EN GRUND FÖR ATT VÄXA - Kometprogrammet

BAKGRUNDSocialtjänstens och skolans förebyggande – preventiva – insatser har i liten utsträckning utvärderatsi kontrollerade studier med minst en jämförelsegrupp i Sverige. Det som kännetecknarförebyggande insatser är istället en trovärdig men otestad teori eller en klinisk tradition (”vi haralltid gjort så här”). Ett exempel är att bara en handfull av de 60 föräldraträningsprogram somfinns i Sverige har utvärderats vetenskapligt 1 . Det förefaller som att spridningen av preventionsprogramtill skolan och socialtjänsten främst baseras på en välorganiserad marknadsföring utanvetenskapligt stöd. Även om svenska preventionsprogram inte har utvärderats kan de naturligtvisfungera förebyggande. Bristen på kontrollerade utvärderingar gör att vi inte vet vilka insatsersom verkligen fungerar förebyggande. Den här rapporten redovisar forskningen om hur barnoch ungas problembeteenden kan förebyggas.Förekomst av problembeteendenUngdomstiden är den period i livet då vi konsumerar mest alkohol och droger och begår flestbrott 2 . För de flesta ungdomar leder dessa problembeteenden inte till framtida problem utan deslutar begå brott och utvecklar inte alkohol- eller drogrelaterade problem 3 . För en del grundläggsdock framtida problem under barndomen och tonåren. En viktig uppgift är således att såtidigt som möjligt identifiera de ungdomar som riskerar att få problem i framtiden.Många studier visar att problembeteenden som alkohol- och narkotikakonsumtion, våld ochkriminalitet, oskyddat sex och bristande skolanpassning förekommer hos samma individ, bådevid samma tillfälle och över tid 4 (figur 1). Exempelvis är det ofta samma individer som tidigtbörjar skolka, snatta och begå andra kriminella handlingar, som också är bland de första attbörja experimentera med alkohol och narkotika. Prevention av ett problem leder därför ofta tillprevention av andra problem. Ett perspektiv är därför att inrikta preventionsarbetet mot problembeteendeni allmänhet, istället för att försöka förebygga ett visst problem.Kunskap om ungas drogvanor i Sverige kommer i huvudsak från de representativa inventeringarsom Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning (CAN) regelbundet genomför igrundskolans årskurs 6 och 9 i Sverige. Resultaten visar att andelen elever i grundskolans år 6och 9 som varit berusade respektive använt narkotika ökat under 1990-talet 5 . Exempelvis hade14 procent av flickorna i årskurs 6 varit berusade år 2001, vilket i det närmaste är en fördubblingjämfört med tio år tidigare. För pojkarna i årskurs 6 är andelen som varit berusade relativtkonstant under 1990-talet, drygt tio procent. Den stora ökningen av elever som varit berusade avalkohol tycks ske i åldrarna mellan 12 och 14 år 6 . Andelen som använt narkotika bland elever iårskurs 9 mer än tredubblades mellan 1989 och 2001, från tre till ungefär procent tio procent.Därefter tycks ett trendbrott ha skett; andelen som varit berusad respektive som använt narkotikahar minskat något, framför allt bland pojkar.1 Andalibi, Hagekull & Bremberg (2003).2 Brottsförebyggande rådet (2000a); Dolmén & Lindström (1991); von Hofer (2001); Leifman (2002).3 Andréasson, Brandt & Allebeck (1993); Brottsförebyggande rådet (2000b); Wennberg (2000).4 Andersson, Mahoney, Wennberg, Kühlhorn & Magnusson (1999); Bardone, Moffitt, Caspi, Dickson & Silva(1996); Brottsförebyggande rådet (2000b); Derzon & Lipsey (1999a, 1999b); Huizinga & Jakob-Chien (1998); Lipsey& Derzon (1998); Pedersen, Mastekaasa & Wichstrøm (2001); Stattin & Magnusson (1996); Sutherland &Shephard (2001).5 Hvitfeldt, Andersson & Hibell (2002).6 Sundell (2003a).5