en sluten barriär i klassiserandestil med marmorerade speglar och förgylldalister. Predikstolen är relativt enkelt utformad med bla marmorerade speglar på den femsidiga korgen ochtrappbarriären. Baldakinen kröns av ett förgyllt korsoch på dess insida finns en förgylld text: Luc Ev 11-28.Kyrkans dopfunt i sandsten är av västgötskt ursprungoch beskrivs som ett ”praktexemplar”. Den har dateratstill 1200-talet och är en för Dalsland ovanlig typ.Karakteristiskt är bården av växtornamentik längs övrekanten.Bänkinredningen består av tre vägganslutna kvarter,delade av mittgången och tvärgången till södra porten.De öppna bänkarna är troligen från 1800-talets slutmen ombyggda. De har tidstypiska rektangulära gavlarmarmorerade i brunt och i övrigt gröna och blå.På läktarens finns tre bänkar kvar i en ursprunglig utformning.Läktaren har ett smalt framskjutande mittpartioch bärs upp av tio grönt marmorerade fasadepelare med förgyllda lister kring kapitälen. Barriärenär grönmålad med marmorerade speglar med delvisförgyllda profilerade lister. Orgeln på läktaren är från1893 och har en klassiserande fasad, delvis förgylld,och med ornamentik i form av växtslingor, facklorsamt en harpa överst.ByggnadshistorikDen nuvarande <strong>kyrkan</strong>s föregångare antas vara byggd på1200-talet och tillhörde den speciella gruppen medeltidategelkyrkor i Dalsland. I det medeltida Skarastiftetfinns endast sju kända sockenkyrkor av tegel, vilka allavar belägna i Dalslands östligaste härader, närmast Vänern.Av dessa har endast kyrkorna i Ör och Grinstadsamt Tösse gamla kyrka bestående murverk. Den nuvarande<strong>kyrkan</strong>s mer kända föregångare låg ca 400 meternorrut, lågt belägen i ett sankt område intill en liten å,Lillån. Med tanke på den omgivande kyrkogården ansågsplatsen olämplig. Beslutet om nybygge föranleddesockså av <strong>kyrkan</strong>s dåliga skick samt otillräckliga storlek124
Change language