KYRKOR - Svenska kyrkan

ByggnadshistorikKyrkan antas liksom flera andra Dalsländska små stenkyrkorvara byggd på 1200-talet med delar av detmedeltida murverket bevarat i långhuset. 1689 skeddeen för sin tid vanlig förlängning mot öster med ett tresidigtavslutat kor. Samtidigt upptogs en ingång frånsöder (igensatt 1876) till det nya koret. Under 1700-talet fick kyrkan en tidstypisk inredning i provinsiellbarockstil. Ett nytt plant tak målades 1746 tillsammansmed predikstolen och läktarbröstningen av deni många kyrkor verksamme mästaren H G Schüffner.Bildhuggaren Isac Schullström bidrog till inredningengenom en predikstol och altaruppsats 1777. Under1700-talet byttes också kyrkans taktäckning från spåntill tegel (1746) för att 1838 bytas till skiffer.Under 1800-talet skedde flera omfattande förändringar,främst åren 1874-76 då ett ljusare och ”renarekyrkorum” eftersträvades. Schüffners målade plana takersattes med det höga ljusa tunnvalvet och de storaspetsbågiga fönsteröppningarna i gotisk stil togs upp.Schullströms predikstol ersattes med en ny, också i gotiskstil och en ny altarordning med ett sammanbyggtsakristieskrank tillkom. Schüffners apostlamålningarpå läktarbröstningen vändes inåt och nya öppna bänkarsattes in. I en strävan till symmetri fick kyrkan entresidig förlängning mot väster 1876 då också ingångenmitt på sydsidan upptogs. Koringången mot söderigensattes och ett vapenhus på västgaveln revs. 1899fick kyrkan sitt första värmesystem, en järnkamin och1919 installerades elektrisk belysning.1926 skedde åter en större renovering med ”återställarkaraktär”.Renoveringen leddes av arkitekterna StenBranzell och Gerdt Stendahl, Göteborg. Schüffnersapostlabilder togs fram och nuvarande altarordningsattes in med målningar av S Lundberg och bildhuggeriarbeten,delvis i en slags barockstil, av Axel Andersson,Göteborg. Nuvarande bänkinredning tillkom ochpredikstolen byggdes om och försågs med en baldakin.Öster om koret tillbyggdes en sakristia.Vid sidan av underhållsarbeten, t ex i mitten av 1960-talet, skedde en tillbyggnad år 1990, ritad av arkitektJerk Alton, Kumla. Tillbyggnaden i två våningar rymmernederst ett kapprum och på övervåningen samlingslokalmed pentry.KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNINGBRÅLANDA medeltida STENKYRKA är belägenvid den slingrande Frändeforsån i den öppna fullåkersbygdenpå Dalboslätten. I samband med järnvägens anläggandeskedde från 1870-talet en centrumförskjutningi socknen då tätorten Brålanda växt fram ca tvåkilometer söder om den medeltida kyrkplatsen. Numerautgörs bebyggelsen närmast kyrkan av en gård ochnågra friliggande bostadshus intill riksväg 45. Kyrkansutseende samt långa och skiftande byggnadshistoria ärtill stor del karaktäristiskt för flera av landskapets småmedeltida stenkyrkor men har samtidigt vissa särdrag.Kyrkan antas vara byggd på 1200-talet med delar av detursprungliga murverket bevarat. Långhuskroppen haren symmetrisk form genom det tresidiga koret i öster(1689) och en tresidig västförlängning (1876). Motöster finns en oktagonal sakristia (1926) med associationertill ett gravkapell och mot väster en tillbyggnadi två våningar från 1990. Kyrkan saknar torn och haren brädklädd klockstapel. Kyrkorummet är ljust ochrymligt med stora spetsbågiga fönster (1876) och etthögt vitmålat trätunnvalv. Inredningen är till stor delfrån en omfattande renovering 1926 och är färgsatt igrå och gröna kulörer. Här märks bl a altaruppsatsen,komponerad av arkitekt Sten Branzell med målningarav S Lundberg och bildhuggeriarbeten av Axel Andersson.Av äldre inredning märks apostlamålningarna påläktarbröstningen av H G Schüffner från 1746.ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning ochanvändning av kyrkan och kyrkomiljön:. det medeltida murverket utgör ett omistligthistoriskt dokument. den bevarade helhetsgestaltningen och inredningen från 1926 års renovering, bl a altarordningen,psalmnummertavlor,bänkinredningen och dekormåleriet i sakristian. de bevarade apostlamålningarna av H G Schüffnerfrån 1746 på läktarbröstningen. sakristians bevarade helhetsgestaltning från 1926. de vitputsade grindstolparna med små skiffertakvid kyrkogårdsentrén söder om kyrkan. den inmurade ”stigstenen” i sockeln vid koretssydöstra sida. klockstapelns betydelse för kyrkomiljön. de äldre gravhällarna utanför koret119