KYRKOR - Svenska kyrkan

med en kyrkstuga/samlingslokal. I sluttningen söderom kyrkan finns ett bårhus (1956) i souterränglägemed fasad av grovhuggen granit. Ungefär en kilometernorr om kyrkan finns ytterligare en kyrkogård, ”Nyakyrkogården”, som en särskild enhet.KyrkoanläggningenKyrkogården har en långsmal form i nord-sydlig riktning.Dess äldsta del, ”gamla kyrkogården” finns i söder ochhar en kvadratisk form med kyrkan belägen i dess norradel. Utvidgningar har sedan skett i etapper norr omkyrkan 1953 och 1973. ”Gamla kyrkogården” omgärdasav kallmurar mot norr och öster. Mot söder, västeroch sydost sluttar marken och kanterna är uppbyggdaav murar med järnstaket som avgränsning längs kyrkogårdensmarkplan. Kyrkogårdens yngre delar avgränsasav häckar. Till de olika kyrkogårdsentréerna finns svartasmidesgrindar med stolpar av natursten till ”gamlakyrkogården” och stolpar av betong avtäckta med naturstentill de yngre delarna. Huvudentrén till gamlakyrkogården sker från öster nära kyrkans kor. Längsmuren finns där en rad med smidda gravkors. Gångarnapå kyrkogårdens olika delar är huvudsakligen grusade,på de nya delarna finns också smala gångar med skifferplattor.På gamla kyrkogården finns enstaka grusadegravar varav några större för bland annat bruksägare.Nya eller norra kyrkogården, är belägen intill landsvägenen knapp kilometer norr om kyrkan. Den har enkvadratisk form med entrén belägen mot vägen i väster.Där finns en kallmur och en grind av svart smidesjärnmed stolpar av granit. Från entrén leder en grusadgång kantad av björkar fram till en minneslund på östrasidan. Mitt på kyrkogården korsas den öst-västligagrusgången av en likadan i nord-sydlig riktning. Debåda gångarna bildar således ett kors som delar kyrkogårdeni fyra delar. På kyrkogården finns enstaka grusadegravar. I förhållande till övriga kyrkogården harminneslunden ett förhöjt läge med trappsteg som terrasseringmot väster. Minneslunden är delvis stenlagdoch där finns ett träkors och en klockstapel (ca 1990).Norra kyrkgården anlades ursprungligen 1919 ochutvidgades 1938 mot öster. Platsen för minneslundentillkom då som cermoniplats för begravningar och detfanns tidigare en fast monterad bårpall på platsen.Kyrkan är en liten träkyrka uppförd av timmer och beståendeav ett rektangulärt långhus, ett smalare tresidigtavslutat kor i öster, sakristia i norr och torn i väster. Fasadbeklädnadenbestår av stående locklistpanel måladmed röd oljefärg. Vid takfoten finns en stor profileradoch vitmålad gesims av trä. Fönstren är kvadratiska, indeladei smårutor och vitmålade. De har en vitmåladomfattning upptill men saknar i övrigt omfattningar.Glaset är ett relativt nytt s.k. antikglas. Huvudentrén tillkyrkan är genom vapenhuset som utgör tornets nedervåning.Tornluckorna har tjärade snedställda panelbrädoroch kyrkporten är en lackad pardörr med snedlagdaprofilerade brädor. Sakristian har en motsvarandeenkeldörr mot väster. Långhuset har ett sadeltak liksomkoret, vars tak är avvalmat över dess tresidiga avslutning.Samtliga takytor är belagda med skiffer. Torntaketär flackt men har en smal och hög spira krönt av ettenkelt förgyllt kors på ett klot uppsatt 1924.Kyrkorummet är rektangulärt med ett smalare förhöjt kori öster. Golven är belagda med lackade brädor i olikariktningar i respektive avdelning. Vapenhusets golv haräldre kalkstensplattor. Långhusets väggar består av målatsynligt timmer. Taket är ett trätunnvalv som har enutkragad impost som utgörs av de inklädda takstolstassarna.Bänkinredningen är delad i två hela vägganslutnabänkkvarter. Bänkarna är slutna med marmoreradespeglar på dörrarna. I koret finns ett par liknande bänkar.Långhusets dörr mot vapenhuset består av en spegelpardörrsom är målad i olika grå kulörer. Till sakristianfinns en motsvarande enkeldörr. Kyrkorummet ärrikt bemålat. De äldsta målningarna är utförda i sambandmed kyrkans uppförande omkring 1680 av mästarenErik Grijs. Ursprungligen var sannolikt det välvdataket bemålat i sin helhet. Skållerud var den enda kyrkai Dalsland som före 1800-talet hade ett välvt innertak.Av Grijs målningar återstår motivmålningar på valvbågenmellan koret och långhuset, på läktarbröstningenoch i taket ovan läktaren. På valvbågen skildras ytterstadomen och på läktarbröstningen finns bilder av apostlarna.Målningarna av de fyra evangelisterna i taketovan läktaren placerades här vid en renovering 1925.Tidigare fanns de på väggen mellan kor och långhus,två på vardera sidan. På väggarna finns även dekormålningarsom troligen är ursprungliga. Konstnären ärokänd. Motiven är spiralvridna kolonner, medaljongfältintill fönstren och listdekor ovan bänkarna och undertakfoten. På den utkragade takfotens horisontella delfinns akantusslingor troligen målade av landsmästareLars Hesselbom, eventuellt omkring 1760. Hesselbombodde i Åmål och Lidköping och hörde till Göteborgsskrået.I långhuset finns två dragbjälkar som också ärdekormålade.Av kyrkans äldre inredning är altaruppsatsen och predikstolenpraktfulla barockverk. Dessa är ursprungligenfrån kyrkans tillkomst och bekostade av brukspatronRokes men omarbetades av träsnidaren IsacSchullström 1760. Altaruppsatsens överdel är måladav en okänd konstnär på 1600-talet och nederdelen,av Schullström, har ett karakteristiskt snidat krucifixflankerat av träfigurer. Predikstolen har en portal ochpå korgens yttersida finns snidade evangelister. Baldakinenär också rikt utformad, med stående keruber mellanmedaljonger. Både altaruppsats och predikstol ärrikt bemålade. Änglarna med psalmnummertavlor påvar sida av altaruppsatsen är också verk av Schullström.Altarringen fick sin nuvarande utformning 1925. Den112