EN GRUND FÖR ATT VÄXA - Kometprogrammet

Figur 1. Exempel på sammankopplade problembeteenden över tid (jfr. Stattin, 2004)Barndom Tidiga skolår Ungdomsår Vuxen ålderSvagt socialt nätverkKriminalitetKriminalitetAlkohol- och drogbruk Alkohol- och drogbrukLåg skolmotivation Låg skolmotivation Låg utbildningBeteendeproblem Dåliga skolprestationer Dåliga skolprestationer ArbetslöshetFamiljeproblem Familjeproblem Familjeproblem Dålig ekonomiDåliga kamratrelationer Dåliga kamratrelationer ÄktenskapsproblemSkolkSkilsmässaTidig sexuell debut Psykisk ohälsaTidig dödVartannat år mellan 1995 och 2001 har Brottsförebyggande rådet undersökt förekomsten avstöld, våld och droger bland elever i årskurs nio 7 . Undersökningarna bygger på representativaurval av ungdomar från hela Sverige. Resultaten visar att över hälften av ungdomarna begåttnågot stöldrelaterat brott det senaste året. Allvarligare tillgreppsbrott (t ex bilstöld) och våldshandlingarvar sällsynta. Var tionde pojke och fem procent av flickorna hade begått våld motperson. Brottsligheten, som var vanligare bland pojkar än flickor, minskade under perioden.Skolk från skolundervisning uppfattas av vissa som en berättigad protest mot en skola som inteförmår ge eleverna arbetsglädje 8 eller som en sund reaktion på en skola som inte tillgodoserelevernas behov 9 . En studie av stockholmselever i grundskolans år 9 och gymnasiets år 2 visardock att skolkare är kraftigt överrepresenterade i andra former av problembeteenden 10 . I Sverigesaknas generell statistik om hur vanligt skolk är. Det finns dock två undersökningar som ger enuppfattning om skolkets utbredning. CAN:s årliga inventeringar omfattar även information omskolk. Denna nästan 20 år långa oavbrutna tidserie visar att ungefär hälften av eleverna skolkatnågon gång. Något tidsspann som frågan avser ges inte. År 2001 hade 55 procent av pojkarnaoch 46 procent av flickorna skolkat någon gång. Samtidigt har andelen elever som skolkat minsten gång i månaden ökat från ungefär 15 procent år 1992 till 21 procent år 2001. Den andra studienbaseras på representativa urval av elever i årskurs 9 åren 1995, 1997, 1999 och 2001 11 .Under denna period har andelen som uppger att de skolkat minst en hel dag de senaste 12 månadernaminskat något, från 40 till 36 procent bland pojkar och från 47 till 42 procent blandflickor.Viss kunskap finns således om ungas problembeteenden på nationell nivå. Däremot brister kunskapenom problembeteenden på lokal nivå. Den senare kunskapen behövs eftersom problembeteendenvarierar lokalt. I Stockholm år 2002 varierade exempelvis andelen elever i årskurs 9som använt alkohol och narkotika kraftigt mellan olika skolor; mellan 22 och 92 procent hadevarit berusade och mellan 0 och 36 procent hade använt narkotika 12 . Utan lokal kunskap omförekomst av problem riskerar förebyggande insatser att satsas på fler ställe. Lokal kunskap ärdessutom en förmodat stark drivkraft till förändring. Jämför exempelvis om en inbjudan tillföräldramöte i skolan handlar om att ”12 procent av eleverna i årskurs 9 i Stockholm har använtnarkotika” eller om att ”var tionde elev i denna skola har använt narkotika”.7 Brottsförebyggande rådet (2003).8 Skolverket (2000).9 Hector & Ohlsson (1974).10 Karlberg & Sundell (2004).11 Brottsförebyggande rådet (2003).12 Sundell (2003).6