KYRKOR - Svenska kyrkan

Mot landsvägen i öster och mot söder finns kallmurar.Längs kyrkogårdens sidor finns också trädrader medlindar och enstaka ekar. Vid huvudentréerna till kyrkogårdeni söder och sydost finns skiffertäckta vitputsadegrindstolpar. Till nya kyrkogårdens norra del finns enentré med stolpar av natursten och innanför dessa enparkeringsplats. Gångarna på kyrkogården är huvudsakligenasfalterade förutom några mindre gångar somär belagda med stenhällar. På gamla kyrkogården finnsenstaka grusade gravar.Kyrkan är vitputsad med murar av tegel och inslag avnatursten. Vid en ombyggnad på 1660-talet hittadesen tegelsten med årtalet 1219 inskrivet, vilket är kyrkansförmodade byggnadsår. Tegelstenen skall finnasöverputsad på okänd plats i kyrkan. I samband med enutvändig renovering 1993 gjordes en murverksdokumentationsom visar på en ursprunglig tegelkyrka avromansk typ, vilket tyder på att kyrkan uppförts vid1200-talets första hälft eller dess mitt. Under 1660-taletförlängdes kyrkan åt öster och fick en tidstypisk tresidigkoravslutning. Efter tillbyggnader 1887 (sakristiai öster) och 1900 (vapenhus i väster) fick kyrkan sinnuvarande form. 1900 revs ett vapenhus av okänd ålderpå sydsidan. Kyrkan vilar på en delvis putsad sockelav obearbetad marksten. Västgavelns röste består av envitmålad träpanel på en regelstomme. I vapenhusetsnord- respektive sydvägg finns fyra äldre gravhällar inmuradeöver kyrkoherdar. Samtliga tak är belagda medskiffer. Långhuset täcks av ett sadeltak som är valmatöver koret. Valmat är också sakristians tak medan vapenhusethar sadeltak. Långhuset och koret har storagråmålade rundbågiga fönster. Sakristian har också ettrundbågigt fönster i sin östvägg. Vid murverksdokumentationen1993 framkom bl a två romanska fönsterpå sydsidan. Ett av dessa togs fram igen och är belägetväster och ovan långhusets sydingång. Det andra ärmarkerat öster om sydingången. Entrén i söder har enfrån fasaden utskjutande omfattning i slätputs med ettrundbågigt fönster ovan. Porten består av en pardörrmed rektangulära speglar av ekpanel. Liknande portar,täckta med kopparplåt finns också till vapenhuset ochtill sakristian.Klockstapeln strax söder om kyrkan antas vara uppfördunder 1600-talet. Den är klädd med rödfärgadlocklistpanel och har ett sadeltak av skiffer. Dörren ochluckorna är vitmåladeKyrkorummet är rektangulärt med tresidigt förhöjt kori öster. Golvet är av gråmålade träplankor, rutmönstrati koret och i gångarna. Väggarna är vitputsade ochdet platta trätaket är vitt med en dekormålad rödaktigmarmorerad taklist. Dörröppningen till vapenhusetoch innerdörrarna mot söder utgörs av pardörrarmed marmorerade speglar och ådringsmålade ramar.Till sakristian bakom koret finns en motsvarande enkeldörr.Bänkinredningen är väggansluten och indeladi tre kvarter. I koret finns bänkar på både norr- ochsydsidan och på läktaren hela bänkkvarter på båda sidorom orgeln. Bänkarna är öppna men med marmoreraderektangulära sidoskärmar som ger associationertill bänkdörrar. Kyrkans bevarade äldre fasta inredningutgörs av altaruppsats och predikstol, båda i s.k. provinsiellbarockstil. Altaruppsatsen är tillverkad av bildhuggareNils Falk 1737. Nedre delen har ett krucifixflankerat av två träfigurer och spiralvridna kolonner.Även överdelen har träfigurer och liknande kolonner.Altarringens utformning, i nygotisk stil, tillkomvid en renovering 1938. Den har en oktagonal formmed en genombruten barriär utformad med korsformationerinramade av cirklar. Predikstolen från 1762är ett verk av bildhuggare Isac Schullström. Även påpredikstolen finns träfigurer såväl på korgen som påbaldakinen. Predikstolen har också en portal. Ett tredjekänt namn från 1700-talets kyrkoinredningar i stiftetär också förknippat med Örs kyrka. Det är målarmästarenHans Georg Schüffner, ”Guds målare på Dal ochi västra Värmland” som 1747 målade taket. Tyvärr togsdetta bort vid en renovering 1900. Enligt uppgift försvannvid samma tillfälle också målningar av Schüffnerpå läktarbarriären.Läktaren i väster har troligen tillkommit omkring1700 men fick sin nuvarande utformning i klassicistiskstil vid renoveringen 1938. Bröstningen har marmoreradespeglar och i det utskjutande mittpartiet finnsen änglamålning och texter. Läktaren bärs upp kvadratiskapelare vid mittgången och pilastrar vid väggarna,samtliga med profilerade överstycken. Orgelfasaden ien klassicerande stil är enligt uppgift byggd 1918 av JMagnusson, Göteborg. Bland kyrkans äldsta inventariermärks dess dopfunt från 1200-talet och ett triumfkrucifixfrån 1300-talet. Dopfuntens nederdel är av täljstenoch överdelen av sandsten. Enligt uppgift är en avdelarna från den vid reformationen nedlagda kyrkanvid Mustasäter. Triumfkrucifixet, i gotisk stil och avimponerande storlek, är ovanligt. Det kan enligt uppgiftvara av tyskt eller engelskt ursprung och skall haöverflyttats till Ör från Skara domkyrka på 1600-talet.1938 iordningställdes ett särskilt dopaltare vid södra115