EN GRUND FÖR ATT VÄXA - Kometprogrammet

en utvald grupp barn med problem får ytterligare insatser. I en första utvärdering av PATHSfrån 1999 har barn följts mellan årskurs ett och två 71 . Lärarna hade då i genomsnitt genomfört48 lektioner med PATHS. Resultaten visar på små (effektstorlekar under .20) men säkra positivaeffekter i för klasserna som fått PATHS. Bland annat beskriver barnen sina klasskamratersom mindre aggressiva och hyperaktiva och observatörer noterar en bättre atmosfär i klassrummen.Studien är välgjord och saknar de brister som LST kritiserats för. Den bekräftar att välgenomförd färdighetsträning kan ha positiva effekter på gruppnivå även om de inte är stora. Denselekterade gruppen barn med beteendeproblem har förutom PATHS deltagit i ytterligare interventioner.Deras föräldrar har deltagit i 45 tvåtimmarsträffar på kvällstid mellan årskurs ett ochtre. En del av tiden deltog även barnen. Mellan 80-90 procent av föräldrarna deltog i minsthälften av träffarna. I programmet ingick även hembesök och extraundervisning för att stärkapositiva kamratkontakter (så kallad peer pairing). Effekterna för den selekterade gruppen undersöktesi årskurs tre, fyra och fem 72 . Barnen som fått del av interventionerna löpte 10 procentslägre risk för att ha allvarliga beteendeproblem efter årskurs tre och sex-sju procent lägre efterårskurs fyra och fem. Det handlar om små men statistiskt säkerställda effektstorlekar (lägre än0.20).Second step. Second step har utvecklats i USA men är översatt och spritt i Danmark och Norgeoch sedan några år också i Sverige under namnet Stegvis. Programmet syftar till att minska aggressivitetgenom veckovisa lektioner med barnen om konflikthanering och emotionell utveckling.Second step är ett av de program som tillsammans med LST, PATHS och ALERT brukarrekommenderas i USA. Det är dock inte lika väl utvärderat som dessa andra. De som konstrueratprogrammet kan kritiseras för att ensidigt framhäva fördelarna med Second step. Exempelvisrefereras en studie på programmets hemsida som beskriver en kraftig minskning av aggressivitethos lågstadiebarn som deltagit i Second Step, men utan att samtidigt rapportera att varken lärarellerföräldraskattningar visade på några effekter 73 . Trots brister i rapporteringen har SecondStep effektstorlekar i nivå med övriga skolprogram (runt .20).Social och Emotionell Träning (SET). SET är ett svenskt program som inspirerats av PATHS,bland annat vad gäller problemlösningsstrategier. SET är manualbaserat och riktar sig till barnmellan sex och 15 års ålder. SET syftar till att stärka de skyddande faktorerna på individ ochgrupp nivå. Detta görs genom bland annat att träna eleverna i att använda problemlösningsstrategierså att de klarar av att hantera prövningar och problem, känna igen och hantera sina känslor,samarbeta, stå emot grupptryck och att säga nej samt hantera stress och starka känslor. Lärarnautbildas under ett läsår och yngre elever (skolår 0 - 5) undervisas i SET två gånger i veckanoch de äldre (skolår 6 - 9) en gång i veckan. En utvärdering av cirka 1 200 elever i fyragrundskolor pågår där preliminära resultat efter två år visar genomgående positiva effekter påpsykisk hälsa, kamratrelationer, mobbing, sociala färdigheter och droger. Några signifikantapositiva effekter på rökning har inte kunnat fastställas 74 .Strengthening Families Program (SFP). Det finns flera program som stödjer föräldrar genomgrupper i skolan, exempelvis SFP. Det finns två varianter av programmet som drivs av olikaorganisationer i USA. Den första versionen vänder sig till riskbarn i åldrarna 6 till 12 år ochsyftar till ökad samhörighet bland familjemedlemmarna, ökad föräldrakontroll och positivanormer. SFP har starkt forskningsstöd som visar att det bland annat minskar familjekonflikter,minskar barnens beteendeproblem och alkohol- och drogkonsumtion 75 . Den andra versionen(SFP 10-14) vänder sig till alla barn 76 . SFP 10-14 består av sju sessioner för föräldrar och barn71 Conduct Problems Prevention Research Group (1999).72 Conduct Problems Prevention Research Group (2002; 2004).73 Grossman, et al (1997).74 Personlig kommunikation, Birgitta Kimber 30 januari 2005.75 http://www.strengtheningfamiliesprogram.org76 Även kallad Iowa Strengthening families program.26