KYRKOR - Svenska kyrkan

parkeringsplats vid landsvägen. Vid grusplanen finnsen ekonomibyggnad från 1985 på samma plats där dettidigare fanns kyrkstallar. Strax väster om kyrkan finnsockså den helt skifferklädda klockstapeln.Kyrkogården omges av en kallmur. Vid landsvägen finnsett par äldre grindstolpar av natursten och till självakyrkogården står stolpar av natursten med grindar avsvart smidesjärn. En bred mittgång i öst-västlig riktningliksom ytorna närmast entréerna på kyrkans västra ochsödra sida, är sedan ca 10 år belagda med norska skifferplattor.I övrigt saknar kyrkogården gångar. Markennärmast kyrkans norra och sydöstra sida är belagd medgrus. Marken domineras av gräsytor, det finns någraenstaka grusade gravar och ett par gravar med järnstaket.Väster om kyrkan finns några äldre gravstenstenarsamlade, bl a med solkors av kalksten och längs kyrkansnorra sida finns en rad med smidda gravkors. De senareär en särskild typ av gravvårdar som utgör en välkändoch betydelsefull del av Dalslands och stiftets kulturarv.Öster om koret finns ”Bråna-Smen”, Johannes Olssons(1818-1886) gravsten. Han var född och levde på gårdenBråna i närheten av kyrkan och välkänd i Dalslandför sina dikter.”Nya kyrkogården” har en rektangulär form utsträckti nord-sydlig riktning intill landsvägen. Den omges avjordbruksmark, och inramas av en låg häck och lindar.Mot landsvägen, på kyrkogårdens östra sida, finnsen årtalsförsedd och dekorativt utformad smidesgrindmed stolpar av natursten. Kyrkogården domineras avöppna gräsytor och det finns relativt få gravar. Den delasi princip i fyra kvarter genom två grusbelagda gångarsom möts mitt på kyrkogården. På kyrkogårdens norrasida finns en grusbelagd parkeringsplats med en ekonomibyggnadfrån 1998.Kyrkan antas vara uppförd under 1200-talet med betydandedelar av de ursprungliga gråstensmurarna bevaradei långhuset. Dess nuvarande form är ett resultat avom- och tillbyggnader under 1700- och 1800-talen.Kyrkan saknar torn och förlängdes åt öster med en tresidigkoravslutning 1726. Ett vapenhus, numera sakristia,tillbyggdes framför sydvästportalen 1745. Kyrkanförlängdes även åt väster 1862.Kyrkans murar är spritputsade med slätputsade hörnochfönsteromfattningar. Putsen går ner till markenutan synlig sockel. Långhusets skiffertäckta sadeltak ärvalmat både över det tresidiga koret och den raka västgaveln.Även sakristians sadeltak är skiffertäckt. Långhusetsoch korets fasader mot norr och söder genombrytsav stora rundbågiga fönster, indelade i smårutor.Korfönstret åt öster är av liknande typ men med glasmålningar.Sakristan har ett rundbågigt mindre fönstermot väster. Kyrkan har ingångar på västgaveln och tillsakristian i söder. Kyrkporten mot väster är en parspegeldörrmed ett rundbågigt överljusfönster och till sakristianen fiskbensmönstrad pardörr mot söder. Densenare kan vara från sakristians tillkomst på 1700-taletoch har en ovanlig korsformad nyckelskylt. Samtligafönster och dörrar är målade gråblå.Nära kyrkans västra gavel och alldeles utanför kyrkomurenstår den helt skiffertäckta klockstapeln, vilkenfick sin nuvarande placering och utformning 1882.Dess krönprydnad är en skifferklädd spira med ett korsöverst som har ett klot i varje korsarm. Skifferkläddaklockstaplar finns i Dalsland förutom i Järn bara vidDalskogs och Gunnarsnäs kyrkor.Kyrkorummet är rektangulärt med ett förhöjt kor i öster.Två öppna trappor längs västväggen leder upp tillläktaren i väster. Kyrkorummets väggar är vitputsadeoch golvet i gångarna och koret består av skifferhällaroch i bänkkvarteren av brunmålade brädor. I koretfinns gravhällar bl a över Sven Johansson, fogde underfältherren och generalguvernören Lennart Torstensson(1603-51). Förutom den på insidan grönt ådradeparspegeldörren, kyrkporten på västväggen, finns enenkelspegeldörr till sakristian i sydväst. Även dennaär ådringsmålad i grönt. Färgsättningen i kyrkan är tillstor del ett resultat av en större renovering 1947 ochdomineras av olika ådringsmålningar och marmoreringar.Det plana trätaket är bemålat 1804 av Erik Erikström,Hjärtungen i Ör, en lokalt verksam målare. Målningarnahar stora likheter med dem i Gunnarsnäs kyrka, utförda1780 av Anders Larsson Krok, född i Gunnarsnäsoch bl a mästare i Göteborgs målarämbete. Målningarnainnehåller bl a medaljonger med landskapsmotivoch kalebasser med änglahuvuden. Både i Järn ochGunnarsnäs finns större medaljonger med Jahveteckneti kyrkans mitt omgivet av änglahuvuden. Målningarnai Järn visar också yttersta domen med bl a djävulenovan läktaren i väster. Taklisten är enkelt fasad med gråbladmotiv på röd botten. Denna tillkom 1947 som enkopia från Gunnarsnäs då takmålningarna i Järn togsfram och konserverades efter att ha varit övermåladeoch övertäckta med pärlspontpanel.Kyrkans altarring och predikstol, liksom bänkinredningenoch troligen också altaret tillkom 1862 men ärfärgsatta vid renoveringen 1947. Altarringen och predikstolenhar gotiska stildrag. Altaret är av trä och gröntådringsmålat med förgyllda lister. Altaruppsats saknasdå altarprydnaden utgörs av det bemålade korfönstret.Altarringen är rund och sluter tätt mot altaret medtvå små grindar. Den är genombruten med figursågadornamentik. Predikstolen saknar baldakin och på korgensyttersidor finns grönt ådrade spetsbågeformadelister mellan spiralvridna kolonner.103