KYRKOR - Svenska kyrkan

kans föregångare ha legat. Den södra delen är troligenyngst, uppgifter finns om utvidgningar 1841 ochi början av 1900-talet. Vid det senare tillfället uppgeskyrkogården nära nog fördubblats. Enligt uppgift skallsydöstra delen tidigare ha brukats som kolerakyrkogård.Mot väster, söder och norr finns ingångar medstolpar av natursten utan grindar. Mot öster finns ensvart smidesgrind med naturstensstolpar. Kyrkogårdensyngsta delar (1931 och 1976) i sydväst inramas huvudsakligenav låga häckar. På 1931 års del finns ettmittparti med kalkstenshällar lagda som en svagt sluttandebred trappa eller terrassering ned mot ån ochsom inramas av häckar och buskar. På kyrkogårdensom helhet är de större gångarna asfalterade och demindre grusade. En påfallande stor andel av gravarna ärgrusade. Kyrkogårdens yngsta del, längst i söder, bestårav en stor gräsyta förutom en minneslund inramad avbjörkar. Av särskilda gravar på kyrkogården märks engravhäll inramad av ett svart smidesräcke vid sakristianpå kyrkans östra sida. Gravhällen är för kyrkoherdenAndorus Asmundi Lithenius, död 1663.Kyrkan är en stor enskeppig vitputsad salskyrka i stenuppförd i sin helhet 1797-1800. I väster finns tornmed en öppen lanternin och öster om det tresidigakoret finns en sakristia. Ingångar finns från väster genomvapenhuset i tornets nedervåning, mitt på södralångsidan samt till sakristian från söder. Kyrkans gråstensmurartäcks av slätputs på långhuset och spritputspå tornet. Snickerierna är huvudsakligen blåmålade.Långhusets brutna tak liksom sakristians sadeltak ärskiffertäckta medan torntaket och lanterninen är plåttäckta.Lanterninen är klädd med brun locklistpaneloch kröns av ett förgyllt kors på en glob. Längs de olikataken löper en profilerad takgesims. Fasaderna genombrytsav stora rundbågiga och smårutiga fönster medsolbänkar täckta av kopparplåt. Långhusets sydport liksomsakristiedörren är klädda med snedställd blå fasspontpanelav yngre datum medan den stora porten tillvapenhuset är svartmålad och försedd med ett äldre lås.I fasaden finns ett antal minnesstenar, bl a över prostenStenberg på södra väggen och på östra sakristieväggenen sten över kyrkoherde Peter P Ekelund.Kyrkorummet är ljust och rymligt med en inredning somdomineras av stram klassicism i ljus färgsättning. Koreti öster är upphöjt två steg och har läktarorgel i väster.Golvet är belagt med kalkstenplattor i koret, mittgångensamt tvärgångarna. I gångarna längs sidorna och i deupphöjda bänkkvarteren ligger fernissade brädor. Väggarnaär vitputsade. Taket är ett ljusblått tunnvalv meden mörkblå taklist med förgyllda hålkäl. Parspegeldörrarnatill vapenhuset, på södra långsidan och till sakristianär, liksom fönstren, gråmålade. På väggen ovansödra dörren finns en förgylld text ”Salig är det folkvars Gud Herran är” och ovan vapenhusdörren finnstexten ”Led mig på dina buds stig”.Altaret är av gråmålat trä. Både altaruppsatsen ochpredikstolen, från 1829, är av imponerande storlekari stram nyklassicism efter ritningar av Jacob WilhelmGerss, Stockholm. Altaruppsatsen är utformad som engrekisk tempelgavel med en fronton buren av kolonner.Den är huvudsakligen målad i gråvitt, grått och gråblåttmed förgyllningar och är tillverkad av spegelfabrikör JF Sällberg, Vänersborg. Den stora altartavlan i dess mittföreställer Jesu uppståndelse och är målad konstnärenPer Krafft d y och skänkt till kyrkan 1818 av prästenHerlog Stenberg, Bolstad. Altarringen är murad ochvitputsad och har en sluten oval barriär. Predikstolenär placerad långt fram på norra långhusväggen. Bådekorgen och baldakinen är runda och målade i gråvittmed förgylld ornamentik. På korgen finns växtbladoch symboler för stentavlorna med ett överlagt kors.Även på väggen mellan korgen och baldakinen finnsett förgyllt listverk. I korets södra del finns en gravhällför överstelöjtnant Elias Rosengrip, död 1740 och hansmaka Helena född Rytting. Kyrkans dopfunt, placerad ikoret, är från 1200-talet och av täljsten.Bänkinredningen är indelad i fyra upphöjda kvarterdelade av mittgång, tvärgångar och sidogångar. Bänkarnaär öppna och har gråmålade ryggar och sitsar. Derektangulära gavlarna samt skärmarna är ådringsmåladei blått med marmorerade fält och gavlarna kröns avförgyllda solfjädersrosetter. Läktaren bärs upp av tolvvitmålade kolonner med förgyllda kapitäl. Den har ettframskjutande mittparti med rundade sidor och bröstningenär indelad i ljust grå spegelfält med förgylldalister och ett grågrönt ramverk. Läktarunderbyggnadenfrån 1980 byggdes ut 1987 med glaspartier mot mittgångenoch kyrkans långsidor och innehåller nu brudkammare,kapprum och toalett. Den stora läktarorgelnär från 1855 med ursprungligt verk och klassiserandefasad, färgsatt i grå kulörer med förgylld ornamentik bla i form av växter, harpa och trumpeter. Orgeln ersattes1922 av en ny men återinsattes 1993 efter en renovering.I kyrkan finns också en relativt enkelt utformadkororgel från 1986.ByggnadshistorikDen nuvarande kyrkans föregångare antas vara byggdpå 1200-talet och tillhörde den speciella gruppen avsju kända medeltida tegelkyrkor i Dalsland. Av dessahar endast kyrkorna i Ör och Grinstad samt Tössegamla kyrka bestående murverk. Kyrkan i Frändeforslåg enligt uppgift ett trettiotal meter öster om dennuvarande. Den gamla kyrkan var vid 1700-talets slutkraftigt förfallen. Drivande kraft bakom nya kyrkanvar dåvarande kyrkoherden och prosten Johan GustafStenberg som beskrivs ha offrat nästan hela sin privataförmögenhet samt lett och övervakat byggnadsarbetena1797-1800.121