KLÖVESKOGS KYRKA Melleruds kommunBESKRIVNING OCH HISTORIKKyrkomiljönKlöveskog hör till Grinstads medeltida socken, en delav Sundals härad som tillsammans med Nordals häradutgör landskapet Dalslands historiska kärnområde.Området domineras till stora delar av bördig jordbruksmarkpå Dalboslätten, vilken naturgeografisktsammanhänger med Västgötaslätten på andra sidanVänern. Kontakterna över vattnet har lång traditionoch kristnandet av Dalsland skedde från Västergötland.Dalsland liksom Värmland, hörde tidigare till Skarastift. Grinstad är sedan gammalt annexförsamling tillBolstad tillsammans med Erikstad. Till pastoratet hördefram till 1961också Gestad (numera Brålanda pastorat).Före 1916 var Bolstad också ett s.k. regalt pastorat.Från 2006 ingår Bolstad, Erikstad och Grinstad i Holmspastorat.Grinstad utgörs huvudsakligen av fullåkersbygd . Nordöstradelen av socken upptas dock av det ändmoränstråksom sträcker sig genom Dalsland i nordväst-sydostligriktning och mynnar ut i Vänern vid Hjortensudde för att komma upp som Hindens rev på Kållandi Västergötland. Terrängen i denna del av Grinstad ärmer skogbevuxen och kuperad och har en delvis annanbebyggelsestruktur då man livnärt sig på en kombinationav jordbruk, skogbruk, fiske och sjöfart till skillnadfrån den utpräglade jordbruksbygden på slätten.Före 1819 hörde den stora egendomen och det tidigaresäteriet Qvantenburg till Grinstad, innan det överfördestill Bolstads socken. I närheten av Qvantenburg, påen udde i Vänern, finns ruinerna efter den medeltidaborgen Dalaborg. Dalaborg var under senare delen av1300-talet och i början av 1400-talet centrum i Dalaborgslän. Borgen förstördes under Engelbrekstfejden1434. Grinstad är en utpräglad landsbygdsförsamling.Förutom sockencentrat vid <strong>kyrkan</strong> finns tätbebyggelsei det lilla samhället Åsebro, beläget på gränsen till Bolstadssocken i söder. I Grinstads nordöstra del, ca trekm från Hjortens udde, finns Klöveskogs kyrka uppförd1930-33 av frivilligt insamlade medel efter attbefolkningen i denna del av socknen länge velat ha enegen begravningsplats.Klöveskogs kyrka är belägen på en sandås, en del avändmoränstråket. Längs ändmoränen leder en landsvägoch strax söder om <strong>kyrkan</strong> finns en vägkorsningmed några få hus, bl a ett par gårdar. Från vägkorsningenleder en rak grusväg ca 200 meter till en planvid kyrkogårdsentrén. Området närmast kyrkotomtenär obebyggd och består av ett öppet fält samt skogsmark.Till kyrkoanläggningen hör förutom <strong>kyrkan</strong> medomgivande kyrkogård, en ekonomibyggnad med förråd105
och toalett. Byggnaden är samtida med <strong>kyrkan</strong> och harväggar av faluröd locklistpanel och ett sadeltak täckt aveternitplattor.KyrkoanläggningenKyrkogården har en rektangulär form som utsträcker sigi öst-västlig riktning på alla sidor om <strong>kyrkan</strong>. Kyrkogårdenanlades samtidigt som <strong>kyrkan</strong> byggdes. Den invigdes1932 och utvidgades mot norr 1975. Från 1931finns en plankarta över kyrkogården av ingenjör JSkoglar som också ligger begravd här. Kyrkogården inramasav ett nätstaket med en silverfärgad metallgrindpå granitstolpar vid entrén mot väster. Längs staketetfinns mot norr en rad med stora bokar och mot österoch söder rader med lindar. På <strong>kyrkan</strong>s norra sida sluttarmarken och i slänten finns en terrassering som kansägas avdela kyrkogården i en nedre del och en övredel närmast <strong>kyrkan</strong>, där huvuddelen av gravarna är belägna.Längs terrasseringen växer en rad med björkar.På kyrkogårdens nordöstra del finns en minneslund,anlagd 2001. De äldsta gravarna finns öster om <strong>kyrkan</strong>,varav ett par är grusade. Marken närmast <strong>kyrkan</strong> och detvå gångarna i anslutning härtill är asfalterade. I övrigtpräglas en stor del av kyrkogården av öppna gräsytor.Kyrkan är vitputsad med murar av tegel. Den är uppfördi sin helhet 1932-33 med ett rektangulärt långhus,torn i väster och en sakristia öster om det tresidigtavslutade koret i öster. Tornets nedervåning utgörvapenhus. Kyrkans yttre präglas av det kraftiga tornetoch det i förhållandevis korta långhuset med sin högatakresning.Kyrkan är uppförd med tydlig förebild från Bolstadsmedeltida stenkyrka med undantag av dess korsarmarfrån 1700-talets mitt. Speciellt med Bolstads kyrka ärframförallt tornet, det enda kvarvarande medeltida istiftet. Det har en karakteristisk form med utsvängdaväggar och en bred nederdel. Spirans höga och spetsigaform liksom formen för det höga, brutna och valmadelånghustaket härrör sig från en ombyggnad i Bolstad1752. Både i Bolstad och Klöveskog är samtliga tak ochspiror skiffertäckta, i Klöveskog med småskiffer frånGrythytteområdet, och spiran kröns där av ett silverfärgatmetallkors på en glob. För att ytterligare anknytatill tornet i Bolstad har de två ljudöppningarna påvästsidan av Klöveskogs torn försetts med dubbelvälvningar.I Bolstad finns en sådan ursprunglig ljudöppningpå tornets södra sida vilken en gång varit förseddmed mittkolonetter. Tornet i Klöveskog har också försettsmed ett par efterliknande små romanska fönsteröppningarsamt ett par historiserande vattenutkastarevid takfoten med medeltida associationer. Kyrkans fasaderär spritputsade med släta fönster- och portomfattningar.Långhuset och tornets nedervåning genombrytsav stora svagt spetsbågiga fönster, smårutsindeladeoch vitmålade. Till sakristian finns mindre fönster motnorr och söder, också smårutsindelade men segmentbågeformade.På sakristians östra sida finns också ettmycket litet fyrkantigt fönster. Ingångar till <strong>kyrkan</strong>finns till vapenhuset i väster, en port som pardörr, ochen enkeldörr till sakristian från öster. Båda är svartmålade,med snedställd panel och dekorativt utformadebeslag. Ovan västporten finns två stentavlor intill varandra.Den övre har ett uthugget kors på en glob och påden undre är det inhugget ”ANNO D:I, MCMXXX”.Kyrkorummet är rektangulärt med tresidigt kor mot österoch orgelläktare mot väster. Kyrkans inre, liksom exteriörenär i allt väsentligt bevarat sedan tillkomsten.Kyrkorummets golv består av lackade brädor. Golvet ibänkkvarteren och koret är förhöjda ett steg och innanföroch bakom altarringen förhöjt ytterligare ettsteg och täckt av en grå heltäckningsmatta. Väggarnaär vitputsade. Det välvda taket av ljusblå slätpanel harett plant mittparti. Kring detta och längs takfoten finnsprofilerade ljusgröna lister. Till vapenhuset finns grönmåladeparspegeldörrar med runda fönster i de övrespeglarna. En liknade enkelspegeldörr men utan fönster,finns bakom altaret till sakristian. Kyrkorummetsfönster är gråmålade. I fönstret närmast predikstolenhänger ett par glastavlor med målningar och text somdels erinrar om <strong>kyrkan</strong>s grundläggningshögtid den 15juni 1930 och dels om den första gudstjänsten i <strong>kyrkan</strong>,julottan 1930.Altaret är av trä och altaruppsatsen utgörs av en tavlamed ramverk. Målningen, samtida med <strong>kyrkan</strong> är gjordomkring 1930 av konstnär Gösta Sundvall, Mellerud,men var ursprungligen avsedd för Erikstads kyrka. Motivetär Jesu korsfästelse. Ramverket har förgyllda listeroch kröns av ett förgyllt kors på en glob flankerat avförgyllda facklor på glober. På predellan finns texten”Se Guds lamm som borttager världens synder”. Altarringenär halvcirkelformad och sluten med en barriärav en grönmålad träskiva. Predikstolen i korets norradel är relativt enkelt utformad och målad i brunt,grönt och blått inramat av förgyllda lister. Baldakinenkröns av ett förgyllt kors på en glob. Dopfunten i koretssödra del är av trä och inköpt 1995, snidad av konstnärenBjörn Köllner.Bänkinredningen är väggansluten och består av två helakvarter. Bänkarna är slutna med grönbruna marmoreringarpå dörrar och skärmar. I övrigt är de gröna påutsidorna och bruna på insidorna. Läktaren bärs upp avtvå grönmålade kolonner, avsmalnande från basen ochuppåt. Läktaren har ett markant utskjutande halvcirkelformatmittparti och barriären är uppbyggd av enslät grönmålad skiva med mörkare gröna profileradelister. Läktarorgeln är tillverkad 1964 och inköptes hit2002. Fasaden är tidstypiskt modernistiskt utformadoch domineras av lackade träytor.106
Change language