EN GRUND FÖR ATT VÄXA - Kometprogrammet

mentorsrelation med en vuxen och avslutad kontakt med kriminella kamrater. Programmet harbland annat utvärderats i tre kontrollerade studier med en genomsnittlig effektstorlek för återfalli brottslighet på .80 98 . En svensk randomiserad studie pågår vid Socialhögskolan, Lunds universitet(Kjell Hansson).Multisystemisk Terapi (MST). MST är en familjebaserad systemisk insats för kriminella ochmissbrukande ungdomar. Målet är att utveckla föräldrars förhållningssätt till sina barn samt attersätta asociala kamrater med sociala. MST arbetar inte med fast uppsättning tekniker utan väljerde som har bäst forskningsstöd. Insatsen pågår mellan två och sex månader. Utbildade MSTterapeuterarbetar parallellt med fyra till sex familjer. Programmet har utvärderats i flera randomiseradestudier och den genomsnittliga effektstorleken på föräldraskattningar av ungdomarnasbeteende ligger på .75 99 . Effekterna på återfall i brottslighet ligger på 1.2 vid långstidsuppföljningar.Samtidigt visar en metastudie på betydligt större effekter när forskare ansvarade förMST (effektstorlek .81) än när MST användes av ordinarie personal (effektstorlek .26) 100 . MSThar även utvärderats i Norge i en randomiserad studie med liknande resultat som de nordamerikanskastudierna vid en uppföljning efter sex månader 101 . En svensk randomiserad studie pågårunder ledning av FoU-enheten i Stockholm (Knut Sundell och Kjell Hansson) 102 .Nurse Family Partnership (NFP). NFP är ett av flera program som erbjuder gravida (ensamståendeoch fattiga) förstagångs-mammor föräldrastöd genom regelbundna hembesök av bvcsköterskor.Stödet kan pågå upp till två år efter barnets födelse. Målsättningen är att hjälpamammorna utveckla sina föräldraförmågor. En metastudie av 60 program (varav NFP är ett)visar på genomsnittliga effektstorlekar på .10 för barnens socioemotionella utveckling, .18 förbarns kognitiva utveckling, .14 för föräldrabeteenden och .23 för övergrepp på barn 103 .Ingen mirakelmedicinÄven om preventionsprogram är effektiva så är storleken på effekterna i allmänhet begränsade104 . Det finns inte någon mirakelmedicin mot problem. Istället handlar det om att välja insatsersom minskar risken för problem. Det åskådliggörs i en metastudie av Lipsey och Wilson(1998b). De fann att hälften av kriminella ungdomar som inte fick någon insats kom att lagförasför ett nytt brott inom ett år. ”Spontanläkningen” var såldes stor. De mest effektiva insatsernainnebar att en tredjedel av ungdomarna lagfördes för nya brott inom ett år. Detta resultat pekarpå vikten av att ha realistiska förväntningar. Det betyder också att effekten av preventionsprogramfrämst ligger på grupp- och inte på individnivå; det går inte att säkert förutse vilka individersom insatsen kommer att hjälpa. I många fall är det dessutom inte rimligt att ha målet atthelt förhindra problembeteendet. Ett exempel på det är alkohol. Ett rimligare mål är att skjutaupp alkoholdebuten (t ex från 14 till 18 års ålder) snarare än att helt förhindra alkoholkonsumtion.Ett annat exempel i arbetet med aggressiva barn är att få dem att bli ”normalt bråkiga”istället för att få dem att helt upphöra med aggressivitet.98 Carr (2000).99 Carr (2000).100 Curtis m fl (2004).101 Ogden & Halliday-Boykins (2004).102 www.prevention.se103 Sweet & Appelbaum (2004).104 Greenberg (2004).30