13.07.2015 Views

EN GRUND FÖR ATT VÄXA - Kometprogrammet

EN GRUND FÖR ATT VÄXA - Kometprogrammet

EN GRUND FÖR ATT VÄXA - Kometprogrammet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

EVID<strong>EN</strong>SBASERAD PREV<strong>EN</strong>TIONBegreppet evidensbaserad prevention är relativt nytt 21 . En definition är ”…the competent andhigh-fidelity implementation of practices that have been demonstrated safe and effective, usuallyin randomized controlled trials 22 ”, det vill säga en korrekt implementerad verksamhet som ikontrollerad forskning har visat sig inte orsaka skada och som är effektiv. Evidensbaserad preventionhandlar om ett förhållningssätt till kunskapsutveckling och utvecklingsarbete där kunskapenom vad som är effektiv prevention är tillfällig och i ständig utveckling mot successivtallt effektivare metoder. Det handlar inte om en färdig uppsättning effektiva insatser mot problembeteenden.Ju flera av varandra oberoende utvärderingar av ett visst preventionsprogramsom ger samma resultat, desto säkrare är att det programmet fungerar som avsett. Med programmenas en insats med en eller flera komponenter som finns beskrivna i en manual. Manualen kanvara en enkel beskrivning av procedurerna i programmet eller ett omfattande material med videofilmeroch arbetsböcker. Manualens roll är dels att underlätta för andra att lära sig metoden,dels att öka sannolikheten att metoden används på det sätt som avses.En nyckelfråga för begreppet evidens är hur man får säker kunskap om vad som är effektivt. Allforskning genererar inte sådan kunskap. All effektutvärdering handlar om att kontrollera såmånga alternativa förklaringar som möjligt för att ge bästa möjlighet till säkra slutsatser om deneller de interventioner som utvärderas. För att detta ska kunna ske krävs att minst två grupperjämförs över tid, till exempel två olika insatser eller en grupp som får en insats och en som fårstå på väntelista för att få samma insats vid ett senare tillfälle. Som den vetenskapligt säkrasteutvärderingsdesignen betraktas en randomiserad och kontrollerad studie 23 . Den kännetecknas avatt undersökningsindividerna fördelas slumpmässigt mellan två eller flera grupper där minst enfår någon form av insats. Därmed blir grupperna i statistisk bemärkelse likvärdiga, vilket gör attden eventuella skillnad som erhålls logiskt kan knytas till interventionen snarare än till bakgrundsfaktorer.Det har ibland framförts att randomiserade undersökningar är oetiska. Desvenska randomiserade studier som genomförts visar dock att få klienter avböjer medverkan idessa utvärderingar. Idag betraktar allt fler det som mer oetiskt att erbjuda (eller tvinga på) klienterinsatser som ingen vet effekten av. Så länge den kunskapen saknas anses det mer etiskt attlåta slumpen avgöra vem som får vilken insats (givet att klienterna informerats om utvärderingenoch givit aktivt samtycke till medverkan) för att på det sättet öka kunskapen om vad somfungerar bättre respektive sämre. Eftersom randomiserade studier ibland inte är möjliga ochdessutom är kostsamma, används ofta så kallade kvasiexperimentella designer där minst tvågrupper jämförs, men där individerna inte randomiserats till de olika alternativen. Ett exempelpå en sådan studie är två skolor med olika anti-mobbningsprogram som utvärderas genom attundersöka förekomsten av mobbning före och efter implementeringen. Nackdelen med en sådanstudie är att det kan vara elever med olika social bakgrund i de två skolorna, vilket gör att förekomstenav mobbning kan bero på det och inte på mobbningsprogrammen. Oberoende av typ avundersökningsdesign är det viktigt att fortsätta att följa upp insatserna över lång tid eftersomvissa problembeteenden inte visar sig förrän efter flera år.Det finns utvärderingar som inte ger tillförlitlig kunskap om en insats är effektiv eller inte 24 , tillexempel fallstudier och processutvärderingar. Dessa utvärderingsdesigner har dominerat svensk21 Andra begrepp som används synonymt i engelskspråkig litteratur är “research based” och “empirically based”.22 Chaffin & Friedrich (2004).23 T ex Shadish, Cook, & Campbell (2002); Sherman, Farrington, Welsh & MacKenzie (2002); Society for PreventionResearch (2004).24 Däremot kan de ge annan viktig kunskap (t ex vilka problem som uppstår under implementeringen och hur det somplaneras att implementeras blir något annat.).14

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!