KYRKOR - Svenska kyrkan

I, Karl XIV Johan och släkterna Stake, Ribbing, Reuteroch Svinhufvud. Till kyrkoanläggningen hör kyrkan, enfristående klockstapel, ett bårhus och en modern ekonomibyggnad,alla belägna på eller intill kyrkogården.Omkring två hundra meter sydost om kyrkan finnsytterligare en kyrkogård, ”Nya kyrkogården”, som ensärskild enhet.KyrkoanläggningenKyrkogården har närmast en kvadratisk form med denäldsta delen huvudsakligen belägen söder om kyrkan.Utvidgningar har skett mot väster omkring 1955 ochmot norr och väster omkring 1975. Mot öster har ocksåskett en mindre utvidgning i anslutning till vägensom leder upp mot Bergs säteri. Kyrkogården omges,utom på de nyare delarna mot norr, av kallmurar. Ävenmellan de olika utvidgade delarna finns murar. Vid entréernamot söder och öster, liksom till minneslundeni kyrkogårdens nordöstra del, finns svarta smidesgrindar.Gångarna på kyrkogården är alla asfalterade medundantag av en gång med konststensplattor framförklockstapeln söder om kyrkan. Markytorna dominerasav gräs. Söder om kyrkan finns några få grusgravar. Österom koret finns en liten lund med Wilhelm (1832-1905) och Axel (1875-1950) von Schneiderns gravar.De var ägare till Bergs säteri och har skänkt marken påkyrkogårdens östra del. Axel von Schneidern var ocksålandshövding i Älvsborgs län 1922-1945. Förutomkyrkan och klockstapeln finns ytterligare två byggnaderpå kyrkogården. I sydöstra hörnet finns ett vitputsatbårhus (1950) med skiffertak och norr om kyrkanen ekonomibyggnad med bl a personalutrymmen (ca1980), även denna vitputsad och med skiffertak.”Nya kyrkogården” tillkom omkring 1880 efter att församlingeninköpt den s.k. Hasslekullen av patron Janssonpå Berg för 650 kronor. Den omges av öppen jordbruksmark,och har en i stort sett kvadratisk form efteren utvidgning mot söder i slutet av 1940-talet. Entréermed svarta järngrindar finns från nordost och sydost.Kyrkogården delas av två grusade gångar som möts mittpå kyrkogården och bildar en korsform. Längs den enaav gångarna finns en allé med cypresser. På kyrkogårdenfinns enstaka grusade gravar, huvudsakligen på dessnordöstra del. Mot nordväst finns en asfalterad p-platsoch en enkelt utformad förrådsbyggnad (1965).Kyrkans äldsta byggnadsdelar antas vara från 1200-talet.Under 1600-talet förlängdes långhuset mot öster ochfick ett tresidigt avslutat kor. Det är oklart hur mycketav den gamla kyrkan som finns kvar i de nuvarandemurarna. Långt åt väster på långhusets sydsida finns ettvapenhus. Detta har en stenplatta med årtalet 1644, vapenhusetsförmodade byggnadsår. Mot öster tillbyggdesen sakristia 1873. Kyrkans murar är spritputsademed slätputsade dörr- och fönsteromfattningar. Putsengår ner till marken utan synlig sockel. Kyrkans samtligatak är skiffertäckta. Långhuset sadeltak är valmat överdet tresidiga koret medan västgaveln är rakt avslutad.Sakristians tak är också valmat. Långhusets och koretsfasader mot norr och söder genombryts av stora rundbågigafönster som är indelade i smårutor med spröjs.På västfasaden finns ett fyrkantigt fönster ovan porteni höjd med läktaren samt ett rundbågigt mindrevindsfönster. På sakristian finns segmentbågeformadefönster åt norr och söder. Samtliga fönster och dörrarär på utsidan brunmålade. Kyrkan har ingångar påvästgaveln, till vapenhuset i söder och till sakristianfrån öster. Vapenhusets port består av en pardörr medfiskbensmönster och ett rundbågigt överljus. Porten påvästgaveln är en parspegeldörr med glasade övre partier.Även sakristians dörr är en parspegeldörr. Den nuvarandeklockstapeln tillkom enligt uppgift på 1770-talet men skall ha medeltida anor. Den har en sockel avgranit och fasad av faluröd lockpanel. Det brutna taketär skifferklätt och dörren liksom luckorna är svartmålade.Kyrkorummet är rektangulärt med vitputsade väggar ochgolv bestående av lackade brädor. Korets, liksom vapenhusetsoch sakristians golv består av kalkstenhällar.I koret finns två gravhällar framför bänkkvarteren.Förutom den på insidan gråmålade parspegeldörren påvästväggen finns en liknande dörr till vapenhuset i södersamt även en parspegeldörr från koret till sakristian iöster. Kyrkans interiör bär prägel av provinsiell barock.Det plana trätaket målades 1742 av mästaren Hans GeorgSchüffner, allmänt kallad ”Guds målare på Dal ochi västra Värmland” och tillhörig den västsvenska måleriskolan.Målningarna i Holm består av tre större plafonder.Motiven är, vid koret solen med Jahvetecknetinramat med änglahuvuden, i mitten av kyrkan Kristiförklaring och ovanför läktaren Yttersta domen. Kringplafonderna och i kanten av taket finns bladslingor. Degråvita ytorna mellan plafonderna var ursprungligenmålade med akantusslingor. Taket övertäcktes medpärlspont 1888 och togs fram och konserverades 1945.Samtidigt med taket, 1742, tillverkades predikstolenav bildhuggaren Isac Schullström, också ett känt namnfrån stiftets kyrkor. Predikstolen är stofferad av Schüffneroch skänkt till kyrkan av kapten Gustav Johan Reuterpå Berg. Korgens utsida pryds av snidade evangelistfigureroch baldakinen har stående keruber varav tvåbär upp släktsköldar. Vid trappan finns en portal medett profilerat och förgyllt överstycke som kröns av endekorativt utformad medaljong.Altaruppsatsen är utförd 1727 av en okänd konstnäroch skänkt av överstelöjtnant Gustav Mentzer på VästraRåda och hans hustru. Altartavlan har två fält, detnedre framställande en kalvariegrupp med Jesus påkorset och den övre framställande Jesus i Getsemane.Framtill på tavlan finns två skulpturer, Mose och Aronoch överst på tavlan tre skulpturer, tron, hoppet och100