13.07.2015 Views

Åtgärder för bättre konkurrens – konkurrensen i Sverige (2009:4)

Åtgärder för bättre konkurrens – konkurrensen i Sverige (2009:4)

Åtgärder för bättre konkurrens – konkurrensen i Sverige (2009:4)

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

FörordKonkurrensverket har regeringens uppdrag att lämna <strong>för</strong>slag till åtgärdersom stärker <strong>konkurrens</strong>en utifrån en bred översyn av <strong>konkurrens</strong>situationeni <strong>Sverige</strong>. En redovisning har tidigare lämnats till Näringsdepartementeti två delrapporter. Uppdraget i sin helhet redovisas i denna rapport.I rapporten presenterar vi <strong>för</strong>slag till åtgärder <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> medutgångspunkt från fem övergripande områden. Dessa är hinder <strong>för</strong> marknadstillträde,<strong>konkurrens</strong>snedvridningar, trög kundrörlighet, brister iregelverk och tillsyn samt offentlig upphandling. I rapporten presenterasockså en bred översyn av <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>.Även om det finns problemområden av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>en somKonkurrensverket inte har haft möjlighet att behandla i denna rapport,bedömer vi att de <strong>för</strong>slag som vi lämnar är av stor betydelse antingen inomett specifikt område eller <strong>för</strong> samhället i stort.I arbetet med att genom<strong>för</strong>a uppdraget har vi bjudit in myndigheter, organisationer,forskare och allmänhet att identifiera olika <strong>konkurrens</strong>problemoch <strong>för</strong>eslå åtgärder <strong>för</strong> att <strong>för</strong>bättra <strong>konkurrens</strong>en - ett stort tack <strong>för</strong> dessavärdefulla bidrag.Jag vill även fram<strong>för</strong>a ett stort tack till alla medarbetare vid Konkurrensverketsom genom intensivt arbete möjliggjort färdigställandet av dennarapport inom de <strong>för</strong>hållandevis korta tidsramar som uppdraget angav.Stockholm i mars <strong>2009</strong>Dan SjöblomGeneraldirektör


SammanfattningKonkurrensen i <strong>Sverige</strong>I denna del av rapporten presenteras inledningsvis en sammanställning avsynpunkter på <strong>konkurrens</strong>en från viktiga intressenter. I sammanhangetredogörs även <strong>för</strong> analyser av <strong>konkurrens</strong><strong>för</strong>utsättningarna i <strong>Sverige</strong> somgjorts av bl.a. OECD. För att komplettera bilden av <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>görs också en analys med utgångspunkt från SCB-statistik.Här redovisas också ett antal områden som Konkurrensverket beskrivermed utgångspunkt från vissa uppmärksammade frågeställningar. Inomlivsmedelsområdet har Konkurrensverket valt att särskilt belysa prisnivåeroch prisutveckling i ett internationellt perspektiv. Bredbandsmarknaden ärcentral <strong>för</strong> allt större delar av svensk ekonomi. På området <strong>för</strong> elektroniskkommunikation har där<strong>för</strong> genom<strong>för</strong>ts en undersökning av <strong>för</strong>utsättningarna<strong>för</strong> bredbandsutbyggnad. Sektorer som är viktiga <strong>för</strong> konsumenter ochsamhällsekonomin och som kommenteras i egna avsnitt är också det finansiellaområdet, energiområdet och bygg- och anläggningsområdet.Särskilt kommenteras också några områden som är under reformering. Detgäller hälso- och sjukvård samt järnvägstransporter. Dessutom kommenterastaximarknaden, en marknad som mycket få länder utöver <strong>Sverige</strong> haröppnat <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>.Enligt regleringsbrevet <strong>för</strong> 2008 gavs Konkurrensverket i uppdrag att presenteraen rapport som ger en bred överblick av <strong>konkurrens</strong>situationen påden svenska marknaden. Av särskilt intresse nämns postmarknaden ochapoteksmarknaden. Detta uppdrag över<strong>för</strong>des till regeringsuppdraget att<strong>för</strong>eslå åtgärder <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong>. Här finns där<strong>för</strong> särskilda avsnitt ompostmarknaden och apoteksmarknaden.Synpunkter om <strong>konkurrens</strong> från <strong>för</strong>etag, organisationer och allmänhetKonkurrensverket fick ett stort gensvar efter att ha erbjudit myndigheter,aktörer inom svenskt näringsliv och offentlig sektor samt allmänheten attbeskriva vad de uppfattar som <strong>konkurrens</strong>problem och lämna <strong>för</strong>slag tillåtgärder <strong>för</strong> att undanröja dessa problem. I många delar bekräftar synpunkternaden bild av existerande <strong>konkurrens</strong>hinder som Konkurrensverket har.I vissa fall har uppslag till nya <strong>för</strong>slag eller <strong>för</strong>bättringar av Konkurrensverketstidigare <strong>för</strong>slag kommit in. Många uppslag är dock av karaktärenatt de behöver utvärderas och utredas vidare <strong>för</strong> att senare eventuellt kunnaleda till <strong>för</strong>slag om ytterligare <strong>konkurrens</strong><strong>för</strong>bättrande åtgärder.8 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


SammanfattningNäringslivs<strong>för</strong>eträdare anser generellt att regelbördan är tung, speciellt <strong>för</strong>små och medelstora <strong>för</strong>etag. Det finns starka synpunkter på att regelverkoch bestämmelser ständigt växer i omfång och komplexitet och där<strong>för</strong> ärsvåra att överblicka. Det gäller nationellt och, inte minst, på EU-nivå. Områdensom ofta nämns är miljö, säkerhet och hälsa. Miljöbalken upplevssom ett särskilt komplicerat regelverk som kan hämma <strong>konkurrens</strong>engenom kostsamma och utdragna prövningar. Det finns således många olikatyper av hinder som kan <strong>för</strong>svåra <strong>för</strong> nya <strong>för</strong>etag att ta sig in eller växa påmarknaden, s.k. inträdeshinder. Därmed begränsas fram<strong>för</strong> allt små ochnystartade <strong>för</strong>etags möjligheter att utmana de existerande <strong>för</strong>etagen påmarknaden.En synpunkt som återkommer är att på marknader med offentlig upphandlinghar fram<strong>för</strong> allt små <strong>för</strong>etag det svårt att lämna anbud. Regelverketupplevs som komplicerat och kraven så svåra och kostsamma att uppfyllaatt <strong>för</strong>etag ofta avstår från att lämna anbud. Generellt efterfrågas <strong>för</strong>enklingar,särskilt <strong>för</strong> små <strong>för</strong>etag och vid upphandlingar med begränsat ekonomisktvärde. Andra problem som uppmärksammas är att offentliga<strong>för</strong>etag och myndigheter är aktiva på <strong>konkurrens</strong>utsatta marknader och attolika former av stöd enbart ges till vissa <strong>för</strong>etag. Företagen påpekar bl.a. attdet är av vikt att myndigheter särskiljer myndighetsutövning från annanverksamhet.Vanliga synpunkter är också att olika former av svart arbetskraft <strong>för</strong>ekommersamt att vissa <strong>för</strong>etag inte följer gällande regelverk, vilket orsakar<strong>konkurrens</strong>problem. I vissa fall uppges problem med utländsk <strong>konkurrens</strong>bero på att reglerna inom EU inte är helt harmoniserade.När SCB på uppdrag av Konkurrensverket frågade relativt nystartade <strong>för</strong>etag,som även definierats som tillväxt<strong>för</strong>etag, om vilka <strong>konkurrens</strong>hinder dehade mött och i vilken omfattning, svarade ca 40 procent att de upplevt någonform av <strong>konkurrens</strong>hinder. Ungefär hälften av dem som haft problemhade stött på endast en typ av <strong>konkurrens</strong>hinder, medan de flesta övrigaangav två eller tre hinder. Företagen uppgav att de former av <strong>konkurrens</strong>hindersom hade haft mest negativ effekt var <strong>konkurrens</strong> från offentliga<strong>för</strong>etag, att konkurrenter fått offentligt stöd, problem <strong>för</strong>knippade med attkunder inte kunde köpa deras produkter utan att <strong>för</strong>lora rabatter ellerbonus från annan leverantör samt problem som på något sätt ansågs ha singrund i svartarbete, utländsk <strong>konkurrens</strong>, skatteregler eller reglerna <strong>för</strong>offentlig upphandling.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 9


SammanfattningFaktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>Konkurrensen påverkas av ett stort antal faktorer som offentliga regleringar,importrestriktioner, legitimationskrav, patent, in- och utträde av nya<strong>för</strong>etag, produktivitetsutveckling och <strong>för</strong>ändringar i konsumtionens sammansättning.Dessa faktorer kan användas <strong>för</strong> att identifiera såväl fungerandemarknader med ett gott <strong>konkurrens</strong>tryck som marknader med ettfåtal aktörer och där <strong>konkurrens</strong>en fungerar mindre väl.Befintlig statistik kan användas <strong>för</strong> analyser som i viss utsträckning bidrartill att belysa <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>, men har samtidigt begränsningar. Detfinns inte någon entydig ekonomisk metod <strong>för</strong> att göra <strong>konkurrens</strong>analyser.Brist på olika slag av data, t.ex. avseende priser och produktionsvolymer,kan innebära att det inte är möjligt att göra bedömningar och utvärderingarav om marknader fungerar tillfredsställande. Det finns där<strong>för</strong> en risk <strong>för</strong> attbetydelsen av <strong>konkurrens</strong>indikatorerna över- eller underskattas. Likvälanvänds ofta dessa mått i internationella studier.Inom flera av de studerade näringsgrenarna är koncentrationen, sett tillinhemsk omsättning, hög. En hög inhemsk <strong>för</strong>etagskoncentration är ettmindre problem <strong>för</strong> konsumenterna om <strong>för</strong>etagen möter <strong>konkurrens</strong> frånimporterade varor eller tjänster. Områden med hög koncentration uppvisarofta en låg <strong>för</strong>etagsrörlighet jäm<strong>för</strong>t med den genomsnittliga rörligheten <strong>för</strong>den samlade tillverkningsindustrin. En låg rörlighet behöver emellertid intebetyda att det råder etableringshinder eller att <strong>konkurrens</strong>trycket är svagt,utan kan bero på att existerande <strong>för</strong>etag är så pass effektiva att inga nya<strong>för</strong>etag har möjlighet att träda in på marknaden. Omvänt behöver en högrörlighet inte innebära att <strong>konkurrens</strong>en ökar när nya <strong>för</strong>etag etableras påen marknad, t.ex. om de inte har tillräcklig kapacitet <strong>för</strong> att kunna konkurrerafullt ut.Flera områden som exempelvis framställning av alkoholhaltiga drycker,mineralvatten och läskedrycker, telekommunikationer och läkemedelsindustrin,uppvisar inträdeshinder i form av höga kostnader <strong>för</strong> marknads<strong>för</strong>ingeller höga värden på variabeln anläggningstillgångar per anställd.Dessa kostnader kan följaktligen minska intresset <strong>för</strong> nyetablering ochinträde på en marknad.Förändrade konsumtionsmönster är en faktor som kan påverka såväl ekonominsfunktionssätt i stort som utfallet på olika marknader och således<strong>konkurrens</strong>en på dessa. Samtidigt kan pris<strong>för</strong>ändringar till följd av ökad10 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Sammanfattningeller minskad <strong>konkurrens</strong> påverka den privata konsumtionens sammansättning.Det <strong>för</strong>ekommer relativt stora uppmätta prisskillnader mellan <strong>Sverige</strong> ochflera andra länder i Europa. Det finns olika <strong>för</strong>klaringar till detta. På kortsikt kan ändringar av nominella växelkurser få ett betydande genomslag.Vidare tenderar länder med större nationalinkomst per invånare att hahögre priser än länder med lägre nationalinkomst per invånare.På flera områden är de svenska priserna höga jäm<strong>för</strong>t med andra länderinom EU. En fungerande inre marknad inom EU torde leda till att prisskillnadernamellan de enskilda länderna minskar, dvs. att prisnivåerna närmarsig varandra. Generellt sett är det lättare att bedriva internationell handelmed varor än med tjänster. Det kan vara en <strong>för</strong>klaring till att prisskillnadernapå tjänster <strong>för</strong> privat konsumtion tenderar att vara större än <strong>för</strong> varor.Denna skillnad har dock minskat under de senaste tio åren. Förändringenkan sannolikt bara delvis tillskrivas utvecklandet av EU:s inre marknad. Enannan viktig <strong>för</strong>klaring är den omfattande liberalisering som skett i <strong>Sverige</strong>av vissa tjänsteområden. Detta gäller inte minst området elektronisk kommunikationdär priserna är väsentligt lägre än vad som gäller <strong>för</strong> merpartenav övriga jäm<strong>för</strong>bara europeiska länder.LivsmedelsområdetTill livsmedelsområdet räknas lantbruken, livsmedelsindustrin som <strong>för</strong>ädlarråvarorna från producentledet samt dagligvaruhandeln, vilken inkluderarbåde partihandel och detaljistverksamhet.Producentledet kännetecknas av ett stort antal, ofta små, lantbruk. Betydandedelar av livsmedelsindustrin ägs av lantbrukets egna organisationer.Inom livsmedelsindustrin har det skett en viss ökad koncentration de senasteåren. Samtidigt har <strong>konkurrens</strong>en från importerade varor och <strong>konkurrens</strong>enfrån dagligvarukedjornas egna varumärken ökat, var<strong>för</strong> det integår att säga att den ökade koncentrationen har lett till en sämre <strong>konkurrens</strong>.Konkurrensen varierar dessutom väsentligt mellan olika varugrupper inomlivsmedelsindustrin.EU:s gemensamma jordbrukspolitik begränsar <strong>konkurrens</strong>en på den inremarknaden och gentemot andra länder. Priserna hålls uppe av gränsskyddoch exportsubventioner <strong>för</strong> vissa produkter. Viktiga jordbruksproduktersom mjölk och socker är dessutom kvoterade <strong>för</strong> att undvika prissänkandeöverskott.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 11


SammanfattningI ett internationellt perspektiv kännetecknas den svenska dagligvaruhandelnav en relativt hög koncentrationsgrad. Tre stora kedjor, KF, ICA ochAxfood, svarar <strong>för</strong> den största delen av den svenska dagligvaruhandeln.Denna marknadsstruktur kan begränsa <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> en väl fungerande<strong>konkurrens</strong>. Lågprisaktörer som Lidl och Netto fortsätter dock attvinna marknadsandelar, vilket har bidragit till att de svenska konsumentpriserna<strong>för</strong> livsmedel forsätter att sjunka jäm<strong>för</strong>t med andra länder. Ävenden ökade <strong>för</strong>ekomsten av egna varumärken bedöms ha en prispressandeeffekt. <strong>Sverige</strong> har tillsammans med Finland de lägsta livsmedelspriserna iNorden. Regionala skillnader i prisnivån på livsmedel kvarstår, vilket kantolkas som att <strong>konkurrens</strong>en inte bara sker på ett nationellt plan mellan deolika kedjorna, utan i stor utsträckning också sker på lokala marknadermellan enskilda butiker. Detta bekräftas av kvantitativa studier som Konkurrensverkethar låtit ut<strong>för</strong>a. Tillträde till attraktiva butikslägen är där<strong>för</strong>en central <strong>konkurrens</strong>faktor inom dagligvaruhandeln. Genom sin tillämpningav plan- och bygglagen har kommunerna möjlighet att påverka <strong>konkurrens</strong>enpå lokal nivå.Bygg- och anläggningsområdetBygg- och anläggningsområdet kännetecknas av ett fåtal stora <strong>för</strong>etagsom har möjlighet att ut<strong>för</strong>a omfattande entreprenader och verka nationellt,medan det finns många mindre <strong>för</strong>etag som endast verkar på lokala ellerregionala marknader. De stora, etablerade bygg- och anläggnings<strong>för</strong>etagenhar dock börjat utmanas av utländska <strong>för</strong>etag. Inom såväl grossist- somdetaljhandel med byggmaterial kan det konstateras att det finns mångaverksamma <strong>för</strong>etag men att de flesta är mindre och återfinns på lokala ochregionala marknader. Samtidigt finns det ett antal stora grossister ochdetaljhandlare av byggmaterial som bedriver verksamhet nationellt.Det har konstaterats att rabattsystemen mellan leverantörer och köpareorsakar en dålig pristransparens och en låg kundrörlighet som inverkarmenligt på <strong>konkurrens</strong>en inom byggmaterialbranschen. Produktionen avmånga byggmaterial kännetecknas av ett fåtal verksamma <strong>för</strong>etag vilketbl.a. hör samman med höga in- och utträdeskostnader. Centrala regelverkpå byggområdet är plan- och bygglagen och byggproduktdirektivet. Andraregelverk som har stor inverkan vid viss produktion av byggmaterial ärexempelvis täktbestämmelser och miljökvalitetsmål.12 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


SammanfattningEnergiområdetDen svenska och nordiska råkraftmarknaden, där elbörsen Nord Pool ärden centrala handelsplatsen, fungerar <strong>för</strong>hållandevis väl i en internationelljäm<strong>för</strong>else. Effektiviteten på marknaden kan dock utvecklas på flera sätt ochdet finns <strong>för</strong>hållanden som riskerar att begränsa <strong>konkurrens</strong>en som böråtgärdas. Det faktum att de tre stora energikoncernerna Vattenfall, E.ONoch Fortum samäger de svenska kärnkraftverken innebär risker <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>begränsandeinformationsutbyte. Det minskar även <strong>för</strong>troendet <strong>för</strong>marknadens funktion. Regeringens initiativ till uppbrutet samägande ärdär<strong>för</strong> viktigt <strong>för</strong> marknadens utveckling. Konkurrensverket betonar ävenvikten av att det finns en tillräcklig över<strong>för</strong>ingskapacitet på elnäten mellande nordiska länderna <strong>för</strong> att <strong>konkurrens</strong>en ska fungera effektivt. Det ärdock inte ekonomiskt <strong>för</strong>svarbart att bygga bort samtliga begränsningar.Effektiva system <strong>för</strong> s.k. flaskhalshantering är där<strong>för</strong> nödvändiga.En annan viktig <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> en väl fungerande elmarknad är att detfinns goda möjligheter till investeringar i ny <strong>konkurrens</strong>kraftig elproduktion.Existerande begränsningar <strong>för</strong> investeringar tillsammans med generelltutdragna tillståndsprocesser och miljöprövningar vid investeringar inya nät och energianläggningar, utgör hinder <strong>för</strong> en effektiv energimarknad.Dessa hinder måste så långt möjligt tas bort. Det är samtidigt positivtatt regeringen tagit betydelsefulla steg genom att <strong>för</strong>eslå vissa <strong>för</strong>enkladetillståndsprocesser <strong>för</strong> vindkraftsutbyggnad och att möjligheter ges <strong>för</strong> attbygga nya kärnkraftverk. En fungerande elmarknad kräver dessutomaktiva konsumenter som gör medvetna val mellan marknadens aktörer.JärnvägsområdetDen öppning <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong> som har skett på persontrafikmarknaden påjärnväg utgörs främst av trafikhuvudmännens och Rikstrafikens upphandladetrafik. Vidare har marknaden <strong>för</strong> charter- och nattågstrafik öppnats <strong>för</strong><strong>konkurrens</strong> från 2007, vilket har inneburit en möjlighet <strong>för</strong> aktörer på persontrafikmarknadenatt öka sina marknadsandelar. Inom den upphandladepersontrafiken fungerar <strong>konkurrens</strong>en numera relativt väl, medan etableringarinom charter- och nattågstrafik hittills varit marginella. SJ AB medsin ensamrätt på kommersiellt lönsam trafik är dock alltjämt dominerandepå persontrafikmarknaden. Trafikhuvudmännens upphandlade trafik tenderaratt öka sin andel av marknaden. Tillsammans med otydliga gränsermellan den kommersiella och den samhällsköpta trafiken skapar detta enosäkerhet om de framtida <strong>konkurrens</strong><strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> kommersiella<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 13


Sammanfattningaktörer på persontrafikmarknaden. I Konkurrens på spåret (prop. 2008/09:176)som överlämnades till riksdagen den 26 mars <strong>2009</strong>, <strong>för</strong>eslås en stegvis avvecklingav SJ AB:s monopol.Godstrafiken är helt <strong>konkurrens</strong>utsatt sedan mer än tio år med fri etableringsrätt<strong>för</strong> alla godkända järnvägs<strong>för</strong>etag. Trots detta är marknaden fortfarandei hög grad koncentrerad och styrke<strong>för</strong>hållandena relativt ojämnamellan marknadsaktörerna med statliga Green Cargo som dominerandeaktör.Generellt sett är järnvägsbranschen en investeringstung och därmed kostsamverksamhet, särskilt i etableringsskedet. Inträdesbarriärer i form avhöga initiala investeringskostnader i järnvägstrafik beror till viss del påtillgången till fordon. Den begränsade tillgången till spårkapacitet skaparflaskhalsar och etableringshinder på delar av järnvägsnätet. Det faktum attdet fortfarande inte finns en effektiv och transparent process <strong>för</strong> att <strong>för</strong>delaspårkapacitet leder också till svårigheter, särskilt <strong>för</strong> nya aktörer.Taximarknaden<strong>Sverige</strong> är ett av få länder som liberaliserat marknaden <strong>för</strong> taxiresor bådevad gäller prissättning och tillträdesreglering. Reformen har med<strong>för</strong>t <strong>bättre</strong>tillgänglighet genom en ökning av antalet taxi<strong>för</strong>etag och taxifordon. Taximarknadenutmärks av relativt låga inträdeshinder och det finns ett mycketstort antal taxi<strong>för</strong>etag. Ur ett konsumentperspektiv har liberaliseringen varitframgångsrik. Det är dock viktigt att följa upp reformen <strong>för</strong> att rätta tilleventuella oönskade effekter. Det finns bl.a. exempel på att taxi<strong>för</strong>etag,kanske främst sådana som inte tillhör särskilda beställningscentraler, iblandtar ut mycket höga priser. Till detta kan bidra att taxiresenärer inte är välinformeradeom prissättningen på taxiresor. Det kan där<strong>för</strong> behövas åtgärderfrån samhället <strong>för</strong> att stärka kundernas ställning på marknaden.Området <strong>för</strong> elektronisk kommunikationBredbandsmarknaden blir allt mer central inom stora delar av svensk ekonomi.Även om många kommuner i <strong>Sverige</strong> är positivt inställda till aktörersom önskar anlägga fiber i kommunen kan konstateras att det finns hinder<strong>för</strong> etablering av fibernätsinfrastruktur och att dessa hinder hämmar framväxtenav långsiktigt bestående <strong>konkurrens</strong> på marknaden <strong>för</strong> elektroniskakommunikationstjänster. I grunden kan det då handla om att kommunersaknar tillräcklig insikt i marknads<strong>för</strong>hållandena och i behovet av investeringaroch <strong>konkurrens</strong>. I flera kommuner råder uppfattningen att fibernäts-14 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Sammanfattninginfrastruktur är ett naturligt monopol och att en situation där det endast ärett kommunägt stadsnät och TeliaSonera som anlägger fiber inte på någotsätt är en dålig situation.På längre sikt riskerar en allt<strong>för</strong> restriktiv hållning att hämma de totalalångsiktiga investeringarna i fiberinfrastruktur i <strong>Sverige</strong>. Detta innebär attinfrastrukturinvesteringar i högre grad blir beroende av den kommunalaviljan att investera, och att finansiell kapacitet, uthållighet och riskbenägenheti större utsträckning koncentreras till en eller ett fåtal aktörer.På de sträckor eller i de städer där exempelvis ett stadsnät har erbjudit hyraav svart fiber, som <strong>för</strong>enklat kan definieras som optisk fiber utan någonansluten utrustning <strong>för</strong> transmission, eller mindre <strong>för</strong>ädlad nätkapacitet i<strong>konkurrens</strong>, har det enligt aktörer på marknaden i många fall varit tillräckligtmed ett relativt litet antal aktörer <strong>för</strong> att ge en tydlig prispåverkan.Kommuner och kommunägda bolag har ett stort ansvar <strong>för</strong> att de grundläggande<strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong> tas tillvara. Dels bör man inte ionödan <strong>för</strong>svåra <strong>för</strong> <strong>för</strong>etag att anlägga ny infrastruktur genom att exempelvisneka tillstånd att gräva eller genom att ta ut <strong>för</strong> höga avgifter, dels börman ge tillträde till passiv infrastruktur i form av svart fiber till icke-diskriminerandevillkor och avstå från att expandera högre upp i värdekedjanoch erbjuda slutkundstjänster som telefoni och Internetaccess.Postområdet<strong>Sverige</strong> är ett av de länder som kommit längst när det gäller att öppnapostområdet <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>. Undersökningar visar att reformeringen avmarknaden lett till ökad marknadseffektivitet och konsumentnytta. Ävenom antalet aktörer ökat väsentligt finns dock bara ett reellt alternativ tillsvenska Posten och det är Bring CityMail som ägs till 100 procent av norskaPosten.Även om marknadseffektiviteten har ökat genom att priserna <strong>för</strong> olikatjänster <strong>bättre</strong> överensstämmer med kostnaderna anser Konkurrensverketatt fler åtgärder bör vidtas <strong>för</strong> att ytterligare öka effektiviteten. Fram<strong>för</strong> alltskulle någon form av tillträdesreglering till Postens infrastruktur kunna öka<strong>konkurrens</strong>en. En tillträdesreglering skulle kunna sänka inträdeshindrenväsentligt och skapa <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> en postmarknad med flera starkaaktörer utan att <strong>för</strong> den skull behöva etablera många parallella distributionsnät.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 15


SammanfattningFinansområdetKonkurrensen inom delar av det finansiella området har ökat. Det gällerbl.a. <strong>för</strong> in- och utlåning till hushållen. Tjänsteutbudet har även blivit meromfattande, t.ex. vad gäller fond- och aktiesparande. Det pågår en branschglidningmellan bank-, <strong>för</strong>säkrings- och detaljisthandelsverksamhet. Mångabanker har verksamhet inom liv<strong>för</strong>säkringsområdet och flera av de stora<strong>för</strong>säkringsbolagen har egna banker. Stora detaljhandelskedjor erbjuderfinansiella tjänster på vissa områden, främst <strong>för</strong> privatpersoner. Internetbankstjänsterhar ändrat <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> bankernas tjänsteutbud,leverans och service och bör på längre sikt leda till en högre kundrörlighet.Redan etablerade <strong>för</strong>etag har <strong>för</strong>nyat och utvidgat sin verksamhet samtidigtsom nya aktörer har etablerat sig på marknaden. Bankmarknaden uppvisarsamtidigt tecken på begränsad <strong>konkurrens</strong>.De flesta finansiella marknader kännetecknas av en hög koncentrationsgrad.De fyra storbankerna Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEBtillhör fortfarande de största aktörerna på flertalet delmarknader och står<strong>för</strong> ca 75 procent av den totala inlåningen från den svenska allmänheten.Konsumenterna använder sig visserligen i högre grad än tidigare av fleraolika banker, men det är fortfarande ovanligt att ett etablerat bankengagemangflyttas från en bank till en annan. En bidragande orsak till detta ärbl.a. svåröverskådliga avgiftssystem och inlåsningseffekter vid byte avfonder. Bristande intresse och kunskap om komplexa produkter gör detsvårt <strong>för</strong> konsumenterna att göra rationella val. Konkurrensverket betonardär<strong>för</strong> betydelsen av en ökad kundrörlighet och <strong>för</strong>bättrade möjligheter <strong>för</strong>konsumenterna att få tillgång till information.Hälso- och sjukvårdsområdetFörutsättningarna <strong>för</strong> privata aktörer att etablera sig inom vård- och omsorgssektornär till stor del beroende av hur kommuner och landsting väljeratt organisera verksamheterna. Kommuner och landsting som vill anlitaprivata ut<strong>för</strong>are <strong>för</strong> tillhandahållandet av berörda tjänster kan välja mellanatt upphandla verksamheten enligt lagen om offentlig upphandling eller attin<strong>för</strong>a ett valfrihetssystem (brukaren väljer ut<strong>för</strong>are) genom att tillämpalagen om valfrihetssystem.Det kan konstateras att kommuner och landsting fortfarande är helt dominerandepå områdena <strong>för</strong> vård- och omsorgstjänster. Endast 10-20 procentav den offentligt finansierade vården ut<strong>för</strong>s av privata aktörer, såsom <strong>för</strong>e-16 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Sammanfattningtag, stiftelser, kooperativ och ideella <strong>för</strong>eningar. Mot bakgrund av riksdagensbeslut om fri etablering inom primärvården och ett ökat intresse <strong>för</strong> attin<strong>för</strong>a valfrihetssystem inom äldreomsorgen, är det rimligt att anta att en alltstörre del av vården och omsorgen i framtiden kommer att <strong>konkurrens</strong>utsättasoch att inslaget av privata aktörer kommer att öka. Konkurrensverketanser att detta kan leda till nya utmaningar som bl.a. ställer ökade krav påtillsyn och uppföljning av dessa verksamheter. Därtill är det viktigt att ersättningentill de privata ut<strong>för</strong>arna är <strong>konkurrens</strong>neutral med hänsyn till denersättning som utgår till kommunernas eller landstingens enheter. Särskildhänsyn bör exempelvis tas till att en privat ut<strong>för</strong>ares kostnader <strong>för</strong> moms intepå motsvarande sätt finns inom kommunens eller landstingets verksamhet.ApoteksområdetEnligt propositionen Omreglering av apoteksmarknaden (prop. 2008/09:145)<strong>för</strong>eslås att Apoteket AB:s monopol avvecklas den 1 juli <strong>2009</strong>. Vidare <strong>för</strong>väntasdet från den 1 november <strong>2009</strong> bli tillåtet <strong>för</strong> handeln att sälja vissa avde receptfria läkemedel som <strong>för</strong> närvarande enbart får säljas i apotek. Syftetmed en omreglering av apoteksmarknaden har av regeringen <strong>för</strong>klaratsvara att ge konsumenterna ökad tillgänglighet till läkemedel, <strong>bättre</strong> serviceoch tjänsteutbud samt åstadkomma lägre läkemedelskostnader. Konkurrensverketbedömer att <strong>konkurrens</strong> och flera apoteksaktörer kommer attgynna de svenska konsumenterna genom att det skapas <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong>ökad tillgänglighet till läkemedel, nya produkter och tjänster, <strong>bättre</strong> servicesamt prispress på vissa läkemedel. Monopolet har inneburit en internationelltsett låg tillgänglighet till läkemedel till nackdel <strong>för</strong> konsumenterna.Konkurrensverket konstaterar också att de ur patient- och konsumentsynpunktviktiga principerna om högkostnadsskydd och tillhandahållandeskyldighetav samtliga <strong>för</strong>skrivna läkemedel, blir kvar. Tillsammans medtillståndskrav, lagstadgade krav på apoteksverksamhet som t.ex. farmacevtiskbemanning under öppettiderna, verksamhet i ändamålsenliga lokaler ochegenkontrollsprogram och därtill hörande tillsyn, stärker detta tryggheten<strong>för</strong> konsumenterna och kvaliteten i apoteksverksamheten. Ökad <strong>konkurrens</strong>mellan apotek och fler olika apoteksaktörer, i kombination med en fri prissättning,skapar <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> prispress på receptfria läkemedel. Förutsättningarnastärks ytterligare om det blir tillåtet även <strong>för</strong> handeln attsälja vissa receptfria läkemedel. Däremot är det osäkert om avvecklingenav apoteksmonopolet i sig kommer att leda till prispress även på receptbelagdaläkemedel.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 17


SammanfattningAvslutande kommentarerKonkurrenspolitiken har fått en allt större betydelse och uppmärksamhet i<strong>Sverige</strong> och inom EU. En bidragande orsak till detta är att man har bedömtatt väl fungerande marknader är grundläggande <strong>för</strong> tillväxt och ökat välstånd.Effekterna av en <strong>konkurrens</strong>främjande politik kan inte uppskattasgenom att enbart studera effekter på kort sikt. Konkurrens har även beståendeoch långsiktiga effekter på ekonomin genom att <strong>för</strong>etagens vilja attt.ex. investera i anläggningar och att utveckla nya produkter påverkas,samtidigt som mindre effektiva <strong>för</strong>etag får lämna marknaden till <strong>för</strong>mån <strong>för</strong>mer effektiva. En väl utformad <strong>konkurrens</strong>politik ger <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> atthushålla med knappa resurser och att skapa grund <strong>för</strong> en hållbar utveckling.Genom att svenska <strong>för</strong>etag utsätts <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong> och tvingas till effektiviseringoch utveckling, ökar även <strong>för</strong>etagens <strong>för</strong>utsättningar att hävda sigpå en global marknad.I ett längre perspektiv är en av <strong>konkurrens</strong>politikens viktigaste uppgifter attskapa <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> nya <strong>för</strong>etag och verksamheter att utmana befintliga<strong>för</strong>etag. Det är särskilt viktigt på områden där ett fåtal <strong>för</strong>etag svarar<strong>för</strong> en betydande andel av marknaden eller där <strong>konkurrens</strong> saknas helt.Det aktuella konjunkturläget i <strong>Sverige</strong> och hela världsekonomin <strong>för</strong>stärkerbehovet av en nationell <strong>konkurrens</strong>politik med tydliga spelregler och ettlångsiktigt perspektiv. Tydliga regler och avsaknad av onödiga hinder <strong>för</strong>att träda in och ut från olika marknader skapar <strong>för</strong>utsättningar att hanteraen <strong>för</strong>änderlig omvärld och ger näringslivet möjlighet att anpassas till nyavillkor.En betydelsefull faktor <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>en, som inte minst uppmärksammatsunder senare tid, har att göra med <strong>för</strong>troende. En begränsad rörlighet kanvara ett resultat av att konsumenterna har lågt <strong>för</strong>troende <strong>för</strong> marknadenoch dess aktörer, vilket i sin tur kan hänga samman med brister i regelverkoch tillsyn.Det finns samtidigt anledning att betona att det finns områden där det pga.varornas och tjänsternas karaktär inte är lämpligt att in<strong>för</strong>a <strong>konkurrens</strong>lösningareller där andra politiska överväganden väger tyngre.Som framgår av denna del av rapporten är marknadskoncentrationenhög inom flera områden av svenskt näringsliv. Flera näringsgrenar kännetecknasdessutom av betydande inträdeshinder i form av höga kostnader<strong>för</strong> etablering samtidigt som import<strong>konkurrens</strong>en är svag.18 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


SammanfattningEtt stort antal reformer har genom<strong>för</strong>ts i <strong>Sverige</strong> och andra länder i Europaunder de senaste 10-20 åren som med<strong>för</strong>t att olika produktmarknader haröppnats <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>. Regler som hindrar <strong>för</strong>etagsetablering eller gerensamrätt <strong>för</strong> en aktör att bedriva en viss verksamhet har successivt slopatseller ändrats, vilket har inneburit att nya entreprenörer har kunnat utmanaetablerade monopol. Det har exempelvis gällt el-, post-, tele-, tandvårdsochnästan hela transportmarknaden. Inom kommuner och landsting har<strong>konkurrens</strong>lösningar i många fall fått ett märkbart genomslag.I tidigare rapporter har Konkurrensverket konstaterat att de svenska prisnivåernaär högre än genomsnittet inom OECD och EU. Utvecklingen underde senaste tio åren pekar enligt Konkurrensverkets bedömning på att <strong>konkurrens</strong>eni <strong>Sverige</strong> har blivit <strong>bättre</strong> och att prisskillnaderna har minskat. Enmöjlig <strong>för</strong>klaring till det är en ökad internationalisering av den svenska ekonomin.En större och mer integrerad inre marknad inom EU och en ökadimport från länder utan<strong>för</strong> EU har bidragit till att den svenska prisnivånpressats nedåt. Ökad <strong>konkurrens</strong> leder emellertid inte bara till lägre priser.Också utbudet av varor och tjänster ökar och <strong>konkurrens</strong> sker även genomproduktutveckling och kvalitets<strong>för</strong>bättringar. En fortsatt politik <strong>för</strong> att avlägsnahinder <strong>för</strong> internationell handel och underlätta utvecklandet av EU:sinre marknad <strong>för</strong> varor och tjänster, kan bidra till <strong>bättre</strong> fungerande marknaderoch positiva effekter <strong>för</strong> konsumenterna och samhällsekonomin.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 19


Konkurrensverkets uppdrag1 Konkurrensverkets uppdragUppdragetRegeringen gav den 7 augusti 2008 Konkurrensverket i uppdrag att göra enbred översyn av <strong>konkurrens</strong>situationen i <strong>Sverige</strong> och lämna <strong>för</strong>slag till åtgärdersom stärker <strong>konkurrens</strong>en. Det är enligt regeringen nödvändigt attta ett samlat grepp om <strong>konkurrens</strong>frågorna <strong>för</strong> att <strong>för</strong>bättra möjligheternaatt driva igenom reformer som kan ge tydliga och långsiktiga resultat. Såvälbefintliga som nya <strong>för</strong>slag till <strong>konkurrens</strong>främjande reformer ska enligtuppdraget behandlas samlat och konkretiseras. I uppdraget ingår att formulera<strong>för</strong>slag till åtgärder som stärker <strong>konkurrens</strong>en, bedöma <strong>för</strong>slagenspotentiella effekter och ekonomiska konsekvenser samt dess genom<strong>för</strong>barhet.En redovisning har tidigare lämnats till Näringsdepartementet i två delrapporter.Uppdraget i sin helhet redovisas i denna rapport, som är utformadi två delar. Denna del av slutrapporten syftar till att ge en bred översynav <strong>konkurrens</strong><strong>för</strong>hållandena i <strong>Sverige</strong>. I den andra delen ges en beskrivningav de problemområden som Konkurrensverkets arbete fokuserats kring ochdessutom lämnas <strong>för</strong>slag till åtgärder som är ägnade att <strong>för</strong>bättra <strong>för</strong>utsättningarna<strong>för</strong> fungerande <strong>konkurrens</strong> till nytta <strong>för</strong> konsumenterna.Projektgruppen har bestått av Stig-Arne Ankner, Pia Bergdahl, MikaelIngemarsson, Eva Jilkén, Anders Johansson, Anna-Karin Neikter, JosefinNilsson, Per Olevik, Lina Olsson, Robin Rander, Kerstin Riese, StefanSagebro och Mårten Törnqvist. Till projektgruppen har knutits ett projektrådbestående av Peter Delden, Arvid Fredenberg och Per-Arne Sundbom.I arbetet med uppdraget har även andra medarbetare vid Konkurrensverketmedverkat. Projektledare har varit Göran Karreskog.Utredningens ansats och dispositionFyra <strong>konkurrens</strong>problem har av Konkurrensverket bedömts som centralaatt analysera <strong>för</strong> att målen <strong>för</strong> den svenska <strong>konkurrens</strong>politiken ska kunnauppnås. Dessa är hinder <strong>för</strong> marknadstillträde, <strong>konkurrens</strong>snedvridningar,hinder <strong>för</strong> kundrörlighet samt brister i regelverk och tillsyn. Därutöver harfrågor som rör offentlig upphandling behandlats särskilt.20 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Konkurrensverkets uppdragEn sådan ansats <strong>för</strong> problemidentifiering, <strong>för</strong>slag och konsekvensanalysligger i linje med arbetet inom EU när det gäller att modernisera regelverken<strong>för</strong> den inre marknaden. Det är Europeiska kommissionen som tagitinitiativet till detta arbete som sker under samlingsbegreppet ”Better Regulation”.En viktig del i ambitionen med att modernisera och <strong>för</strong>enkla denuvarande reglerna på gemenskapsnivå är att ha ett horisontellt synsättsom utgångspunkt <strong>för</strong> att samla bransch- eller sektorsövergripande aspekteri ett och samma regelverk. Samtidigt finns områden där särskilda merbranschspecifika insatser behövs, det gäller exempelvis ofta områden somnyligen öppnats <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>.TillvägagångssättFör att analysera <strong>konkurrens</strong>situationen, identifiera <strong>konkurrens</strong>problem ochfinna lösningar på hur problem kan åtgärdas har Konkurrensverket kombineratolika tillvägagångssätt. En utgångspunkt i arbetet har varit Konkurrensverketsegna erfarenheter och tidigare undersökningar bl.a. i årligarapporter om <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>. Vidare har <strong>konkurrens</strong>problem och<strong>för</strong>slag till lösningar diskuterats i de två råd som är knutna till Konkurrensverket,Rådet <strong>för</strong> forskningsfrågor och Rådet <strong>för</strong> upphandlingsfrågor. Forskaresom tilldelats forskningsmedel från Konkurrensverket har ocksåkontaktas.Inom ramen <strong>för</strong> uppdraget har Konkurrensverket uppmanat olika aktörerinom svenskt näringsliv och offentlig sektor att identifiera <strong>konkurrens</strong>problemoch lämna <strong>för</strong>slag till åtgärder <strong>för</strong> att lösa problemen. Omkring 600myndigheter och organisationer har kontaktats. Konkurrensverket har ävenvia sin webbplats bjudit in allmänheten att lämna åtgärds<strong>för</strong>slag <strong>för</strong> attstärka <strong>konkurrens</strong>en.Därutöver har Konkurrensverket analyserat statistik från SCB och uppdragitåt forskare och konsulter att med olika metoder och analyser utarbetarapporter som har bäring på <strong>konkurrens</strong>problem och bristande regelverkinom ett flertal områden. Dessa rapporter finns tillgängliga på Konkurrensverketswebbplats www.<strong>konkurrens</strong>verket.se/rapporter.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 21


Synpunkter om <strong>konkurrens</strong>2 Synpunkter om <strong>konkurrens</strong><strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 23


Synpunkter om <strong>konkurrens</strong>Synpunkter om <strong>konkurrens</strong>För att komplettera egna utredningsinsatser och analyser har Konkurrensverketuppmanat olika aktörer inom svenskt näringsliv och offentlig sektoratt identifiera <strong>konkurrens</strong>problem och lämna <strong>för</strong>slag till åtgärder <strong>för</strong> attundanröja dessa problem. Konkurrensverket har även via sin webbplats inbjuditallmänheten att lämna åtgärds<strong>för</strong>slag <strong>för</strong> att stärka <strong>konkurrens</strong>en. Ettantal konsulter har fått i uppdrag att med hjälp av intervjuer och analyserbelysa <strong>konkurrens</strong>hinder på den svenska marknaden.I det följande redogörs <strong>för</strong>st <strong>för</strong> svar som inkommit efter att Konkurrensverketsåväl skriftligt till utvalda myndigheter och organisationer som påwebbsidan inbjudit marknadsaktörer och enskilda att komma in med generellasynpunkter och <strong>för</strong>slag. Därefter behandlas <strong>konkurrens</strong>hinder <strong>för</strong> små<strong>för</strong>etagoch tillväxt<strong>för</strong>etag ur olika aspekter. bl.a. har ett intervjuuppdraggenom<strong>för</strong>ts av Statistiska centralbyrån, SCB, där denna typ av <strong>för</strong>etagtillfrågats om vilka <strong>konkurrens</strong>hinder de upplever i sin verksamhet. Härredogörs även kort <strong>för</strong> regeringens arbete med regel<strong>för</strong>enkling, som har storbetydelse <strong>för</strong> etablering och tillväxt av <strong>för</strong>etag, inte minst <strong>för</strong> små<strong>för</strong>etag.Av samma skäl redogörs <strong>för</strong> delar av rapporten Doing Business <strong>2009</strong> frånVärldsbanken (<strong>2009</strong>) där <strong>för</strong>etagsklimatet i olika länder jäm<strong>för</strong>s. En redovisninggörs även <strong>för</strong> ett antal djupintervjuer med representanter <strong>för</strong> detsvenska näringslivet som <strong>för</strong>etaget Gesec AB (<strong>2009</strong>) har genom<strong>för</strong>t på uppdragav Konkurrensverket. Avslutningsvis sammanfattas ett konsultuppdragtill Copenhagen Economics om att kartlägga och analysera viktigahinder <strong>för</strong> en effektiv <strong>konkurrens</strong> på några svenska marknader. Underlagsrapporternafinns publicerade på Konkurrensverkets webbplatswww.konkurensverket.se/rapporter.I många delar bekräftar synpunkterna och konsultuppdragen den bild avolika existerande <strong>konkurrens</strong>hinder som Konkurrensverket sedan tidigarehaft och som bl.a. resulterat i flera av de <strong>för</strong>slag som redovisas inom dettaregeringsuppdrag. I vissa fall har uppslag till nya <strong>för</strong>slag eller <strong>för</strong>bättringarav Konkurrensverkets tidigare <strong>för</strong>slag kommit in. Många uppslag behöverutvärderas och utredas vidare <strong>för</strong> att senare eventuellt kunna ligga tillgrund <strong>för</strong> <strong>för</strong>slag om ytterligare <strong>konkurrens</strong><strong>för</strong>bättrande åtgärder.24 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Synpunkter om <strong>konkurrens</strong>2.1 Synpunkter från myndigheter, organisationer och <strong>för</strong>etagKonkurrensverket har i skrivelser till drygt 600 myndigheter och organisationergett dessa möjligheter att peka på <strong>konkurrens</strong>problem och lämna<strong>för</strong>slag till åtgärder <strong>för</strong> att <strong>för</strong>bättra <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> väl fungerandemarknader i <strong>Sverige</strong>. På Konkurrensverkets webbplats har motsvarandemöjlighet getts även <strong>för</strong> alla andra intresserande.Konkurrensverket har fått svar från ca 200 myndigheter, organisationer ochenskilda personer. De inkomna <strong>för</strong>slagen rör många olika områden. För attge en bild av svaren sammanfattas i det följande kort några av de områdendär problem har lyfts fram och där det enligt avsändarna finns behov avåtgärder <strong>för</strong> att främja <strong>konkurrens</strong> och väl fungerande marknader. Redovisade<strong>konkurrens</strong>hinder har sorterats in under rubrikerna marknadstillträde,<strong>konkurrens</strong>snedvridningar, kundrörlighet samt regler och tillsyn. Det börpåpekas att redovisade synpunkter och <strong>för</strong>slag utgör ett urval av inkomnasynpunkter.MarknadstillträdeMånga <strong>för</strong>etag anser att det är svårt att ta del av olika regelverk som finnsvad gäller <strong>för</strong>säljning såväl inom <strong>Sverige</strong> som inom andra EU-länder. Medexempelvis ökade hälso- och miljökrav utvecklas allt fler regelverk. Där<strong>för</strong>efterfrågas en ”help desk” som kan ge information om handel och investeringarinom EU. Den skulle kunna innehålla både EU-regler och nationellaregelverk. Dessutom skulle det behöva inrättas en svensk funktion somövervakar att svensk rätt inte strider mot EU-lagstiftning. Ett importrådkunde startas <strong>för</strong> att understödja utländska exportörer och svenska importörermed information om etablering på den svenska marknaden.Det anses viktigt att <strong>konkurrens</strong>aspekter, fram<strong>för</strong> allt gällande små <strong>för</strong>etagssituation gentemot stora multinationella <strong>för</strong>etag, beaktas redan vid <strong>för</strong>handlingarom exempelvis nya miljödirektiv i arbetsgrupper i Bryssel. Ett<strong>för</strong>slag är att ta fram checklistor <strong>för</strong> hur <strong>konkurrens</strong>aspekter bör beaktas,som hjälp <strong>för</strong> <strong>för</strong>handlare från regeringskansliet och andra myndighetersom arbetar med utveckling av EU-regler.Ett flertal regler anses utgöra handelshinder som <strong>för</strong>svårar en effektiv <strong>konkurrens</strong>,exempelvis skyddstullar som åläggs importörer samt kompliceraderegler gällande varors ursprung som måste <strong>för</strong>medlas <strong>för</strong> att delgestull<strong>för</strong>mån.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 25


Synpunkter om <strong>konkurrens</strong>Jordbrukssektorn kännetecknas i vissa fall av bristande <strong>konkurrens</strong> i detaljist-och grossistledet samt gällande insatsvaror till jordbruket (främst gödseloch foder). Det finns i <strong>Sverige</strong> hårdare djurskyddsregler och sanitäraregler än i andra EU-länder samt längre transportavstånd vilket verkar<strong>konkurrens</strong>hämmande. För att påverka detta behöver <strong>Sverige</strong> vara aktivti EU:s jordbrukspolitik. Det finns exempel på s.k. icke-tariffära handelshinder,bl.a. olika säkerhets- och hälsokrav, vilka hämmar handeln.Det finns betydande inträdeshinder på elmarknaden och även <strong>för</strong> små,men etablerade, <strong>för</strong>etag är det svårt att verka på marknaden. Ett <strong>för</strong>slag äratt underlätta <strong>för</strong> nyetablering genom att exempelvis <strong>för</strong>enkla tillståndsprocesser<strong>för</strong> att investera i elproduktion. Restriktioner <strong>för</strong> att investera ikärnkraft och vattenkraft bör ses över eftersom de har negativ effekt på denfortsatta utvecklingen. Ett annat <strong>för</strong>slag är att kablar och ledningar inte börägas av elproducenter.Många <strong>för</strong>etag anser att på marknader med offentlig upphandling har fram<strong>för</strong>allt små <strong>för</strong>etag det svårt att lämna anbud. Regelverket upplevs kompliceratoch kraven så svåra och kostsamma att uppfylla att <strong>för</strong>etag ofta avstårfrån att lämna anbud. Eftersom <strong>för</strong>frågningsunderlag oftast inte finns tillgängligtpå engelska minskar utländska <strong>för</strong>etags möjlighet att lämna anbud.Stora ramavtal kan ha <strong>konkurrens</strong>begränsande effekter eftersom det då baraär stora leverantörer som har tillräcklig produktionskapacitet. Eftersomupphandlare ofta vill ha med så många anbudsgivare som möjligt kan dethända att vissa krav, exempelvis på kvalitet, exkluderas. För att delge nyakrav och <strong>för</strong>bättra <strong>konkurrens</strong>en borde enskilda upphandlingar ske, i stället<strong>för</strong> att ramavtal används. Även otillåtna direktupphandlingar minskarantalet potentiella leverantörer såväl som möjligheterna <strong>för</strong> små <strong>för</strong>etag.Möjligheterna att träda in på marknader med nya produkter påverkas bl.a.av organisationer som har att bedöma produkters miljöegenskaper. Inombyggområdet finns exempelvis Byggvarubedömningen och Sunda Hus. Debedömningar som görs av dessa organisationer upplevs ibland som godtyckligaoch inte vetenskapligt grundade samtidigt som de berör ett produktområdesom varje år omsätter minst 15 miljarder kronor. För ökadrättssäkerhet och <strong>konkurrens</strong>neutralitet efterfrågas <strong>bättre</strong> transparens igjorda miljöbedömningar och möjligheter att överklaga dessa organisationersbeslut.26 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Synpunkter om <strong>konkurrens</strong>Vissa etniska grupper kan ha svårt att etablera en verksamhet och kännersig diskriminerade gällande tillgång till affärslokaler samt möjlighet tillbanklån <strong>för</strong> bedrivande av affärsverksamhet. Möjligheter till finansieringgenom s.k. mikrolån <strong>för</strong>s fram som en lösning som kunde prövas <strong>för</strong> attminska detta problem.KonkurrenssnedvridningarOffentliga aktörer anses kunna påverka situationen negativt <strong>för</strong> <strong>för</strong>etaginom flera olika typer av marknader. Främst små och medelstora <strong>för</strong>etagkan beröras av <strong>konkurrens</strong> från offentliga aktörer som bedriver näringsverksamhetpå <strong>konkurrens</strong>utsatta marknader. Inom bostadsmarknaden har exempelvisde kommunala bostads<strong>för</strong>etagen en hyresnormerande roll, vilket kanvara en orsak till att det finns en brist på hyresbostäder i delar av landet.Hyresrätter omfattas inte av ränte- eller investeringsbidrag, medan äganderättsamt bostadsrätter erhåller dessa genom uppskovsregler <strong>för</strong> reavinster.Effekten av detta blir att bostadsbyggandet inriktar sig på bostadsrätter,vilket verkar prisdrivande även <strong>för</strong> hyresrätter. Det anses även viktigt atttillsynen över kommunala hyresverksamheter <strong>för</strong>bättras. Små och medelstorabygg<strong>för</strong>etag bör få krediter under byggtiden då det råder bristande<strong>konkurrens</strong> samt stigande priser inom byggsektorn.Många anser det bör klargöras vilka sanktionsmöjligheter som finns vidöverträdelser av kommunallagen samt lagen om offentlig upphandling. Detskulle även kunna tillsättas en utredning <strong>för</strong> undersökning av hur lagen omvalfrihetssystem skulle kunna utvecklas och appliceras på andra områdensåsom till exempelvis rehabilitering och flyktingmottagande. Försäljning avoffentliga verksamheter bör ske på <strong>konkurrens</strong>neutrala villkor och till marknadspris.En <strong>konkurrens</strong>snedvridande faktor inom vård- och omsorgssektornär att momsreglerna missgynnar privata vårdinrättningar eftersom reglernaskiljer sig åt och verkar till <strong>för</strong>del <strong>för</strong> kommunalägda verksamheter.Många har fram<strong>för</strong>t synpunkter på skatter och anser att det finns ett antalskatteregler som hindrar etablering eller utveckling av privata verksamheter.Dessa regler bör där<strong>för</strong> avskaffas eller justeras <strong>för</strong> att <strong>för</strong>bättra situationen.Momsen skapar <strong>konkurrens</strong>snedvridningar mellan exempelvis restaurangtjänsteroch <strong>för</strong>säljning av färdigmat. Det <strong>för</strong>eslås att <strong>Sverige</strong> bör in<strong>för</strong>a s.k.<strong>för</strong>värvsmoms vid all import, eftersom <strong>för</strong>etag i dagens situation måstehantera momsen i två olika system, vilket skapar likviditetsbelastningar <strong>för</strong><strong>för</strong>etag i <strong>för</strong>hållande till andra länder som endast har <strong>för</strong>värvsmoms.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 27


Synpunkter om <strong>konkurrens</strong>Det anses även råda ogynnsamma villkor gällande momssatser vid <strong>för</strong>säljningav resor, där exempelvis en resebyrå måste betala en moms på 25 procentmedan arrangören av tjänsten endast betalar 6 eller 12 procents moms.Denna situation skapar ogynnsamma villkor <strong>för</strong> resebyråer och ger arrangöreren <strong>konkurrens</strong><strong>för</strong>del. Det finns även <strong>konkurrens</strong>snedvridning frånstatliga monopol, exempelvis har endast Svenska Spel tillåtelse att marknads<strong>för</strong>asin verksamhet i <strong>Sverige</strong>, medan utländska spelbolag inte harmöjlighet att göra detta.Bredbandsinfrastrukturen behöver byggas ut. Det kan <strong>för</strong>slagsvis ske genomsam<strong>för</strong>läggning med el-, vatten- eller vägnät. Samtidigt kan det uppståproblem när allmänna medel används <strong>för</strong> att bygga ut operatörsnät. Konkurrenssnedvridandeeffekter kan exempelvis uppkomma när stadsnätetableras av kommunalägda bolag i områden där det finns etableringsmöjligheteräven <strong>för</strong> privata alternativ. Dessutom får vissa kommunalägdabredbandsoperatörer en <strong>konkurrens</strong><strong>för</strong>del då de oftast anlitas av det kommunalabostads<strong>för</strong>etaget.Företagen anser att kommuner bör undvika att bedriva näringsverksamheti <strong>konkurrens</strong> med privata aktörer, eftersom detta kan snedvrida <strong>konkurrens</strong>engenom att de, till skillnad från privata <strong>för</strong>etag, har möjlighet att skattefinansierasin verksamhet. En <strong>konkurrens</strong>snedvridande faktor är att kommuneri vissa fall ger stöd till kommunala bostads<strong>för</strong>etag. Möjligheten <strong>för</strong>kommunala aktörer att bedriva bostadsbolag i egen regi bör minskas, exempelvisgenom <strong>för</strong>ändrad hyresreglering baserad på läge. Kommuner bordedessutom inte tillåtas att ställa krav på fjärrvärme vid <strong>för</strong>säljning av marktill nybyggnationer av bostadshus.Det finns ett flertal svårigheter vad gäller stödgivning inom offentlig upphandling,speciellt vad gäller lämnande av anbud i upphandling där småoch medelstora <strong>för</strong>etag har svårt att konkurrera med kommunalt eller statligtägda verksamheter. För att åtgärda detta anser flera att det bör finnasannonseringsplikt även på direktupphandlingar och dessutom borde verksamhetersom drivs i egen regi <strong>för</strong>bjudas att konkurrera på <strong>konkurrens</strong>utsattmarknad.Det <strong>för</strong>eslås ett antal åtgärder <strong>för</strong> att påverka den problematik som offentligstödgivning innebär, oavsett i vilken form den sker. Exempel på åtgärd äratt avskaffa den kommunala självkostnadsprincipen samt möjligheten <strong>för</strong>kommunen att ge stöd till egna verksamheter. <strong>Sverige</strong> bör även verka <strong>för</strong> att28 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Synpunkter om <strong>konkurrens</strong>tillsynen och kontrollen enligt EU:s stadsstödsregler <strong>för</strong> stödgivning tillenskilda verksamheter stärks samt att nivåerna <strong>för</strong> stödgivning reduceras.Ett annat sätt <strong>för</strong> att <strong>för</strong>bättra <strong>konkurrens</strong>situationen mellan offentliga ochprivata aktörer är genom att särskilja myndighetens obligatoriska verksamhetmot dess näringsverksamhet. Det bör ske en ut<strong>för</strong>säljning av statligaverksamheter, exempelvis SAS, SJ, Apoteket samt Vägverkets produktionsenheter.I de fall som ut<strong>för</strong>säljning inte är aktuellt kan bolagisering vara ettalternativ. Det fram<strong>för</strong>s även kritik mot att Vägverket producerar gator tillexterna kunder, vilket med<strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>snedvridande effekter.KundrörlighetKonkurrensen på elmarknaden skulle kunna <strong>för</strong>bättras om konsumenterinformerades om marknadens uppbyggnad, de olika valmöjligheter somfinns samt hur man kan göra prisjäm<strong>för</strong>elser. Trots att elhandels<strong>för</strong>etag ärskyldiga att ange jäm<strong>för</strong>elsepris vid elprisavtal följs detta inte alltid, vilket<strong>för</strong>svårar konsumenters valmöjlighet. Möjligheten till prisjäm<strong>för</strong>elser kan<strong>för</strong>bättras genom att elskatten åläggs elnäts<strong>för</strong>etagen. Ytterligare en viktigfaktor <strong>för</strong> konsumentinformation är <strong>för</strong>enkling i t.ex. utformningen av fakturordär fortsatt utveckling bör ske <strong>för</strong> att göra dessa tydligare. Terminologininom elbranschen är ett problem <strong>för</strong> många konsumenter. Exempelvistror vissa att ”elleverantör” betyder ”det lokala elnät<strong>för</strong>etaget” och att ettbyte av elleverantör (dvs. elhandels<strong>för</strong>etag) kan påverka kvalitet och säkerheti kundens el<strong>för</strong>sörjning. Begreppet orsakar därmed <strong>för</strong>virring hos konsumenterbåde vad gäller <strong>för</strong>etagens roll såväl som kundens rättigheter.Konceptet elleverantör bör <strong>för</strong>tydligas i lagstiftningen och i information tillkonsumenter.Fjärrvärme som består av lokala monopol anses utgöra ett problemområde.Marknaden kännetecknas av betydande problem med kundrörlighet då deti princip inte finns möjlighet att byta fjärrvärmeleverantör samtidigt sombyte av uppvärmningsform är <strong>för</strong>enat med höga kostnader.Kommuner har också ett ansvar <strong>för</strong> att <strong>för</strong>bättra kundrörligheten inom olikasektorer, exempelvis sophantering och inom vård och omsorg. Eftersomkommunen ofta har monopol på sophanteringen är det önskvärt att <strong>konkurrens</strong>etableras inom sophantering. Inom vård- och omsorgsområdet ärdet viktigt att in<strong>för</strong>andet av valfrihetssystem sker på ett bra och genomtänktsätt, där konsumenten informeras om sina valmöjligheter.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 29


Synpunkter om <strong>konkurrens</strong>Regelverk och tillsynFörslaget om en konfliktlösningsregel vid offentlig säljverksamhet på <strong>konkurrens</strong>utsattamarknader bör kompletteras med möjligheter att pröva stödtill verksamheter som av offentliga aktörer drivs i egen regi samt gynnandeav sådan vid upphandling. Utmaningsrätt bör användas av kommuner ochlandsting så att privata <strong>för</strong>etag bjuds in till att konkurrera med kommunalaoch landstingsdrivna verksamheter. Uppdragsvillkor skulle dessutom kunnain<strong>för</strong>as där det specificeras vilken typ av avgiftsbelagd verksamhet myndighetenfår bedriva. Dessa villkor bör vara öppna <strong>för</strong> granskning av allmänhetoch <strong>för</strong>etag. Inom vård och omsorg borde det mer specifikt utvecklas systemdär konsumenter kan klaga på de tjänster som vårdinrättningar <strong>för</strong>medlar,då denna typ av möjlighet är ytterst begränsade i dagens situation.Miljöbalken upplevs av många som ett komplicerat regelverk, vars prövningofta är kostsam med en utdragen handläggningstid vilket sammantagetverkar <strong>konkurrens</strong>hämmande. För att åtgärda dessa problem skulleen samordning av myndighetstillsynen kunna ske samt en reduktion av anmälnings-och rapporteringskrav. Regelverk gällande vilken typ av bilarsom klassificeras som miljöbil bör dessutom <strong>för</strong>tydligas.Svartarbete bör motverkas eftersom det med<strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong><strong>för</strong>delar <strong>för</strong> de<strong>för</strong>etag som har svart arbetskraft och därigenom lägre kostnader <strong>för</strong> sinverksamhet. För att åtgärda denna problematik skulle oannonserade kontrollbesökkunna ut<strong>för</strong>as inom berörda branscher. Ett annat sätt är att<strong>för</strong>etag åläggs att specificera utbetald lön samt betald skatt.Både upphandlare och leverantörer anser att lagen om offentlig upphandlingbör <strong>för</strong>enklas och anpassas till de <strong>för</strong>utsättningar som finns hos småoch medelstora <strong>för</strong>etag. Upphandlings<strong>för</strong>farandet ger höga kostnader <strong>för</strong>exempelvis myndigheter vilket ett <strong>för</strong>enklat regelverk skulle kunna motverka.Ett exempel på <strong>för</strong>enkling är att olika beloppsnivåer skulle kunnaanvändas <strong>för</strong> olika upphandlingar. Regelverket bör även utvecklas medhögre direktupphandlingsgränser och effektiva sanktioner mot otillåtnadirektupphandlingar. Dessutom bör upphandlingslagstiftningen kompletterasmed talerätt <strong>för</strong> Konkurrensverket och privata <strong>för</strong>etag.Det är svårt att få en överblick av de upphandlingar som finns tillgängliga<strong>för</strong> anbud. Små <strong>för</strong>etag har dessutom ofta inte möjlighet att följa pågåendeupphandlingar. För att underlätta <strong>för</strong> <strong>för</strong>etag borde en webbplats inrättasdär det är obligatoriskt att publicera alla upphandlingar över en vissspecifik summa.30 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Synpunkter om <strong>konkurrens</strong>2.2 Konkurrenshinder i små<strong>för</strong>etag och tillväxt<strong>för</strong>etag2.2.1 Regel<strong>för</strong>enklingOmfattande och komplicerade regelverk kan verka hindrande <strong>för</strong> etableringav nya <strong>för</strong>etag och tillväxten i befintliga <strong>för</strong>etag, inte minst <strong>för</strong> små<strong>för</strong>etag.Det är där<strong>för</strong> angeläget att <strong>för</strong>söka minska den börda som regelverk avolika slag innebär <strong>för</strong> <strong>för</strong>etagen. När kostnaderna <strong>för</strong> att följa regelverkenminskar, ökar utrymmet att använda tid och pengar till att utveckla <strong>för</strong>etaget.Fler <strong>för</strong>etag med<strong>för</strong> fler aktörer som kan tävla på marknaden ochmedverka till en <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong>situation.Mot bakgrund av detta arbetar regeringen med att minska <strong>för</strong>etagens administrativakostnader <strong>för</strong> statligt uppsatta regelverk. Nutek är central myndigheti detta arbete genom att vara en resurs <strong>för</strong> andra myndigheter i derasarbete med regel<strong>för</strong>enkling (från den 1 april övergår Nuteks verksamhet iTillväxtverket och Myndigheten <strong>för</strong> tillväxtpolitiska utvärderingar ochanalyser). Regel<strong>för</strong>enkling är ett vitt begrepp som omfattar exempelvis attupphäva lagstiftning, använda alternativ till lagstiftning t.ex. frivilliga överenskommelser,begränsa omfattningen av lagstiftningen <strong>för</strong> vissa gruppert.ex. små<strong>för</strong>etag, skriva om krångliga regler så de blir mer lätt<strong>för</strong>ståeliga,<strong>för</strong>enkla den administrativa processen med färre blanketter och minskatuppgiftslämnande från <strong>för</strong>etagen till myndigheterna, ökad samverkanmellan myndigheterna med ökat inbördes uppgiftslämnande, elektroniskkontakt mellan <strong>för</strong>etag och myndigheter och onlinetjänster samt slutligen<strong>för</strong>kortade handläggnings- och väntetider.För att understödja arbetet med dessa frågor har regeringen instiftat ett rådgivandeorgan, Regelrådet, som ska bistå regeringen och myndigheterna iarbetet med regel<strong>för</strong>enklingar i <strong>för</strong>etagen. Regelrådet ska granska utformningenav <strong>för</strong>slag till nya och ändrade regler som kan få effekter av betydelse<strong>för</strong> <strong>för</strong>etagens villkor. Regelrådet granskar sedan 1 oktober 2008 allny lagstiftning <strong>för</strong> att inget onödigt krångligt tillkommer. Nytta med nylagstiftning ska vägas mot kostnaden <strong>för</strong> <strong>för</strong>etagen.Regeringen har en handlingsplan med ca 600 <strong>för</strong>slag om regel<strong>för</strong>enkling.Detta arbete har hög prioritet och det är regeringens bedömning att måletom att sänka kostnaderna med 25 procent till 2010 är möjligt att uppnå.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 31


Synpunkter om <strong>konkurrens</strong>Eftersom svenska regler på ett flertal områden bygger på gemenskapsrättenär regel<strong>för</strong>enklingsarbetet inom EU av stor betydelse <strong>för</strong> möjligheterna attuppnå <strong>för</strong>enklade regelverk och minskade kostnader <strong>för</strong> svenska <strong>för</strong>etag.Kommissionen presenterade hösten 2005 sitt <strong>för</strong>sta regel<strong>för</strong>enklingsprogramoch därefter har ytterligare initiativ tagits <strong>för</strong> att <strong>för</strong>enkla och moderniseragällande regler. Även inom OECD bedrivs sedan många år ett arbeteinriktat på regel<strong>för</strong>enkling. OECD granskar de olika medlemsländerna ochlämnar rekommendationer på hur det nationella regelreformsarbetet skullekunna <strong>för</strong>bättras.2.2.2 Konkurrenshinder <strong>för</strong> små nystartade <strong>för</strong>etagStatistiska centralbyrån, SCB, har på Konkurrensverkets uppdrag genom<strong>för</strong>ten telefonenkät <strong>för</strong> att undersöka relativt nystartade <strong>för</strong>etags syn på <strong>konkurrens</strong>hinder.Undersökningen, som presenteras i rapporten Undersökningom <strong>konkurrens</strong>hinder, genom<strong>för</strong>des under januari och februari <strong>2009</strong>. Frågornaberörde <strong>för</strong>etagens erfarenheter av och synpunkter på <strong>konkurrens</strong>villkoroch <strong>konkurrens</strong>främjande åtgärder. Ungefär 500 <strong>för</strong>etag ingick i undersökningen.I urvalsramen fanns enbart relativt nystartade <strong>för</strong>etag som ocksådefinierats som tillväxt<strong>för</strong>etag. Huvuddelen var små eller medelstora <strong>för</strong>etag,ca 90 procent hade färre än fem anställda (inklusive arbetande ägare) ochca 85 procent hade en nettoomsättning mindre än fem miljoner kronor 2008.Frågeställningar av intresse var vilka hinder och problem det finns <strong>för</strong> attstarta nya <strong>för</strong>etag och att få verksamheten att expandera. I det följandesammanfattas resultaten av undersökningen.Drygt tio procent av samtliga nystartade <strong>för</strong>etag hade upplevt problem med<strong>konkurrens</strong> från offentligt ägda <strong>för</strong>etag under senare år. Av dem som upplevtdenna typ av problem ansåg ca 35 procent att problemen var stora ellerganska stora. Knappt tio procent ansåg att de hindrats i sin verksamhet pga.att konkurrerande <strong>för</strong>etag (privata eller offentliga) hade fått ekonomiskt ellerannat stöd från stat, kommun eller landsting som de själva inte fått. Ungefär40 procent av dem som upplevt problem med offentligt stöd betecknade dessasom stora eller ganska stora. Knappt tio procent ansåg också att det fannsbrister i regelverk eller tillsyn vad gäller generell konsument-, <strong>konkurrens</strong>ellerupphandlingslagstiftning. Av dem som upplevt brister i regelverk ellertillsyn ansåg närmare 60 procent att dessa brister var stora eller ganskastora.32 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Synpunkter om <strong>konkurrens</strong>Små och nystartade <strong>för</strong>etag kan ibland stöta på problem med att storaetablerade konkurrenter har väl utvecklade rabatt- och bonussystem sombinder upp kunderna. Trohetsskapande rabatter kan bl.a. med<strong>för</strong>a att enpresumtiv kund väljer att avstå från, även ett mindre kompletterande, köpfrån ny en leverantör eftersom det kan innebära kraftigt minskade rabatterpå inköpen hos huvudleverantören. Av undersökningen framkom att drygt15 procent av nystartade <strong>för</strong>etag hade stött på denna typ av problem, ochungefär hälften av dessa <strong>för</strong>etag hade upplevt problemen som stora ellerganska stora.Skatter och avgifter är vanligen generella och ska påverka alla <strong>för</strong>etag lika.Ibland används skatter och avgifter dock som ekonomiska styrmedel <strong>för</strong> attstyra mot viss typ av produktion och konsumtion. Skatter kan också variera<strong>för</strong> olika <strong>för</strong>etagsformer, storlek på <strong>för</strong>etag etc. Förutom de önskvärda effekternaav ekonomiska styrmedel bör skatter och avgifter vara <strong>konkurrens</strong>neutralaoch påverka <strong>för</strong>etag verksamma inom samma bransch lika. Utannärmare specifikation av typ av skatt etc. tillfrågades <strong>för</strong>etagen i vilken utsträckningde upplevt att skatter och avgifter belastat deras <strong>för</strong>etag, meninte <strong>för</strong>etag de konkurrerar med. Knappt tio procent uppgav att de upplevtproblem med <strong>konkurrens</strong>snedvridande skatter och avgifter och närmare75 procent av dessa ansåg att problemen var stora eller ganska stora.Företagen tillfrågades även om erfarenheterna av olika former av handelshinder,exempelvis handelsbegränsningar i form av tullar, tekniska handelshinder,standarder, miljö- och kvalitetsmärkningssystem, etc. Endastungefär tre procent av <strong>för</strong>etagen hade upplevt problem eller att deras möjligheteratt konkurrera hade påverkats av dessa orsaker. Men de <strong>för</strong>etagsom hade haft problem upplevde oftast dessa som stora eller ganska stora.I undersökningen gavs även möjlighet att med öppna svar beskriva vilkaolika typer av hinder <strong>för</strong> en väl fungerande <strong>konkurrens</strong> som <strong>för</strong>etagenupplevt. Några av de faktorer som flera av <strong>för</strong>etagen tog upp var följande:• svartarbete <strong>för</strong>stör prisbilden och utgör ett stort <strong>konkurrens</strong>problem,• utländsk arbetskraft har andra villkor, det pressar priserna och utgör etthot mot svenska <strong>för</strong>etag,• annan beskattning på varor och tjänster inom EU gör det svårt attkonkurrera med priser,<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 33


Synpunkter om <strong>konkurrens</strong>• vid offentlig upphandling är det svårt att konkurrera, främst <strong>för</strong> små<strong>för</strong>etag,• landstingens monopolverksamhet upplevs som ett problem,• stora <strong>för</strong>etag har <strong>bättre</strong> <strong>för</strong>utsättningar än små, t.ex. lägre kostnader <strong>för</strong>frakter och <strong>för</strong>packningar.Sammantaget hade drygt 40 procent av <strong>för</strong>etagen upplevt någon formav <strong>konkurrens</strong>hinder i sin verksamhet. Ungefär 18 procent hade upplevtendast ett <strong>konkurrens</strong>hinder, 15 procent två hinder, fem procent tre hinderoch tre procent hade upplevt fler än tre <strong>konkurrens</strong>hinder.När <strong>för</strong>etagen (de som upplevt två eller fler <strong>konkurrens</strong>problem) ombadsatt ange vilka två <strong>konkurrens</strong>hinder som haft störst negativ effekt <strong>för</strong> möjlighetenatt kunna konkurrera med andra <strong>för</strong>etag, föll en övervägande delav svaren (57 procent) på kombinationer med nedan angivna problemområden.Något av dessa problem fanns med i över 95 procent av angivnakombinationer:• <strong>konkurrens</strong> från offentliga <strong>för</strong>etag,• konkurrerande <strong>för</strong>etag har fått stöd från stat, landsting eller kommun,• problem <strong>för</strong>knippade med att kunder inte kunde välja att köpa produkterav <strong>för</strong>etaget pga. att man då <strong>för</strong>lorar rabatter eller bonus från annanleverantör,• problem angivet i öppet svar (se ovan, främst svartarbete, utländsk<strong>konkurrens</strong>, skatteregler och offentlig upphandling).Avslutningsvis undersöktes vilka konkreta <strong>för</strong>slag det fanns <strong>för</strong> att <strong>för</strong>bättra<strong>konkurrens</strong>villkoren. Förslag som i någon form återkom från flera <strong>för</strong>etagvar bl.a. följande:• sänk skatter eller arbetsgivaravgifter <strong>för</strong> små <strong>för</strong>etag• <strong>för</strong>enkla eller ändra regelverk och lagar• harmonisera skatter och avgifter inom EU• <strong>för</strong>bättra kontrollen av den svarta arbetsmarknaden• se över och <strong>för</strong>enkla reglerna <strong>för</strong> offentlig upphandling• stat, landsting och kommuner bör underlätta <strong>för</strong> fler <strong>för</strong>etag att deltai upphandlingar.34 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Synpunkter om <strong>konkurrens</strong>2.2.3 Etablering av och tillväxt i nya <strong>för</strong>etag <strong>–</strong> ettinternationellt perspektivFler <strong>för</strong>etag innebär ett större antal aktörer som kan tävla om konsumenternaspreferenser och köpkraft och bidrar där<strong>för</strong> till <strong>bättre</strong> fungerande <strong>konkurrens</strong>på marknaderna. Det är där<strong>för</strong> angeläget att minimera hindren <strong>för</strong>etablering av nya livskraftiga <strong>för</strong>etag. Världsbanken <strong>för</strong>söker sedan några åratt med hjälp av ett antal indikatorer följa upp och mäta <strong>för</strong>etagsklimatet iett stort antal länder. Man mäter varje år bl.a. hur snabbt och enkelt det gåratt starta ett nytt <strong>för</strong>etag i olika länder. I det följande redovisas delar avresultaten i publikationen Doing Business <strong>2009</strong>.Det finns markanta skillnader mellan olika länder beträffande de variablersom Världsbanken inkluderar i sina mätningar <strong>–</strong> i Nya Zeeland tar det endag att starta ett nytt <strong>för</strong>etag, i Surinam 694 dagar. De länder som uppvisarde enklaste och kortaste processerna återfinns främst i ”västvärlden”, alltsåEuropa, Nordamerika, Japan, Australien och Nya Zeeland. De länder därdet tar längst tid att starta nya <strong>för</strong>etag återfinns främst i Afrika söder omSahara.Administrativa rutiner vid <strong>för</strong>etagsbildandeDe flesta länder arbetar med att göra processen att starta ett nytt <strong>för</strong>etagenklare och snabbare. De mest framgångsrika reformerna som genom<strong>för</strong>s äratt minska kraven på minimikapital, att introducera ”one-stop-shops” somslår samman flera procedurer och låter den sökande ut<strong>för</strong>a en större del avdet administrativa arbetet själv samt att standardisera dokument och tillåtaregistrering online. Många åtgärder som kan genom<strong>för</strong>as är inte kostsammamen ändå verkningsfulla <strong>för</strong> att göra processen att starta ett nytt <strong>för</strong>etagenklare och billigare. Världsbanken pekar på <strong>för</strong>delarna med snabba ochenkla <strong>för</strong>faranden att starta nya <strong>för</strong>etag och hänvisar till studier som visaratt det både kan minska den svarta sektorns storlek och leda till att fler<strong>för</strong>etag startas, vilket i sin tur kan ge fler arbetstillfällen och lägre priser pågrund av ökad <strong>konkurrens</strong>.<strong>Sverige</strong> rankas som nummer 30 av 181 länder avseende hur enkelt ochsnabbt ett <strong>för</strong>etag kan startas. <strong>Sverige</strong>s position har <strong>för</strong>sämrats från en22 plats i 2008 års mätning, vilket i huvudsak beror på att andra länder<strong>för</strong>enklat och <strong>för</strong>billigat sina processer medan <strong>Sverige</strong> inte gjort <strong>för</strong>ändringarsom påverkar Världsbankens mätningar. <strong>Sverige</strong> rankas därmedsämre än exempelvis Danmark (16) och Finland (18) men <strong>bättre</strong> än Neder-<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 35


Synpunkter om <strong>konkurrens</strong>länderna (51) och Tyskland (102). Om <strong>Sverige</strong> ska kunna <strong>för</strong>bättra sin rankingkrävs åtgärder <strong>för</strong> att <strong>för</strong>korta handläggningstiden, främst hos Bolagsverket,som <strong>för</strong> närvarande är ca 14 dagar. Dessutom bör storleken på detkapital som krävs vid etablering av <strong>för</strong>etag minskas.LångivningEn väl fungerande kreditmarknad är en <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> att entreprenörerska kunna uppbringa tillräckligt med kapital <strong>för</strong> att starta nya <strong>för</strong>etag.Världsbanken mäter borgenärers och gäldenärers legala rättigheter samttillgången och kvaliteten på kreditinformationssystemen. I länder där säkerställandelagstiftning och fungerande kreditregister finns på området ärbanker och andra kreditinstitut generellt sett mer benägna att bevilja lån.Det underlättar i sin tur <strong>för</strong> att fler <strong>för</strong>etag kan starta och agera på olikamarknader vilket gynnar <strong>konkurrens</strong>en.Under de senaste fyra åren har det genom<strong>för</strong>ts totalt 34 reformer som stärktborgenärers och gäldenärers legala ställning i 27 länder världen över, samt88 reformer som <strong>för</strong>bättrat kreditinformationssystemen i 61 länder. Storaskillnader <strong>för</strong>eligger mellan de av Världsbanken undersökta länderna, därde länder som rankas högst på indexet över legala rättigheter <strong>för</strong> borgenäreroch gäldenärer är Hongkong, Malaysia och Singapore medan främstländer i Afrika rankas lägst. Vad gäller kreditregister ligger de västligaekonomierna i topp med 100-procentig täckning av befolkningen, medanåterigen länder i Afrika rankas lägst.<strong>Sverige</strong> rankas på plats 68 av 181 som en av de sämsta av de västliga ekonomiernavad gäller de långivningsvariabler som används i undersökningen.Det ska jäm<strong>för</strong>as med länder som Danmark och Tyskland (båda 12), Finland(28) och Nederländerna (43). Motsvarande mätning under 2008 rankade<strong>Sverige</strong> på plats 36, trots sämre uppmätta värden på de undersökta variablerna.Orsaken till den <strong>för</strong>sämrade rankingen är således att <strong>för</strong>hållandena<strong>för</strong> långivning har varit desamma i <strong>Sverige</strong>, medan <strong>för</strong>bättringar genom<strong>för</strong>tsi andra länder. <strong>Sverige</strong>s dåliga värden vad gäller långivning visar påen tydlig <strong>för</strong>bättringspotential, vilket kan vara angeläget inte minst motbakgrund av den rådande globala ekonomiska nedgången.KonkursreglerEffektiva konkursregler gör att borgenärer kan vara säkrare på att få sinainvesterade pengar tillbaka och blir därmed mer benägna att låna ut pengar.36 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Synpunkter om <strong>konkurrens</strong>Bra konkursregler med<strong>för</strong> tre saker. De stödjer och återställer livskraftiga<strong>för</strong>etag och avvecklar olönsamma sådana. De har som mål att maximeravärdet som erhålls av borgenärer, aktieägare, anställda och andra inblandadegenom att antingen vända <strong>för</strong>etaget på rätt köl igen, sälja det elleravveckla det, beroende på vad som ger det största totala värdet <strong>för</strong> deinblandade. De skapar slutligen ett system som möjliggör en tydlig rangordningav borgenärerna. Länder med lagar som tillmötesgår dessa måluppnår en högre återvinningsprocent än länder utan motsvarande regler,<strong>för</strong>etag som riskerar konkurs blir i större utsträckning sålda i sin helhet ellerreorganiserade snarare än sålda bit <strong>för</strong> bit, samt borgenärer ges störreinflytande konkursprocessen, exempelvis vid utnämningen av de personersom ska administrera konkursboet.Enligt Världsbankens undersökning har utökat inflytande i konkursprocessentill borgenärer varit den vanligast <strong>för</strong>ekommande reformeringen inomOECD-länderna under de senaste fem åren. Reformen med<strong>för</strong> en snabbareprocess samt större sannolikhet att <strong>för</strong>etaget kan leva vidare i någon form.Att in<strong>för</strong>a eller strama åt tidsramar <strong>för</strong> konkursprocessen har också varit ettverktyg som in<strong>för</strong>ts i ett antal länder. Tiden <strong>för</strong> att slut<strong>för</strong>a en konkursprocessvarierar enligt undersökningen från 0,4 år (Irland) till 10 år (Indien).<strong>Sverige</strong> rankas som nummer 18 (rank 19 år 2008) av de 181 undersökta ländernaavseende konkursprocessens effektivitet. Med det ligger <strong>Sverige</strong> enbit efter ett flertal jäm<strong>för</strong>bara länder som Finland (5), Danmark (7) ochNederländerna (10) men rankas <strong>bättre</strong> än t.ex. Tyskland (33). För att rankashögre behöver <strong>Sverige</strong> bl.a. vidta åtgärder <strong>för</strong> att minska tiden det tar attfullfölja en konkursprocess, som tar i genomsnitt två år medan det exempelvisi Finland tar mindre än ett år.2.3 Djupintervjuer med näringslivs<strong>för</strong>eträdareFör att få en uppfattning om synen på <strong>konkurrens</strong><strong>för</strong>hållanden m.m. i <strong>Sverige</strong>har Konkurrensverket uppdragit åt <strong>för</strong>etaget Gesec, redaktör GunnarLjunggren, att genom djupintervjuer inhämta synpunkter från ett antalaktörer inom det svenska näringslivet.I intervjuerna har Ljunggren <strong>för</strong>sökt fånga näringslivsaktörernas generellasyn på <strong>konkurrens</strong>, vilka <strong>konkurrens</strong>hinder de stött på och vilka <strong>för</strong>slag dehar till <strong>för</strong>bättringar. De intervjuade kommer från olika branscher och har<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 37


Synpunkter om <strong>konkurrens</strong>olika bakgrund. Traditionella ägare finns representerade, entreprenöreroch anställda chefer. Totalt har 16 intervjuer spridda över flera branschergenom<strong>för</strong>ts. Antalet intervjuer är allt<strong>för</strong> begränsat <strong>för</strong> att kunna ge underlag<strong>för</strong> mer långtgående och generella slutsatser. Lämnade synpunkter kandock ses som intressanta inlägg från nu aktiva näringslivsrepresentanter.Förmedlade synpunkter och <strong>för</strong>slag stämmer relativt väl överens med desynpunkter Konkurrensverket får sig till del i löpande kontakter mednäringslivet och även med liknande undersökningar som Konkurrensverkettidigare genom<strong>för</strong>t. Här redovisas några av de synpunkter som framkomunder intervjuerna och som har karaktären av mer generella synpunkterinom <strong>konkurrens</strong>områdetI stort <strong>för</strong>medlar de intervjuade <strong>för</strong>eträdarna <strong>för</strong> näringslivet en samstämmiguppfattning om <strong>konkurrens</strong>. Konkurrens är nödvändig som drivkraft isamhället och <strong>för</strong>eträdarna betonar att <strong>för</strong>etag måste styras och kontrollerasi <strong>konkurrens</strong>frågor. De har i de flesta fall uppfattningen att <strong>konkurrens</strong>enpå de marknader där de köper sina egna insatsvaror och tjänster är bristfällig,men menar generellt att de själva verkar på starkt <strong>konkurrens</strong>utsattamarknader.Företag eftersträvar, vilket är naturligt, en så svag <strong>konkurrens</strong> som möjligtpå sin egen marknad. Flera av de intervjuade menar där<strong>för</strong> att många<strong>för</strong>etagsuppköp har som huvudsakligt, ofta enda, syfte att ”köpa bort”<strong>konkurrens</strong>. Det påtalas att det normalt är mycket lönsamt att betala etthögt pris <strong>för</strong> det lilla <strong>för</strong>etaget, <strong>för</strong> att slippa pris<strong>konkurrens</strong>. Flera <strong>för</strong>eträdareser av denna anledning skäl <strong>för</strong> en stramare reglering av <strong>för</strong>värv ochuppköp. Ett radikalt <strong>för</strong>slag som fram<strong>för</strong>s är att vända bevisbördan vid<strong>för</strong>etagsaffärer där stora <strong>för</strong>etag köper upp mindre, dvs. att <strong>för</strong>etagen dåskulle tvingas bevisa att ett uppköp eller en sammanslagning är samhällsekonomiskteffektiv, <strong>för</strong> att affären skulle godkännas. Det poängteras ävenatt det måste finnas tydliga regler <strong>för</strong> hur dominerande <strong>för</strong>etag får agerasamt att det är nödvändigt med en stark och kompetent tillsyn från Konkurrensverket.Konkurrens anses avgörande, inte bara <strong>för</strong> konsumentvärdet, utan också <strong>för</strong>dynamiken och drivkraften <strong>för</strong> utvecklingen framåt. En person menar att”utan <strong>konkurrens</strong> får det dåliga vara kvar”. Några av näringslivs<strong>för</strong>eträdarnamenar att <strong>konkurrens</strong>en har sparat och kan spara mycket pengar åtkonsumenterna och skattebetalarna. Exempelvis anses <strong>konkurrens</strong>utsattvård kunna sänka kostnaderna med 20-30 procent samtidigt som kvaliteten38 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Synpunkter om <strong>konkurrens</strong>väsentligt kan <strong>för</strong>bättras. Sammantaget bedöms det av intervjupersonernafinnas potential <strong>för</strong> att spara flera 10-tals miljarder kronor per år. Erfarenheternafrån bl.a. den privata driften av S:t Görans sjukhus ligger bakomdessa bedömningar.Flera av <strong>för</strong>eträdarna har synpunkter på lagen om offentlig upphandling.Många menar att lagstiftningen är <strong>för</strong> stelbent och att den rent av kan fåmotsatt effekt. De offentliga köparna riskerar kanske inte att få betala ett <strong>för</strong>högt pris, men i vart fall att få ”fel” produkt. Det fokuseras mer på att görarätt enligt regelverket än på att köpa rätt system med rätt funktionalitet irätt tid. Vid upphandlingar anses nämligen diskussionen med köparen oftahamna på frågor som pris, leveranstider, skadeståndsfrågor etc., i stället <strong>för</strong>frågor av minst lika stor vikt, såsom hur systemet ska fungera under långtid. Upphandlingsreglerna anses vara allt<strong>för</strong> detaljreglerande.2.4 Studie av <strong>konkurrens</strong><strong>för</strong>hållandena på några marknaderKonkurrensverket har gett i uppdrag åt konsult<strong>för</strong>etaget CopenhagenEconomics (<strong>2009</strong>a) att göra en kartläggning och analys av viktiga hinder <strong>för</strong>en effektiv <strong>konkurrens</strong> i <strong>Sverige</strong>. I uppdraget ingick att identifiera någramarknader som är särskilt problematiska i detta avseende, s.k. ”problemmarkets”. Analysen skulle innehålla en jäm<strong>för</strong>else av svenska <strong>för</strong>hållandenmed andra länder, med avseende på <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> en effektiv <strong>konkurrens</strong>inom dessa marknader. I uppdraget ingick att så långt möjligtlämna <strong>för</strong>slag till åtgärder som skulle kunna undanröja identifierade hinder<strong>för</strong> en effektiv <strong>konkurrens</strong>. Kartläggning och analys skulle fram<strong>för</strong> allt tautgångspunkt i vilka hinder som finns <strong>för</strong> marknadstillträde samt hur olikaregelverk påverkar <strong>för</strong>hållandena på aktuella marknader.Copenhagen Economics har analyserat tre marknader: banktjänster <strong>för</strong> privatpersoner,dagligvaruhandeln och produktion av byggmaterial. Inom uppdragetidentifierades ett antal tidigare fram<strong>för</strong>da liksom nya <strong>för</strong>slag till <strong>för</strong>bättringav <strong>konkurrens</strong>en. Förslagen bygger på undersökningar av hur <strong>konkurrens</strong>enfungerar vilka gjorts med hjälp av <strong>konkurrens</strong>indikatorer och genomatt analysera särskilda karaktäristika hos produkterna på de tre marknaderna.Gemensamt <strong>för</strong> de tre marknaderna är bl.a. att de har pekats ut av de nordiska<strong>konkurrens</strong>myndigheterna som marknader med <strong>konkurrens</strong>problem,främst <strong>för</strong> att de kännetecknas av fåtalsdominans och ett stort inslag av offentligreglering. Marknaderna har därtill stor betydelse <strong>för</strong> konsumenterna.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 39


Synpunkter om <strong>konkurrens</strong>Huvudslutsatsen är att det på alla tre marknader finns tecken på att <strong>konkurrens</strong>enkan fungera <strong>bättre</strong>. Men det finns inte någon mirakelmedicin <strong>för</strong>att snabbt avhjälpa problemen och i rapporten <strong>för</strong>s alltså inte fram någraenskilda åtgärder som skulle kunna leda till omedelbara och betydande<strong>för</strong>bättringar av <strong>konkurrens</strong>en.Det konstateras dessutom att produkternas speciella egenskaper skaparnaturliga begränsningar <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>en. Olika typer av offentlig regleringkan även påverka <strong>konkurrens</strong>en. Men dessa regleringar ska även tillgodoseandra behov i samhället, t.ex. konsumentsäkerhet, och kan där<strong>för</strong>inte enbart fokusera på att öka <strong>konkurrens</strong>en.I rapporten identifieras dock en rad åtgärder som på sikt kan vara gynnsamma<strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>en och ge högre produktivitet, större variation i utbudetoch <strong>bättre</strong> produkter till rimliga priser. Förslagen riktar sig huvudsakligenmot att reducera inträdeshinder och att öka rörligheten på marknaderna,ofta genom att skapa större transparens <strong>för</strong> konsumenterna. I detföljande sammanfattas rapportens problemanalys och <strong>för</strong>slag. Några av<strong>för</strong>slagen återfinns bland de som Konkurrensverket presenterar inom dettaregeringsuppdrag.Banktjänster <strong>för</strong> privatpersonerBankmarknaden uppvisar flera tecken på begränsad <strong>konkurrens</strong>. De trestörsta bankerna har nästan 80 procent av marknaden, lönsamheten är högjäm<strong>för</strong>t med resten av EU och konsumenter i <strong>Sverige</strong> byter bank mer sällanän i övriga EU. Det finns dock <strong>för</strong>klaringar till att <strong>konkurrens</strong>en inom banktjänstertill privatpersoner är begränsad.För det <strong>för</strong>sta tjänar såväl banker som konsumenter på långa kundrelationereftersom det underlättar bankernas riskvärdering av låntagarna vilket kangöra det lättare <strong>för</strong> många konsumenter att få lån beviljade.För det andra leder stordrifts<strong>för</strong>delar till att nya banker har svårt att kommain på marknaden. Slutligen är väl fungerande banker avgörande <strong>för</strong> samhällsekonomin.För att säkra stabilitet är banker där<strong>för</strong> <strong>för</strong>emål <strong>för</strong> en radregleringar vilket i viss mån begränsar bankernas <strong>konkurrens</strong>möjligheter.Sammantaget betyder dessa produktegenskaper och regleringar att det ärsvårt att öka <strong>konkurrens</strong>en på marknaden <strong>för</strong> banktjänster till privatpersoner.40 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Synpunkter om <strong>konkurrens</strong>I rapporten identifieras ett antal åtgärder som kan öka <strong>konkurrens</strong>en påbankmarknaden. Dessa syftar främst till att öka mobiliteten och sänkainträdeshindren <strong>för</strong> nya banker. Störst möjligheter att öka mobiliteten finnspå efterfrågesidan. Det handlar dels om åtgärder <strong>för</strong> att underlätta byte avbank (funktionsportabilitet och kreditregister) och dels om att öka transparensen<strong>för</strong> konsumenterna (årliga kostnadssammanställningar). Slutligenfinns det möjligheter <strong>för</strong> en <strong>för</strong>bättrad internationell <strong>konkurrens</strong> om det blirenklare <strong>för</strong> svenska medborgare att använda sig av utländska banker. Dettakräver <strong>för</strong>modligen åtgärder på EU-nivå.DagligvaruhandelnInom dagligvaruhandeln syns flera tecken på begränsad <strong>konkurrens</strong>. Defyra största kedjorna representerar mer än 90 procent av marknaden ochmarknadsandelarna är relativt stabila över tiden. Dessutom indikerar prisernabegränsad <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> det finns såväl regionala prisskillnader somprisskillnader mot flera jäm<strong>för</strong>bara länder inom EU. Det finns även teckenpå låg pristransparens.Konkurrensmönstret kan till stor del <strong>för</strong>klaras av produkternas egenskaper.Dagligvaruhandeln kännetecknas av stordrifts<strong>för</strong>delar i distribution ochinköp. Detta ger en naturlig tendens till hög koncentration. Konsumenternasönskan att minimera resandet mellan hemmet och butiken leder till att<strong>konkurrens</strong>en främst <strong>för</strong>siggår mellan butiker på en lokal marknad. Konsumenternasbehov av en effektiv tidsanvändning skapar dessutom ofta enefterfrågan på att kunna göra alla dagligvaruinköp i en enda butik. Därmedär det priset på ”hela matkorgen” som är relevant <strong>för</strong> konsumenterna. Detär emellertid svårt <strong>för</strong> konsumenterna att själva jäm<strong>för</strong>a priser på individuellamatkorgar med många produkter <strong>–</strong> vilket ger låg transparens.I rapporten <strong>för</strong>eslås ett antal åtgärder som kan minska inträdeshindren <strong>för</strong>nya butiker och skapa <strong>bättre</strong> transparens på efterfrågesidan. Tillståndsgivningentill bra butikslägen behöver <strong>för</strong>bättras. En möjlighet är att lagstiftningenjusteras <strong>för</strong> att öka möjligheterna <strong>för</strong> nya aktörer att kunna ställakrav på myndigheterna att använda marken så att <strong>konkurrens</strong>en på dagligvarumarknadenfrämjas. En annan möjlighet är att kommunerna ska ge<strong>konkurrens</strong>intresset i planeringen av handeln ökad vikt <strong>för</strong> att främja ettvarierat utbud och en effektiv <strong>konkurrens</strong> i såväl pris-, kvalitets- somservicedimensionen.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 41


Synpunkter om <strong>konkurrens</strong>På efterfrågesidan kan prisportaler och märkningsbestämmelser bidra tillatt öka transparensen <strong>för</strong> konsumenterna. Detta kan öka mobiliteten och fåflera konsumenter att byta till butiker med <strong>bättre</strong> erbjudanden. Stimulansav kompletteringshandeln kan vidare skärpa <strong>konkurrens</strong>en i kvalitetsdimensionen.Produktion av byggmaterialProduktion av byggmaterial karaktäriseras av hög koncentration ochmycket låg mobilitet. För flera produkter står de fyra största <strong>för</strong>etagen <strong>för</strong>mer än 90 procent av <strong>för</strong>säljningen och marknadsandelarna är mycketstabila. Dessutom ökar produktiviteten långsamt.Produkternas egenskaper leder till naturliga begränsningar av <strong>konkurrens</strong>en.På utbudssidan finns stordrifts<strong>för</strong>delar som naturligt leder till en högregrad av koncentration. På efterfrågesidan är byggmaterial i stor utsträckningkomplementära produkter och det är där<strong>för</strong> viktigt att olika byggmaterialpassar ihop med varandra.Regleringen har också betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>en. EU-standardiseringhar undanröjt de flesta formella inträdeshinder och främjar därmed möjligheterna<strong>för</strong> import<strong>konkurrens</strong>. Svenska miljökrav kan dock i viss grad begränsamöjligheterna <strong>för</strong> import<strong>konkurrens</strong>.En rad åtgärder som särskilt kan öka import<strong>konkurrens</strong>en och mobilitetenpå efterfrågesidan samt öka <strong>konkurrens</strong>en <strong>för</strong>eslås. På utbudssidan bedömsimport<strong>konkurrens</strong>en kunna ökas med ett remiss<strong>för</strong>farande <strong>för</strong> nya frivilligastandarder, så att standarder inte skapar onödiga handelshinder.Mobiliteten kan ökas genom <strong>bättre</strong> offentlig upphandling av byggmaterialvilket kan bidra till stärkt import<strong>konkurrens</strong>. Dessutom kan en insats mot<strong>konkurrens</strong>skadliga rabatter säkerställa att rabatter inte används till atthindra nya konkurrenter från att etablera sig på den berörda marknaden.42 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Konkurrens och välfärd3 Konkurrens och välfärd<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 43


Konkurrens och välfärdKonkurrens och välfärd3.1 Så påverkar <strong>konkurrens</strong>en välfärdenKonkurrens är i grunden en tävlan mellan <strong>för</strong>etag om kundernas <strong>för</strong>troendeoch köpkraft. För konsumenterna innebär <strong>konkurrens</strong> en möjlighet att väljamellan olika alternativ som kan tillfredsställa ett visst behov. Eftersomproducenternas ekonomiska framgång är beroende av att konsumenterna<strong>för</strong>edrar deras produkt fram<strong>för</strong> konkurrenternas, kommer konsumenternasval att påverka producenternas beteenden. Den mest omedelbara effektenär att de konkurrerande <strong>för</strong>etagen anstränger sig <strong>för</strong> att ge mest värde <strong>för</strong>pengarna, exempelvis i form av låga priser eller hög kvalitet.En viktig effekt av fungerande <strong>konkurrens</strong> är att varje <strong>för</strong>etag som verkarpå en <strong>konkurrens</strong>marknad måste hushålla med sina resurser <strong>för</strong> att sänkakostnaderna <strong>för</strong> att därigenom kunna erbjuda bra produkter till låga priser.De <strong>för</strong>etag som inte lyckas slås ut från marknaden. Den press som dettainnebär bidrar till en effektiv resursanvändning och främjar den ekonomiskatillväxten. På marknader där <strong>konkurrens</strong>en är svagare kan det däremotvara svårt att uppnå sådan press. Produktiviteten är där<strong>för</strong> som regellägre än på marknader med fungerande <strong>konkurrens</strong>.Sambandet mellan ekonomisk effektivitet och en fungerande <strong>konkurrens</strong>har belagts i såväl teoretiska som empiriska analyser (se OECD, 2002).Medvetenheten om <strong>konkurrens</strong>ens betydelse <strong>för</strong> konsumenternas välfärdoch den ekonomiska tillväxten har under senare år ökat. Flera länder inomOECD har under de senaste två decennierna genom<strong>för</strong>t omfattande regelreformeringarpå flera marknader. Utvärderingar av dessa reformer bekräftaratt ökad <strong>konkurrens</strong> leder till ökad produktivitet, större konsumentöverskottoch högre ekonomisk tillväxt. Denna process kan emellertid ta relativtlång tid.Konsumenternas möjlighet att välja mellan olika alternativ kan även ha enstyrande effekt på produktionens inriktning över tiden. Eftersom konsumenternasefterfrågan och önskemål <strong>för</strong>ändras kontinuerligt, måste säljarnaständigt erbjuda nya produkter <strong>för</strong> att nå långsiktig framgång. Konkurrenstrycketfungerar därmed också som en drivkraft <strong>för</strong> <strong>för</strong>nyelse av produktutbudet.De <strong>för</strong>etag som gjort <strong>bättre</strong> marknadsbedömningar än andra av44 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Konkurrens och välfärdvad konsumenterna efterfrågar, inbegripet nödvändiga investeringar,kommer att kunna uppvisa högre vinster och vice versa.Att det finns ett positivt samband mellan <strong>konkurrens</strong> och produktivitetstillväxttill följd av innovationer, har belagts i ett flertal empiriska studier(se OECD, 2005). Den maximala produktionsvolymen bestäms av den produktionstekniksom <strong>för</strong>etaget använder. I ett längre perspektiv <strong>för</strong>bättrasofta denna genom innovationer, vilket innebär att en större volym kan producerasgivet insatsfaktorerna. Nationalekonomisk forskning visar attlångsiktiga <strong>konkurrens</strong>vinster i de flesta fall är större än de kortsiktiga, såsomatt priset pressas ned mot kostnaden. Konkurrens har även beståendeoch långsiktiga effekter i ekonomin, genom att mindre effektiva <strong>för</strong>etag fårlämna marknaden till <strong>för</strong>mån <strong>för</strong> mer effektiva <strong>för</strong>etag. Den långsiktiga<strong>konkurrens</strong>kraften i ett land stärks därmed liksom <strong>för</strong>etagens <strong>för</strong>måga atthävda sig på internationella marknader.3.2 Konkurrensen påverkas av marknads<strong>för</strong>hållandenaEn viktig <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> att <strong>konkurrens</strong>en ska kunna fungera väl är attdet inte finns några betydande hinder <strong>för</strong> nya <strong>för</strong>etag att träda in på marknadeneller att antalet <strong>för</strong>etag redan är tillräckligt stort, vilket varierar frånfall till fall. På marknader som enligt ekonomisk teori betecknas som perfekt<strong>konkurrens</strong> har <strong>för</strong>etagen ingen möjlighet att påverka priset och det är intemöjligt <strong>för</strong> <strong>för</strong>etagen att göra några övervinster. För detta krävs, <strong>för</strong>utomavsaknaden av inträdeshinder <strong>för</strong> <strong>för</strong>etagen, att produkterna är identiskaoch att konsumenterna har fullständig information om bl.a. produkterspriser och egenskaper. Enbart de <strong>för</strong>etag som utnyttjar resurserna effektivtkommer att finnas kvar på marknaden. Villkoren <strong>för</strong> perfekt <strong>konkurrens</strong> ärdock som regel inte uppfyllda i praktiken. Marknadsformen bör främstbetraktas som en jäm<strong>för</strong>elsenorm. Eftersom en sådan marknad är effektiv ialla avseenden kan den ses som en jäm<strong>för</strong>elsenorm som kan användas <strong>för</strong>att ge vägledning om åtgärder <strong>för</strong> att stimulera <strong>konkurrens</strong>en på olikamarknader.Eftersom <strong>konkurrens</strong> begränsar <strong>för</strong>etagens möjligheter att göra övervinster,är en fungerande <strong>konkurrens</strong> inte självklart önskvärt <strong>för</strong> säljarna på enmarknad. Säljarna på en marknad har i stället ett ekonomiskt intresse av attsätta <strong>konkurrens</strong>en ur spel. Ett sätt att göra detta är att konkurrera ut medtävlarna<strong>för</strong> att till slut uppnå en ensamställning, dvs. få monopol. I motsats<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 45


Konkurrens och välfärdtill en situation där det råder perfekt <strong>konkurrens</strong> har en monopolist möjlighetatt ta ut övervinster genom att själv besluta om vilket marknadspris somska gälla. Detta innebär att produktion och konsumtion kommer att varamindre än vad som är samhällsekonomiskt önskvärt. Dessutom finns risk<strong>för</strong> att kostnadseffektiviteten blir otillräcklig i ett monopol eftersom det kanvara svårt att utveckla starka incitament <strong>för</strong> detta i en organisation somsaknar <strong>konkurrens</strong>. I de fall en uppnådd monopolställning, av olika skäl,inte kan utmanas av andra aktörer utan blir långvarig leder det till en <strong>för</strong>sämradvälfärd <strong>för</strong> konsumenterna genom bl.a. högre priser.Om den produktionsnivå där skal<strong>för</strong>delarna upphört överstiger hela marknadensefterfrågan, så är marknaden ett naturligt monopol. På en sådanmarknad är det i princip mer kostsamt att dela upp produktionen mellantvå <strong>för</strong>etag än att låta ett enda <strong>för</strong>etag svara <strong>för</strong> hela produktionen. Naturligamonopol är mer sannolika att uppstå i nätverksbranscher som kräverstora investeringar i infrastruktur. Kännetecknande <strong>för</strong> dessa branscher äratt de fasta kostnaderna är höga medan de rörliga kostnaderna (marginalkostnaderna)är låga. Förhållandena kan dock variera betydligt mellanbranscher. Exempelvis är kapitalkostnadernas andel av de totala kostnadernabetydligt mindre <strong>för</strong> exempelvis produktion av posttjänster än <strong>för</strong>andra nätverksbranscher som el och tele.Även om en marknad är ett naturligt monopol kan det vara motiverat attlåta flera <strong>för</strong>etag konkurrera på marknaden. Detta är fallet om de positivaeffekterna av ökad <strong>konkurrens</strong> är större än de negativa effekterna av en störreproduktionskostnad. Konkurrens ger <strong>för</strong>bättrade incitament till kostnadskontroll,vilket kan med<strong>för</strong>a att de faktiska kostnaderna blir mindre då detfinns fler än ett <strong>för</strong>etag på marknaden trots att det finns outnyttjade skal<strong>för</strong>delar.Konkurrens kan också främja innovationer och bidra till dynamiskselektion, dvs. generera dynamiska och inte enbart statiska effektivitetsvinster.Att detta är fallet framgår av branschbeskrivningarna i denna rapport.Över tiden påverkas dessutom inslaget av naturligt monopol i infrastrukturenav den tekniska utvecklingen och därmed påverkas även marknads<strong>för</strong>utsättningarna.Även en ökad efterfrågan inverkar på möjligheterna <strong>för</strong>nya <strong>för</strong>etag att träda in på marknaden. Den utveckling som skett inom nätverksbranschervisar att inslaget av naturligt monopol i infrastrukturensuccessivt får en allt mindre betydelse. Detta innebär i sin tur att <strong>för</strong>utsättningarnaökar <strong>för</strong> att etablerade <strong>för</strong>etag (f.d. monopol<strong>för</strong>etag) möter <strong>konkurrens</strong>;antingen i produktionen, i distributionen eller i båda dessa verk-46 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Konkurrens och välfärdsamhetsdelar. De regelreformer och liberaliseringar som ägde rum i <strong>Sverige</strong>under 1990-talet har haft en viktig del i denna utveckling.Från en monopolistisk <strong>konkurrens</strong>modell kan de båda marknadsformernaperfekt <strong>konkurrens</strong> och monopol härledas som specialfall. Vid monopolistisk<strong>konkurrens</strong> finns det ett stort antal säljare som tillverkar produkter somär nära, men inte perfekta substitut. Det enskilda <strong>för</strong>etaget antas ta övriga<strong>för</strong>etags priser som givna och sätta priset så att vinsten maximeras, dvs.<strong>för</strong>etaget tillverkar den kvantitet vid vilken marginalintäkten 1 är lika medmarginalkostnaden 2 .En annan marknadsform som är vanligt <strong>för</strong>ekommande i <strong>Sverige</strong> är oligopol,eller fåtals<strong>konkurrens</strong>. Kännetecknande <strong>för</strong> fåtals<strong>konkurrens</strong> är att detråder ett ömsesidigt beroende mellan <strong>för</strong>etagen som de tar hänsyn till i sinabeslut. Under sådana <strong>för</strong>hållanden kan interaktionen mellan <strong>för</strong>etagen blimycket invecklad och beroende på omständigheterna i det enskilda falletkan utfallet på en oligopolmarknad variera kraftigt. Exempelvis kan två<strong>för</strong>etag (duopol) konkurrera så intensivt att utfallet i princip blir det sammasom på marknader med perfekt <strong>konkurrens</strong>. Mycket talar dock <strong>för</strong> att <strong>konkurrens</strong>eni stället kommer att kunna begränsas genom olika överenskommelser,uttalade (explicita) eller outtalade (implicita), som gör det möjligt<strong>för</strong> <strong>för</strong>etagen att få större vinster än om de hade konkurrerat mot varandra.Beroende på de särskilda <strong>för</strong>hållanden som råder på en marknad, kan <strong>konkurrens</strong>envara stark eller svag. Konkurrensen tenderar exempelvis att varahårdare ju fler <strong>för</strong>etag som finns på marknaden och ju lägre etableringshindrenär. Eftersom det ofta är nya <strong>för</strong>etag som sätter press på etablerade<strong>för</strong>etag och sporrar dem till att bli mer effektiva och serviceinriktade, är detväsentligt att det finns goda <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> nya aktörer att träda in påmarknaden. Konkurrensen främjas också av att kundrörligheten är god ochatt konsumenterna har möjlighet att välja mellan olika <strong>för</strong>etags produkter.För att <strong>konkurrens</strong>en ska fungera väl är det där<strong>för</strong> vikigt att det inte är allt<strong>för</strong>kostsamt <strong>för</strong> kunderna att söka efter information och byta leverantör.Gällande regelverk och institutionella <strong>för</strong>hållanden är exempel på andrafaktorer som påverkar <strong>konkurrens</strong>en och <strong>konkurrens</strong>trycket på marknader.1Marginalintäkten är den <strong>för</strong>ändring av totalintäkten som erhålls när den <strong>för</strong>sålda kvantiteten<strong>för</strong>ändras med en enhet.2Marginalkostnaden är den <strong>för</strong>ändring av de totala kostnaderna som uppkommer då produktionenökar med en enhet.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 47


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>4 Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong><strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 49


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>Konkurrensen, dvs. utfallet på en marknad, påverkas av många faktorer.Exempel härpå är offentliga regleringar, importrestriktioner, legitimationskravoch patent, in- och utträde av nya <strong>för</strong>etag, produktivitetsutveckling,<strong>för</strong>ändringar i konsumtionens sammansättning. Näringsgrenar kan ävenkarakteriseras av betydande in- eller utträdeskostnader.Konkurrensen tenderar att vara hårdare ju fler <strong>för</strong>etag som finns på marknadenoch ju mindre etableringströsklarna är. När konsumenterna är välinformeradeoch har goda möjligheter att välja mellan olika <strong>för</strong>etags produkterfrämjas också <strong>konkurrens</strong>en.I avsnittet redogörs inledningsvis <strong>för</strong> olika slag av inträdesbarriärer. I anslutningtill detta följer en genomgång av indikatorer som kan användas <strong>för</strong>att bedöma <strong>konkurrens</strong>tryck. Därefter jäm<strong>för</strong>s prisnivåer <strong>för</strong> olika kategorierav produkter mellan länder och orsaker till prisnivåskillnader diskuteras.Kapitlet avslutas med en beskrivning av den privata konsumtionenssammansättning och hur den har <strong>för</strong>ändrats under perioden 1995-2008.InträdesbarriärerMöjligheten <strong>för</strong> <strong>för</strong>etag att träda in på marknader är av stor betydelse närdet gäller att analysera om <strong>för</strong>etag kan utöva marknadsmakt. Om andra<strong>för</strong>etag kan träda in på marknaden eller om etablerade <strong>för</strong>etag kan expanderaproduktionen så kan ett <strong>för</strong>etag inte utnyttja sin marknadsmakt, i varjefall inte på lång sikt. Samtidigt kan det ta lång tid innan nya <strong>för</strong>etag får fotfästepå marknaden och på allvar kan utmana etablerade <strong>för</strong>etag. För attbedöma välfärdseffekterna av inträdesbarriärer är det där<strong>för</strong> nödvändigt attha en uppfattning om hur lång tid det skulle ta innan marknadspriset närmadesig det pris som skulle råda under <strong>konkurrens</strong>.I vilken utsträckning en investering utgör en irreversibel kostnad, dvs. enkostnad som inte kan ge något ekonomiskt utbyte om <strong>för</strong>etaget (efter ettinträde) skulle tvingas att lämna marknaden, påverkar intresset av att trädain på en marknad. Inom vissa branscher kan det krävas betydande investeringari maskiner och annan utrustning <strong>för</strong> att bedriva verksamhet. Omdenna utrustning snabbt minskar i värde och vid en senare tidpunkt heltsaknar värde på en andrahandsmarknad, bidrar detta till att minska intres-50 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>set <strong>för</strong> inträde. På vissa marknader kan det krävas omfattande marknads<strong>för</strong>ing<strong>för</strong> att ta sig in och konkurrera. Marknads<strong>för</strong>ingskostnader är delvisirreversibla kostnader. Andra exempel utgörs av investeringar i humankapitalsåsom rekryterings- och utbildningskostnader. Utgifter <strong>för</strong> forskningoch utveckling som inte genererar någon alternativ användning hörockså till denna kategori. Vidare kan nämnas utgifter som <strong>för</strong>etag har <strong>för</strong> attanpassa verksamheten till offentliga regleringar. I flertalet empiriska studierhar visats att sådana kostnader har betydande inverkan på hur branscherutvecklas (OECD, 2006).Det kan även finnas andra kostnader <strong>för</strong> att lämna en marknad, exempelvisi form av avgångsvederlag till personalen, kostnader <strong>för</strong> att fullgöra avtalmed leverantörer och kunder samt kostnader <strong>för</strong> att ”städa upp efter sig”.Exempel på branscher med betydande utträdeskostnader är el-, gas- ochvärme<strong>för</strong>sörjning samt petroleumindustri. För <strong>för</strong>etag verksamma inomdessa branscher finns betydande ”städningskostnader”, t.ex. <strong>för</strong> kärnkraftverkoch oljeraffinaderier. Betydande kostnader <strong>för</strong> att lämna en marknadverkar klart hämmande på nyetablering av <strong>för</strong>etag.Intresset av att träda in på en marknad påverkas även av hur etablerade<strong>för</strong>etag kan väntas agera vid ett eventuellt inträde. Ju hårdare <strong>konkurrens</strong>enkan <strong>för</strong>väntas bli, desto mindre attraktivt är det att träda in. Det är nämligeninte de etablerade <strong>för</strong>etagens vinster <strong>för</strong>e inträdet utan <strong>konkurrens</strong>enefter inträdet som avgör hur pass starka incitamenten är <strong>för</strong> nya <strong>för</strong>etag attträda in på marknaden. Det är inte troligt att ett etablerat <strong>för</strong>etag skulle varaoverksamt och nöja sig med den marknadsandel som skulle bli över. Ett<strong>för</strong>väntat aggressivt agerande av ett etablerat <strong>för</strong>etag, genom exempelviskraftiga prissänkningar, kan göra inträde mindre attraktivt eller t.o.m.verka avskräckande. Exempel på branscher där kraftiga prissänkningarskett från etablerade <strong>för</strong>etag vid inträde är marknaden <strong>för</strong> inrikesflyg,postmarknaden och marknaden <strong>för</strong> järnvägstransporter.I realiteten finns det inga marknader som är helt utan inträdeshinder, ävenom dessa kan vara mer eller mindre betydande. Inträdeshinder kan vara avolika slag, exempelvis legala, strukturella eller strategiska. Detta inverkar isin tur på <strong>för</strong>etagens möjligheter och incitament att träda in på en marknad.Legala hinder kan ha sin grund i lagstadgade monopol, exklusiva licensereller patent. Vidare kan det krävas tillstånd av olika slag <strong>för</strong> att kunnabedriva verksamhet. Under 1980- och 90-talen genom<strong>för</strong>des i olika länder i<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 51


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>Europa ett stort antal reformer och liberaliseringar av olika produktmarknadersom tidigare av bl.a. legala skäl varit skyddade från <strong>konkurrens</strong>,vilket i sin tur innebar att nya entreprenörer kunde utmana de etableradeaktörerna. En allt snabbare teknisk utveckling, ändrad efterfrågan och enökad internationalisering ändrade påtagligt marknads<strong>för</strong>utsättningarna i denätverksbranscher som tidigare klassades eller betraktades som naturligamonopol och som där<strong>för</strong> enligt många inte kunde <strong>konkurrens</strong>utsättas.Under de senaste dryga 20 åren har betydande <strong>för</strong>ändringar skett inom EU,om än i varierande omfattning inom olika nätverksbranscher samt mellanolika länder. I <strong>Sverige</strong> har sedan 1990-talet flera marknader öppnats <strong>för</strong><strong>konkurrens</strong>, exempelvis post- och telemarknaden där <strong>konkurrens</strong>en frånnya aktörer lett till prispress och utveckling av nya produkter. Ett pågåendereformarbete kommer under de närmaste åren att leda till att nya marknaderöppnas <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>. Det gäller bl.a. olika delar av hälso- och sjukvårdsområdet,apoteksmarknaden och järnvägsmarknaden. Samtidigt kvarstårandra hinder <strong>för</strong> utvecklingen av väl fungerande marknader. Det gällerbl.a. olika slag av restriktioner <strong>för</strong> nya <strong>för</strong>etag att kunna träda in på marknader,vilket exempelvis är fallet <strong>för</strong> elmarknaden.Inträdesbarriärer kan även uppkomma till följd av olika slag av handelshindersåsom tullar, nationella produktkrav och olika former av standarder.Här finns exempel inom byggsektorn där det ännu inte finns gemensammaregler <strong>för</strong> byggmaterial på den inre marknaden. Med undantag <strong>för</strong> vissaviktiga områden på den inre marknaden, bl.a. jordbrukssektorn där EU:sjordbrukspolitik oundvikligen ger upphov till en rad handelshinder, pågårarbetet med att undanröja <strong>konkurrens</strong>hinder av mer horisontell art på varuområdetoch inom tjänstesektorn. Vad gäller varuområdet avser det s.k.varupaketet att <strong>för</strong>bättra tillämpningen av principen om ömsesidigt erkännandeoch harmonisering av medlemsstaternas regler om ackreditering ochmarknadskontroll. Inom tjänstesektorn syftar genom<strong>för</strong>andet av tjänstedirektivettill en <strong>bättre</strong> fungerande <strong>konkurrens</strong>.Strukturella inträdesbarriärer sammanhänger med grundläggande efterfrågeochkostnads<strong>för</strong>hållanden, t.ex. skal<strong>för</strong>delar i produktionen eller <strong>för</strong>ekomstenav nätverkseffekter. Detta är som regel fallet i s.k. infrastrukturbranschersom el och tele där de fasta kostnaderna är betydande medan de rörligakostnaderna (marginalkostnaderna) är små. När det råder betydandestordrifts- och samproduktions<strong>för</strong>delar <strong>–</strong> vilket ofta är fallet inom nätverksbranscher<strong>–</strong> kan detta påtagligt begränsa nya <strong>för</strong>etags möjligheter att träda52 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>in på marknaden och (effektivt) konkurrera med de etablerade <strong>för</strong>etagen.Stordrifts<strong>för</strong>delar råder så länge som genomsnittskostnaden <strong>för</strong> en produktblir mindre <strong>för</strong> varje ytterligare producerad enhet. Samproduktions<strong>för</strong>delarmellan två produkter, t.ex. A och B, innebär att det är billigare att produceraA och B i samma <strong>för</strong>etag än att dela upp produktionen på två <strong>för</strong>etag.Strategiska inträdeshinder har att göra med taktiska ageranden av etablerade(dominerande) <strong>för</strong>etag, i vissa fall i direkt syfte att motverka inträde eller attbegränsa möjligheterna <strong>för</strong> dem som träder in att expandera. Strategiskabarriärer är ofta svårare att kvantifiera än strukturella. Exempel på strategiska<strong>för</strong>faranden är överprissättning och marginalklämning (av dominerande<strong>för</strong>etag) vilket beskrivs närmare nedan. Det kan också ligga i <strong>för</strong>etagsintresse att söka binda upp kunder, vilket exempelvis kan ske genomrabatterbjudanden och olika slag av bonusprogram.Andra exempel är exklusivavtal och olika slag av certifieringskrav sometablerade <strong>för</strong>etag enats om samt kontroll av olika distributionskanaler. Jumer av marknadsefterfrågan som ett etablerat <strong>för</strong>etag har exklusiv rätt atttillgodose, desto mindre sannolikt är det att (nya) <strong>för</strong>etag <strong>för</strong>söker träda inpå marknaden. Ett extremfall <strong>för</strong>eligger när ett <strong>för</strong>etag tecknat kontrakt omatt svara <strong>för</strong> 100 procent av leveranserna till varje kund på marknaden. Omavtalen löper <strong>för</strong> en lång tidsperiod och endast en bråkdel av avtalen <strong>för</strong>nyasvarje år är intresset <strong>för</strong> att träda in på marknaden litet. Motsvarandescenarios kan uppkomma <strong>för</strong> det fall det är nödvändigt att anlita distributörer<strong>för</strong> leveranserna samtidigt som en stor andel av distributörerna ingåttavtal med det etablerade <strong>för</strong>etaget. Men även om dessa båda vertikala relationermotverkar inträde kan sådana arrangemang vara motiverade ochleda till välfärdsvinster <strong>för</strong> samhället. Exempelvis kan exklusivavtal sominnebär att en åter<strong>för</strong>säljare ges ensamrätt att representera ett visst märkeav elektriska hushållsapparater inom en stad eller ett distrikt ge varje åter<strong>för</strong>säljareincitament att svara <strong>för</strong> information om och service <strong>för</strong> en produkt.Att sådan service och information kan tillhandahållas är en välfärdsvinst<strong>för</strong> samhället och servicen skulle kanske inte ha kommit till stånd omåter<strong>för</strong>säljaren inte hade haft ensamrätt på <strong>för</strong>säljningen inom ett distrikt.Ett annat intressant exempel är marknads<strong>för</strong>ing som kan leda till samhällsekonomiskavinster genom att ge konsumenterna ökad information omprodukter, dvs. minska deras sökkostnader. Samtidigt kan allt<strong>för</strong> mycketmarknads<strong>för</strong>ing av etablerade <strong>för</strong>etag utgöra ett betydande inträdeshinder<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 53


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>om nya <strong>för</strong>etag måste avsätta lika mycket resurser på marknads<strong>för</strong>ing <strong>för</strong>att få konsumenterna att köpa deras (nya) produkter.Tillträde till infrastrukturInom många branscher kan tillträde till infrastruktur av olika slag och villkoren<strong>för</strong> detta vara av avgörande betydelse <strong>för</strong> att <strong>konkurrens</strong>en ska fungeraväl. Detta har särskilt varit fallet <strong>för</strong> de s.k. nätverksbranscher somsuccessivt öppnats <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong> under 1990-talet. Exempel härpå är bankmarknaden,marknaden <strong>för</strong> inrikesflyg, telemarknaden, postmarknadenoch elmarknaden. I Konkurrensverkets rapport Infrastruktur och <strong>konkurrens</strong>(<strong>2009</strong>) redogörs <strong>för</strong> olika egenskaper hos infrastrukturmarknader ochorsaker till <strong>konkurrens</strong>problem inom dessa marknader.Ett centralt problem från <strong>konkurrens</strong>synpunkt uppstår om den tidigaremonopolisten både kontrollerar den strategiska infrastrukturen (flaskhalsen)och bedriver verksamhet på tjänstemarknaden i <strong>konkurrens</strong> mednya <strong>för</strong>etag. Det kan visas att det vertikalt integrerade och tillika dominerande<strong>för</strong>etaget under vissa <strong>för</strong>utsättningar kommer att vilja utnyttja sittövertag genom att på olika sätt <strong>för</strong>svåra <strong>för</strong> konkurrenterna att vara verksammapå tjänstemarknaden. Genom att exempelvis sätta avgiften <strong>för</strong> utnyttjandeav infrastrukturen tillräckligt högt kan infrastrukturägaren eliminerabefintliga konkurrenter eller hindra nya aktörer från att träda in påmarknaden. Graden av substituerbarhet mellan dominantens och konkurrenternasprodukter är av stor betydelse <strong>för</strong> utfallet. Ju mer likartadeprodukterna är, desto mindre intresse har infrastrukturägaren att upplåtainfrastrukturen åt konkurrenter.När produkterna är väldigt lika finns det mycket som talar <strong>för</strong> att det dominerande<strong>för</strong>etaget, vid leverans, kommer att skapa en s.k. klämeffekt genomatt ta ut avgifter <strong>för</strong> tillträde till infrastrukturen som överstiger den faktiskakostnaden <strong>för</strong> tillträdet. På en reglerad marknad är det svårare att ta utavgifter som överstiger den faktiska kostnaden, eftersom dominanten somregel måste motivera nivån på avgiften. Dominanten har dock möjligheteratt öka kostnaden <strong>för</strong> konkurrenter genom att inte erbjuda varje tjänst separatutan endast som ett paket av olika tjänster (eng. bundling). Konkurrenternakan då tvingas köpa fler tjänster än vad som egentligen är nödvändigt<strong>för</strong> att kunna konkurrera, vilket innebär att de kan drabbas av onödigt högakostnader.54 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>Inom området elektronisk kommunikation har det <strong>för</strong>ekommit, och <strong>för</strong>ekommer,ett <strong>för</strong>hållandevis stort antal tvister och rättsfall som gäller villkoren<strong>för</strong> tillträde till TeliaSoneras accessnät. Inom detta område liksom exempelvisenergiområdet finns särreglering <strong>för</strong> att underlätta tillträde till infrastruktursom i princip inte är möjlig att duplicera.Särregleringen kan ofta vara utformad så att det finns en skyldighet <strong>för</strong> dominantenatt erbjuda konkurrenter tillträde till infrastrukturen. Att in<strong>för</strong>aen sådan skyldighet kan vara <strong>för</strong>hållandevis enkelt. Däremot är det <strong>för</strong>enatmed olika problem att avgöra till vilka villkor som upplåtelsen ska ske,vilket i sin tur kan ha stor betydelse <strong>för</strong> välfärden och konsumentnyttan.Exempel på faktorer som en reglerare har att ta ställning till är om, och i såfall hur, regleringen ska underlätta inträde av nya <strong>för</strong>etag samt vilken informationsom är nödvändig, och möjlig, att få <strong>för</strong> att kunna bestämma ett tillträdespris.En annan fråga är om tillträdespriserna ska vara kostnadsbaseradeeller om efterfråge<strong>för</strong>hållanden också ska ligga till grund <strong>för</strong> att bestämmavilka avgifter som bör tas ut. (För en detaljerad redogörelse avolika teoretiska principer <strong>för</strong> tillträdesreglering samt praktiska problemoch tillämpningar hänvisas till Armstrong, 2002 och OECD, 2003.)Komplement till tillträdesregleringDet finns olika sätt att underlätta tillträdesreglering. Ett sätt är att genom<strong>för</strong>aen vertikal separation, dvs. skilja ut infrastrukturen ur den tidigaremonopolistens verksamhet. Ett renodlat infrastrukturbolag har mindre incitamentatt begränsa <strong>konkurrens</strong>en och därmed minskar även behovet avreglering och kontroll av marknaden, dvs. tillsynskostnaderna minskar. Ennackdel är att eventuella synergieffekter mellan flaskhalsledet och övrigaled inte kan utnyttjas. Men även om det skulle <strong>för</strong>hålla sig på detta sätt kandet ändå vara motiverat att dela upp ett <strong>för</strong>etag. Detta är fallet om de positivaeffekterna av ökad <strong>konkurrens</strong> är större än de negativa effekterna aven större produktionskostnad. Förutsättningarna <strong>för</strong> vertikal separation ärberoende av omständigheterna i det enskilda fallet och varierar mellanolika nätverksbranscher.En flaskhals kan också ägas av staten i form av ett offentligt ägt <strong>för</strong>etag, enmyndighet eller ett affärsverk. De offentligt ägda bolagen eller affärsverkenkan vara vertikalt integrerade eller enbart bedriva verksamhet i flaskhalsledet.Detta är i <strong>Sverige</strong> fallet <strong>för</strong> järnvägssektorn där Banverket svarar <strong>för</strong>banhållarfunktionen, <strong>för</strong> elmarknaden där Svenska kraftnät svarar <strong>för</strong><strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 55


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>stamnätet och <strong>för</strong> inrikesflyget där LFV äger och driver 16 flygplatser ochansvarar <strong>för</strong> all flygtrafikledning. En nackdel med ett offentligt ägt bolag äratt incitamenten <strong>för</strong> kostnadskontroll är mindre, eftersom risken <strong>för</strong>konkurs är mindre.Ett annat sätt att lösa flaskhalsproblemet är att bilda s.k. infrastrukturklubbar.En sådan lösning, som tillämpas exempelvis på bankmarknadenvad gäller betalningssystem och mobiltelemarknaden när det gäller utbyggnad,drift och underhåll av UMTS-nät (3G), innebär att de <strong>för</strong>etag somkonkurrerar i senare <strong>för</strong>säljningsled gemensamt äger sådan infrastruktursom har flaskhalskaraktär. En <strong>för</strong>del med denna modell är att den eliminerarincitamenten att diskriminera någon av konkurrenterna inom klubben.Därmed minskar även regleringsbehovet. En nackdel är att klubbmedlemmarnahar intresse av att utestänga nya <strong>för</strong>etag. En annan nackdel är att dekan använda infrastrukturen som en grund <strong>för</strong> att få till stånd en koordineringav priserna i nästa led. Exempelvis kan avgiften <strong>för</strong> att utnyttja infrastrukturensättas på en relativt hög nivå, vilket leder till att innehavarna ochkonkurrenterna höjer sina priser gentemot slutkunder. Ett annat <strong>för</strong>hållandesom verkar i riktning mot ökad samordning och koordinering av exempelvispriser är de möjligheter till informationsutbyte och insyn i konkurrenternasverksamhet som ett gemensamt ägande <strong>för</strong> med sig.Ytterligare ett sätt är att <strong>för</strong>dela delar av den totala flaskhalskapaciteten tillvarje <strong>för</strong>etag som konkurrerar nedströms. Exempelvis <strong>för</strong>delas start- ochlandningstider (slots) till olika flygbolag. När kapaciteten är <strong>för</strong>hållandevisenkel att avgränsa och definiera kan detta vara en användbar metod.Tillträde till kunderNär marknader öppnas <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong> eller när nya <strong>för</strong>etag träder in krävstillträde till kunder <strong>för</strong> att kunna vara verksam på marknaden. Etablerade<strong>för</strong>etag, i synnerhet tidigare monopolister, har ofta en stor kundstock, bådeabsolut sett och relativt nya <strong>för</strong>etag. För nya <strong>för</strong>etag kan det krävas betydandemarknads<strong>för</strong>ingsinsatser <strong>för</strong> att värva kunder. Etablerade <strong>för</strong>etagbehöver däremot inte på motsvarande sätt informera om sina produkter.Marknads<strong>för</strong>ingskostnader är delvis irreversibla kostnader, vilket begränsarintresset <strong>för</strong> nya aktörer att träda in på marknaden.En annan faktor som är av stor betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>en är i vilken omfattningdet <strong>för</strong>ekommer inlåsningseffekter och omställningskostnader.Omställningskostnader kan definieras som kostnader som <strong>för</strong>svårar en56 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>kunds byte av leverantör. Exempel härpå är långsiktiga kontrakt, inträdesavgifterav olika slag eller att kunderna går miste om <strong>för</strong>delar om de byterleverantör, t.ex. bonusar av olika slag. Bonusprogram bidrar till omställningskostnadengenom att ge kunderna incitament att anlita samma leverantörflera gånger och därmed har kunderna också ökade kostnader av attbyta leverantör. Det kan också <strong>för</strong>hålla sig så att kunden måste investera iny utrustning vid leverantörsbyte. Kostnaden (i form av tid) <strong>för</strong> informationsinsamlingom <strong>för</strong>etags produkter och priser påverkar även intresset avatt byta leverantör.Omställningskostnaderna har direkt effekt på slutkundspriset genom attpris<strong>konkurrens</strong>en begränsas. Detta beror på att ett <strong>för</strong>etag inte kan locka tillsig tillräckligt många kunder om man sänker slutkundspriset. Omställningskostnadernasnegativa effekter på <strong>konkurrens</strong>en kan bedömas varamindre om marknadens tillväxt är snabb, eftersom det då finns många nyakunder som ännu inte är uppbundna av konkurrenter.Det är möjligt att använda såväl generell <strong>konkurrens</strong>lagstiftning som särlagstiftning<strong>för</strong> att minska eller rentav eliminera vissa omställningskostnader.På marknaden <strong>för</strong> inrikesflyg har <strong>konkurrens</strong>lagen använts <strong>för</strong> att begränsadet dominerande flygbolagets användning av bonusprogram. Inomexempelvis teleområdet har in<strong>för</strong>andet av nummerportabilitet <strong>–</strong> som innebäratt en abonnent kan behålla sitt telefonnummer om man byter operatör<strong>–</strong> underlättat byte av teleoperatör. I avsnitt 4.2 i <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong><strong>–</strong> <strong>för</strong>slag redogörs närmare <strong>för</strong> hur omställningskostnader av olika slagpåverkar kundrörligheten på marknaden och därmed även <strong>konkurrens</strong>en.4.1 Att bedöma <strong>konkurrens</strong>tryckFör att bedöma <strong>konkurrens</strong>trycket på en marknad finns det, som framgåttovan, ett flertal faktorer att ta hänsyn till som t.ex. antalet <strong>för</strong>etag och derasabsoluta och relativa storlek, rörligheten bland <strong>för</strong>etagen på marknadensamt i vilken grad det <strong>för</strong>ekommer hinder <strong>för</strong> <strong>för</strong>etag att träda in på marknaden.Det <strong>för</strong>tjänar samtidigt att nämnas att det inte finns någon entydigekonomisk metod <strong>för</strong> att göra <strong>konkurrens</strong>analyser. Brist på olika slag avdata, t.ex. avseende priser och produktionsvolymer, kan även innebära attdet inte är möjligt att göra bedömningar och utvärderingar av huruvidamarknader fungerar tillfredsställande.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 57


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>På uppdrag av Office of Fair Trading (OFT) har konsult<strong>för</strong>etaget NERA(2004) redogjort <strong>för</strong> olika metoder och faktorer som kan användas <strong>för</strong> attidentifiera marknader med <strong>konkurrens</strong>problem (eng. problem markets). Påbasis av bl.a. NERA:s redogörelse och analyser av olika <strong>konkurrens</strong>variablerkommer ett antal indikatorer som kan användas <strong>för</strong> att bedöma <strong>konkurrens</strong>tryckatt presenteras och diskuteras. Först kommer mått på <strong>för</strong>etagskoncentrationatt redovisas tillsammans med indikatorer på <strong>för</strong>etagensvinstmarginaler och produktivitet. Därefter redogörs <strong>för</strong> <strong>för</strong>etagsrörligheteni form av s.k. mobilitetsmått och ett antal andra indikatorer <strong>för</strong> att bedöma<strong>för</strong>ekomsten av inträdeshinder. De indikatorer <strong>för</strong> inträdeshinder som presenterasär kostnader <strong>för</strong> marknads<strong>för</strong>ing och PR samt värdet på anläggningstillgångarper anställd.Utgångspunkt <strong>för</strong> redovisningen av de mått och indikatorer som används<strong>för</strong> att bedöma <strong>konkurrens</strong>trycket eller att identifiera marknader med<strong>konkurrens</strong>problem är Statistiska Centralbyråns (SCB) <strong>för</strong>etagsregisterenligt branschindelningen i SNI 2002 på femsiffernivå. SNI betyder SvenskNäringsgrensindelning och bygger på EU:s standard, NACE Rev. 1.1.Indelningen i näringsgrenar enligt SCB:s <strong>för</strong>etagsregister har primärt ejutarbetats <strong>för</strong> att göra <strong>konkurrens</strong>analyser baserade på <strong>konkurrens</strong>rättsligabedömningar. Det finns där<strong>för</strong> risk <strong>för</strong> att betydelsen av indikatorerna <strong>för</strong>marknadskoncentration, mobilitet och inträdeshinder över- eller underskattas.Exempelvis kan det <strong>för</strong>hålla sig så att <strong>för</strong>etag som tillhör en vissnäringsgren kan konkurrera med <strong>för</strong>etag som i den officiella statistikenhör till en annan näringsgren. Omvänt kan <strong>för</strong>etag höra hemma i sammanäringsgren utan att vara konkurrenter. Koncentrationsmått som bygger påindustristatistik är konstruerade från utbudssidan. Det är således möjligt attprodukter, som från efterfrågesidan uppfattas som utbytbara inte är inkluderade,t.ex. om de är tillverkade i olika material. I detta fall överskattasgraden av marknadsmakt av koncentrationsmåttet.4.1.1 FöretagskoncentrationMarknader med ett fåtal <strong>för</strong>etag eller där ett fåtal <strong>för</strong>etag har höga marknadsandelar,är av särskilt intresse att studera <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>myndigheter.Detta beror på att <strong>för</strong>etag med betydande marknadsandelar har större möjligheteratt utöva marknadsmakt, vilket exempelvis kan ta sig uttryck i att<strong>för</strong>etaget kan ta ut priser som påtagligt överstiger produktionskostnaderna,58 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>än <strong>för</strong>etag med små marknadsandelar. På marknader med få <strong>för</strong>etag är detdessutom lättare <strong>för</strong> <strong>för</strong>etagen att ingå, övervaka och upprätthålla <strong>konkurrens</strong>begränsandesamarbeten som t.ex. prisöverenskommelser eller uppdelningav marknader. För att få en indikation om <strong>för</strong>etagsstrukturen samt om<strong>för</strong>etagskoncentrationen kan antalet <strong>för</strong>etag som verkar inom en viss näringsgren,de n största <strong>för</strong>etagens aggregerade andel av <strong>för</strong>säljning på enmarknad, där n är antalet <strong>för</strong>etag, samt Hirschman-Herfindal-Index (HHI)användas som indikatorer. HHI beräknas som summan av <strong>för</strong>etagenskvadrerade marknadsandelar.I tabell 4.1 redovisas antalet i <strong>Sverige</strong> verkande <strong>för</strong>etag inom ett urval avnäringsgrenar <strong>för</strong>delade efter hur mycket <strong>för</strong>etagen omsatte 2007 samtnäringsgrenens totala inhemska omsättning. Datamaterialet härrör frånuppgifter ur momsdeklarationer (Mervärdesskatten). Omsättningen harräknats fram med hjälp av redovisad utgående skatt. Exporten ingår inte iomsättningstalen. De redovisade näringsgrenarna har valts ut på grundvalav att näringsgrenen har en <strong>för</strong>hållandevis stor inhemsk omsättning, importenär begränsad eller betydande inom näringsgrenen eller att <strong>för</strong>etagskoncentrationen,beräknad på inhemsk omsättning, kan antas vara hög.Vidare har många av de utvalda näringsgrenarna relevans <strong>för</strong> de avsnittsom följer om specifika branscher.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 59


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>Tabell 4.1 Antal <strong>för</strong>etag <strong>för</strong>delade efter omsättningsklasser i miljonerkronor <strong>för</strong> valda näringsgrenar samt total omsättning i miljoner kronor,år 2007Näringsgren 0-19,9 20-49,9 50-99,9 100- OmsättningByggande av hus 1505 448 162 152 168 4895Livsmedelsbutiker med brett 4 201 597 317 233 141 570sortimentTelekommunikationer 445 25 10 41 122 907Handel med elektricitet 62 11 17 57 109 666Motorfordonsindustri 125 8 5 10 45 264Affärs-, spar- och <strong>för</strong>eningsbanker43 9 20 58 43 208Styckning av kött 32 12 11 17 13 448Industri <strong>för</strong> radio- och TVsändare162 11 4 10 13 099samt apparater <strong>för</strong>trådtelefoni och trådtelegrafiTaxi<strong>för</strong>etag 8 165 32 8 2 12 274Framställning av öl 31 3 0 5 10 645Läkemedelsindustri 95 4 4 13 6 880Tillverkning av färg, lack,80 20 7 14 6 093tryckfärg m.m.Hälso- och5 262 26 5 8 4 942sjukvårdsmottagningar, ej påsjukhusFramställning av mineralvatten 24 2 2 1 3 196och läskedryckerSockertillverkning 3 0 1 1 2 336Begravningsverksamhet 431 6 0 1 2 013Tillverkning av cement 12 1 0 1 1 604Mjöltillverkning 61 5 1 4 1 104Tillverkning av spånskivor 4 1 0 3 972Tillverkning av tidnings- och1 1 0 1 420journalpapperKälla: SCB, bearbetning av KonkurrensverketInom många av de valda näringsgrenarna som t.ex. tillverkning av socker,tillverkning av cement och tillverkning av tidnings- och journalpapperfanns det 2007 ett fåtal verksamma <strong>för</strong>etag. Vidare fanns det inom ett flertalnäringsgrenar ett stort antal <strong>för</strong>etag men där majoriteten av <strong>för</strong>etagen hadeen omsättning som var mindre än 20 miljoner kronor samtidigt som detfanns ett litet antal <strong>för</strong>etag som omsatte över 100 miljoner kronor. Dettagäller t.ex. <strong>för</strong> näringsgrenarna byggande av hus och taxi<strong>för</strong>etag. I dessa fall60 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>verkar en stor andel av dessa <strong>för</strong>etag på lokala marknader. När <strong>för</strong>etageninom en bransch är verksamma på olika geografiska marknader underskattasgraden av marknadsmakt, dvs. det blir vilseledande att tro att<strong>konkurrens</strong>en skulle vara god enbart genom att studera antalet <strong>för</strong>etag.De n största <strong>för</strong>etagens aggregerade andel av <strong>för</strong>säljning på en marknadbetecknas som CRn, där n anger antalet <strong>för</strong>etag som andelen av <strong>för</strong>säljningenär aggregerad <strong>för</strong>. Värdet på CRn uppgår som högst till 100 vilketsker då de aggregerade <strong>för</strong>etagens <strong>för</strong>säljning svarar <strong>för</strong> hela <strong>för</strong>säljningenpå marknaden och som minst ett värde som är marginellt skilt från nollvilket gäller <strong>för</strong> marknader där varje enskilt <strong>för</strong>etags <strong>för</strong>säljning är liten relativtden totala <strong>för</strong>säljningen på marknaden. I det följande har de fyra största<strong>för</strong>etagens andel av <strong>för</strong>säljningen på en marknad använts varvid måttetbenämns som CR4. Då CRn är ett aggregerat mått ger det ingen indikationpå <strong>för</strong>etagens relativa storlek och styrka vilket gör att det inte går att avgöraom ett enskilt <strong>för</strong>etag har en betydande marknadsandel och därmed harmöjlighet att kunna utöva marknadsmakt. För att beakta respektive <strong>för</strong>etagsmarknadsandel vid analyser av koncentrationen på en marknad kanHirschman-Herfindal-Index användas. HHI beräknas genom att kvadreravarje enskilt, inom en marknad verkande, <strong>för</strong>etags marknadsandel. Detstörsta värdet HHI kan anta är 10 000, vilket sker om det råder monopol,dvs. när ett enskilt <strong>för</strong>etag svarar <strong>för</strong> 100 procent av marknaden medan detminsta värdet är marginellt skilt från noll, vilket sker på ytterst fragmenterademarknader där inget <strong>för</strong>etag har en betydande marknadsandel.De koncentrationsmått som redovisas nedan har, som nämnts ovan, beräknatsmed utgångspunkt från industristatistik och är följaktligen konstrueradefrån utbudssidan. När <strong>för</strong>etag är verksamma i flera näringsgrenarhän<strong>för</strong>s de till den näringsgren där de bedriver sin huvudsakliga verksamhet.Detta kan få till följd att koncentrationsmåtten över- eller underskattarden faktiska koncentrationen och därmed även marknadsmakten. En annanfaktor som är av betydelse är om, och i vilken grad, det <strong>för</strong>ekommer import.Om importerade produkter utgör goda substitut till inhemska <strong>för</strong>etags produkteröverskattar den inhemska koncentrationen mätt enligt exempelvisCR4 graden av marknadsmakt.På uppdrag av Konkurrensverket har där<strong>för</strong> SCB beräknat importkorrigerademått <strong>för</strong> marknadskoncentrationsindikatorn CR4. Importkorrigeradevärden <strong>för</strong> CR4 har huvudsakligen beräknats <strong>för</strong> näringsgrenar inom denvaruproducerande sektorn men även <strong>för</strong> ett fåtal näringsgrenar inom<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 61


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>servicesektorn. De importkorrigerade koncentrationsmåtten <strong>för</strong> CR4 harberäknats enligt Standard <strong>för</strong> svensk produktindelning efter näringsgren2002 (SPIN 2002). SPIN 2002 är inte, som SNI 2002, en näringsgrensindelningutan primärt en branschindelning av produkter. Exporten eller importenav en viss produkt enligt given SPIN-kod harmoniserar där<strong>för</strong> intenödvändigtvis med exporten eller importen <strong>för</strong> motsvarande SNI-kod. Föratt underlätta jäm<strong>för</strong>elsen med de icke importkorrigerade värdena <strong>för</strong> CR4följer branschindelningen av produkter enligt SPIN 2002 näringsgrensindelningenenligt SNI 2002. Importkorrigeringen har skett genom att multipliceravärdet av CR4 baserat på den inhemska omsättningen med deninhemska omsättningens andel av den totala omsättningen, dvs. summanav den inhemska omsättningen och importen. Ingen hänsyn har tagits tillden reexport av produkter som sker om svenska <strong>för</strong>etag exporterar produkteroch sedan importerar samma produkter. I det fall som det finns enimportör vars omsättning överstiger någon av de inhemska producenternasomsättning kommer det importkorrigerade värdet på CR4 att underskattas.För HHI har importkorrigeringen skett genom att multiplicera värdet påHHI <strong>för</strong> inhemsk produktion med den inhemska omsättningens andel avden totala omsättningen (se vidare Kwoka, 1998). Till följd av detta behandlasimporten som om den kom från en aktör. I de fall som det finns fleraaktörer som importerar produkten till den svenska marknaden kommer detimportkorrigerade värdet <strong>för</strong> HHI att överskattas liksom koncentrationen.I tabell 4.2 redovisas den inhemska samt den importkorrigerade koncentrationenmätt enligt HHI och CR4 <strong>för</strong> utvalda näringsgrenar inom tillverkningsindustrin.62 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>Tabell 4.2 HHI och CR4 <strong>för</strong> 2007, genomsnitt av HHI och CR4 <strong>för</strong> perioden2002 till 2007 samt importkorrigerade värden <strong>för</strong> 2007 <strong>för</strong> HHI ochCR4 <strong>för</strong> valda näringsgrenar inom tillverkningsindustrin, avrundadeheltalNäringsgren HHI GenomsnittImportkorrigeratHHICR4GenomsnittImportkorrigeratCR4Sockertillverkning 9 610 9 609 8 101 100 100 84Tillverkning av cement 9 610 9 319 8 232 100 99 86Tillverkning av tidnings- 8 870 5 864 4 912 100 100 55och journalpapperFramställning av mineralvatten8 660 8 058 6 616 99 99 76och läskedryckerTillverkning av spånskivor 3 640 3 640 1 468 99 99 40Framställning av öl 3 480 3 873 3 284 97 98 92Styckning av kött 3 250 2 799 2 407 75 64 56Industri <strong>för</strong> radio- och TVsändare2 990 2 608 926 82 84 25samt apparater<strong>för</strong> telefoni och telegrafiMotorfordonsindustri 1 980 1 849 828 76 77 32Mjöltillverkning 1 410 1 948 1 289 66 71 60Läkemedelsindustri 1 220 1 747 279 54 68 12Tillverkning av färg, lack, 800 846 504 46 48 29tryckfärg m.m.Källa: SCB, bearbetning av KonkurrensverketAv tabellen framgår att koncentrationen är hög inom flera av de valdanäringsgrenarna och har varit hög under perioden mellan 2002 och 2007.Inom flera av näringsgrenarna svarade de fyra största <strong>för</strong>etagen <strong>för</strong> närmarehela den inhemska omsättningen dels under 2007, dels under periodenmellan 2002 och 2007. Att ett fåtal <strong>för</strong>etag har stora marknadsandelar kansägas vara ett mindre problem <strong>för</strong> konsumenterna om det samtidigt finnsimport<strong>konkurrens</strong>. De importkorrigerade koncentrationsmåtten visar attdet inom näringsgrenarna sockertillverkning och tillverkning av cement ej<strong>för</strong>ekom import<strong>konkurrens</strong> i någon större utsträckning. De näringsgrenardär det är tydligt att det finns en betydande import och där de fyra största<strong>för</strong>etagens andel av marknaden minskar betydligt när hänsyn tas till importenär näringsgrenarna tillverkning av tidnings- och journalpapper,framställning av spånskivor och läkemedelsindustri men även inom fleraav de andra näringsgrenarna finns en betydande import<strong>konkurrens</strong>.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 63


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>I tabell 4.3 redovisas den inhemska koncentrationen mätt enligt HHI ochCR4 <strong>för</strong> utvalda näringsgrenar inom servicesektorn.Tabell 4.3 HHI och CR4 <strong>för</strong> 2007, genomsnitt av HHI och CR4 <strong>för</strong>perioden 2002 till 2007 <strong>för</strong> valda näringsgrenar inom servicesektorn,avrundade heltalNäringsgren HHI GenomsnittCR4 GenomsnittHandel med elektricitet 1 690 1 390 67 65Telekommunikationer 1 230 1 415 63 67Begravningsverksamhet 1 060 1 179 38 40Affärs-, spar- och <strong>för</strong>eningsbanker740 2 385 45 75Byggande av hus 570 589 47 47Hälso- och sjukvårdsmottagningar,420 446 31 33ej på sjukhusLivsmedelsbutiker med brett150 190 20 21sortimentTaxi<strong>för</strong>etag 10 52 4 10Källa: SCB, bearbetning av KonkurrensverketJäm<strong>för</strong>t med tillverkningsindustrin uppvisar näringsgrenarna inom servicesektorngenerellt sett en lägre koncentration. Inom handel med elektricitet,bankverksamhet och telekommunikation har dock de fyra största <strong>för</strong>etagenstora marknadsandelar. Att HHI eller CR4 antar låga värden betyder nödvändigtvisinte att <strong>konkurrens</strong>en är god. Exempelvis uppvisar näringsgrenenbyggande av hus låga värden på koncentrationsmåtten men somframgår av avsnitt 5.2 finns det i realiteten endast ett fåtal bygg- och anläggnings<strong>för</strong>etagmed kapacitet att ut<strong>för</strong>a stora entreprenader. Exempel på ennäringsgren där koncentrationen underskattas på grund av att de enskilda<strong>för</strong>etagen räknas som fristående <strong>för</strong>etag trots att <strong>för</strong>etagen ingår i affärskedjorär begravningsverksamhet. Därutöver är marknaden <strong>för</strong> begravningsverksamheti stor utsträckning lokal. Inom näringsgrenen livsmedelsaffärersker <strong>konkurrens</strong>en lokalt men också nationellt mellan de olika varuhandelskedjorna.För en mer ingående beskrivning av marknads<strong>för</strong>hållandena inomlivsmedelsbranschen se avsnitt 5.1. Marknads<strong>för</strong>hållandena inom energiområdetoch finansområdet behandlas vidare i avsnitt 5.3 respektive 5.8.64 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>4.1.2 LönsamhetFöretags eller näringsgrenars lönsamhet 3 kan användas som indikator <strong>för</strong>att utvärdera om marknader fungerar väl. Att <strong>för</strong>etag inom en näringsgrenuppvisar en hög lönsamhet kan tyda på att ett eller flera <strong>för</strong>etag användersin marknadsmakt <strong>för</strong> att erhålla vinster som de inte skulle kunna erhållaom de saknade marknadsmakt. Detta genom att <strong>för</strong>etagen kan sätta prisernapå en nivå som är signifikant högre än deras kostnader vilket de inteskulle kunna göra om <strong>konkurrens</strong>en på marknaden var betydande och<strong>för</strong>etagen saknade marknadsmakt. Vid analys av lönsamheten på en marknadär det viktigt att skilja på fallen då ett fåtal <strong>för</strong>etag på en marknad uppvisarhög lönsamhet och då de flesta eller alla <strong>för</strong>etag på en marknad uppvisaren hög lönsamhet. Det senare fallet är ett starkare tecken på att marknadeninte fungerar väl. Exempelvis kan det indikera att <strong>för</strong>etagen på marknadenär inblandade i <strong>konkurrens</strong>hämmande aktiviteter såsom karteller.Om ett fåtal <strong>för</strong>etag på en marknad uppvisar hög lönsamhet kan det indikeraatt marknaden inte fungerar väl genom att det exempelvis kan finnasdominerande <strong>för</strong>etag med stor marknadsandel som använder sin marknadsmakt<strong>för</strong> att ta ut högre priser än vad deras konkurrenter med mindremarknadsandel kan göra.I tabell 4.4 redovisas rörelsemarginalen, baserad på rullande medelvärdenöver en tidsperiod om tre år, <strong>för</strong> valda näringsgrenar. Rörelsemarginalenbaseras på rullande medelvärden <strong>för</strong> att eventuella skattemässiga ellerandra <strong>för</strong>ändringar inte ska påverka resultatet i allt<strong>för</strong> stor utsträckning.3Lönsamhet definieras som rörelseresultat dividerat med nettoomsättning.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 65


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>Tabell 4.4 Genomsnitt av rörelsemarginal under perioden 2000-2006 baseratpå rullande medelvärde över tre år <strong>för</strong> valda näringsgrenar, 4 procentNäringsgrenRörelsemarginalLäkemedelsindustri 34,34Tillverkning av cement 18,06Tillverkning av tidnings- och journalpapper 17,53Taxi<strong>för</strong>etag 14,77Mjöltillverkning 12,05Sockertillverkning 11,45Hälso- och sjukvårdsmottagningar, ej på10,71sjukhusBegravningsverksamhet 5,33Byggande av hus 4,35Tillverkning av färg, lack, tryckfärg m.m. 3,80Framställning av mineralvatten och3,69läskedryckerHandel med elektricitet 3,58Motorfordonsindustri 2,25Telekommunikationer 0,81Styckning av kött 0,70Livsmedelsbutiker med brett sortiment 0,16Framställning av öl -1,87Industri <strong>för</strong> radio- och TV-sändare samt-4,50apparater <strong>för</strong> trådtelefoni och trådtelegrafiTillverkning av spånskivor -7,07Tillverkningsindustrin 6,26Servicesektorn 4,29Alla näringsgrenar 5,20Källa: SCB, bearbetning av KonkurrensverketAv tabell 4.4 framgår att rörelsemarginalen inom många av de studeradenäringsgrenarna överstiger den genomsnittliga rörelsemarginalen <strong>för</strong> allanäringsgrenar. De högsta rörelsemarginalerna återfinns inom närings-4I Tabell 4.4-4.9 räknas de näringsgrenar som finns under aggregaten 1-37 på SNI tvåsiffernivåtill tillverkningsindustrin. Till servicesektorn räknas de näringsgrenar som återfinns underaggregaten 40-99 <strong>för</strong>utom offentlig <strong>för</strong>valtning och <strong>för</strong>svar (SNI 75) samt intressebevakningoch religiös verksamhet (SNI 91). För näringsgrenar inom finansiell verksamhet (SNI 65-67)finns ej uppgifter <strong>för</strong> variablerna rörelsemarginal, <strong>för</strong>ädlingsvärde, kostnader <strong>för</strong> marknads<strong>för</strong>ingsamt värde på anläggningstillgångar.I en del fall kan uppgifterna <strong>för</strong> vissa av näringsgrenarna vara beräknade <strong>för</strong> en kortare tidsperiodän vad som anges i tabellrubriken.66 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>grenarna läkemedelsindustrin, tillverkning av cement samt tillverkning avtidnings- och journalpapper.Vid studier av lönsamheten riskerar man att överskatta graden av lönsamhetdå man enbart kommer att studera de verksamma <strong>för</strong>etagen inom näringsgrenenoch därmed ej tar hänsyn till de <strong>för</strong>etag som lämnat marknadenpå grund bristande lönsamhet. Ju större denna andel <strong>för</strong>etag är desto störrekommer den uppmätta lönsamheten att avvika från den egentliga lönsamheteninom näringsgrenen. På välfungerande marknader kan man där<strong>för</strong>eventuellt kunna komma observera vad som synes vara en överdriven lönsamhet.Det finns ett flertal faktorer som kan resultera i en hög lönsamhet som inteberor på ett dåligt <strong>konkurrens</strong>tryck. Exempelvis kommer, på en marknaddär det råder en effektiv <strong>konkurrens</strong>, enbart det minst effektiva <strong>för</strong>etaget attinte uppvisa någon lönsamhet. Övriga <strong>för</strong>etag kommer att uppvisa lönsamhetdå intäkterna överstiger kostnaderna. I dessa fall är lönsamhet intetecken på en dåligt fungerande marknad utan resultatet av en god effektivitethos <strong>för</strong>etagen. Denna <strong>för</strong>klaring är dock ej legitim i det fall när alla<strong>för</strong>etag inom en näringsgren uppvisar en hög lönsamhet. I det fall ett <strong>för</strong>etagär effektivare än dess konkurrenter men likväl uppvisar en låg lönsamheti <strong>för</strong>hållande till dessa kan det skada konsumenterna då <strong>för</strong>etaget pålängre sikt inte är villigt att investera och utveckla sina produkter. (Akman,2008). Hög lönsamhet kan även bero på fluktuationer i efterfrågan och attefterfrågan under perioder överstiger utbudet vilket leder till stigandepriser och en ökad lönsamhet <strong>för</strong> <strong>för</strong>etagen om produktionskapaciteten inteökar i samma takt som efterfrågan.Emellertid behöver en <strong>för</strong> näringsgrenen normal lönsamhet inte betyda attmarknaden fungerar väl. Exempelvis kan <strong>för</strong>etag med stor marknadsmaktpå en marknad med bristfällig <strong>konkurrens</strong> inte ha tillräckliga incitament attgenom<strong>för</strong>a kostnadssänkande åtgärder. Dessa <strong>för</strong>etag kan genom att ta uthöga priser kompensera den höga kostnadsnivån och därigenom uppvisanormal lönsamhet.4.1.3 ProduktivitetEtt flertal olika mekanismer har använts <strong>för</strong> att <strong>för</strong>klara hur <strong>konkurrens</strong> ochproduktivitet är sammankopplade. På marknader med många <strong>för</strong>etag och<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 67


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>ett högt <strong>konkurrens</strong>tryck kan <strong>för</strong>etag observera andra <strong>för</strong>etags agerande <strong>för</strong>att avgöra vilka faktorer som gör <strong>för</strong>etagen framgångsrika. Detta beteendeleder till att mindre produktiva <strong>för</strong>etag tar efter de mer produktiva <strong>för</strong>etagensagerande varvid <strong>konkurrens</strong> ökar liksom produktiviteten. På marknadersom kännetecknas av ett högt <strong>konkurrens</strong>tryck riskerar <strong>för</strong>etag som inteökar produktiviteten att slås ut från marknaden. Denna risk är mindre överhängandepå marknader där <strong>konkurrens</strong>trycket är mindre hårt och mindreeffektiva <strong>för</strong>etag kan fortsätta att verka. Dessa teorier står ej oemotsagdautan det har fram<strong>för</strong>ts att monopol<strong>för</strong>etag lättare kan investera i FoU pga.deras större och mer stabila kapitalinflöde. Ett sådant resonemang skulleimplicera att <strong>för</strong>etag inom de minst <strong>konkurrens</strong>utsatta näringsgrenarnavore de mest effektiva då de kan ägna sig åt innovationer <strong>för</strong> att på så sättåstadkomma mer produktiva produktionsprocesser. Detta resonemang hardock inget entydigt empiriskt stöd och få studier har kommit till slutsatsenatt stor <strong>för</strong>etagsstorlek eller hög <strong>för</strong>etagskoncentration är <strong>för</strong>knippad meden större grad av innovationsbenägenhet.I det följande redovisas produktiviteten mätt som <strong>för</strong>ädlingsvärde per heltidsanställd.Med <strong>för</strong>ädlingsvärde avses skillnaden mellan ett <strong>för</strong>etags <strong>för</strong>säljningsvärdenoch <strong>för</strong>etagets kostnader <strong>för</strong> insatsvaror, dvs. det värdesom <strong>för</strong>etaget adderat till produkten.68 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>Tabell 4.5 Genomsnittligt <strong>för</strong>ädlingsvärde per anställd <strong>för</strong> valda näringsgrenar2002-2006, tusentals kronorNäringsgrenFörädlingsvärdeper anställdLäkemedelsindustri 2 289Handel med elektricitet 1 341Telekommunikationer 1 230Tillverkning av tidnings- och journalpapper 1 221Sockertillverkning 1 182Tillverkning av cement 1 009Mjöltillverkning 1 008Industri <strong>för</strong> radio- och TV-sändare samt apparater984<strong>för</strong> trådtelefoni och trådtelegrafiFramställning av mineralvatten och läskedrycker 817Motorfordonsindustri 698Tillverkning av färg, lack, tryckfärg m.m. 644Framställning av öl 581Hälso- och sjukvårdsmottagningar, ej på sjukhus 518Tillverkning av spånskivor 494Byggande av hus 453Styckning av kött 426Begravningsverksamhet 392Livsmedelsbutiker med brett sortiment 382Taxi<strong>för</strong>etag 347Tillverkningsindustrin 518Servicesektorn 491Alla näringsgrenar 504Källa: SCB, bearbetning av KonkurrensverketAv tabell 4.5 framgår att läkemedelsindustrin uppvisar det högsta <strong>för</strong>ädlingsvärdetbland de utvalda näringsgrenarna vilket troligtvis hänger sammanmed att läkemedelsindustrin verkar på en internationell marknad somkännetecknas av en hög grad av <strong>konkurrens</strong>. Studier har tidigare påvisat ettpositivt samband mellan <strong>för</strong>etags produktivitet och om <strong>för</strong>etagen är export<strong>för</strong>etag.Detta är också en trolig <strong>för</strong>klaring till var<strong>för</strong> tillverkning av tidnings-och journalpapper uppvisar ett högt <strong>för</strong>ädlingsvärde. Att näringsgrenarnataxi<strong>för</strong>etag, livsmedelsbutiker och begravningsverksamhet uppvisarrelativt låg produktivitet, mätt som <strong>för</strong>ädlingsvärde per anställd, kanbl.a. <strong>för</strong>klaras av att de verkar inom tjänstesektorn där <strong>för</strong>ädlingsvärdet istort sett kan antas utgöras av lönekostnaden. Att sockertillverkning,cementtillverkning och mjöltillverkning uppvisar höga <strong>för</strong>ädlingsvärden<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 69


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>beror på att de <strong>för</strong>ädlar relativt lågvärdiga råvaror och därmed adderar ettstort värde till produkten.4.2 Indikatorer på inträdeshinderI följande avsnitt redovisas exempel på indikatorer som kan användas <strong>för</strong>att bedöma om det <strong>för</strong>eligger inträdeshinder på en marknad. Som nämntsovan finns det i realiteten inga marknader utan inträdeshinder utan detfinns alltid någon form av kostnad som nya <strong>för</strong>etag måste bära <strong>för</strong> att ta sigin på en marknad. Inledningsvis kommer två olika mått <strong>för</strong> att mäta rörlighetenpå en marknad att presenteras. Dessa mått beskriver ej specifikainträdeshinder i sig utan är avsedda att vara indikatorer på om det finnsinträdeshinder inom olika näringsgrenar. Därefter redogörs <strong>för</strong> faktorernakostnader <strong>för</strong> marknads<strong>för</strong>ing samt anläggningstillgångar per heltidsanställdvilka kan verka som inträdeshinder. Andra indikatorer på inträdeshinderutgörs av kostnader <strong>för</strong> avskrivningar, finansiella kostnader samtkostnader <strong>för</strong> forskning och utveckling (FoU).4.2.1 MobilitetFör att erhålla en uppfattning om dynamiken på en marknad samt identifieramarknader med ett begränsat in- och utträde av <strong>för</strong>etag används olikamobilitetsmått. I det följande kommer de två mobilitetsmåtten churn (CH)samt mobilitetsindex (MI) att presenteras.Churn 5 mäter alla in- och utträden av <strong>för</strong>etag inom en näringsgren under ettår som andel av det totala antalet <strong>för</strong>etag inom näringsgrenen. Ett litet värdepå CH indikerar att rörligheten, i form av in- eller utträden, bland <strong>för</strong>etagen(inom näringsgrenen) har varit begränsad. Då CH summerar andelen inochutträden på en marknad kan ett högt värde på CH bero på att många<strong>för</strong>etag trätt ut från marknaden utan att nya <strong>för</strong>etag trätt in. Därmed kan etthögt värde på CH innebära att <strong>konkurrens</strong>trycket minskat. Det är särskiltallvarligt på marknader med betydande inträdeshinder då det är svårt <strong>för</strong>nya <strong>för</strong>etag att träda in på marknaden. Mot bakgrund av detta presenteras5antalet nyaktiverade <strong>för</strong>etag år t + 1CH =+antalet aktiva <strong>för</strong>etag år tantalet avregistreradeantalet aktiva<strong>för</strong>etag år t<strong>för</strong>etag år t70 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>i tabell 4.6 såväl den genomsnittliga andelen <strong>för</strong>etag som trätt in respektiveträtt ut.Tabell 4.6 Genomsnittlig andel in- och utträdda <strong>för</strong>etag samt genomsnittligtCH <strong>för</strong> valda näringsgrenar under perioden 2002 till 2007Näringsgren Inträde Utträde CHTillverkning av tidnings- och journalpapper 0,000 0,042 0,042Sockertillverkning 0,056 0,000 0,056Mjöltillverkning 0,016 0,063 0,079Tillverkning av cement 0,019 0,063 0,082Tillverkning av spånskivor 0,056 0,028 0,083Tillverkning av färg, lack, tryckfärg m.m. 0,036 0,051 0,087Affärs-, spar- och <strong>för</strong>eningsbanker 0,041 0,051 0,092Handel med elektricitet 0,060 0,035 0,095Begravningsverksamhet 0,055 0,051 0,106Hälso- och sjukvårdsmottagningar, ej på sjukhus 0,089 0,038 0,127Läkemedelsindustri 0,087 0,043 0,130Framställning av mineralvatten och läskedrycker 0,031 0,103 0,135Framställning av öl 0,080 0,058 0,139Motorfordonsindustri 0,090 0,049 0,140Styckning av kött 0,067 0,077 0,144Byggande av hus 0,106 0,064 0,170Taxi<strong>för</strong>etag 0,088 0,090 0,177Industri <strong>för</strong> radio- och TV-sändare samt apparater 0,129 0,069 0,198<strong>för</strong> trådtelefoni och trådtelegrafiTelekommunikationer 0,124 0,098 0,223Livsmedelsbutiker med brett sortiment 0,126 0,141 0,267Tillverkningsindustrin 0,060 0,056 0,117Servicesektorn 0,127 0,076 0,204Alla näringsgrenar 0,095 0,066 0,161Källa: SCB, bearbetning av KonkurrensverketAv tabell 4.6 framgår att näringsgrenar inom tillverkningsindustrin generelltuppvisar en mindre rörlighet än näringsgrenar inom servicesektorn.Skillnaden är särskilt tydlig <strong>för</strong> andelen inträdda <strong>för</strong>etag. Detta beror troligtvispå att det oftare är behäftat med större investeringskostnader attträda in på marknader inom tillverkningsindustrin än servicesektorn. Av destuderade näringsgrenarna uppvisar tillverkning av tidnings- och journalpapper,sockertillverkning, mjöltillverkning och tillverkning av cement lågavärden på CH. Dessa näringsgrenar kännetecknas av att det krävs betydandeinvesteringar <strong>för</strong> att kunna bedriva verksamhet samtidigt som detfinns inträdeshinder i form av offentliga regleringar <strong>för</strong> att bedriva verk-<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 71


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>samhet. Flertalet av dessa näringsgrenar kännetecknas även av en hög<strong>för</strong>etagskoncentration.En analys av mobiliteten på en marknad enbart baserad på CH riskerar attbli missvisande av flera anledningar. Låga värden på CH behöver inte beropå att det finns höga inträdeshinder utan det kan bero på att det på marknadenverkar såpass effektiva <strong>för</strong>etag att det inte är ekonomiskt intressant<strong>för</strong> andra <strong>för</strong>etag att träda in på marknaden. På marknader med homogenavaror, om det finns lite utrymme <strong>för</strong> produktutveckling eller produktion avnischprodukter samt om marknaden kan betraktas som mogen kan dettavara fallet. Höga värden på andelen inträdda <strong>för</strong>etag behöver inte betydaatt <strong>konkurrens</strong>en på marknaden ökat då <strong>för</strong>etagen som trätt in på marknadenkan vara små <strong>för</strong>etag som inte har någon möjlighet att t.ex. kapacitetsmässigtpåverka det dominerande <strong>för</strong>etagets (de dominerande <strong>för</strong>etagens)uppträdande på marknaden. Konkurrenstrycket påverkas exempelvis intepå nationell nivå om marknadskoncentrationen är hög och <strong>för</strong>etagen somträtt in på marknaden är små och verkar på lokala marknader. Vidare kandet finnas inträdeshinder på lokal nivå som påverkar <strong>konkurrens</strong>en påenskilda geografiska marknader vilket indikatorn ej kommer att visa. Slutligentar CH ej hänsyn till storleken på <strong>för</strong>etagen som trätt in på eller trätt utfrån marknaden eller om de enskilda <strong>för</strong>etagens marknadsandel ökat ellerminskat, vilket kan ha betydande effekt <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>trycket.En analys av rörligheten på en marknad bör där<strong>för</strong> kompletteras med MIsom mäter skillnaden i marknadsandel <strong>för</strong> varje enskilt <strong>för</strong>etag inom ennäringsgren mellan två tidpunkter (år). MI antar ett värde mellan 0 och 100,där 0 indikerar att inga <strong>för</strong>ändringar har skett beträffande <strong>för</strong>etagens marknadsandelaroch 100 innebär att inget <strong>för</strong>etag som var aktivt vid den <strong>för</strong>statidpunkten var aktivt vid den andra tidpunkten. På fragmenterade marknadermed ett stort antal <strong>för</strong>etag där varje enskilt <strong>för</strong>etag har små marknadsandelarkommer MI (i de flesta fall) att uppvisa låga värden beroendepå att <strong>för</strong>etag som ökar sin marknadsandel betydligt, allt annat lika, fortfarandekommer att ha en liten andel av den totala marknaden. MI tar intehänsyn till <strong>för</strong>ändringar som har sin grund i att <strong>för</strong>etag byter namn eller omdelar av ett <strong>för</strong>etag bryts ut och bolagiseras. Detta innebär att MI kan varierakraftigt mellan enskilda år. För att reducera risken <strong>för</strong> missvisande resultatredovisas i tabell 4.7 medelvärdet av MI mellan åren 2002 och 2007.72 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>Tabell 4.7 Genomsnitt av MI <strong>för</strong> valda näringsgrenar <strong>för</strong> perioden2002-2007NäringsgrenMISockertillverkning 0,2Begravningsverksamhet 0,7Cementindustri 1,3Byggande av hus 3,1Motorfordonsindustri 3,4Taxi<strong>för</strong>etag 3,5Livsmedelsbutiker med brett sortiment 4,4Hälso- och sjukvårdsmottagningar, ej på sjukhus 7,0Tillverkning av spånskivor 7,1Tillverkning av färg, lack, tryckfärg m.m. 7,5Telekommunikationer 9,6Läkemedelsindustri 10,1Framställning av öl 12,5Framställning av mineralvatten och läskedrycker 13,9Handel med elektricitet 14,7Industri <strong>för</strong> radio- och TV-sändare samt apparater 14,8<strong>för</strong> trådtelefoni och trådtelegrafiMjöltillverkning 19,6Affärs-, spar- och <strong>för</strong>eningsbanker 26,0Tillverkning av tidnings- och journalpapper 30,9Styckning av kött 32,3Tillverkningsindustrin 14,3Servicesektorn 12,0Alla näringsgrenar 13,2Källa: SCB, bearbetning av KonkurrensverketMerparten av de studerade näringsgrenarna uppvisar en lägre rörlighet ängenomsnittet <strong>för</strong> alla näringsgrenar. Att näringsgrenarna begravningsverksamhet,åkerier samt byggande av hus uppvisar låga värden på MI ärväntat då näringsgrenarna har ett stort antal små<strong>för</strong>etag vars individuella<strong>för</strong>ändringar i marknadsandelar inte får någon inverkan på det totala värdet<strong>för</strong> MI. Men även näringsgrenar inom vilket det finns ett fåtal <strong>för</strong>etagsom t.ex. sockertillverkning och cementindustri uppvisar en låg mobilitet.Dessa näringsgrenar uppvisar även en hög koncentration och ett litet antalin- och utträdda <strong>för</strong>etag, jäm<strong>för</strong> tabell 4.2 och tabell 4.6, vilket gör det troligtatt det är samma <strong>för</strong>etag som varit verksamma inom näringsgrenarna underperioden.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 73


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>Sammanfattningsvis kan det konstateras att många av de näringsgrenarsom dels har ett fåtal <strong>för</strong>etag, dels uppvisar en hög koncentration utan attimport sker i någon större utsträckning även uppvisar en låg mobilitet mättenligt såväl CH som MI.4.2.2 Kostnader <strong>för</strong> marknads<strong>för</strong>ingGenom marknads<strong>för</strong>ing kan <strong>för</strong>etag differentiera sina produkter jäm<strong>för</strong>tmed konkurrerande <strong>för</strong>etags produkter. Konsumenterna kan därmed upplevaatt två identiska produkter skiljer sig åt. Marknads<strong>för</strong>ing kan vidaredels verka <strong>för</strong>troendeskapande, dels leda till ”goodwill” <strong>för</strong> <strong>för</strong>etagen. Om<strong>för</strong>troende och varumärke spelar en avgörande roll vid konsumenternas valav produkt kan kostnader <strong>för</strong> marknads<strong>för</strong>ing vara betydande <strong>för</strong> <strong>för</strong>etagsom vill träda in på en marknad. Eftersom investeringar i marknads<strong>för</strong>ingdelvis är en irreversibel kostnad då det ej går att realisera investeringarnapå samma sätt som det går att sälja maskiner och hyra ut lokaler kan marknads<strong>för</strong>ing(i vissa fall) utgöra ett (betydande) inträdeshinder. Empiriskastudier visar att det (generellt) finns ett positivt samband mellan kostnaden<strong>för</strong> marknads<strong>för</strong>ing och lönsamheten inom en näringsgren. Det positivasambandet mellan marknads<strong>för</strong>ing och lönsamhet är dock inte entydigt dåmarknads<strong>för</strong>ing även kan utgöra ett <strong>konkurrens</strong>medel. Höga kostnader <strong>för</strong>marknads<strong>för</strong>ing är då ett tecken på en intensiv <strong>konkurrens</strong> om konsumenterna.Samtidigt kan låga kostnader <strong>för</strong> marknads<strong>för</strong>ing vara ett tecken påatt <strong>konkurrens</strong>trycket är svagt och det inte är nödvändigt att investera imarknads<strong>för</strong>ing.74 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>Tabell 4.8 Investeringar i marknads<strong>för</strong>ing som andel av omsättningen <strong>för</strong>valda näringsgrenar år 2006 samt medelvärde <strong>för</strong> perioden 2003-2006,procentNäringsgren 2006 GenomsnittFramställning av alkoholhaltiga drycker, 10,07 10,56mineralvatten och läskedryckerBegravningsverksamhet 2,59 3,59Telekommunikationer 3,25 3,50Tillverkning av spånskivor 2,01 2,05Läkemedelsindustri 1,66 1,79Mjöltillverkning 0,99 1,64Sockertillverkning samt tillverkning av2,04 1,56sockerkonfektyrTillverkning av färg, lack, tryckfärg m.m. 1,34 1,48Motorfordonsindustri 0,90 0,92Industri <strong>för</strong> radio- och TV-sändare samt 0,79 0,57apparater <strong>för</strong> trådtelefoni och trådtelegrafiStormarknader samt livsmedelsbutiker med 0,46 0,55brett sortimentHälso- och sjukvårdsmottagningar, ej på 0,63 0,47sjukhusHandel med elektricitet 0,50 0,41Styckning av kött 1,23 0,36Tillverkning av cement samt tillverkning 0,26 0,34av kalkLinjebuss<strong>för</strong>etag 0,26 0,29Byggande av hus 0,19 0,22Taxi<strong>för</strong>etag 0,15 0,15Tillverkning av tidnings- och journalpapper 0,13 0,14Tillverkningsindustrin 0,74 1,14Servicesektorn 1,26 1,87Alla näringsgrenar 1,04 1,61Källa: SCB, bearbetning av KonkurrensverketI tabell 4.8 redovisas flera av de tidigare studerade näringsgrenarna tillsammansmed andra näringsgrenar pga. att det inte finns uppgifter om vissa avde tidigare studerade näringsgrenarnas kostnader <strong>för</strong> marknads<strong>för</strong>ing.Detta gäller t.ex. <strong>för</strong> sockertillverkning som redovisas tillsammans medtillverkning av sockerkonfektyr samt näringsgrenen tillverkning av öl somredovisas tillsammans med tillverkning av andra alkoholhaltiga drycker,mineralvatten och läskedrycker. Det kan konstateras att kostnaderna <strong>för</strong><strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 75


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>marknads<strong>för</strong>ing <strong>för</strong> några av näringsgrenarna överstiger de genomsnittligakostnaderna <strong>för</strong> marknads<strong>för</strong>ing <strong>för</strong> alla näringsgrenar. Dock är investeringarnai marknads<strong>för</strong>ing <strong>för</strong> de flesta näringsgrenarna på låga nivåer.Näringsgrenar som uppvisar höga kostnader <strong>för</strong> marknads<strong>för</strong>ing kännetecknasav att de producerar heterogena varor som är inriktade på slutkundsledetvilket gör att tillverkarna vill differentiera produkterna i <strong>för</strong>hållandetill konkurrenterna. Samtidigt kan konstateras att tillverkare avhomogena varor som inte primärt är tillverkade <strong>för</strong> slutkunder har lågakostnader <strong>för</strong> marknads<strong>för</strong>ing. Detta gäller t.ex. <strong>för</strong> tillverkning av cementoch kalk samt tillverkning av tidnings- och journalpapper.4.2.3 Anläggningstillgångar per heltidsanställdEn aktörs möjlighet att träda in på en marknad minskar om det krävs betydandeinvesteringar i kapital såväl fysiskt som finansiellt <strong>för</strong> att bedrivaverksamhet. Anläggningstillgångar per heltidsanställd illustrerar värdet pådet fysiska kapital som behövs <strong>för</strong> att bedriva en verksamhet. Värdet på anläggningstillgångarkan användas som en indikator på ett inträdeshinder.Inom näringsgrenar där det fysiska kapitalet inte kan realiseras utan svårigheterutgör detta (delvis) en irreversibel kostnad, vilket motverkar incitamentenatt träda in på en marknad. Generellt uppvisar näringsgrenarinom tillverkningsindustrin de högsta värdena <strong>för</strong> anläggningstillgångarnai tabell 4.9. Dock tillhör den näringsgren med högst värde på anläggningstillgångarnaper anställd, handel med elektricitet 6 , servicesektorn. Det i tabellenuppgivna värdet <strong>för</strong> handel med elektricitet ger dock en missvisandebild av anläggningstillgångarna inom näringsgrenen då medianvärdet påanläggningstillgångarna per anställd uppgick till knappt 500 000 kronorår 2007.6Handel med elektricitet inbegriper <strong>för</strong>säljning av elektricitet till kunder, elhandel samtaktivitet hos agenter eller mäklare som agerar mellanhand vid <strong>för</strong>säljning av elektricitet via<strong>för</strong>sörjningssystem som drivs av andra.76 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>Tabell 4.9 Genomsnittligt värde på anläggningstillgångar per heltidsanställd<strong>för</strong> valda näringsgrenar 2002-2006, tusentals kronorNäringsgrenAnläggningstillgångar peranställdHandel med elektricitet 30 070Läkemedelsindustri 15 122Telekommunikationer 11 165Tillverkning av tidnings- och journalpapper 7 157Industri <strong>för</strong> radio- och TV-sändare samt6 098apparater <strong>för</strong> trådtelefoni och trådtelegrafiTillverkning av färg, lack, tryckfärg m.m. 5 524Motorfordonsindustri 4 299Sockertillverkning 3 993Framställning av mineralvatten och läskedrycker 2 888Mjöltillverkning 2 463Tillverkning av spånskivor 2 038Framställning av öl 1 499Tillverkning av cement 1 227Byggande av hus 1 050Livsmedelsbutiker med brett sortiment 682Styckning av kött 468Hälso- och sjukvårdsmottagningar, ej på sjukhus 277Begravningsverksamhet 230Taxi<strong>för</strong>etag 172Tillverkningsindustrin 1 765Servicesektorn 1 823Alla näringsgrenar 1 805Källa: SCB, bearbetning av KonkurrensverketKommentarer till tabellernaAv redogörelsen ovan framgår att koncentrationen, sett till den inhemskaomsättningen, är hög inom flera av de studerade näringsgrenarna. Det gällerexempelvis tillverkning av socker, cement, tidnings- och journalpapper,spånskivor samt framställning av mineralvatten och läskedrycker. Om hänsyntas till den import som sker inom näringsgrenarna tillverkning av tidnings-och journalpapper, spånskivor och framställning av läskedryckerminskar dock koncentrationen betydligt. Andra näringsgrenar där koncentrationensjunker betydligt då hänsyn tas till importen är exempelvis läkemedelsindustrin,motorfordonsindustrin och styckning av kött. Förutom attdet råder en hög <strong>för</strong>etagskoncentration inom tillverkning av cement och<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 77


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>socker uppvisar dessa näringsgrenar en låg <strong>för</strong>etagsrörlighet jäm<strong>för</strong>t medden genomsnittliga rörligheten <strong>för</strong> den samlade tillverkningsindustrin.Flera näringsgrenar, exempelvis framställning av alkoholhaltiga drycker,mineralvatten och läskedrycker, telekommunikationer och läkemedelsindustrin,uppvisar inträdeshinder i form av höga kostnader <strong>för</strong> marknads<strong>för</strong>ingeller höga värden på variabeln anläggningstillgångar per anställd. Bådadessa faktorer kan (delvis) vara irreversibla kostnader och därigenomminska incitamenten till nyetablering och inträde på en marknad.4.3 <strong>Sverige</strong> i ett internationellt perspektivOrganisationen <strong>för</strong> ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) utgermed jämna mellanrum statistik över medlemsländernas köpkraftsjusteradeBNP per capita, den s.k. välståndsligan. År 2007 innehade <strong>Sverige</strong> platsnummer tio på denna lista vilket var en något <strong>bättre</strong> placering än året dess<strong>för</strong>innan.Sedan år 1970 har dock <strong>Sverige</strong> tappat från fjärde plats på välfärdslistan.Tappet inom välfärdsligan beror på att <strong>Sverige</strong> under perioden från1970-talet till 1990-talet hade en sämre BNP-tillväxt än motsvarande länder iOECD eller EU. Enligt uppgifter från Ekonomifakta hade <strong>Sverige</strong> mellan1970 och 2007en genomsnittlig tillväxt av BNP på två procent att jäm<strong>för</strong>amed EU15 och USA som hade genomsnittliga tillväxttal på 2,5 respektivetre procent under samma period (www.ekonomifakta.se, <strong>2009</strong>-03-04).OECD insamlar information från sina trettio medlemsländer och publicerarländerrapporter <strong>för</strong> medlemsländerna. I OECD:s senaste rapport <strong>för</strong> <strong>Sverige</strong>,vilken utkom i december 2008, konstateras att den materiella levnadsstandardenhar ökat under de senaste åren genom de strukturreformer somgenom<strong>för</strong>ts samt att liberaliseringar av olika marknader har lett till en ökadproduktivitetstillväxt. Samtidigt finns det, enligt OECD, en rad utmaningarsom måste antas under de närmaste åren. OECD uppmärksammar bl.a. att<strong>Sverige</strong> haft det högsta skattetrycket av OECD-länderna men att de genom<strong>för</strong>daskattesänkningarna lett till att <strong>Sverige</strong> börjat sjunka på listan. OECDfram<strong>för</strong> att utmaningen är att fortsätta med skattesänkningarna och attfokusera på <strong>för</strong>etagsbeskattningen och inkomstbeskattningen vilka är destörsta hindren <strong>för</strong> tillväxt men att skattesänkningarna ska ske med hänsyntagen till <strong>för</strong>delningsaspekter. OECD konstaterar att <strong>Sverige</strong> har ett stortantal, 39 hel- och 13 delägda, statliga <strong>för</strong>etag vilket gör det statliga ägandettill ett av det mest omfattande i hela OECD. Statligt ägande riskerar att78 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>hämma potentiella aktörer samt hindra innovation och <strong>för</strong>etagsamhetvar<strong>för</strong> det är av vikt att de privatiseringar som påbörjats fortsätter. Förutomden nuvarande planen <strong>för</strong> privatisering av statliga bolag bör, enligt OECD,privatisering även ske av andra statliga <strong>för</strong>etag som verkar enligt marknadsekonomiskaprinciper. Beträffande den makroekonomiska inbromsningensom skett konstateras att <strong>Sverige</strong> är väl rustat att hantera krisen tackvare starka ekonomiska institutioner och goda ekonomiska grund<strong>för</strong>utsättningar.(OECD, 2008b)Den globala finanskrisen som inleddes under andra halvåret 2008 leddetill att <strong>Sverige</strong>s BNP minskade med 0,2 procent år 2008. Minskningen avBNP skedde främst under det fjärde kvartalet 2008 då BNP minskade med4,9 procent jäm<strong>för</strong>t med motsvarande kvartal <strong>för</strong>egående år. Exporten sjönkunder perioden med 7,2 procent vilket är kännbart <strong>för</strong> ett handelsberoendeland som <strong>Sverige</strong>. I det nuvarande makroekonomiska läget där den svenskakronan har minskat kraftigt i värde jäm<strong>för</strong>t med euron och den amerikanskadollarn får svenska <strong>för</strong>etag det lättare att exportera sina produkter i ochmed att de svenska produkterna uppfattas som billigare i utlandet, det sitterså att säga ett extraprismärke på svenska varor i utlandet, var<strong>för</strong> det kanantas att exporten skulle ha minskat än mer utan deprecieringen av kronkursen.7 Med en låg kronkurs ökar därmed de svenska <strong>för</strong>etagens <strong>konkurrens</strong>kraftjäm<strong>för</strong>t med utländska <strong>för</strong>etag. Att <strong>konkurrens</strong>kraften ökar riskerardock på längre sikt att leda till att <strong>för</strong>etagen inte vinnlägger sig om attöka produktiviteten eller arbeta med innovationer. Därmed kan <strong>för</strong>etagenkomma att stå dåligt rustade med gamla produkter och en dålig produktivitetnär kronkursen stiger och den relativa <strong>för</strong>delen av en svag kronkurs<strong>för</strong>svinner. Det är därmed viktigt att <strong>för</strong>etag även i tider med en låg kronkursarbetar med innovation och produktivitetsfrämjande åtgärder.4.3.1 Internationella prisjäm<strong>för</strong>elserEn indikation om <strong>konkurrens</strong>trycket i ett land eller inom specifika näringsgrenarkan fås genom att jäm<strong>för</strong>a den allmänna prisnivån eller specifikanäringsgrenars prisnivåer med andra länders prisnivåer. En ökad <strong>konkurrens</strong>kan leda till att <strong>för</strong>etag sänker sina priser <strong>för</strong> att konsumenter ska välja7Denna effekt minskar om varuinnehållet i de exporterade produkterna importeras vilket ärdyrare med en svag svensk krona.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 79


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>deras varor eller tjänster. Det är ingalunda givet att <strong>för</strong>etag väljer att konkurreramed priser utan <strong>konkurrens</strong>en mellan <strong>för</strong>etag kan även ta sig uttrycki att varu- eller tjänsteinnehållet <strong>för</strong>bättras. Vilken strategi som väljs,att konkurrera med pris eller med <strong>för</strong>bättrade produkter och tjänsteinnehåll,beror bl.a. på hur konsumenten värdesätter pris och kvalitet, hur kostsamtdet är <strong>för</strong> <strong>för</strong>etagen att välja någon av de två strategierna samt hurvälinformerad konsumenten kan antas vara om kvaliteten på produkten.En hög generell prisnivå eller en hög prisnivå inom specifika näringsgrenarkan bero på att delar av näringslivet är starkt koncentrerade och att <strong>för</strong>etagdärmed har möjlighet att upprätta och bibehålla en hög prisnivå till nackdel<strong>för</strong> konsumenterna. Förutom <strong>konkurrens</strong>trycket i en ekonomi beror prisnivånpå makroekonomiska faktorer som skattetryck, värdet på nationalinkomstenoch den nominella växelkursen.År 2007 bedömdes hushållens utgifter <strong>för</strong> varor och tjänster vara ca 10,4respektive 13,6 procent högre i <strong>Sverige</strong> än genomsnittet <strong>för</strong> de femton <strong>för</strong>staEU länderna (EU15), se figur 4.3. Skillnaderna i utgiftsnivå bör dock sessom en bedömning snarare än något absolut pga. att prisjäm<strong>för</strong>elser mellanländer är svåra att genom<strong>för</strong>a såväl praktiskt som metodologiskt. Vidundersökningar om köpkraften i EU-länderna ansvarar de i EU ingåendeländernas nationella statistikbyråer <strong>för</strong> insamlandet av prisuppgifter<strong>för</strong> t.ex. tjänster och varor. Den centrala europeiska statistikmyndighetenEurostat ansvarar sedan <strong>för</strong> sammanställningen. Jäm<strong>för</strong>elsetal beräknas <strong>för</strong>224 basgrupper på basis av prisjäm<strong>för</strong>elser mellan ett stort antal representativaoch jäm<strong>för</strong>bara varor och tjänster. För att undvika att basgruppernasjäm<strong>för</strong>elsetal blir snedvridna pga. skillnader i konsumtion mellan länder tashänsyn till hur representativa de ingående produkterna är <strong>för</strong> konsumtioneni respektive land. För att erhålla aggregerade mått vägs sedan basgruppernasamman genom att använda nationalräkenskapernas värdeuppgifter<strong>för</strong> BNP:s användning som vikter. Vid årsvisa jäm<strong>för</strong>elser av paritetstal skaman beakta att det kan ha skett <strong>för</strong>ändringar i sammansättningen av devaror och tjänster som ligger till grund <strong>för</strong> jäm<strong>för</strong>elsetalen. Detta ska särskiltbeaktas om redovisningen av jäm<strong>för</strong>elsetal avser låga aggregeringsnivåerdå <strong>för</strong>ändringar i dess sammansättning får ett större genomslag än om jäm<strong>för</strong>elsersker mellan högre aggregeringsnivåer som exempelvis BNP. Rekommenderadanvändning av Eurostats jäm<strong>för</strong>elser är där<strong>för</strong> jäm<strong>för</strong>elsermellan olika länders BNP, BNP per capita och <strong>för</strong> att jäm<strong>för</strong>a prisnivåermellan länder under enstaka år. På grund av nyss angivna anledningar ärmöjligheten begränsad att göra jäm<strong>för</strong>elser som löper över tiden och mellan80 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>länder samt att göra jäm<strong>för</strong>elser mellan olika länders levnadsomkostnader.Det rekommenderas inte att statistiken används <strong>för</strong> att strikt rangordnaländer, <strong>för</strong> att konstruera nationella välståndstal eller <strong>för</strong> att jäm<strong>för</strong>a priserpå låga aggregeringsnivåer. Sammanfattningsvis passar Eurostats statistiköver jäm<strong>för</strong>elsetal <strong>bättre</strong> <strong>för</strong> att göra jäm<strong>för</strong>else mellan länder <strong>för</strong> enskildaår och mindre väl <strong>för</strong> att göra jäm<strong>för</strong>elser som löper över tid och mellanländer. Vidare kan jäm<strong>för</strong>elsetalen användas <strong>för</strong> att gruppera länder efterfaktorer som BNP och prisnivåindex <strong>för</strong> BNP men inte <strong>för</strong> en striktrangordning mellan länder.4.3.2 De svenska priserna i ett europeiskt perspektivI figur 4.1 görs en jäm<strong>för</strong>else mellan prisnivåindex 8 (PNI) <strong>för</strong> hushållensutgifter <strong>för</strong> privat konsumtion och den nominella bruttonationalprodukten<strong>för</strong> ett urval av EU-länder samt <strong>för</strong> Norge och Turkiet. Av bilden framgåratt det finns ett positivt samband mellan hushållens utgifter <strong>för</strong> privat konsumtionoch inkomstnivån i ett land. Sambandet kan <strong>för</strong>klaras av att rikareländer ofta har en produktiv exportindustri, eller en produktiv råvaruindustri,som leder till att <strong>för</strong>etagen som verkar inom dessa sektorer har råd attbetala högre löner till arbetskraften. Detta driver inte bara upp lönerna i denmer produktiva sektorn utan i alla sektorer. Både den generella lönenivånoch prisnivån kommer därmed att stiga.8PNI är kvoten av köpkraftsparitetet och nominell växelkurs multiplicerat med 100. Om<strong>Sverige</strong> har ett PNI på exempelvis 130 <strong>för</strong> en vara eller tjänst och indexet utgår från prisnivån<strong>för</strong> EU15 (PNI=100) innebär det att varan eller tjänsten bedöms vara 30 procent dyrare i <strong>Sverige</strong>än i EU15. Köpkraftspariteter (PPP) är kvoten av ett inhemskt pris i inhemsk valuta och ettutländskt pris i det landets valuta <strong>för</strong> samma produkt (eller korg av varor och tjänster). Köpkraftspariteterkan <strong>för</strong>enklat definieras som en köpkraftskorrigerad internationell valuta, dvs.omräkningstal <strong>för</strong> olika valutor som gör det möjligt att jäm<strong>för</strong>a belopp i olika länder. För attberäkna köpkraftspariteten <strong>för</strong> en påse vinägerchips i <strong>Sverige</strong> och Belgien ställs det pris dennahar i <strong>Sverige</strong>, t.ex. 20 kronor, mot det pris den har i Belgien, t.ex. 2 euro. Köpkraftspariteten blirdå 10 (20/2=10). I den av EU publicerade köpkraftsstatistiken brukar denna s.k. reala växelkursvara relaterad till euro. Om den nominella växelkursen <strong>för</strong> en euro är 11,50 kronor innebär detatt påsen med vinägerchips bedöms vara ca 13 procent (10/11,50≈0,87) billigare i <strong>Sverige</strong> än iBelgien.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 81


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>Figur 4.1 Sambandet mellan prisnivå <strong>för</strong> hushållens utgifter <strong>för</strong> privatkonsumtion och nominell BNP per capita <strong>för</strong> ett urval av länder inom EUsamt Norge och Turkiet. För PNI är EU15=100, år 2007Anm: TR=Turkiet, PL=Polen, LV=Lettland, CZ=Tjeckien, EE=Estland, SI=Slovenien,PT=Portugal, GR=Grekland, ES=Spanien, AT=Österrike, BE= Belgien, IT=Italien,DE=Tyskland, NL= Nederländerna, FR=Frankrike, UK=Storbritannien, FI=Finland,SE=<strong>Sverige</strong>, IE=Irland, DK=Danmark, NO=NorgeKällor: Eurostat <strong>för</strong> prisnivåer och Internationella Valutafonden <strong>för</strong> nominell BNP per capita,bearbetning av KonkurrensverketAv figur 4.1 framgår att såväl Norge som Danmark både har en prisnivåoch en inkomstnivå som överstiger <strong>Sverige</strong>s. Det kan dock noteras att prisnivåni <strong>Sverige</strong> bedöms som hög jäm<strong>för</strong>t med länder som Nederländernaoch Storbritannien vilka bedöms ha en inkomstnivå som är i paritet med<strong>Sverige</strong>s.Som framgår av figur 4.2 tenderar det att finnas ett positivt samband mellanskattetrycket i ett land uttryckt i procent av BNP och prisnivån <strong>för</strong> privatkonsumtion.82 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>Figur 4.2 Sambandet mellan prisnivån <strong>för</strong> hushållens utgifter <strong>för</strong> privatkonsumtion och skattetryck i procent av BNP <strong>för</strong> ett urval av länder i EUsamt Norge. För PNI är EU15=100, år 2007Anm: LV=Lettland, GR=Grekland, ES=Spanien, AT=Österrike, BE=Belgien, IT=Italien,DE=Tyskland, NL= Nederländerna, FR=Frankrike, UK=Storbritannien, FI=Finland, SE=<strong>Sverige</strong>,IE=Irland, DK=Danmark, NO=Norge, EU15=De femton <strong>för</strong>sta EU-ländernaKälla: Eurostat, bearbetning av KonkurrensverketAv figuren framgår att <strong>Sverige</strong> bedöms ha det näst högsta skattetrycket,efter Danmark, bland de jäm<strong>för</strong>da länderna. Jäm<strong>för</strong>t med Irland, Luxemburgoch Finland som bedöms ha en liknande prisnivå <strong>för</strong> privat konsumtion,har <strong>Sverige</strong> ett högre skattetryck.Förutom ovanstående faktorer kan geografiska faktorer, som att mångadelar av <strong>Sverige</strong> är glesbefolkat med <strong>för</strong>hållandevis långa transportavståndmellan producenter och konsumenter, leda till att prisnivån i <strong>Sverige</strong> relativtandra länder blir högre. Exempelvis konstaterade i Konkurrensverket irapporten De svenska priserna kan pressas! (2002) att skillnader i transportkostnadermellan EU-länder kunde <strong>för</strong>klara en del, om än en mindre del,av de prisnivåskillnader <strong>för</strong> livsmedel som fanns mellan <strong>Sverige</strong> och EUgenomsnittet.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 83


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>4.3.3 Priser <strong>för</strong> grupper av varor och tjänsterI figur 4.3 redovisas prisnivåindex <strong>för</strong> hushållens utgifter <strong>för</strong> varor respektivetjänster <strong>för</strong> privat konsumtion i <strong>Sverige</strong> jäm<strong>för</strong>t med EU15 <strong>för</strong> årenmellan 1995 och 2007. År 2007 bedömdes hushållens utgifter <strong>för</strong> varorrespektive tjänster att vara ca 10,4 samt 13,6 procent högre i <strong>Sverige</strong> ängenomsnittet <strong>för</strong> de femton <strong>för</strong>sta EU länderna (EU15). Generellt har tjänstervarit dyrare än varor i <strong>Sverige</strong> relativt EU15. Det kan <strong>för</strong>klaras av attvarumarknaden är utsatt <strong>för</strong> import<strong>konkurrens</strong> i större utsträckning än vadtjänstemarknaden är. Dock har den relativa skillnaden mellan PNI <strong>för</strong> varoroch tjänster minskat i <strong>Sverige</strong> under perioden. Detta kan bero på att ettflertal tjänstemarknader har öppnats <strong>för</strong> import<strong>konkurrens</strong>, men även attflera svenska tjänstemarknader, som till exempel marknaden <strong>för</strong> elektroniskkommunikation, har liberaliserats i en större utsträckning än i andraeuropeiska länder.Figur 4.3 Prisnivåindex <strong>för</strong> varor respektive tjänster <strong>för</strong> privatkonsumtion i <strong>Sverige</strong>. EU15=100, åren 1995-2007Källa: SCB, bearbetning av KonkurrensverketI figur 4.3 ses att prisrelationen varierar mellan olika år. Det kan <strong>för</strong>klarasav att de nominella växelkurserna fluktuerar och orsakar det som brukarkallas ”pricing-to-market”, vilket innebär att <strong>för</strong>etag, åtminstone på kortsikt, behåller priserna i inhemsk valuta trots att den nominella växelkursenhar ändrats. Om den svenska kronan är övervärderad jäm<strong>för</strong>t med t.ex.84 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>euron leder det till att prisnivån i <strong>Sverige</strong> blir högre än om växelkursen vorekorrekt värderad medan det omvända gäller om den svenska växelkursenär undervärderad.För att få en uppfattning om <strong>konkurrens</strong>trycket inom näringsgrenar i ettland kan man jäm<strong>för</strong>a prisnivån i näringsgrenen med prisnivån <strong>för</strong> motsvarandenäringsgren i andra länder. Analysen stärks ju fler näringsgrenar ochländer som är med i jäm<strong>för</strong>elsen. I tabell 4.10 redovisas den relativa prisnivån<strong>för</strong> den privata konsumtionen 9 samt <strong>för</strong> utvalda produktgrupper <strong>för</strong><strong>Sverige</strong>, sju andra EU-länder samt Norge.Tabell 4.10 Köpkraftsjusterat prisnivåindex <strong>för</strong> privat konsumtion samt<strong>för</strong> utvalda produktgrupper <strong>för</strong> ett urval av länder inom EU samt Norge.EU15=100, år 2007SE BE DK DE FR NL FI UK NOPrivat konsumtion 116 102 136 97 103 99 116 106 138-Livsmedel 111 106 132 100 99 82 111 107 149-Alkoholhaltiga drycker 136 93 122 79 87 88 160 143 216-Kläder och skor 120 108 115 102 91 99 119 100 133-Hyra, vatten, elektricitet, 104 107 133 103 113 110 117 93 100gas och andra bränslen-Möbler, hushållsutrustning104 101 117 94 101 91 108 106 114och rutinunderhåll-Hälsa 115 102 142 96 100 94 118 109 148-Transport 116 95 143 99 96 111 118 113 151-Kommunikation 72 108 85 106 108 99 84 91 105-Rekreation och kultur 114 96 130 97 105 97 117 103 146-Restauranger och hotell 121 106 140 95 112 97 122 111 158-Diverse varor och 120 100 140 95 103 98 121 107 152tjänsterAnm. SE= <strong>Sverige</strong>, BE= Belgien, DK= Danmark, DE= Tyskland, FR= Frankrike, NL= Nederländerna,FI= Finland, UK= Storbritannien, NO= NorgeKälla: SCBSom framgår av tabellen bedömdes prisnivån <strong>för</strong> privat konsumtion vara ca16 procent högre i <strong>Sverige</strong> 2007 än genomsnittet i de 15 <strong>för</strong>sta EU-länderna.Prisnivån inom produktgrupperna alkoholhaltiga drycker, restauranger och9Skillnaden mellan hushållens utgifter <strong>för</strong> privat konsumtion och prisnivåindex <strong>för</strong> privatkonsumtion är att i den senare ingår <strong>för</strong>utom den privata konsumtionen den individuellaprivata konsumtion som hushållens individuella organisationer tillhandahåller (t.ex. utbildning,hälsa, rekreation och kultur).<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 85


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>hotell, kläder och skor samt diverse varor och tjänster bedömdes vara hög i<strong>Sverige</strong> jäm<strong>för</strong>t med EU15. Jäm<strong>för</strong>t med de övriga nordiska länderna ärprisnivån i <strong>Sverige</strong> <strong>för</strong> den privata konsumtionen i paritet med Finlandsmen lägre än både Danmarks och Norges. Generellt är de svenska prisernalåga <strong>för</strong> produktgrupperna möbler och hushållsutrustning samt kommunikationjäm<strong>för</strong>t med de övriga nordiska länderna. För produktgruppenkommunikation, där post- och teletjänster samt teleutrustning ingår, hade<strong>Sverige</strong> 2007 den lägsta prisnivån av de undersökta länderna. Jäm<strong>för</strong>t medEU15 understeg prisnivån i <strong>Sverige</strong> den genomsnittliga prisnivån med28 procent <strong>för</strong> denna produktgrupp. Utfallet beror <strong>för</strong> <strong>Sverige</strong>s del bl.a.på den framgångsrika liberalisering som skett inom området elektroniskkommunikation.4.3.4 Den privata konsumtionens utvecklingPå en aggregerad nivå har <strong>för</strong>ändringar av de relativa priserna påverkatkonsumtionens sammansättning, vilken i sin tur kan påverka såväl ekonominsfunktionssätt i stort som utfallet på olika marknader. Om konsumenternai ökad utsträckning efterfrågar varor och tjänster som produceras påmarknader med flera aktörer <strong>–</strong> eller på marknader där nyetablering är relativtenkelt <strong>–</strong> och i mindre utsträckning sådana varor och tjänster som enbartproduceras av ett eller ett fåtal <strong>för</strong>etag kan detta väntas leda till en totalt settökad <strong>konkurrens</strong>. Detsamma gäller om konsumenternas smak ändras i riktningmot mer ovanliga varumärken, t.ex. olika slag av importerade produkter.Den privata konsumtionens sammansättning kan således påverka <strong>konkurrens</strong>enpå olika marknader. Det är där<strong>för</strong> relevant att studera utvecklingenav denna.Under de senaste tio åren har den privata konsumtionen utgjort närmare50 procent av <strong>Sverige</strong>s BNP. År 2007 uppgick den privata konsumtionen tillca 1 430 miljarder kronor enligt uppgift från SCB. I konsumentprisindex (KPI)delas den privata konsumtionen upp i tolv huvudgrupper. Dessa är livsmedeloch alkoholfria drycker, alkohol och tobak, kläder och skor, boende,inventarier och hushållsvaror, hälso- och sjukvård, transport, post- och telekommunikationer,rekreation och kultur, utbildning (som är privat utbildning),restauranger och logi samt diverse varor och tjänster. De olika huvudgruppernahar olika vikt i KPI och motsvarar värdeandelen av den totala86 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>privata konsumtionen. 10 I tabell 4.11 redovisas nominella och reala prisändringar,vikt<strong>för</strong>ändring och relativ volym<strong>för</strong>ändring i den privata konsumtionenmellan oktober 1995 och oktober 2008. Huvudgruppen utbildninghar utelämnats då den endast utgör ca 4 promille av den privatakonsumtionen.Tabell 4.11 Vikter i KPI <strong>för</strong> olika huvudgrupper 2008 samt pris<strong>för</strong>ändringar,vikt<strong>för</strong>ändringar och volym<strong>för</strong>ändringar relativt total privatkonsumtion <strong>för</strong> perioden oktober 1995-oktober 2008. Avrundade tal,procentVikt iKPI2008Nominellpris<strong>för</strong>ändringPris<strong>för</strong>ändringrelativt KPIVikt<strong>för</strong>ändringVolym<strong>för</strong>ändringrelativt totalprivatkonsumtionKPI totalt 100,0 18,9Livsmedel 13,1 12,6 -5,4 -12,7 -7,7och alkoholfriadryckerAlkohol och 3,7 42,2 19,6 -28,7 -40,4tobakKläder och 5,4 8,4 -8,9 -6,9 2,2skorBoende 26,6 32,1 11,1 -22,8 -30,4Inventarier 5,5 3,2 -13,2 14,3 31,7och hushållsvarorHälso- och 3,2 61,7 35,9 32,2 -2,7sjukvårdTransport 14,5 27,3 7,1 18,0 10,2Post och tele 3,5 -30,0 -41,2 53,5 161,1Rekreation 11,9 -8,8 -23,3 18,2 54,2och kulturRestauranger 6,8 40,9 18,5 78,5 50,6och logiDiverse varor 5,4 46,3 23,0 39,2 13,2och tjänsterKälla: SCB, bearbetning av Konkurrensverket10Under perioden 1990-2007 har metoderna <strong>för</strong> beräkning av KPI ändrats. Det har påverkatvägningstalen. Exempelvis har täckningsgraden <strong>för</strong> huvudgruppen diverse varor och tjänsterutökats. När indexkonstruktionen i KPI ändrades 2005 ändrades också upplägget <strong>för</strong> vikterna.Från 2005 avser vikterna år t minus 2, dvs. <strong>för</strong> 2008 avses vikterna <strong>för</strong> 2006 osv. Vägningstalenbaseras numera på ett mer till<strong>för</strong>litligt underlag än tidigare.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 87


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>Som framgår av tabellen har priserna, jäm<strong>för</strong>t med KPI, ökat <strong>för</strong> sex grupperoch minskat <strong>för</strong> fem. Jäm<strong>för</strong>t med den totala privata konsumtionen harkonsumtionen ökat <strong>för</strong> sju grupper och minskat <strong>för</strong> fyra. Nedan kommenterasden övergripande utvecklingen mellan oktober 1995 och oktober 2008<strong>för</strong> några huvudgrupper.Livsmedel och alkoholfria dryckerFör gruppen livsmedel och alkoholfria drycker ökade de nominella prisernamed knappt 13 procent, vilket innebär en prisnedgång relativt KPI meddrygt 5 procent. En inte obetydlig del av den relativa prisminskningenberor på att momsen <strong>för</strong> livsmedel sänktes under 1996 (från 21 till 12 procent).En annan <strong>för</strong>klaring är det svenska medlemskapet i EU som inneburitett ökat <strong>konkurrens</strong>tryck i leverantörsledet. Inom huvudgruppen har priserna<strong>för</strong> bröd och övriga spannmålsprodukter respektive kött under denstuderade tidsperioden ökat med knappt 15 respektive 8 procent i nominellatermer. I jäm<strong>för</strong>else med KPI har priserna <strong>för</strong> dessa grupper minskat medca 3,5 respektive ca 9 procent. Dessa båda undergrupper utgör ca 36 procentav gruppen livsmedel. Priserna <strong>för</strong> mjölk, ost och ägg (som svarar <strong>för</strong>ca 18 procent av gruppen livsmedel) har ökat med drygt 21 procent, dvs.knappt 2 procent mer än KPI. Priserna <strong>för</strong> sötsaker och glass (som svarar <strong>för</strong>ca 12 procent) har i nominella termer ökat med drygt 5 procent, dvs. relativtKPI minskat med 11,5 procent.Som framgår av tabellen har huvudgruppens vikt i KPI minskat mer änrelativpriset. Detta innebär att de svenska konsumenterna, relativt sett,köpte mindre livsmedel och alkoholfria drycker 2008 jäm<strong>för</strong>t med 1995.Samtidigt kan konstateras att konsumtionen av hotell- och restaurangtjänsterökat med drygt 50 procent jäm<strong>för</strong>t med den totala privata konsumtionen.Under våren 2008 var den tilltagande inflationstakten något som började getydlig effekt i de svenska konsumenternas plånböcker och som rönte stormassmedial uppmärksamhet. Som en av <strong>för</strong>klaringarna till den ökande inflationstaktenutmålades livsmedelspriserna. I genomsnitt beräknades desvenska livsmedelspriserna i konsumentledet ha ökat med ca 8 procent mellanjuli 2007 och juli 2008. Prishöjningarna på livsmedel var inte ett nationelltfenomen utan var snarare av världsomspännande karaktär. Den största <strong>för</strong>klaringentill de ökade livsmedelspriserna var <strong>för</strong>ändrade omständigheterpå den globala marknaden <strong>för</strong> spannmål. En kombination av minskat utbudoch ökad efterfrågan med<strong>för</strong>de att världsmarknadspriset <strong>för</strong> många typer88 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>av spannmål steg kraftigt. Eftersom spannmål är en insatsvara i jordbruketkom de ökade priserna på spannmålsmarknaden att sprida sig till fleralivsmedelsprodukter.BoendeBoendegruppens vikt i KPI uppgår till knappt 27 procent. Gruppens vikthar stadigt minskat och var exempelvis drygt 34 procent 1995. De störstaundergrupperna är hyror och avgifter <strong>för</strong> bostadsrätter som gemensamtsvarar <strong>för</strong> knappt 49 procent av gruppen. El utgör drygt 15 procent. Priserna<strong>för</strong> boendet har ökat med närmare 11 procent relativt KPI. I jäm<strong>för</strong>elsemed den totala privata konsumtionen har boendekonsumtionen minskatbetydligt under den studerade tidsperioden, närmare bestämt med drygt30 procent.Inventarier och hushållsvarorVad gäller inventarier och hushållsvaror, som till knappt 43 procent utgörsav möbler, kan konstateras att priserna jäm<strong>för</strong>t med KPI minskade meddrygt 13 procent. Samtidigt ökade huvudgruppens vikt i KPI med drygt14 procent. I jäm<strong>för</strong>else med den totala privata konsumtionen ökadekonsumtionen <strong>för</strong> denna varugrupp med närmare 32 procent.TransportHuvudgruppens vikt i KPI är något större än den <strong>för</strong> livsmedel och alkoholfriadrycker, knappt 15 procent. Huvudgruppen omfattade år 2007 undergruppernainköp av fordon, drift av fordon och transporttjänster som utgjorde ca31, 54 respektive 15 procent av gruppen. I jäm<strong>för</strong>else med KPI har priserna<strong>för</strong> de produkter som ingår i gruppen transport ökat med ca 7 procentunder den studerade tidsperioden.Post- och telekommunikationerNärmare 94 procent av denna huvudgrupp utgörs av teletjänster och teleutrustning.Som framgår av tabellen har prisutvecklingen varit gynnsam <strong>för</strong>konsumenterna. Den snabba tekniska utvecklingen och den ökade <strong>konkurrens</strong>enhar lett till kraftiga prissänkningar och till ett större och mer varieratutbud av teleprodukter. Konsumentpriserna <strong>för</strong> teletjänster och teleutrustninghar nominellt minskat med knappt 36 procent under den studeradetidsperioden. Detta betyder att priserna, jäm<strong>för</strong>t med KPI, sänkts med<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 89


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>ca 46 procent. Volym<strong>för</strong>ändringen <strong>för</strong> gruppen post och tele relativt dentotala privata konsumtionen har uppgått till drygt 160 procent.Diverse varor och tjänsterI denna huvudgrupp ingår bl.a. undergrupperna personlig hygien ochövriga personliga tillhörigheter som svarar <strong>för</strong> ca 48 respektive 12 procentav konsumtionen inom gruppen. Jäm<strong>för</strong>t med KPI har priserna <strong>för</strong> dessagrupper ökat med knappt 15 respektive minskat med 1 procent mellanoktober 1995 och oktober 2008.4.4 Avslutande synpunkterKonkurrensen, dvs. utfallet på marknaden, påverkas av många faktorer.Exempel härpå är offentliga regleringar, importrestriktioner, legitimationskravoch patent, in- och utträde av nya <strong>för</strong>etag, produktivitetsutvecklingoch <strong>för</strong>ändringar i konsumtionens sammansättning. I avsnittet har faktorersom påverkar <strong>konkurrens</strong>trycket och utfallet på marknader beskrivits. Debeskrivna faktorerna kan hjälpa till att identifiera såväl fungerande marknadermed ett gott <strong>konkurrens</strong>tryck som marknader med ett fåtal aktöreroch där <strong>konkurrens</strong>en fungerar mindre väl. Det finns dock ingen entydigekonomisk metod <strong>för</strong> att bedöma <strong>konkurrens</strong>trycket på olika marknaderutan det är nödvändigt att göra en analys baserad på varje marknadssärdrag.Inom flera av de studerade näringsgrenarna är koncentrationen, sett tillinhemsk omsättning, hög. Det gäller exempelvis tillverkning av socker,cement, tidnings- och journalpapper, spånskivor samt framställning avmineralvatten och läskedrycker. En hög inhemsk <strong>för</strong>etagskoncentration ärett mindre problem <strong>för</strong> konsumenterna om <strong>för</strong>etagen möter <strong>konkurrens</strong>från importerade varor eller tjänster. Inom näringsgrenarna tillverkning avtidnings- och journalpapper, spånskivor och framställning av läskedryckervisar undersökningen att importen är omfattande. Andra exempel pånäringsgrenar där <strong>för</strong>etagskoncentrationen sjunker betydligt då hänsyn tastill den import som sker är läkemedelsindustrin, motorfordonsindustrin ochstyckning av kött. Förutom att det råder en hög <strong>för</strong>etagskoncentration inomtillverkning av cement och socker uppvisar dessa näringsgrenar en låg<strong>för</strong>etagsrörlighet jäm<strong>för</strong>t med den genomsnittliga <strong>för</strong>etagsrörligheten <strong>för</strong>den samlade tillverkningsindustrin. En låg rörlighet behöver emellertid inte90 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>betyda att det råder etableringshinder eller att <strong>konkurrens</strong>trycket är svagt,utan kan bero på att existerande <strong>för</strong>etag är så pass effektiva att inga nya<strong>för</strong>etag har möjlighet att träda in på marknaden. Omvänt behöver en högrörlighet inte innebära att <strong>konkurrens</strong>en ökar då nya <strong>för</strong>etag som etableraspå en marknad inte alltid har tillräcklig kapacitet <strong>för</strong> att kunna konkurrerafullt ut. Flera näringsgrenar som exempelvis framställning av alkoholhaltigadrycker, mineralvatten och läskedrycker, telekommunikationer och läkemedelsindustrinuppvisar inträdeshinder i form av höga kostnader <strong>för</strong>marknads<strong>för</strong>ing eller höga värden på variabeln anläggningstillgångar peranställd. Båda dessa faktorer kan (delvis) vara irreversibla kostnader somdärigenom minskar incitamenten till nyetablering och inträde på en marknad.Tolkningen av ovanstående faktorers innebörd <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>en <strong>för</strong>svårasav att vissa faktorer både påverkar och påverkas av <strong>konkurrens</strong>en. Exempelviskan koncentrationsmått utgöra en indikator på <strong>konkurrens</strong>en samtidigtsom en stark <strong>konkurrens</strong> på längre sikt kan leda till att <strong>för</strong>etag slås utfrån en marknad vilket ökar koncentrationen. Även kostnader <strong>för</strong> marknads<strong>för</strong>ingkan utgöra såväl ett tecken på att <strong>konkurrens</strong>en är svag och attdet inte är nödvändigt att investera i marknads<strong>för</strong>ing som ett tecken på att<strong>konkurrens</strong>en är hård och marknads<strong>för</strong>ing utgör ett <strong>konkurrens</strong>medel.Genom att söka identifiera marknader som uppvisar <strong>konkurrens</strong>begränsningarmed hjälp av ovan nämnda faktorer gör man en s.k. top down analys.Det finns, som nämnts ovan, flera begränsningar med en sådan analys.Exempelvis utgår data från branschindelningar som inte nödvändigtvisöverensstämmer med relevanta marknader enligt en <strong>konkurrens</strong>rättsligbedömningsgrund. Det finns med andra ord risk <strong>för</strong> att betydelsen av <strong>konkurrens</strong>indikatorernaöver- eller underskattas. Likväl används ofta dessamått i internationella studier. Vidare finns många fler faktorer som påverkar<strong>konkurrens</strong>en inom en marknad men som inte fångas av denna metod.Vid en <strong>konkurrens</strong>analys av en enskild marknad är det där<strong>för</strong> nödvändigtatt komplettera analysen med en s.k. bottom up analys, dvs. att avgränsa enrelevant marknad och med hjälp av ekonomiska metoder och andra bedömningarutvärdera om marknaden fungerar tillfredsställande.Förändrade konsumtionsmönster är en annan faktor som kan påverka såvälekonomins funktionssätt i stort som utfallet på olika marknader och således<strong>konkurrens</strong>en på dessa. Samtidigt kan pris<strong>för</strong>ändringar till följd av ökad<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 91


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>eller minskad <strong>konkurrens</strong> påverka den privata konsumtionens sammansättning.Vad gäller de huvudgrupper som ingår i den privata konsumtionenkan konstateras att sedan 1995 har, relativt sett, konsumtionen ökat mest<strong>för</strong> post- och telekommunikationer (160 procent), rekreation och kultur(54 procent), restauranger och logi (51 procent), inventarier och hushållsvaror(32 procent) samt diverse varor och tjänster (13 procent). Enligt denofficiella statistiken har konsumtionen minskat mest <strong>för</strong> alkohol och tobak(-40 procent), boende (-30 procent) samt livsmedel och alkoholfria drycker(-8 procent). För gruppen hälso- och sjukvård har volymen minskat någoti jäm<strong>för</strong>else med den totala privata konsumtionen (-3 procent) medan denökat något <strong>för</strong> kläder och skor (2 procent).Förutom post och tele är det fram<strong>för</strong> allt <strong>för</strong> grupperna rekreation och kultur,inventarier och hushållsvaror samt livsmedel och alkoholfria dryckersom priserna fallit jäm<strong>för</strong>t med KPI under den studerade tidsperiodenoktober 1995-oktober 2008. Prisökningar av varierande storlek har uppmätts<strong>för</strong> huvudgrupperna alkohol och tobak, hälso- och sjukvård, diverse varoroch tjänster, restauranger och logi, boende samt transporter. Jäm<strong>för</strong>t medKPI har prisökningarna varit störst <strong>för</strong> hälso- och sjukvård (36 procent) ochminst <strong>för</strong> transporter (7 procent).Som framgår av avsnittet som gäller internationella prisjäm<strong>för</strong>elser <strong>för</strong>ekommerrelativt stora uppmätta prisskillnader mellan <strong>Sverige</strong> och fleraandra länder i Europa. Det finns olika <strong>för</strong>klaringar till detta. På kort sikt kanfluktuationer av nominella växelkurser få ett betydande genomslag. Vidaretenderar länder med större nationalinkomst per invånare att ha högre priserän länder med mindre nationalinkomst per invånare.En fungerande inre marknad inom EU torde leda till att prisskillnadernamellan de enskilda länderna minskar, dvs. att prisnivåerna konvergerar.Eftersom de svenska priserna är relativt höga torde det leda till att prisernai <strong>Sverige</strong>, relativt sett, blir lägre. Generellt är det lättare att bedriva internationellhandel med varor än med tjänster. Det kan vara en <strong>för</strong>klaring till atttjänster <strong>för</strong> privat konsumtion i <strong>Sverige</strong>, relativt EU15, alltjämt tenderar attvara dyrare än varor. Denna skillnad har dock minskat under de senaste tioåren. Förändringen kan sannolikt bara delvis tillskrivas utvecklandet avEU:s inre marknad. En annan viktig <strong>för</strong>klaring är den omfattande liberaliseringsom skett i <strong>Sverige</strong> av vissa tjänsteområden. Detta gäller inte minst92 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Faktorer av betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>området elektronisk kommunikation där priserna i <strong>Sverige</strong> är väsentligtlägre än vad som gäller <strong>för</strong> merparten av övriga jäm<strong>för</strong>bara europeiskaländer.Av en rapport från Konkurrensverket (2000) framgår att de svenska priserna,under perioden 1990-1999, i genomsnitt var 30 procent högre än genomsnittet<strong>för</strong> länderna inom OECD och 20 procent högre än genomsnittet inomdåvarande EU (EU15). Genom en regressionsanalys gjordes ett <strong>för</strong>sök attkvantifiera de olika <strong>för</strong>klaringsfaktorernas betydelse <strong>för</strong> prisrelationernamellan <strong>Sverige</strong> och de övriga OECD-länderna. Enligt den skattade modellenkunde <strong>för</strong>klaringsfaktorer som BNP per capita, skatter, befolkningstäthet,växelkurs<strong>för</strong>ändringar under perioden m.m. <strong>för</strong>klara drygt hälften av prisskillnadeni <strong>för</strong>hållande till OECD. Enligt Konkurrensverkets bedömningutgjorde en sämre fungerande <strong>konkurrens</strong> relativt andra länder, denviktigaste <strong>för</strong>klaringen till den återstående prisskillnaden. Vid en senareundersökning bedömde Konkurrensverket (2002b) att uppemot hälften avprisskillnaden också mellan <strong>Sverige</strong> och EU15 kunde <strong>för</strong>klaras med att<strong>konkurrens</strong>en på den svenska marknaden i ett europeiskt perspektiv varbristfällig.Utvecklingen sedan dessa rapporters färdigställande pekar mot att <strong>konkurrens</strong>eni <strong>Sverige</strong> har blivit <strong>bättre</strong> och att prisskillnaderna har minskat.En potentiell <strong>för</strong>klaring till detta är en ökad internationalisering av densvenska ekonomin. En större och mer integrerad inre marknad inom EUoch en ökad import från länder utan<strong>för</strong> EU har bidragit till en press nedåtpå den svenska prisnivån. Ökad <strong>konkurrens</strong> leder emellertid inte bara tilllägre priser. Också diversifieringen av varor och tjänster ökar och <strong>konkurrens</strong>sker även genom produktutveckling och kvalitets<strong>för</strong>bättringar. Enfortsatt politik <strong>för</strong> att avlägsna hinder <strong>för</strong> internationell handel och underlättautvecklandet av EU:s inre marknad <strong>för</strong> varor och tjänster kan väntasleda till betydande välfärdsvinster <strong>för</strong> de svenska medborgarna.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 93


Branschbeskrivningar5 Branschbeskrivningar<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 95


BranschbeskrivningarBranschbeskrivningarI detta avsnitt redovisas även några områden som Konkurrensverket beskrivermed utgångspunkt från vissa uppmärksammade frågeställningar. Inomlivsmedelsområdet har Konkurrensverket valt att särskilt belysa prisnivåeroch prisutveckling i ett internationellt perspektiv. Bredbandsmarknaden ärcentral <strong>för</strong> allt större delar av svensk ekonomi. Vad gäller området <strong>för</strong> elektroniskkommunikation har där<strong>för</strong> genom<strong>för</strong>ts en undersökning av <strong>för</strong>utsättningarna<strong>för</strong> bredbandsutbyggnad. Sektorer som är viktiga <strong>för</strong> konsumenteroch samhällsekonomin och som kommenteras i egna avsnitt ärockså finans-, energi- samt bygg- och anläggningsområdet.Särskilt kommenteras också några områden som är under reformering.Det gäller hälso- och sjukvård, apoteksmarknaden och järnvägstransporter.I sammanhanget kommenteras även taximarknaden, en marknad sommycket få länder utöver <strong>Sverige</strong> har öppnat <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>.Enligt regleringsbrevet <strong>för</strong> 2008 gavs Konkurrensverket i uppdrag attpresentera en rapport som ger en bred överblick av <strong>konkurrens</strong>situationenpå den svenska marknaden. Av särskilt intresse nämns bl.a. postmarknaderna.Detta uppdrag <strong>för</strong>des sedermera vidare till det aktuella regeringsuppdragetatt <strong>för</strong>eslå åtgärder <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong>. I rapporten finnsdär<strong>för</strong> ett särskilt avsnitt om postmarknaden.I det följande sammanfattas ett urval av gjorda analyser och beskrivningarav <strong>konkurrens</strong><strong>för</strong>hållanden inom områden av svensk ekonomi.96 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> livsmedel5.1 LivsmedelDagligvaror står <strong>för</strong> en betydande del av konsumenternas utgifter. Utbudetav dagligvaror och priserna på dem är där<strong>för</strong> viktigt <strong>för</strong> den samlade välfärden.Enligt Market Magasin uppgick <strong>för</strong>säljningen under år 2007 till knappt240 miljarder kronor, vilket motsvarar 7,8 procent av BNP eller närmare16,7 procent av hushållens konsumtion. Då inräknas, <strong>för</strong>utom livsmedel ochalkoholfria drycker även övriga dagligvaror, såsom kemisktekniska produkter,produkter <strong>för</strong> personlig hygien, dagstidningar och blommor. EnligtSCB uppgick <strong>för</strong>säljningen av livsmedel och alkoholfria drycker till närmare170 miljarder kronor vilket motsvarar 12 procent av hushållens konsumtion.Fyra led kan identifieras i sektorn; producentledet (lantbruk), livsmedelsindustrin(som <strong>för</strong>ädlar råvarorna), partihandelsledet samt detaljistledet. Idetaljhandelsledet inkluderas <strong>för</strong>säljning i kiosker, torghandel etc. Sett tillomsättning står fyra aktörer <strong>för</strong> nästan hela partihandelsmarknaden. Samtligafyra aktörer har ett antal detaljister knutna till sig. Denna vertikala integrationgör att partihandelsledet och detaljistledet i praktiken är att betraktasom ett och samma, vilket i denna beskrivning kommer att benämnasdagligvaruhandeln.5.1.1 ProducentledetDet svenska jordbruket består av ett stort antal självständiga aktörer. Dettaillustreras av tabell 5.1 som visar antalet registrerade <strong>för</strong>etag inom de olikajordbruksgrenarna. Jordbruken är inte bara många utan även små, vilketgör att producentledet, med undantag <strong>för</strong> några få mindre delmarknader,kännetecknas av en låg koncentration.Tabell 5.1 Antal jordbruks<strong>för</strong>etag efter driftsinriktning, år 2007SmåbrukJordbruksväxterTrädgårdsväxterJordbruksochträdgårdsväxterMjölkkor Köttdjur ÖvrighusdjursskötselVäxtodling Husdjursskötsel Blandatjordbruk17 765 1 315 769 6 300 10 435 5 866 5 378 24 781Källa: Jordbruksverket<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 97


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> livsmedelDet faktum att producentledet kännetecknas av många små aktörer innebäratt <strong>konkurrens</strong>en mellan dessa är god och att ingen har möjlighet attensidigt påverka prisbildningen på marknaden - särskilt eftersom såvälmarknaderna <strong>för</strong> jordbrukets insatsvaror som marknaderna där de säljersina produkter (livsmedelsindustrin) kännetecknas av hög koncentration.Många av marknaderna <strong>för</strong> insatsvaror karaktäriseras av fåtalsdominansoch multinationella aktörer medan stora nationella och nordiska aktörer harstora marknadsandelar inom vissa delar av livsmedelsindustrin (se vidareavsnitt 5.1.2). Jordbruken har således liten marknadsmakt både i <strong>för</strong>hållandetill leverantörer som till kunder.Om perspektivet lyfts till den internationella marknaden kan det konstaterasatt EU:s jordbrukspolitik med sina subventioner, importrestriktioner ochproduktionsstandarder snedvrider <strong>konkurrens</strong>en genom att utomeuropeiskaaktörer har påtagligt sämre <strong>för</strong>utsättningar att sälja sina produkterpå den europeiska marknaden. Genom att skydda de egna lantbrukarnafrån den globala <strong>konkurrens</strong>en minskar trycket på innovation och effektiviseringvilket i slutändan drabbar konsumenterna i form av ett mindreutbud och högre priser.5.1.2 LivsmedelsindustrinMerparten av de råvaror som produceras i lantbruket <strong>för</strong>ädlas av livsmedelsindustrin.Inom detta led verkade år 2007 drygt 3 000 <strong>för</strong>etag vilkatotalt sysselsatte ca 55 000 personer. Livsmedelsindustrin är inte att karaktäriserasom en homogen industri och det går där<strong>för</strong> inte att se livsmedelsmarknadensom en och samma marknad. Produktionsteknik, import<strong>konkurrens</strong>osv. skiljer sig betydligt åt mellan olika delar av livsmedelsindustrin.Generellt kännetecknas dock livsmedelsindustrin av hög marknadskoncentration.I avsnitt 4.1 och 4.2 beskrivs <strong>konkurrens</strong>en <strong>för</strong> sektorerna sockertillverkning,framställning av mineralvatten och läskedryck, framställning av öl,mjöltillverkning och styckning av kött med hjälp av kvantitativa <strong>konkurrens</strong>indikatorerbaserade på statistik från SCB. Fram<strong>för</strong> allt i delsektorernasockertillverkning samt framställning av mineralvatten och läskedryckframträdde indikationer på bristande <strong>konkurrens</strong> i form av hög koncentrationoch låg mobilitet.98 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> livsmedelDe största sektorerna inom livsmedelsindustrin är slakt och charkindustrin,mejeriindustrin och bageriindustrin. Tillsammans står dessa delsektorer,enligt branschorganisationen Livsmedels<strong>för</strong>etagen, <strong>för</strong> ca 60 procent av dettotala antalet sysselsatta. Slakt- och charkindustrin samt mejeriindustrinkännetecknas av hög koncentration.Inom mejeriindustrin är den geografiska uppdelningen tydlig och mångamejerier har i stort sett monopolställning på enskilda geografiska marknader.Detta <strong>för</strong>klaras till viss del av att transportkostnaderna är höga i <strong>för</strong>hållandetill varuvärdet. Det gäller speciellt transporter av mjölk från gårdarna,vilket med<strong>för</strong> att mejerierna har en stor marknadsmakt gentemot sina mjölkleverantörer.En annan konsekvens är att de flesta mejeriprodukterna påden svenska marknaden traditionellt sett har baserats på inhemskt produceradmjölk. Att svenska mejerier är producentkooperativa och ägs av sinaleverantörer har också verkat <strong>för</strong> den strikta områdesindelningen på leveranssidan.Sedan millennieskiftet finns emellertid tendenser till ökad <strong>konkurrens</strong>på <strong>för</strong>säljningsmarknaderna. Ett exempel är att Lidl <strong>för</strong>ser sina butikermed mjölk från Tyskland. Ett annat exempel är att samtliga butiker i kedjanWillys <strong>för</strong>ses med mjölk och andra mejerivaror från två mejerier som tidigareendast har verkat på regionala marknader. Konkurrensen har såledesstärkts, vilket också har varit ett argument då många mejerier under 2008sänkte ersättningen till mjölkbönder.Den svenska köttindustrin har de senaste åren genomgått en strukturomvandlingvilket resulterat i en större koncentration. Konkurrensverket(2006a) har tidigare bedömt att den tilltagande koncentrationen sannolikttill viss del kan ha drivits fram av ökad <strong>konkurrens</strong> från importerat kött.Av den totala svenska köttkonsumtionen importerades år 2007 enligt Livsmedels<strong>för</strong>etagen30 procent av grisköttet, 48 procent av nötköttet och 64 procentav lammköttet. Även om den svenska köttindustrin är koncentreradmöter den där<strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong> från utländska aktörer.Samtidigt som importen ökat har även exporten av livsmedel ökat desenaste åren. Det svenska medlemskapet i EU är enligt Livsmedelsekonomiskainstitutet (2008) den faktor som främst ligger bakom utvecklingen.Räknat i löpande priser har importen av <strong>för</strong>ädlade livsmedel ökat mednästan 100 procent medan exporten nästan har ökat med 200 procent ivärde mellan år 1994 och 2005. Procentuellt sett har utrikeshandeln ökatmest inom tidigare skyddade delsektorer som kött och chark samt mejeri.Samtidigt bör noteras att utrikeshandeln, som andel av det samlade pro-<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 99


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> livsmedelduktionsvärdet, är relativt liten inom dessa sektorer. Dessa marknader ärsåledes fortfarande i stor utsträckning att karaktärisera som nationella.Även om import och export av livsmedel har ökat finns det fortfarandehinder som hämmar tillväxten av utrikeshandeln. Exempel på sådana ärnationella regler om livsmedelssäkerhet och nationella pant- och retursystem.Livsmedelsekonomiska institutet har i samma studie beräknat marknadsmakteninom livsmedelsindustrin med ekonometriska metoder. I studientjänar <strong>för</strong>etagens marginaler som proxyvariabel <strong>för</strong> deras marknadsmakt.Resultaten visar att <strong>för</strong>etagen inom livsmedelsindustrin har en viss grad avmarknadsmakt, vilket anses kunna vara en bidragande orsak till de relativthöga livsmedelspriserna i <strong>Sverige</strong> jäm<strong>för</strong>t med andra EU-länder. Skillnadernamellan de olika delbranscherna inom industrin är betydande vilketinte är <strong>för</strong>vånande med tanke på de olika delbranschernas olika <strong>för</strong>utsättningar.Enligt studien bidrog inte EU-medlemskapet till att de genomsnittliga marginalernainom livsmedelsindustrin minskade. Den övergripande bildendöljer emellertid viktiga <strong>för</strong>ändringar. Resultaten tyder på att etableringskostnaderna<strong>för</strong> utländska <strong>för</strong>etag på den svenska marknaden har minskat.Detta har lett till en ökad <strong>konkurrens</strong> som sannolikt bidragit till att de relativapriserna har minskat i tidigare skyddade delbranscher. Effekten är särskiltmarkant inom de delbranscher som tidigare skyddades av tariffära handelshinder.Livsmedelsekonomiska institutet konkluderar sammanfattningsvisatt det svenska EU-medlemskapet har bidragit till ökad <strong>konkurrens</strong> ochdärmed lägre priser inom de delar av livsmedelsindustrin som var skyddadefrån utländsk <strong>konkurrens</strong> <strong>för</strong>e EU-inträdet.I en intervjustudie ut<strong>för</strong>d av Copenhagen Economics (<strong>2009</strong>b) med personerinom livsmedelsindustrin och dagligvaruhandeln, framkommer att parallelltmed att det har skett en viss konsolidering inom livsmedelsindustrin,har mindre och mellanstora aktörer visat sig <strong>för</strong>vånansvärt livskraftiga.Speciellt mindre <strong>för</strong>etag inom livsmedelsindustrin har på senare år upplevtett uppsving. Konsumenternas högre efterfrågan på närproducerade livsmedelmed miljöprofil anses vara den bakomliggande faktorn. De störrekedjorna har <strong>för</strong> att möta denna efterfrågan skapat särskilda inköpsavdelningar<strong>för</strong> små leverantörer. Den allmänna uppfattningen är att kedjorna ärmer <strong>för</strong>stående och söker finna samarbetsformer som tillåter dem att växaoch ta fram nya och innovativa produkter.100 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> livsmedel5.1.3 DagligvaruhandelnDen vanligaste formen <strong>för</strong> dagligvaruhandel i <strong>Sverige</strong> är <strong>för</strong>säljning inomramen <strong>för</strong> en kedja. Den statistik som redovisades i avsnitt 4.1 och 4.2 avseendenäringsgrenen Livsmedelsbutiker med brett sortiment ger där<strong>för</strong> enmissvisande bild av <strong>konkurrens</strong>en inom detta led. Tre kedjor har domineratden svenska dagligvaruhandeln under relativt lång tid: ICA AB, KF ochAxfood AB. En fjärde stor aktör är Bergendahlsgruppen som i huvudsakbedriver verksamhet i södra <strong>Sverige</strong>. Dessa fyra aktörer är verksamma bådei parti- och detaljhandelsledet.Tabell 5.2 Blockstruktur dagligvaruhandeln, år 2007ICA Kooperationen Axfood BergendahlsICA Nära COOP Nära Hemköp City GrossICA Supermarket Coop Konsum PrisXtra AgsICA Kvantum Coop Extra Willys EKO StormarknadMaxi ICA Stormarknad Coop Forum MatöppetMaxiMatVinn StormarknadÖstenssonsVi-butikernaKälla: ICA:s, KF:s, Axfoods och Bergendahls webbplatser, <strong>2009</strong>-03-24Kedjorna har olika former av bindningar mellan grossist- och detaljistleden.Butiker anknutna till ICA ägs i huvudsak av fristående handlare. Partihandeloch distribution hanteras av ICA:s olika partihandels<strong>för</strong>etag. KF driverhelägda och vertikalt integrerade <strong>för</strong>etag benämnda Coop. Det finns ävenett antal butiker inom KF som ägs av lokala kooperativa <strong>för</strong>eningar samtca 130 butiker inom Coop Konsum och Coop Nära som drivs i franchiseform.Distribution och nationella inköp hanteras av Coop <strong>Sverige</strong> AB:s dotterbolagCilab. Internationella inköp och inköp av egna märkesvaror (EMV) sköts avbolaget Coop Trading, vilket ägs gemensamt av konsumentkooperationernai <strong>Sverige</strong>, Danmark och Norge (KF, FDB respektive NKL). Axfood omfattardels helägda butiker, dels butiker som drivs av fristående handlare. Partihandeloch distribution sköts av Axfoods dotterbolag Dagab. Bergendahlhar liksom Axfood såväl helägda butiker som avtal med fristående handlare.Dagligvaruhandelskedjorna är således mer eller mindre vertikalt integrerademellan detaljist- och partihandelsleden. Utöver nämnda kedjor är<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 101


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> livsmedelnorska Reitangruppen en aktör värd att nämna eftersom den omfattarkedjorna Rema 1000, Pressbyrån och 7eleven.Tabell 5.3 Dagligvaruhandeln i <strong>Sverige</strong>, år 2007Förändring avmarknads-Antal butiker Omsättning Marknads- andel(07-12-31) (Mkr) andel (%) 2006-2007(%)Ica 1 382 85 803 43,4 1,7KF 725 36 514 18,5 -0,5Axfood-sfären 916 31 108 15,7 -1,9Bergendahls-sfären 249 14 263 7,2 1,3De fyra största 3 272 167 688 84,9 0,5Netto 80 2 610 1,3 -0,7Lidl 132 4 280 2,2 3,7Övriga 3 315 23 000 11,6 -4,1Summa 6 799 197 578 100Övriga säljformer* 42 085Dagligvarumarknaden totalt 239 663Källa: Market Magasin (2008), bearbetning av KonkurrensverketTabell 5.3 visar att dagligvaruhandeln, är att karaktärisera som relativtkoncentrerad. Endast 15 procent av den totala omsättningen kan härledastill andra aktörer än de fyra största.Vi-butikerna valde under hösten 2008 att avbryta sitt samarbete medBergendahls-sfären fr.o.m. hösten <strong>2009</strong> och istället ansluta sig till Axfood.Vi-butikerna hade 2007 en marknadsandel på 2,9 procent vilket innebär attAxfood efter övergången, allt annat lika, kommer att vara jämnstor medKooperationen.Värt att notera är att ICA i februari 2007 gjorde sig av med sitt tidigare innehavi Netto-butikerna. I samband med separationen avvecklades 21 Nettobutikeri Storstockholm och Mälardalen. Netto lyckades tack vare nyetableringarändå expandera sin <strong>för</strong>säljning, om än med en minskande marknadsandel.Inträdet av Netto (2002) och Lidl (2003) på den svenska dagligvarumarknadenhar inneburit en etablering av utpräglade lågprisbutiker, s.k. harddiscount-aktörer, på den svenska marknaden. Även om de tidigare existerandesoft discount-aktörerna, ledda av Willys, fortfarande dominerar inom102 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> livsmedellågprissegmentet, har de båda utländska aktörerna uppvisat en expansivutveckling genom att på fem år tillsammans skaffa sig en marknadsandel pådryga tre procent. Intervjuer med personer inom branschen bekräftar attLidl och Nettos inträde på den svenska dagligvarumarknaden har bidragittill att <strong>konkurrens</strong>en har skärpts under senare år.Den butikstyp som dominerar livsmedels<strong>för</strong>säljningen är de traditionellaallivsbutikerna 11 , vilka år 2007 stod <strong>för</strong> ca 58 procent av dagligvaruhandelnsomsättning. Det är dock lågprisbutikerna 12 som tillsammans med stormarknaderna13 har ökat sina marknadsandelar i <strong>för</strong>hållande till andra butikstyperunder de senaste åren. Av marknadens totala <strong>för</strong>säljning stod stormarknaderna<strong>för</strong> 7 procent år 1993, 12 procent år 2000 och knappt 16 procentår 2007. Motsvarande andelar <strong>för</strong> lågprisbutikerna var 3, 11 respektiveknappt 15 procent (Market Magasin, 2008 och Konkurrensverket, 2004).I och med denna utveckling rör sig <strong>Sverige</strong> mot en butiksstruktur som kansägas vara mer typiskt europeisk med fler butiker av lågpriskaraktär.Dagligvaruhandelns struktur är en naturlig konsekvens av de <strong>för</strong>hållandensom råder i livsmedelsindustrin, samt av produkternas karaktär. Koncentrationeni leverantörsledet gör att en viss storlek krävs på grossisten <strong>för</strong> attkunna uppbåda jäm<strong>för</strong>bar <strong>för</strong>handlingsstyrka vid inköp. Det faktum att deflesta livsmedel har en begränsad hållbarhet innebär att det finns samdrifts<strong>för</strong>delarinom distributionen. Eftersom konsumenterna handlar livsmedelflera gånger per vecka lägger de mycket tid på livsmedelsinköp relativt inköpav många andra varor. Konsumenten vill där<strong>för</strong> hitta allt den behöver ien och samma butik. Utbudet blir således en nyckelfaktor. Konsumenternasvilja att minimera tidsåtgången innebär även att butikslokaliseringen är encentral <strong>konkurrens</strong>faktor. I praktiken sker där<strong>för</strong> en stor del av <strong>konkurrens</strong>eninom detaljistledet på lokala marknader butiker emellan. De skillnader iprisnivå mellan olika svenska lokala livsmedelsmarknader som framkommeri Pensionärernas Riksorganisations (PRO) årliga undersökning av de11Allivsbutiker är ingen homogen grupp. Den minsta gemensamma nämnaren är att de jobbarpå traditionellt vis, vilket innebär en rimlig balans mellan egenskaperna utbud, service, prisoch kvalitet.12Lågprisbutiker är butiker med en klar lågprislinje i både marknads<strong>för</strong>ing och sortiment.Begreppet är av naturliga skäl flytande, inte minst till följd av omprofileringar av butiker övertiden. Uppgifterna skall där<strong>för</strong> tolkas <strong>för</strong>siktigt.13En stormarknad har minst 2500 kvm. säljyta, brett sortiment av både livsmedel och specialvaror,samt externt läge.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 103


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> livsmedelregionala livsmedelspriserna i <strong>Sverige</strong> bekräftar att så sannolikt är fallet (sevidare avsnitt 5.1.4). Konkurrensen inom dagligvaruhandeln kan såledessägas ske på två nivåer; på nationell nivå mellan kedjorna, samt på lokalnivå mellan olika butiker. Butikerna kan ibland tillhöra samma kedja.Internationell jäm<strong>för</strong>else av koncentrationen inom dagligvaruhandelnEftersom den höga koncentration inom dagligvaruhandeln till viss del kan<strong>för</strong>klaras av varornas egenskaper och konsumenternas preferenser, vilkatorde vara universala, är det intressant att jäm<strong>för</strong>a koncentrationen inomden svenska dagligvaruhandeln med den i andra länder. Med hjälp avinformation från databasen Amadeus har marknadskoncentrationsmåttetHerfindahl-Hirschman Index (HHI), definierat som summan av samtliga<strong>för</strong>etags kvadrerade marknadsandelar, kalkylerats på kommunnivå <strong>för</strong>länderna i EU15. Detta avsnitt baseras i stora delar på forskningsrapportenKonkurrensen på dagligvarumarknaden (<strong>2009</strong>b) som skrivits av CopenhagenEconomics på uppdrag av Konkurrensverket.Vissa problem med datamaterialet i form av varierande datakvalitet mellanländerna samt en möjlig skillnad mellan geografisk och faktisk marknad,gör att måttet inte är att se som en absolut sanning. Underlaget ger dock ennågorlunda rättvisande bild av den europeiska dagligvarukartan.Materialet antyder en tendens till högre koncentration inom dagligvaruhandelni de nordiska länderna, vilket illustreras av figur 5.1.104 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> livsmedelFigur 5.1 Lokal koncentration av dagligvaruhandeln i <strong>Sverige</strong> och iEuropaNot: Genomsnitt (omsättningsviktat) av HHI <strong>för</strong> dagligvaruhandeln (SNI-kod 5211) påkommunnivå i olika länder. Benelux består av länderna Belgien, Nederländerna ochLuxemburg.Källa: Copenhagen Economics (<strong>2009</strong>b), bearbetning av KonkurrensverketVariationen av HHI mellan de olika geografiska marknaderna inom varjeland framgår inte av figur 5.1. Det är rimligt att anta att det på mindremarknader endast kan rymmas ett fåtal aktörer och att koncentrationendär<strong>för</strong> är högre där än på större marknader. Empirisk data <strong>för</strong> EU15 uppvisaratt generellt så också är fallet. I figur 5.2 visas hur det totala antalet<strong>för</strong>etag <strong>för</strong>delar sig på lokala marknader, definierat som kommuner,indelade efter koncentrationen mätt enligt HHI i <strong>Sverige</strong> och EU15.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 105


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> livsmedelFigur 5.2 Distribution av <strong>för</strong>etag på dagligvarumarknader med olikakoncentration i <strong>Sverige</strong> och Europa, andel i procentKälla: Copenhagen Economics (<strong>2009</strong>b), bearbetning av KonkurrensverketFigur 5.2 visar att endast en liten andel av <strong>för</strong>etagen inom dagligvaruhandelni <strong>Sverige</strong> verkar på marknader med låg koncentration jäm<strong>för</strong>t medEU15 samt att andelen <strong>för</strong>etag som verkar på marknader med hög koncentrationär större jäm<strong>för</strong>t med EU15.5.1.4 Konsumentpriserna på livsmedelEftersom utgifterna <strong>för</strong> livsmedel utgör en stor andel (16,7 procent) av desvenska hushållens konsumtion är priserna på livsmedel en intressant ochständigt aktuell fråga. I det följande kommer där<strong>för</strong> en analys av prisstatistik<strong>för</strong> livsmedel ur ett antal olika perspektiv att presenteras. Analysenbaseras i stora delar på forskningsrapporten Konkurrensen på dagligvarumarknaden(<strong>2009</strong>b).Den undersökta prisstatistiken visar att de svenska dagligvarupriserna ärhögre än <strong>för</strong> flera jäm<strong>för</strong>bara länder i Europa, samt att det finns en tydligregional variation av livsmedelspriserna inom <strong>Sverige</strong>. Konkurrensverkettolkar detta som att det finns utrymme <strong>för</strong> prissänkningar och att prisernaskulle kunna pressas av en <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong>.106 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> livsmedelLivsmedelspriserna jäm<strong>för</strong>t med övriga konsumentpriserUtvecklingen av konsumentpriserna på livsmedel indikerar att inträdetav lågpriskedjor på den svenska marknaden har lett till ökad <strong>konkurrens</strong>.Detta framgår i figur 5.3 där livsmedelspriserna jäm<strong>för</strong>s med konsumentpriserna.Jäm<strong>för</strong>t med övriga priser utvecklades dagligvarupriserna i någotlångsammare takt under en följd av år efter lågpriskedjornas inträde,särskilt 2004 och 2005. Sedan hösten 2007 har emellertid matpriserna ökatsnabbare än konsumentprisindex.Figur 5.3 Dagligvarupriserna jäm<strong>för</strong>t med konsumentprisindex, januari2003=100Källa: SCB, bearbetning av KonkurrensverketLivsmedelspriserna under år 2007 och 2008De svenska livsmedelspriserna till konsument steg med 7,9 procent mellanjuli år 2007 och juli år 2008. Detta skapade stor massmedial uppmärksamheti <strong>Sverige</strong> och <strong>för</strong>orsakade spekulationer om att bristande <strong>konkurrens</strong> inomden svenska livsmedelssektorn skulle vara orsaken.Ursprunget till den generella ökningen av livsmedelspriserna var en kraftigökning av spannmålspriserna på den globala marknaden till följd av enbåde ökande efterfrågan och reducerat utbud. Figur 5.4 visar böndernas<strong>för</strong>säljningspriser, även kallade avräkningspriser, <strong>för</strong> spannmål i <strong>Sverige</strong>och några andra nordeuropeiska länder mellan januari 2005 och juli 2008.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 107


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> livsmedelMellan juli år 2006 och oktober år 2007 mer eller mindre <strong>för</strong>dubblades böndernas<strong>för</strong>säljningspriser <strong>för</strong> spannmål i de observerade länderna, Finlandundantaget. Över hälften av denna ökning skedde under våren och sommarenår 2007. Under våren år 2008 återställdes några av de faktorer somorsakat den plötsliga prisuppgången till mer normala värden, varefterpriserna snabbt sjönk.Figur 5.4 Böndernas <strong>för</strong>säljningspriser på spannmål,januari 2005 <strong>–</strong> juli 2008, januari 2005=100Källa: Eurostat, bearbetning av KonkurrensverketEftersom spannmål är en insatsvara i den absoluta majoriteten av allaformer av jordbruksverksamhet med<strong>för</strong>de den kraftiga ökningen avspannmålspriserna att även priserna på andra typer av livsmedel steg.Konkurrensverket har i en studie (se bilaga) undersökt hur de ökadespannmålspriserna har slagit igenom i de olika leden i livsmedelssektorn<strong>för</strong> några utvalda livsmedelsgrupper.Slutsatsen av studien är att även om konsumentpriserna steg mellan juli2006 och oktober 2007, var denna ökning liten relativt de ökande prisernapå spannmål. De ökade spannmålspriserna <strong>för</strong>des alltså inte i någon störreomfattning vidare till konsumenterna. Statistiken indikerar att det fram<strong>för</strong>allt var livsmedelsindustrin som påverkades negativt eftersom de intekompenserade <strong>för</strong> sina ökande kostnader genom att höja sina <strong>för</strong>säljningspriser.Dagligvaruhandeln <strong>för</strong>efaller inte ha reagerat på ett liknande sätt,108 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> livsmedelutan har i större utsträckning kompenserat de högre kostnaderna genom atthöja sina <strong>för</strong>säljningspriser.Dessa beteenden är fram<strong>för</strong> allt tydliga i produktionskedjan <strong>för</strong> bröd ochspannmål men går även att skönja i produktionskedjan <strong>för</strong> mjölk, ost ochägg, samt när aggregatet av samtliga livsmedel observeras. Vad gällerproduktionskedjan <strong>för</strong> kött kan inte lika tydliga slutsatser dras.Det faktum att ett led inte har <strong>för</strong>t vidare ökade inköpskostnader till sina<strong>för</strong>säljningspriser skulle kunna ha sin <strong>för</strong>klaring i att marginalerna innankostnadshöjningen var relativt höga. Detta är i sin tur något som oftakännetecknar marknader där <strong>konkurrens</strong>en är dålig.Regionala skillnader i prisnivåPRO har under en rad år genom<strong>för</strong>t regionala prisundersökningar <strong>för</strong> attmedvetandegöra politiker och sätta dagligvaruaktörerna under press.PRO:s matprisundersökning omfattar 30 varor och 1 121 butiker och hargenom<strong>för</strong>ts regelbundet under många år. Uppgifterna i figur 5.5 härrör frånden senaste undersökningen som gjordes i april 2008. 14Av undersökningen framgår att regionala prisskillnader på livsmedel <strong>för</strong>närvarande existerar på samma sätt som de gjort under lång tid. Av undersökningenframgår att östra <strong>Sverige</strong> samt vissa delar av norra <strong>Sverige</strong> harpriser som ligger någon eller några procent över genomsnittet <strong>för</strong> landetsom helhet. Lägst priser finns i Västsverige <strong>–</strong> Södra Älvsborg ligger tillexempel 9,7 procent under riksgenomsnittet.14PRO:s undersökningar har kritiserats <strong>för</strong> bristande metodansats. Antalet prismätta varor ärrelativt lågt medan antalet butiker är desto högre. Vår bedömning är emellertid att undersökningenär relativt till<strong>för</strong>litlig vad gäller rankingen mellan regionerna med högre respektivelägre priser, men att nivåerna på skillnaderna kan vara behäftade med viss osäkerhet.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 109


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> livsmedelFigur 5.5 Avvikelser i procent från den genomsnittliga nationellaprisnivån på livsmedel <strong>för</strong> ett urval av undersökta distrikt i PRO:sprisundersökning, år 2008Källa: www.pro.se/konsumentmakt/prisundersokning, bearbetning av KonkurrensverketPrisskillnader inom ett och samma land kan vara <strong>bättre</strong> indikatorer på<strong>konkurrens</strong>situationen än jäm<strong>för</strong>elser mellan länder. Det är dock sannoliktatt prisskillnader delvis är ett resultat av skillnader i butiksstruktur. Transportkostnaderskulle även kunna vara en orsak till regionala skillnader iprisnivå. Från figur 5.5 kan dock slutsatsen dras att geografisk placeringinte är avgörande <strong>för</strong> prisnivåerna i de olika regionerna.Svenska livsmedelspriser i ett internationellt perspektivKonkurrensverket har i tidigare rapporter, bl.a. Konkurrensen i <strong>Sverige</strong> 2006(2006a) och Konsumenterna, matpriserna och <strong>konkurrens</strong>en (2004b), konstateratatt de svenska livsmedelspriserna är höga i ett internationellt perspektiv. Endel av prisnivåskillnaderna beror på makroekonomiska, institutionella ochgeografiska faktorer. Jäm<strong>för</strong>elsen störs dock av att konsumtionsmönsterskiljer sig åt och att undersökningarna i de olika länderna är av skiftandekvalitet. Konkurrensverket har dock bedömt att hela den uppmätta skillnadeni prisnivåer mellan <strong>Sverige</strong> och övriga Europa inte kan härledas tilldessa faktorer och att en bristande <strong>konkurrens</strong> på den svenska dagligvarumarknadenskulle kunna <strong>för</strong>klara en del av skillnaden i prisnivå.110 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> livsmedelPrisnivån på dagligvaror i <strong>Sverige</strong> jäm<strong>för</strong>s i figur 5.6 med några utvaldaländer med hjälp av prisnivåindex från Eurostat.Figur 5.6 Prisnivåer <strong>för</strong> livsmedel och drycker, EU15=100, år 2007Anm: NL= Nederländerna, ES=Spanien, FR=Frankrike, DE= Tyskland, AT=Österrike,IT=Italien, UK=Storbritannien, SE=<strong>Sverige</strong>, FI=Finland, IE=Irland, DK=Danmark, NO=Norge,EU27= De nuvarande 27 EU-länderna, EU15= De <strong>för</strong>sta femton EU-ländernaKälla: Eurostat, bearbetning av KonkurrensverketPriserna avser livsmedel och drycker och ger en bild av prisskillnader mellanländer inom EU. Indexeringen utgår från EU15 och de <strong>för</strong>hållanden sområdde år 2007. <strong>Sverige</strong> har högre matpriser än de flesta länder inom dennagrupp av EU-länder, med Norge och Danmark som tydliga undantag.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 111


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> livsmedelFigur 5.7 Prisnivåer i <strong>Sverige</strong> <strong>för</strong> olika livsmedel, EU15=100, år 2007Källa: Eurostat, bearbetning av KonkurrensverketPrisskillnaderna varierar mellan olika typer av livsmedel. Figur 5.7 visar attprisnivån i <strong>Sverige</strong> <strong>för</strong> mejeriprodukter ligger <strong>för</strong>hållandevis nära snittet <strong>för</strong>EU15 medan prisnivån <strong>för</strong> bröd och drycker är omkring 20 procent över.Även kött och frukt och grönt är <strong>för</strong>hållandevis dyrt i <strong>Sverige</strong> jäm<strong>för</strong>t medEU15.Branschens syn på livsmedelsprisernaInom det forskningsuppdrag som i stor utsträckning ligger till grund <strong>för</strong>detta delavsnitt har en intervjustudie ut<strong>för</strong>ts inom vilken det framkommeratt aktörerna inom livsmedelsindustrin och dagligvaruhandeln är av uppfattningenatt de svenska matpriserna inte längre är höga i ett internationelltperspektiv. Den skärpta <strong>konkurrens</strong>en som inträdet av lågprisaktörer, ökadimport<strong>konkurrens</strong> samt ökade satsningar på egna märkesvaror har inneburit,har drivit fram effektiviseringar, <strong>bättre</strong> produkter och lägre priser <strong>för</strong>konsumenterna. Den svenska prisnivån anses vara ungefär lika hög som imerparten av de europeiska länderna, och klart lägst i norden.Vare sig livsmedelsindustrin eller dagligvaruhandeln tror på något störreutrymme <strong>för</strong> sänkningar av de svenska livsmedelspriserna. Tvärtom <strong>för</strong>väntasden svaga svenska kronan på sikt driva upp livsmedelspriserna.112 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> livsmedelI intervjuerna fram<strong>för</strong>s att de regionala skillnaderna i livsmedelspriserna påsikt kan komma att öka. Den intensifierade pris<strong>konkurrens</strong>en i storstädernasom lågpriskedjorna har med<strong>för</strong>t innebär att de redan etablerade kedjornainte har råd att fortsätta låta storstadsområdena subventionera transportkostnadernatill glesbyggd och inre Norrland, vilket de facto sker <strong>för</strong>närvarande.5.1.5 Utvecklingstendenser och framtida utmaningarEgna märkesvarorEgna märkesvaror (EMV) är produkter som säljs under varumärken somgrossisterna själva kontrollerar. Under senare år har inslaget av EMV blivitalltmer vanligt <strong>för</strong>ekommande. Mellan år 2004 och 2006 steg enligt SCBEMV:s andel av den totala <strong>för</strong>säljningen av livsmedel och drycker från 8 till13 procent. Trots att nivån inte ökat under år 2007 är det troligt att en fortsattökning av andelen EMV är att vänta eftersom den i <strong>Sverige</strong> alltjämt ärrelativt låg jäm<strong>för</strong>t med flera europeiska länder. Sett till olika livsmedelsgrupperär andelen EMV enligt SCB högst i livsmedelsgruppen fisk ochgrönsaker (22 procent) följt av kött (17 procent) och frukt (16 procent).Enligt branschorganisationen Livsmedels<strong>för</strong>etagen är andelen EMV <strong>för</strong>enskilda produkter som ris och vissa djupfrysta varor över 50 procent.EMV:s expansion kan till viss del ses som ett svar på den tilltagande <strong>konkurrens</strong>enfrån lågpriskedjor. EMV kostar i allmänhet mindre i inköp jäm<strong>för</strong>tmed märkesprodukter, vilket ger möjlighet till lägre priser. Kedjornaminskar genom EMV också sitt beroende av de etablerade leverantörerna.Slutligen är EMV även en metod att profilera kedjan och fylla dess varumärkemed ett unikt innehåll.Den sammantagna effekten <strong>för</strong> konsumenterna av den ökade andelen EMVär oklar. Samtidigt som EMV ofta figurerar i de lägre prissegmenten och såledesagerar prispressare kan antalet märken på butikshyllan bli färre. Detskulle också innebära att mindre leverantörer riskerar att slås ut samt attetableringshindren <strong>för</strong> dessa ökar.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 113


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> livsmedelRegelverkJordbrukslagstiftningDet dominerande regelverket inom jordbrukssektorn är EU:s gemensammajordbrukspolitik (Common Agricultural Policy - CAP). Målsättningen medCAP är ökad produktivitet i jordbruket, stabila marknader, skäliga livsmedelspriser,tryggad tillgång av livsmedel och skälig levnadsstandard <strong>för</strong>jordbruksbefolkningen.Jordbrukspolitiken bygger på gemenskapspreferensen. Den innebär att EUhar en gemensam marknad med gemensamma priser och att jordbruksprodukterfrån EU har <strong>för</strong>eträde fram<strong>för</strong> importerade varor från länderutan<strong>för</strong> EU samt en gemensam finansiering av jordbrukspolitiken. Genomgränsskydd och exportsubventioner hålls priset på den inre marknaden, <strong>för</strong>vissa produkter, på en högre nivå än på världsmarknaden. Viktiga jordbruksproduktersom mjölk och socker är dessutom kvoterade <strong>för</strong> attundvika prissänkningar vid överskott.I CAP ingår också olika budgetfinansierade stöd, främst direkta inkomststödtill jordbrukarna. I och med en reform år 2003 ersattes de direkta stödinom EU som var kopplade till storleken på produktionen av ett gårdsstödsom inte är kopplat till produktionen.Jordbruksverksamheten är alltså relativt reglerad eftersom omfattande EUstödges till branschen. De stöd som betalades ut till det svenska jordbruket<strong>för</strong> år 2006 uppgick enligt Jordbruksdepartementet till ca 9,7 miljarderkronor. Stöden är i huvudsak gemensamt finansierade av EU men i vissadelar även direkt finansierade av <strong>Sverige</strong>. De är bl.a. <strong>för</strong>delade på gårdsstödpå 5,5 miljarder kronor och djurbidrag på 1 miljard kronor. De regionalastöden uppgår till 900 miljoner kronor och miljöstöden uppgår till 2,3 miljarderkronor.Offentlig reglering inom dagligvaruhandelnEftersom dagligvarumarknaden till sin natur är lokal är butikslägen en avde mest betydelsefulla <strong>konkurrens</strong>parametrarna. En viktig reglering ärdär<strong>för</strong> den som ligger till grund <strong>för</strong> var dagligvarubutikerna får lov attetableras. Det är kommunerna som med stöd av plan- och bygglagen(1987:10) beslutar om vilka fastigheter som får användas till handel meddagligvaror eller var sådana får byggas. Att få till stånd en ändring ellerupprättande av sådana beslut av kommunerna är en omvittnat kostsamprocess. Etablering av ett butiksnät är där<strong>för</strong> en tidsödande, osäker och dyr114 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> livsmedelprocess som kräver långsiktighet och uthållighet hos dagligvarukedjorna<strong>för</strong> att vara framgångsrik. Utan resurser och etablerade kontaktnät medkommunen saknar mindre och nya aktörer ofta <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> attkunna utöva ”lobbyverksamhet” gentemot kommunen på samma sätt somstörre och mer väletablerade aktörer. Detta etableringshinder påverkar<strong>konkurrens</strong>en inom dagligvaruhandeln negativt.Marknads<strong>för</strong>ingslagen (2008:486) påverkar dagligvaruhandeln i och med attden <strong>för</strong>bjuder självständiga butiker att samverka vad gäller prissättning vidmarknads<strong>för</strong>ing. Konkurrensverket har påpekat att detta snedvrider <strong>konkurrens</strong>eneftersom vissa kedjor, som t.ex. ICA, till största delen består avfristående butiker som ägs av enskilda handlare som därmed inte kan samverka,medan andra kedjor, som t.ex. KF, har ett i huvudsak samlat ägandeoch därmed inte påverkas av regleringen.Det finns vidare en rad olika märkningsordningar som har viss betydelse<strong>för</strong> <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> en väl fungerande <strong>konkurrens</strong>. Reglerna om prisinformationsyftar till att underlätta <strong>för</strong> konsumenterna att jäm<strong>för</strong>a prisermellan butiker. Det finns även reglerade krav på att innehålls<strong>för</strong>teckningarpå livsmedel skall finnas på <strong>för</strong>packningen samt vara skrivna på ett språksom kan <strong>för</strong>stås av personer som endast talar svenska.Affärstiderna har i stort sett avreglerats i <strong>Sverige</strong>, till skillnad från fleraandra länder i Europa. <strong>Sverige</strong> har i detta avseende varit ett <strong>för</strong>egångslandoch avregleringen har lett till att öppettider i sig utgör ett viktigt <strong>konkurrens</strong>medelmellan butiker.Självreglering inom dagligvaruhandelnDet finns en rad rekommendationer inom ramen <strong>för</strong> självreglering som ivissa fall kompletterar offentligt sanktionerad reglering om bl.a. livsmedelssäkerhet,ursprungsmärkning, allergier, spårbarhet och hälsopåståenden.Dessa regleringars påverkan på <strong>konkurrens</strong>en bedöms vara <strong>för</strong>sumbara.Reglering, marknadskoncentration och priser inom dagligvaruhandelnI en studie ut<strong>för</strong>d av Copenhagen Economics (<strong>2009</strong>b) analyseras sambandenmellan reglering, marknadskoncentration mätt med HHI (se definition avHHI i avsnitt 4.1.1) och marginaler i dagligvarubranschen på detaljistnivå iEuropa med särskilt fokus på <strong>Sverige</strong>. Syftet är att mäta hur konsumentprisernapåverkas av koncentrationen och hur inträdesbarriärer som har sittursprung i regleringen kan bidra till en högre koncentration.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 115


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> livsmedelAnalysen genom<strong>för</strong>s i fyra steg. I det <strong>för</strong>sta steget analyseras hur marginaleroch priser hänger ihop. I det andra steget används både statistiska modelleroch simuleringsmodeller <strong>för</strong> att klargöra sambandet mellan koncentrationoch marginaler. I det tredje steget används statistiska modeller <strong>för</strong>att verifiera att högre regleringshinder, definierade enligt ett index (se beskrivningnedan), leder till mer koncentrerade marknader inom dagligvaruhandeln.I det fjärde steget används samma index över regleringshinder <strong>för</strong>att beräkna priseffekter som kan <strong>för</strong>väntas givet <strong>för</strong>ändringar i regleringen.Index <strong>för</strong> regleringshinderDet index som används <strong>för</strong> att kvantifiera regleringshinder konstrueradesav CE år 2004 på uppdrag av Europeiska kommissionen. För dagligvaruhandelnmättes sju olika kategorier av regleringshinder: etablering, användningav insatsfaktorer, marknads<strong>för</strong>ing, distribution, <strong>för</strong>säljning av tjänster,after-sales-aspekter och icke-legala barriärer. Mätningen genom<strong>för</strong>desgenom en omfattande enkätundersökning. Enkäten sändes till experter imedlemsländerna och respondenterna ombads ge svar dels <strong>för</strong> inhemska,dels <strong>för</strong> utländska <strong>för</strong>etag.I figur 5.8 redovisas aggregerade uppgifter <strong>för</strong> de uppmätta regleringshindren<strong>för</strong> dagligvaruhandeln i 20 europeiska länder. Utöver index <strong>för</strong>inhemska och utländska <strong>för</strong>etag presenteras skillnaden mellan indexen <strong>för</strong>inhemska och utländska <strong>för</strong>etag som ett grovt mått på den diskrimineringsom eventuellt sker av utländska <strong>för</strong>etag.116 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> livsmedelFigur 5.8 Regulatoriska barriärer i Europa, år 20040,40,350,30,250,20,150,10,050Utländska Inhemska DiskrimineringAnm: AT=Österrike, BE=Belgien, CZ=Tjeckien, DE= Tyskland, DK=Danmark, ES=Spanien,EE=Estland, FI=Finland, FR=Frankrike, UK=Storbritannien, GR=Grekland, HU=Ungern,IE=Irland, IT=Italien, LT=Litauen, LU=Luxemburg, NL= Nederländerna, PL=Polen,PT=Portugal, SE=<strong>Sverige</strong>Källa: Copenhagen Economics (<strong>2009</strong>b)<strong>Sverige</strong> <strong>för</strong>efaller ha relativt höga regleringshinder, särskilt <strong>för</strong> utländska<strong>för</strong>etag. Andra länder med höga värden är Österrike, Belgien, Spanien,Frankrike, Grekland och Italien. Det svenska indexet <strong>för</strong> inhemska <strong>för</strong>etagligger ungefär i nivå med genomsnittet <strong>för</strong> Europa.Sambandet koncentration <strong>–</strong> marginalerStudiens resultat visar att dagligvaruhandelns marginaler i genomsnittminskar med 27 procent om <strong>Sverige</strong> går från en situation med monopol tillen situation med perfekt <strong>konkurrens</strong>. För Europa som helhet skulle motsvarande<strong>för</strong>ändring leda till att marginalerna ökade med 13 procent. För<strong>Sverige</strong>s del innebär detta att om en lokal marknad med en fungerande<strong>konkurrens</strong> skulle monopoliseras, <strong>för</strong>väntas marginalerna stiga med uppemot27 procent. Dessa effekter bedöms som rimliga utifrån ekonomiskteori. Skillnaden i utfall mellan Europa och <strong>Sverige</strong> kan bero på att <strong>konkurrens</strong>enkan vara begränsad i ett glest befolkat land som <strong>Sverige</strong> därtransportavstånden är långa.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 117


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> livsmedelPerfekt <strong>konkurrens</strong> eller monopol är dock en <strong>för</strong>eteelse som sällan observeraspå lokala dagligvarumarknader i <strong>Sverige</strong>. Omkring 80 procent av delokala marknaderna i <strong>Sverige</strong>, här definierat som kommuner, uppvisar ettHHI på mellan 1000 och 6000. Resultatet ovan innebär att om koncentrationenpå en marknad går från 1000 till 6000, mätt enligt HHI, kan vi <strong>för</strong>väntaen genomsnittlig ökning av marginalerna i dagligvaruhandeln på omkring14 procent. Den skattade modellen indikerar även att det finns ett positivtsamband mellan storleken på den lokala marknaden och storleken på marginalerna.Resultatet ger stöd <strong>för</strong> att dagligvarumarknader till sin natur är lokala.Detta eftersom det fram<strong>för</strong> allt är lokala <strong>för</strong>utsättningar såsom marknadsstorlekoch marknadskoncentration som kan <strong>för</strong>klara variationen i marginaleroch konsumentpriser. Nya dagligvarukedjor kommer således endastatt gynna breda konsumentgrupper i <strong>Sverige</strong> om de kan etablera sig på ett<strong>för</strong>hållandevis stort antal lokala marknader.Sambandet reglering <strong>–</strong> koncentrationI nästa steg analyseras sambandet mellan koncentration och reglering <strong>för</strong> attundersöka hur regulatoriska barriärer kan påverka uppkomsten av koncentrerademarknader. Analysen visar att regulatoriska barriärer påverkaruppkomsten av koncentrerade marknader. Resultaten är såväl ekonomisktlogiska som statistiskt signifikanta. Detta är föga <strong>för</strong>vånande eftersom detregulatoriska indexet konstruerats <strong>för</strong> att mäta den typ av reglering somkan utgöra ett hinder <strong>för</strong> en effektiv <strong>konkurrens</strong>.Resultatet visar entydigt att lägre regulatoriska barriärer har ett starkt sambandmed lägre koncentration på dagligvarumarknaderna. En minskningav det regulatoriska indexet med 0,1 leder till att HHI reduceras med 1200.Vad händer med priserna om de regulatoriska barriärerna sänks?För att besvara denna fråga har en simulering genom<strong>för</strong>ts där det undersöksvad en <strong>för</strong>ändring i de regulatoriska barriärerna skulle innebära <strong>för</strong>prisbilden <strong>för</strong> konsumenter på den svenska dagligvarumarknaden.Simuleringen har som utgångspunkt att de icke-legala barriärerna i <strong>Sverige</strong>elimineras eftersom detta av allt att döma <strong>för</strong>efaller vara ett särskilt problemområdei vårt land jäm<strong>för</strong>t med våra grannländer, se figur 5.9. De ickelegalabarriärerna innefattar informationsgivning till <strong>för</strong>etag, översättning,stödfunktioner hos svenska myndigheter <strong>för</strong> att underlätta att nya aktörer118 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> livsmedeltar sig in på marknaden, spridning av information av den inre marknadensfunktionssätt och möjligheter, tillämpning av <strong>konkurrens</strong>reglerna och enrad ytterligare omständigheter som har det gemensamt att de fokuserar påtillämpning och information om regler snarare än om regler i sig själv.Figur 5.9 Regleringshinder <strong>för</strong> utländska <strong>för</strong>etag uppsplittrade iunderkategorier, indexvärden. <strong>Sverige</strong> jäm<strong>för</strong>t med Europa, år 2004Källa: Copenhagen Economics (<strong>2009</strong>b)De tidigare empiriska resultaten används här <strong>för</strong> att simulera hur koncentrationoch priser <strong>för</strong>ändras när nivån <strong>för</strong> <strong>Sverige</strong>s regleringshinder sänks tillen nivå som överensstämmer med ”best-practise”, nämligen Finland. Förkategorin icke-legala barriärer har Finland ett indexvärde på 0,35 jäm<strong>för</strong>tmed <strong>Sverige</strong>s 0,58. Om <strong>Sverige</strong> kunde få en regulatorisk nivå motsvarandeFinlands visar simuleringsmodellen att priserna på dagligvaror i <strong>Sverige</strong>skulle sjunka med omkring en till tre procent. Det skulle bidra till attminska de prisskillnader som <strong>för</strong> närvarande existerar mellan <strong>Sverige</strong> ochflera länder i Europa som uppgår till tretton procent. Av allt att döma skulleytterligare sänkningar kunna realiseras om också övriga kategorier avregleringshindrena i <strong>Sverige</strong> sänktes till den nivå som gäller <strong>för</strong> ”bestpractise”i Europa.Uppskattningen att priserna skulle sjunka med omkring 1 till 3 procent ärrelativt precist beräknad. Det är dock värt att understryka att det <strong>för</strong>utsätteratt sambanden är lika <strong>för</strong> de länder som ingår i studien. I den mån länderskiljer sig åt kan effekterna avvika såväl uppåt som nedåt. Den övergripan-<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 119


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> livsmedelde bedömningen är emellertid att detta utgör en högst rimlig skattning avvad en reform skulle kunna få <strong>för</strong> långsiktiga effekter <strong>för</strong> svenska konsumenter.Avslutande kommentarerDe slutsatser som dras i studien är att dagligvarumarknader ska betraktassom <strong>för</strong>eträdesvis lokala, eftersom det är lokal koncentration och lokalmarknadsstorlek som har störst <strong>för</strong>klaringsvärde när det gäller att <strong>för</strong>klarakonsumentpriserna. För att etablering av nya dagligvarukedjor ska gynnaflertalet av konsumenterna gäller således att dessa måste etablera sig påflertalet orter <strong>för</strong> att effekten av pressade marginaler och lägre priser verkligenska slå igenom.Resultaten illustrerar dessutom vikten av ett väl utformat regulatorisktramverk som kan vårda och skapa en väl fungerande <strong>konkurrens</strong>. Det ärillustrativt att det inte endast handlar om regler ”per se”, utan kanske iännu större grad om deras tillämpning.120 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> byggområdet5.2 ByggområdetEnligt uppgifter från SCB fanns det år 2007 drygt 72 400 <strong>för</strong>etag vilka sysselsatteca 231 000 anställda inom byggindustrin 15 . Inkluderat <strong>för</strong>etag verksammainom t.ex. <strong>för</strong>valtning, projektutveckling, arkitektur och byggmaterialtillverkningsysselsätter byggnäringen, enligt uppgifter från <strong>Sverige</strong>sByggindustrier, mellan 450 000 och 500 000 personer.Bygg- och anläggningsmarknaden kännetecknas av ett fåtal stora <strong>för</strong>etagsom har möjlighet att ut<strong>för</strong>a stora entreprenader och verka nationellt medandet finns ett stort antal mindre <strong>för</strong>etag som verkar på lokala och regionalamarknader. De stora, etablerade bygg- och anläggnings<strong>för</strong>etagen har dockbörjat utmanas av utländska bygg- och anläggnings<strong>för</strong>etag. Inom handel,såväl grossist- som detaljhandel, med byggmaterial finns det ett stort antalverksamma <strong>för</strong>etag. Den absoluta majoriteten av dessa <strong>för</strong>etag är små ochverkar på lokala och regionala marknader. Samtidigt finns det ett antalstora grossister och detaljhandlare av byggmaterial som bedriver verksamhetnationellt. I tidigare rapporter från bl.a. Konkurrensverket har <strong>för</strong>ekomstenav rabattsystem mellan leverantörer och köpare av byggmaterialoch dess inverkan på <strong>konkurrens</strong>en behandlats. I rapporterna har konstateratsatt rabattsystemen orsakar dålig pristransparens och en liten kundrörlighetvilket riskerar att inverka menligt på <strong>konkurrens</strong>en inom byggmaterialbranschen.Produktion av vissa byggmaterial, som t.ex. gipsskivoroch fabriksblandad betong, kännetecknas av ett fåtal verksamma <strong>för</strong>etag.Vidare påverkas <strong>konkurrens</strong>en inom byggmaterialområdet bl.a. av attbyggvarorna ska vara komplementära vid byggande samt att det finns högain- och utträdeskostnaderna vid produktion av byggmaterial.Delar av byggsektorn kännetecknas av betydande in- och utträdeshindervilket i sig riskerar att hämma <strong>konkurrens</strong>en. Därutöver uppvisar delarav byggsektorn egenskaper som ökar sannolikheten <strong>för</strong> att <strong>konkurrens</strong>begränsandesamarbeten, karteller, ska kunna initieras och upprätthållas.Exempel på en sådan faktor är fåtalsdominans. Inom byggsektorn finns detdessutom en tradition av samarbete inom branschorganisationer om stan-15Med byggindustrin avses näringsgrenar inom SNI 45. Byggindustrin består av mark- ochgrundentreprenörer, bygg- och anläggningsentreprenörer, bygginstallationsfirmor, firmor <strong>för</strong>slutbehandling av byggnader samt uthyrningsfirmor <strong>för</strong> bygg- och anläggningsmaskiner med<strong>för</strong>are. Uppgifterna från <strong>Sverige</strong>s Byggindustrier återfinns på deras webbplats, www.bygg.org.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 121


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> byggområdetdardisering av processer och produkter etc. Konkurrensverket har ingripitmot kartellbildning inom området <strong>för</strong> asfaltbeläggning (Mål nr T 5467-03) idet s.k. asfaltkartellmålet. Asfaltkartellen fälldes av Stockholms tingsrätt.Tre <strong>för</strong>etag har valt att inte överklaga, och mot dessa ligger tingsrättensdom fast. Två <strong>för</strong>etag överklagade domen till Marknadsdomstolen. Konkurrensverkethar anslutningsöverklagat och yrkat att högre <strong>konkurrens</strong>skadeavgiftska utdömas <strong>för</strong> några av <strong>för</strong>etagen. Marknadsdomstolenkommer att meddela dom i slutet av maj <strong>2009</strong>. Konkurrensverket har ävenagerat mot karteller inom områdena plaströr (MD 2003:2), VVS-installationer(MD 2005:5) och ventilationsentreprenader (Mål Nr T 11660-03).Centrala regelverk inom byggområdet är plan- och bygglagen (1987:10) ochbyggproduktdirektivet. Vidare finns det regelverk som har inverkan vidviss produktion av byggmaterial som exempelvis täktbestämmelser ellermiljökvalitetsmål. Plan- och bygglagen är av betydelse inte bara <strong>för</strong> de <strong>för</strong>etagsom ut<strong>för</strong> själva byggandet utan också <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>en inom exempelvisdetaljhandel med livsmedel. Konkurrensverket lämnar där<strong>för</strong> <strong>för</strong>slag tillåtgärder som syftar till att effektivisera den kommunala plan- och byggprocessengenom att exempelvis in<strong>för</strong>a tidsgränser vid hantering av planochbygglovsärenden <strong>för</strong> att åstadkomma snabbare handläggningstidersamt minska detaljeringsgraden i detaljplanerna och låta fler frågor endastprövas i bygglovsledet (se <strong>för</strong>slag 2.7 i <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong><strong>för</strong>slag).Byggbranschen har känt av den snabba inbromsningen av konjunkturensom skett under andra halvan av 2008 bl.a. genom att planerade byggprojekthar ställts in och permittering av personal ägt rum. Enligt denkonjunkturbedömning som <strong>Sverige</strong>s Byggindustrier (<strong>2009</strong>) presenterade ifebruari <strong>2009</strong> befinner sig byggbranschen i den snabbaste nedgången sedan1990-talskrisen och de samlade bygginvesteringarna bedöms minska medfem procent under <strong>2009</strong>. Fram<strong>för</strong> allt är det investeringar i bostäder somkommer att minska medan investeringarna i anläggningar som vägar ochannan infrastruktur kommer att öka bl.a. tack vare offentliga investeringar.Förutom byggindustrin kommer i det följande <strong>för</strong>säljning och tillverkningav byggmaterial samt regleringar med inverkan på den samlade byggnäringenatt behandlas.122 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> byggområdet5.2.1 Marknads<strong>för</strong>hållanden inom byggindustrinDen verksamhet som <strong>för</strong>etag inom byggindustrin bedriver kan delas upp ihusbyggnad och anläggning, installation samt slutbehandling av byggnader.Husbyggnad och anläggning består av nybyggnad och ombyggnad avhus och lokaler samt nybyggnad och underhåll av vägar, järnvägar ochövriga mark- och anläggningsarbeten. Installation innefattar exempelvisarbete <strong>för</strong> installation av el och ventilation i färdiga byggnader. Slutbehandlingav byggnader avser t.ex. måleri- och golvbeläggningsarbeten.Företagen inom byggindustrin är ofta enmans<strong>för</strong>etag eller <strong>för</strong>etag med ettfåtal anställda samtidigt som det finns en liten andel <strong>för</strong>etag som sysselsätteren stor del av de sysselsatta inom byggindustrin. Likaledes är majoritetenav <strong>för</strong>etagen små sett till hur mycket de omsätter. År 2007 omsatteknappt 93 procent av <strong>för</strong>etagen inom byggindustrin mindre än 10 miljonerkronor, knappt 7 procent omsatte mellan 10 och 100 miljoner och bara enhalv procent, eller drygt 350 <strong>för</strong>etag, omsatte över 100 miljoner kronor årligen.Totalt uppgick byggindustrins inhemska omsättning till drygt 413miljarder kronor 2007, vilket motsvarade knappt 14 procent av <strong>Sverige</strong>sBNP. Bygg- och anläggnings<strong>för</strong>etag svarade <strong>för</strong> närmare 55 procent avbyggindustrins inhemska omsättning.Bygg- och anläggningsmarknadenDen svenska bygg- och anläggningsmarknaden karaktäriseras av att detfinns ett fåtal stora bygg<strong>för</strong>etag som har möjlighet att bedriva verksamhet ihela landet och ut<strong>för</strong>a stora entreprenader. På lokala och regionala marknaderär ett fåtal medelstora <strong>för</strong>etag och ett stort antal små <strong>för</strong>etag verksamma.<strong>Sverige</strong>s Byggindustrier 16 presenterar årligen en <strong>för</strong>teckning över de50 största bygg<strong>för</strong>etagen med verksamhet i <strong>Sverige</strong>. Enligt denna <strong>för</strong>teckningvar de största byggbolagen, sett till omsättningen på den svenskamarknaden <strong>för</strong> entreprenadverksamhet i <strong>Sverige</strong> 2007, Skanska <strong>Sverige</strong> AB,NCC Construction AB, Peab <strong>Sverige</strong> AB samt JM AB. Skanska, NCC ochPeab bedriver verksamhet inom såväl byggande av hus och lokaler somanläggningsarbeten medan JM verkar på marknaden <strong>för</strong> byggande av husoch lokaler. På marknaden <strong>för</strong> anläggningsarbeten verkar även de statligabolagen SVEVIA (f.d. Vägverket Produktion) samt Banverket Produktion.I tabell 5.4 presenteras uppgifter rörande omsättningen, den kumulativa16Förteckningen återfinns på <strong>Sverige</strong>s Byggindustriers webbplats, www.bygg.org.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 123


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> byggområdetandelen av omsättningen <strong>för</strong> de 50 största bolagen samt antalet anställda <strong>för</strong>de sex största bygg- och anläggnings<strong>för</strong>etagen under 2007.Tabell 5.4 De största bygg- och entreprenad<strong>för</strong>etagen i <strong>Sverige</strong> sett tillomsättningen, deras kumulativa andel av omsättningen <strong>för</strong> de 50 störstabygg<strong>för</strong>etagen samt antalet anställda i <strong>Sverige</strong>, år 2007FöretagOmsättningmkr i <strong>Sverige</strong>Kumulativandel av de50 största<strong>för</strong>etagen (%)Antalanställda i<strong>Sverige</strong>Skanska <strong>Sverige</strong> AB 30 181 22 10 963NCC 28 947 44 10 697Peab 27 983 64 10 163JM 10 046 72 2 067SVEVIA (f.d. Vägverket Produktion) 7 223 77 2 406Banverket Produktion 4 316 80 3 084Totalt 50 största <strong>för</strong>etagen 135 690 100 47 819Källa: <strong>Sverige</strong>s Byggindustrier, bearbetning av KonkurrensverketBaserat på data <strong>för</strong> de 50 största bygg- och anläggnings<strong>för</strong>etagen uppgickde fyra största <strong>för</strong>etagens aggregerade marknadsandel till 72 procent ochHHI till 1 483 år 2007. Dessa värden är i paritet med värdena <strong>för</strong> år 2006.Avseende näringsgrenen byggande av hus, vilken är en av näringsgrenarnasom behandlas i avsnitt 4.1 och 4.2, kan konstateras att det finns ett stortantal små <strong>för</strong>etag som verkar inom näringsgrenen vilket får till följd attkoncentrationen mätt enligt HHI blir låg. Eftersom varken HHI eller CR4tar hänsyn till vilken marknad, lokal, regional eller nationell, som <strong>för</strong>etagenverkar på, behöver låga värden på koncentrationsmåtten inte innebära att<strong>konkurrens</strong>en är god utan enskilda bolag kan ha en dominerande ställningpå enskilda geografiska marknader. Vidare uppvisar näringsgrenen byggandeav hus en större andel in- och utträdda <strong>för</strong>etag än genomsnittet <strong>för</strong>alla näringsgrenar men en lägre mobilitet sett till <strong>för</strong>ändringar i marknadsandelar.Det senare beror på att de flesta <strong>för</strong>etag som verkar inom näringsgrenenär små vilket gör att <strong>för</strong>ändringar i marknadsandelar <strong>för</strong> enskilda<strong>för</strong>etag ger en liten påverkan totalt.Det största utländska bygg<strong>för</strong>etaget på den svenska marknaden var enligt<strong>Sverige</strong>s Byggindustrier det norska <strong>för</strong>etaget Veidekke som 2007 omsatteknappt 3,7 miljarder kronor och som därmed var det sjunde största bygg<strong>för</strong>etaget.Andra stora utländska bygg<strong>för</strong>etag verksamma på den svenskabyggmarknaden är Bilfinger Berger AG, det tysk/danska konsortiet Züblin124 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> byggområdetSpezialtiefbau GmbH och E Pihl & Søn samt det finska bygg- och anläggnings<strong>för</strong>etagetLemminkäinen genom dotterbolaget Lemcon. Vid byggandetav Citybanan i Stockholm har två av de tre större upphandlingarna vunnitsav utländska bygg<strong>för</strong>etag eller konsortier bestående av utländska bygg<strong>för</strong>etag.5.2.2 Försäljning av byggmaterialFörsäljning av byggmaterial sker på tre olika sätt. Det <strong>för</strong>sta är att producenternaav byggmaterial även sköter <strong>för</strong>säljning till kunderna. Det andra är attgrossister köper in byggmaterial av producenterna och sedan säljer byggmaterialetvidare till <strong>för</strong>etag inom butikshandeln eller byggindustrin. Det tredjesättet på vilket <strong>för</strong>säljning av byggmaterial sker är genom butikshandel tillmestadels privatpersoner. Här kan även <strong>för</strong>säljning av byggvaror viaInternet sorteras in.Grossisthandel med byggmaterialÅr 2007 fanns det drygt 3 750 <strong>för</strong>etag med ca 16 000 anställda som bedrevverksamhet inom grossisthandel 17 med byggmaterial. Grossisthandel medbyggmaterial omsatte 2007 närmare 73 miljarder kronor varav de fyrastörsta <strong>för</strong>etagen svarade <strong>för</strong> en femtedel av den totala omsättningen. Påmarknaden <strong>för</strong> grossisthandel med byggmaterial finns ett antal större<strong>för</strong>etag som till exempel Tibnor AB, Beijer Byggmaterial AB, Ahlsell <strong>Sverige</strong>AB, Dahls AB, Elektroskandia AB och Onninen AB. Den största andelen av<strong>för</strong>etagen är dock små både sett till antalet anställda och till omsättningen.Av de drygt 3 750 <strong>för</strong>etagen var över 80 procent enmans<strong>för</strong>etag eller <strong>för</strong>etagmed högst 4 anställda, 15 procent hade mellan 5 och 19 anställda, 2 procenthade mellan 20 och 49 anställda och 1 procent hade över 50 anställda. Av<strong>för</strong>etagen omsatte ca 80 procent mindre än 10 miljoner kronor medan enbartdrygt 3 procent omsatte mer än 100 miljoner kronor. De flesta grossist<strong>för</strong>etagenverkar därmed på lokala marknader samtidigt som det finns ett antalstora grossist<strong>för</strong>etag som bedriver verksamhet nationellt.17Med grossisthandel med byggmaterial avses partihandel med virke, andra byggmaterial ochsanitetsgods (SNI 51 530). Uppgifter om omsättning och antalet anställda kommer från SCB.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 125


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> byggområdetButikshandel med byggmaterialInom butikshandel 18 med byggmaterial fanns det 2007 knappt 2 000 <strong>för</strong>etagmed ca 12 000 anställda. Företagen omsatte drygt 26 miljarder kronor 2007varav de fyra största <strong>för</strong>etagen svarade <strong>för</strong> en tredjedel av den totala inhemskaomsättningen. Stora aktörer inom butikshandeln med byggmaterialär Beijer Byggmaterial AB, Bauhaus & Co KB, Byggmax AB, K-Rauta AB,Jula Postorder AB och Silvanbygg AB. Förutom dessa <strong>för</strong>etag bedriver <strong>för</strong>etagsom exempelvis Coop <strong>Sverige</strong> AB och Biltema <strong>för</strong>säljning av byggmaterial.Företagen inom butikshandel med byggmaterial är påfallande ofta små<strong>för</strong>etag såväl till antalet anställda som till omsättningen. År 2007 var knappt80 procent av <strong>för</strong>etagen enmans- eller <strong>för</strong>etag med högst 4 anställda, knappt9 procent av <strong>för</strong>etagen hade mellan 5 och 19 anställda, drygt 2 procent hademellan 20 och 49 anställda och drygt 0,5 procent hade över 50 anställda. Av<strong>för</strong>etagen omsatte den absoluta merparten, 80 procent, mindre än 10 miljonerkronor medan enbart drygt 0,5 procent omsatte mer än 100 miljonerkronor.Inom butikshandel med byggmaterial synes det inte råda en hög koncentrationpå marknaden sett till antalet <strong>för</strong>etag eller till den marknadsandel somde fyra största <strong>för</strong>etagen har på marknaden. I likhet med grossisthandelnmed byggmaterial verkar dock en stor del av <strong>för</strong>etagen på lokala ochregionala marknader.Förutom den mer traditionella butiks<strong>för</strong>säljningen av byggmaterial säljsbyggmaterial på Internet. Enligt webbplatsen www.internetworld.idg.sevar Skånska Byggvaror den femtonde största e-butiken år 2007 oavsettbransch. Vidare var www.elbutik.se, som säljer elmaterial och inredningseffekter,den e-handelsbutik som oavsett sortiment växte femte snabbast2007.5.2.3 Produktion av byggmaterialAvsnitten produktion av byggmaterial, branschspecifika regleringar och<strong>konkurrens</strong>problem inom byggmaterialindustrin baseras i stor utsträckningpå rapporten, Hinder <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>, Copenhagen Economics (<strong>2009</strong>a).18Med butikshandel med byggmaterial avses butikshandel med järnhandels-, bygg- och VVSvaror(SNI 52 461). Uppgifter om omsättning och antalet anställda kommer från SCB.126 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> byggområdetBeskrivning av utvalda byggmaterialmarknaderTillverkning av fabriksbetong domineras i <strong>Sverige</strong> av Swerock AB, FärdigBetong AB samt Betongindustri AB. Vidare finns ett antal små, lokala producenter.Import av fabriksbetong <strong>för</strong>ekommer i liten utsträckning eftersomfabriksbetong är att betrakta som en färskvara vars egenskaper <strong>för</strong>sämrasredan efter några timmar. Tillverkarna av fabriksbetong är vertikalt integreradebåde uppströms och nedströms, exempelvis ägs Swerock AB av PEABIndustri AB och Betongindustri AB ägs av Heidelberger Zement AB. Mellan2002 och 2007 minskade de tre största <strong>för</strong>etagens marknadsandelar med7,5 procentenheter. Ett antal nya <strong>för</strong>etag tillkom under perioden varav detstörsta var Kiruna Grus & Sten<strong>för</strong>ädlings AB som svarade <strong>för</strong> 8 procent avmarknaden år 2007.Den största leverantören av gipsskivor i <strong>Sverige</strong> är Gyproc AB med enmarknadsandel över 90 procent. Andra leverantörer är Norgips SvenskaAB. Sedan millennieskiftet har ett par mindre leverantörer av gipsskivoretablerat sig. Deras andel av <strong>för</strong>säljningen uppgick dock bara till ca fyraprocent 2007. Importen av gipsskivor är relativt hög och utgör ca 45 procentav den totala till<strong>för</strong>seln. 19 Den största delen av denna import går dock viagipsproducenterna på den svenska marknaden. Under senare år har detbörjat <strong>för</strong>ekomma direktimport av gipsplattor av enskilda bygg<strong>för</strong>etag.Mineralullsmarknaden i <strong>Sverige</strong> domineras av tillverkarna Paroc AB, SaintGobin Isover AB och Roxull AB. Tillsammans har dessa <strong>för</strong>etag 90 procentav marknaden varav de två <strong>för</strong>stnämnda <strong>för</strong>etagen har 40 procentenhetervar och det sistnämnda 10 procentenheter. Den största andelen av den importav mineralull som sker <strong>Sverige</strong> görs också av dessa <strong>för</strong>etag. På marknaden<strong>för</strong> mineralull har små <strong>för</strong>ändringar skett. Roxull AB:s har dock ökatsin marknadsandel något på bekostnad av Paroc AB och Saint GobainIsover AB.Sammanfattningsvis kan konstateras att det inom de undersökta näringsgrenarnaverkar ett fåtal <strong>för</strong>etag. Dessutom är antalet inträdda <strong>för</strong>etag litet.En liten rörlighet bland <strong>för</strong>etagen, dvs. en liten andel in- och utträdda <strong>för</strong>etag,kännetecknar även andra byggmaterialbranscher. I avsnitt 4.1 och 4.2konstateras att näringsgrenarna tillverkning av cement samt tillverkning av19Till<strong>för</strong>sel definieras som produktion minus export plus import.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 127


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> byggområdetspånskivor uppvisar såväl en hög koncentration, sett till den inhemskaomsättningen, som en låg rörlighet.De svenska priserna <strong>för</strong> byggmaterialOm det rådde begränsad <strong>konkurrens</strong> på marknaden <strong>för</strong> byggmaterial skulleman normalt <strong>för</strong>vänta sig att priserna <strong>för</strong> byggmaterial i <strong>Sverige</strong> vore relativthöga jäm<strong>för</strong>t med utlandet. Enligt tidigare gjorda jäm<strong>för</strong>elser är priserna<strong>för</strong> byggmaterial i <strong>Sverige</strong> generellt sett inte högre än i andra länder(SOU 2000:44, Boverket, 2003 och Erhvervs- og Byggestyrelsen, 2004). Pågrund av bonus- och rabattsystem skiljer sig dock producenternas listpriseroch de faktiska priserna till entreprenörerna vilket man bör ha i åtanke närman drar slutsatser från undersökningar om byggmaterialpriser. Jäm<strong>för</strong>tmed prisutvecklingen <strong>för</strong> andra industrivaror i <strong>Sverige</strong>, mätt enligt producentprisindex,finns dock tecken på att priserna <strong>för</strong> byggmaterial har ökatsnabbare. Entreprenörens kostnad <strong>för</strong> materialslagen armeringsstål, fabriksbetong,mineralull, gipsskivor och fönster vid byggande av hus har ökatmer än priserna <strong>för</strong> varor tillverkade av hela tillverkningsindustrin underperioden 1997 till 2006. Särskilt armeringsstål har haft en kraftigare prisutvecklingän vad som gäller <strong>för</strong> varor som ingår i tillverkningsindustrin.De totala byggmaterialkostnaderna ingående i faktorprisindex vid tillverkningav såväl flerbostadshus som småhus har även ökat betydligt merän konsumentprisindex under perioden 2002 till 2007. Under denna periodökade byggmaterialkostnaderna i faktorprisindex vid tillverkning avflerbostadshus respektive småhus med 43 respektive 35 procent medankonsumentprisindex steg med 11 procent under samma tidsperiod.5.2.4 Branschspecifika regleringarOlika former av offentliga regleringar som exempelvis plan- och bygglagen,EG:s byggproduktdirektiv, miljöbalken och riksdagens miljökvalitetsmålhar tillsammans med byggbranschens självreglering betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>enpå byggmaterialmarknaden.Plan- och bygglagenDen ursprungliga plan- och bygglagen (1987:10), (PBL) trädde i kraft 1987men ändrades senast i och med att regeringens proposition Ett <strong>för</strong>sta steg<strong>för</strong> en enklare plan- och bygglag (prop. 2006/07:122) antogs av riksdagen ochbörjade gälla från den <strong>för</strong>sta januari 2008. PBL innehåller bestämmelser om128 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> byggområdetplanläggning av mark och vatten samt om byggande. PBL ska bl.a. bidra tillskydd av miljön, en från social synpunkt god livsmiljö och att en långsiktigtgod hushållning av resurser som mark, vatten och energi ska främjas. Vidareska god ekonomisk tillväxt och <strong>konkurrens</strong> främjas, vilket är nytt jäm<strong>för</strong>tmed tidigare skrivningar i PBL. PBL innehåller <strong>för</strong> kommunerna två viktigadelar <strong>för</strong> planering och byggande, översiktsplanen och detaljplanen. I översiktsplanenredovisar kommunen, utan att vara rättsligt bindande men välvägledande <strong>för</strong> andra beslut och planer, hur kommunen tänker sig att användamarkområden inom kommunen. I översiktsplanen redogörs även <strong>för</strong>hur bebyggelsen ska utvecklas och bevaras. Detaljplanen, som är rättsligtbindande, används <strong>för</strong> att bestämma hur bebyggelse ska utformas ochanvänds både vid nyproduktion och när områden ska byggas om ellerbevaras.I juli 2008 överlämnade Byggprocessutredningen sitt betänkande Bygg <strong>–</strong> heltenkelt (SOU 2008:68) till regeringen. Byggprocessutredningen har haft i uppdragatt undersöka möjligheterna att ytterligare <strong>för</strong>enkla och <strong>för</strong>tydliga deregler som styr den fysiska planeringen. I betänkandet lämnas <strong>för</strong>slag omexempelvis <strong>för</strong>farande vid detaljplanläggning, <strong>för</strong>farande vid upprättandeav områdesbestämmelser samt <strong>för</strong>farande vid upprättande av fastighetsplan.Bland specifika <strong>för</strong>slag märks bl.a. att kommuner ska besluta i frågaom ett planbesked inom tre månader.Tidigare studier, exempelvis Boverkets rapport Markpolitik och kommunalamarkpriser <strong>–</strong> En undersökning av hur 13 kommuner arbetar med markprissättningoch markanvisning vid överlåtelse av mark <strong>för</strong> bostadsändamål (2005a), Statskontoretsundersökning Hur fungerar bostads<strong>för</strong>sörjningen? (2006) samt Konkurrensverketsrapport Bättre Konkurrens i bostadsbyggandet! (2006b), harvisat att den kommunala plan- och byggprocessens tillämpning och utformninghar betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>en inom byggområdet. Detta har bl.a. singrund i att det har varit svårt <strong>för</strong> byggherrarna att bedöma hur tidskrävandeoch komplicerad den kommunala beslutsprocessen är. Osäkerhet ekonomiskt,tidsmässigt och resultatmässigt <strong>för</strong> byggherrarna i tillståndsprocessenvid byggande minskar incitamenten att bygga vilket är särskilt kännbart<strong>för</strong> mindre kapitalstarka byggherrar som inte kan engagera sig i flera projektsamtidigt. Vidare påverkar den kommunala plan- och byggprocessenbranscher som är beroende av mark <strong>för</strong> sin verksamhet. I <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong><strong>konkurrens</strong>- <strong>för</strong>slag lämnar Konkurrensverket <strong>för</strong>slag <strong>för</strong> att effektivisera den<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 129


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> byggområdetkommunala plan- och byggprocessen genom att bl.a. in<strong>för</strong>a tydliga tidsgränservid plan- och bygglovsärenden (se <strong>för</strong>slag 2.7).ByggproduktdirektivetByggproduktdirektivet syftar till att främja en harmoniserad marknad påbyggproduktområdet och skapa <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> den CE-märkning somgör att produkter kan säljas fritt inom EU. Byggproduktdirektivet är implementerati svensk lagstiftning genom lagen (1994:847) om tekniskaegenskapskrav på byggnadsverk och därmed är uppfyllande av svensklagstiftning tillräcklig <strong>för</strong> att varorna ska leva upp till byggproduktdirektivet.Byggproduktdirektivet avser inte att harmonisera de nationellabyggreglerna, säkerhetskraven ställs inte på produkten utan på dessanvändning i en färdig byggnad.Byggproduktdirektivet ska ersättas med en <strong>för</strong>ordning enligt <strong>för</strong>slag frånEuropeiska kommissionen. Syftet med <strong>för</strong>enklingen av byggproduktdirektivetär att skapa ökad tydlighet i lagstiftningen och minska denadministrativa bördan av byggproduktdirektivet <strong>–</strong> särskilt <strong>för</strong> små ochmedelstora <strong>för</strong>etag. Arbetet med genom<strong>för</strong>andet av EU:s byggproduktdirektivhar emellertid gått långsamt och är fortfarande inte fullt genom<strong>för</strong>t<strong>för</strong> samtliga produkter trots att arbetet skulle vara avslutat 2007.I maj 2008 lämnade Europeiska kommissionen <strong>för</strong>slag till <strong>för</strong>ordning omfastställande av harmoniserade villkor <strong>för</strong> utsläppande av byggprodukterpå marknaden, byggprodukt<strong>för</strong>ordningen. Byggprodukt<strong>för</strong>ordningen skaunderlätta import av byggmaterial vilket bidrar till att skapa en effektiv<strong>konkurrens</strong>. Det <strong>för</strong>eslås en revidering av byggproduktdirektivet <strong>för</strong> att<strong>för</strong>tydliga lagstiftningen, minska den administrativa bördan <strong>för</strong> <strong>för</strong>etagensamt <strong>för</strong>stärka <strong>för</strong>troendet <strong>för</strong> systemet. Konkurrensverket tillstyrkte iseptember 2008 kommissonens <strong>för</strong>slag.Miljöbalken och Riksdagens miljökvalitetsmålI miljöbalken regleras tillståndsprövning <strong>för</strong> etablering av täkter och asfaltverk.Dessa verksamheter klassas som miljöfarliga och måste genomgåomfattande miljöprövning av länsstyrelsen innan eventuellt tillstånd kanges. 2020I prop. 2008/09:144, Enklare och <strong>bättre</strong> täktbestämmelser, utgiven i mars <strong>2009</strong> <strong>för</strong>eslår regeringenbl.a. att nya bestämmelser om täkt av naturgrus och täkt av torv in<strong>för</strong>s i 9 kap. miljöbalken.Det <strong>för</strong>eslås att täkt av naturgrus inte får komma till stånd om det är tekniskt möjligt130 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> byggområdetRiksdagens miljökvalitetsmål anger att uttag av täkter med naturgrus skaminska. År 2010 ska uttaget av naturgrus endast uppgå till tolv miljoner tonper år. Uttaget av naturgrus är också belagt med en skatt. Denna regleringhar inverkan vid produktion av exempelvis asfalt, ballast, betong ochcement.Byggbranschens självregleringFörutom de offentliga regleringarna finns inom byggmaterialindustrin ochmellan parterna i byggprocessen viss självreglering. Självregleringen kandelas in i två grupper.Den <strong>för</strong>sta gruppen av självreglering ger byggmaterialindustrin möjlighetatt delta i standardiseringsarbetet både gällande de standarder som omfattasav byggproduktdirektivet och de standarder som inte omfattas. Destandarder som utarbetas i enlighet med byggproduktdirektivet utgörendast ca 25 procent av alla standarder <strong>för</strong> byggmaterial. Byggmaterialindustrinarbetar med båda typerna av standarder genom sitt medlemskapi Swedish Standards Institute (SIS) och Council of European Producers ofMaterials for Construction (CEPMC) och har därmed möjlighet att påverkautformningen av byggmaterialstandarder. I SIS deltar byggmaterialindustrini sex tekniska kommittéer av intresse <strong>för</strong> byggmaterialindustrin. Varjeteknisk kommitté har ett antal arbetsgrupper där flertalet medlemsorganisationeroch enskilda <strong>för</strong>etag inom Byggmaterialindustrierna deltar aktivt istandardiseringsarbetet som berör deras respektive material och produkter.Den andra gruppen av självreglering sker genom in<strong>för</strong>andet av byggvarudeklarationer,vilket är en del av Miljöprogram 2010 som tagits fram avKretsloppsrådet <strong>för</strong> byggsektorns frivilliga miljöarbete. I byggvarudeklarationerska det material som ingår i en byggnation redovisas. Det ska ävenredovisas hur varan under hela sin livscykel påverkar den yttre och inremiljön. Systemet är frivilligt och syftar till att <strong>för</strong>tydliga och <strong>för</strong>enkla <strong>för</strong>leverantörer och användare.och ekonomiskt rimligt att utnyttja ett annat material eller om täkten är nödvändig <strong>för</strong> nutidaoch framtida vatten<strong>för</strong>sörjning eller om <strong>för</strong>ekomsten av naturgrus utgör en värdefull kulturellernaturmiljö. En täkt av torv får inte komma till stånd om den avses att tas ut i en våtmarksom utgör en värdefull natur- eller kulturmiljö. De nya bestämmelserna <strong>för</strong>eslås träda i kraftden <strong>för</strong>sta augusti <strong>2009</strong>.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 131


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> byggområdet5.2.5 Konkurrensproblem inom byggmaterialindustrinAtt kunder utnyttjar möjligheten att byta leverantör eller ut<strong>för</strong>are av entjänst ökar rörligheten på en marknad vilket främjar <strong>konkurrens</strong>en. Byte avleverantör underlättas om det finns tillgång till prisinformation. Densvenska byggmaterialmarknaden kännetecknas dock av både en liten kundrörlighetoch en dålig pristransparens. Den låga kundrörligheten beror delspå byggsektorns materialadministrativa system, dels på bygghandlarnasrutiner vid upphandling av byggmaterial. Problemen som härrör från detmaterialadministrativa systemet beror på att en liten lagerhållning vidbyggarbetsplatserna leder till att leveranserna måste anlända vid specifikatidpunkter i byggprocessen och att det där<strong>för</strong> är viktigt med måttanpassningoch exakta volymer. Detta blir särskilt betydelsefullt om produkternaingår i systemlösningar där flera produkter ska anpassas till varandra (Konkurrensverket,1996). Kundrörligheten begränsas ytterligare av att byggherrarnavid upphandling av byggmaterial kan ha bundit sig vid ett fabrikatsom <strong>för</strong>ordas vilket leder till en minskad <strong>konkurrens</strong> och att prispressenminskar. Förekomsten av rabatter som ofta är kopplade till inköpsvolymerkan leda till långvariga relationer vilket också motverkar kundrörligheten.Dålig pristransparens är ytterligare en indikation på att det finns <strong>konkurrens</strong>problempå byggmaterialmarknaden i <strong>Sverige</strong>. Marknader med en välfungerande <strong>konkurrens</strong> <strong>för</strong>utsätter att konsumenterna har god tillgång tillinformation om bl.a. priser <strong>för</strong> att kunna göra rationella val. Detta tycksdock inte vara fallet <strong>för</strong> byggmaterial.Tidigare gjorda undersökningar har pekat på att prisbildningen på byggmaterialär komplex och svår att genomskåda. genomskåda (se bl.a. Boverket,2005b, SOU 2002:115, SOU 2000:44, Erhvervs- og Byggestyrelsen,2003 och Konkurrensverket, 1996). Olika konsumenter erbjuds olika priser.Det är vanligt att prissättningen till byggmaterialhandel och byggvaruhussker genom prislistor, medan prissättningen <strong>för</strong> byggentreprenörer skergenom <strong>för</strong>handlingar eller anbudsgivning vid olika projekt. Listprisernatill byggmaterialhandeln avspeglar dock inte de verkliga priserna eftersomrabatter på listpriserna är vanligt <strong>för</strong>ekommande. Även vid anbudsgivningtill entreprenörerna är det vanligt med rabatter eller i vissa fall bonussystem.De faktiska priserna kommer således att vara beroende av hur storarabatter eller bonusar som kunden lyckas <strong>för</strong>handla sig till. Upphandlingenav material <strong>för</strong>enklas där<strong>för</strong> ofta till att handla om rabatter snarare än ompriser. Rabatterna är ofta kopplade till inköpsvolymer vilket kan med<strong>för</strong>a132 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> byggområdetatt det etableras en långvarig relation mellan köpare och säljare. Ur <strong>konkurrens</strong>hänseendefinns potentiella problem med rabatter och bonusar.Rabatter minskar pristransparensen vilket gör det svårt <strong>för</strong> konsumenternaatt jäm<strong>för</strong>a priser mellan olika leverantörer. Vidare kan rabatter och bonusarleda till inlåsningseffekter och en liten kundrörlighet. Kunder som erhållerrabatter får svaga incitament att byta leverantör. Intresset av att byta leverantörblir ännu mindre om rabatterna utformas på ett sådant sätt att deutökas vid framtida beställningar.Produktens betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>enMånga byggvaror kännetecknas av att de ska vara komplementära medandra material och produkter i en byggnad. Det ger upphov till en litenkundrörlighet då entreprenörerna dels väljer produkter vars egenskaperman känner väl, dels väljer produkter som kan anpassas till andra produkterutan modifiering och därmed utan högre kostnader. Det <strong>för</strong>ekommeräven att byggentreprenörer erbjuder den egna varan tillsammans medandra byggvaror som en enhetlig lösning. Exempelvis kan ett erbjudandeom reglar ingå vid köp av gipsplattor. För byggentreprenörerna är detta en<strong>för</strong>del eftersom de kan få tillgång till en färdig produkt och slipper tids- ochkostnadskrävande anpassningar av produkterna. Företagen som kanerbjuda hela paketlösningar eller som kan erbjuda ett brett sortiment avkomplementära varor har där<strong>för</strong> en <strong>konkurrens</strong><strong>för</strong>del fram<strong>för</strong> <strong>för</strong>etag medett mindre produktutbud. Det leder till en låg etableringsgrad och rörligheti marknadsandelar genom att det blir svårare <strong>för</strong> både utländska konkurrenteroch nya <strong>för</strong>etag att etablera sig på marknaden.Produktion av många byggvaror präglas av höga in- och utträdeskostnadersamt stordrifts<strong>för</strong>delar. Det leder till en lägre grad av etablering och mindredynamik på byggmaterialmarknaden än på andra marknader. De högainträdeskostnaderna beror på att det krävs kapitalintensiva produktionsspecifikaanläggningar och maskiner vid tillverkning av t.ex. asfalt, betongoch cement vilket med<strong>för</strong> att det krävs stora investeringar <strong>för</strong> att etablerasig på marknaden. Existerande anläggningar kan sällan användas till annanproduktion utan betydande kostnader <strong>för</strong> ombyggnation eller återställandevilket innebär höga utträdeskostnader. Nyetablering är därmed <strong>för</strong>enadmed en högre risk än vad som är fallet när existerande anläggningarna haren alternativ användning eller kan anpassas till annan verksamhet utan<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 133


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> byggområdethöga kostnader. Stordrifts<strong>för</strong>delar i produktionen av byggmaterial leder tillatt det krävs en hög efterfrågan <strong>för</strong> att kunna producera till låga styckpriser.Byggmaterialindustrin är beroende av distributionskanaler <strong>för</strong> att kunnaerbjuda kunderna produkterna. Detta sker antingen genom distributiondirekt från tillverkare till konsument eller via olika <strong>för</strong>säljningsled, exempelvislokala byggvaruhus och nationella byggvaruhuskedjor. Att byggaupp fungerande <strong>för</strong>säljningsled är <strong>för</strong>enat med höga fasta kostnader. Deomfattande distributionskanalerna leder dels till att tillverkarna tvingasavsätta resurser i form av marknads<strong>för</strong>ing och bearbetning av kunder, delsmed<strong>för</strong> de etablerade <strong>för</strong>etagens starka ställning svårigheter fram<strong>för</strong> allt <strong>för</strong>utländska <strong>för</strong>etag att etablera sig på den svenska marknaden. De tillverkaresom har <strong>för</strong>sökt etablera sig på byggmarknaden genom att exempelviskonkurrera med kortare distributionsvägar har visserligen upplevt ettintresse från kunderna men ändå haft svårigheter med att etablera sig dådet funnits en rädsla <strong>för</strong> reaktionerna från de existerande grossisterna ochåter<strong>för</strong>säljarna.134 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> energimarknaderna5.3 Energimarknaderna5.3.1 ElmarknadenProduktion och konsumtion av el 21Den nordiska elproduktionen, som 2007 uppgick till 397 TWh, är i huvudsakbaserad på vattenkraft, som ett normalår utgör över hälften av allelproduktion. Kärnkraften utgör knappt en fjärdedel, den konventionellavärmekraften en femtedel medan resterande produktion utgörs av vindkraftoch övrig <strong>för</strong>nybar kraft. Den totala elproduktionen i <strong>Sverige</strong> under2007 var 145 TWh, varav 90 procent utgjordes av vatten- och kärnkraft. Densvenska konsumtionen av el var samma år 146 TWh.Tabell 5.5 Elproduktion i Norden år 2007, TWh och andel i procent<strong>Sverige</strong>NordenProduktionsslag TWh Andel TWh AndelVattenkraft 65,5 45 214,5 54Kärnkraft 64,3 44 86,8 22Vindkraft 1,4 1 9,7 2Biobaserad kraft 8,7 6 19,2 5Kol 0,9 1 34,5 9Naturgas 1,2 1 19 5Övrigt 3,1 2 13,6 3Totalt 145,1 100 397,3 100Källa: Nordel (2008)Elproduktionen varierar relativt mycket från år till år beroende på tillgångenpå vatten. I det nordiska systemet kan produktionen våtår respektivetorrår variera med i storleksordningen 70-75 TWh, vilket motsvararnästan 20 procent av konsumtionen. Norge och <strong>Sverige</strong>, som har den mestavattenkraften, kan där<strong>för</strong> olika år vara nettoexportörer eller nettoimportörer21Marknadsdata är i huvudsak hämtade från Energimarknadsinspektionen (2008 a- c), Energimyndigheten(2008) och Nordel (2008).<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 135


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> energimarknadernaav el beroende på vattentillgången. Norden som helhet är under ett årmed normal nederbörd (normalår) nettoimportör av el. Importen kommerhuvudsakligen från Ryssland via Finland men även Polen är nettoexportörtill <strong>Sverige</strong>. Utbytet med Tyskland har vanligen inneburit nordisk nettoexportav el.De tre största producenterna i <strong>Sverige</strong>, Vattenfall, E.ON <strong>Sverige</strong> (E.ON) ochFortum svarade 2007 tillsammans <strong>för</strong> ca 85 procent av elproduktionen.Dessa <strong>för</strong>etag äger även produktionskapacitet gemensamt. Det gäller främstkärnkraftverken, men även vissa vattenkraftverk. Företagen äger även var<strong>för</strong> sig vattenkraftverk tillsammans med bl.a. industri<strong>för</strong>etag och andramindre elproducenter. Därutöver finns ett samarbete om vattenkraft i s.k.vattenreglerings<strong>för</strong>etag i älvar där det finns kraftverk med olika ägare.På den nordiska marknaden finns ett antal ledande <strong>för</strong>etag med statligtägarintresse <strong>–</strong> Vattenfall, Fortum (Finland), Statkraft (Norge) och Dong(Danmark). På den nordiska marknaden har Vattenfall en produktionsandelom ca 19 procent och de fyra största producenterna <strong>–</strong> Vattenfall, Fortum,Statkraft och E.ON <strong>–</strong> svarar <strong>för</strong> 49 procent av produktionen.Figur 5.10 Marknadsandelar på råkraftmarknaden 2007, procentKälla: Energimarknadsinspektionen (2008a), uppdatering av KonkurrensverketDe svenska kärnkrafts<strong>för</strong>etagen ägs gemensamt av två eller flera <strong>för</strong>etag.Huvudägaren av verket fungerar som produktionsledande <strong>för</strong>etag. Dettainnebär att <strong>för</strong>etaget sköter produktionsledningen <strong>för</strong> kraftverket i samverkanmed respektive verk och övriga delägare. Produktionsledande <strong>för</strong>etagär också balansansvarigt gentemot Svenska Kraftnät och ansvarar <strong>för</strong> vissrapportering av drifts<strong>för</strong>hållanden till Nord Pool. Vattenfall är produktionsledare<strong>för</strong> kraftverken Ringhals och Forsmark, medan E.ON är pro-136 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> energimarknadernaduktionsledare <strong>för</strong> kraftverket i Oskarshamn, OKG. I dessa tre kraftverkfinns sammanlagt 10 reaktorer <strong>–</strong> Forsmark (3 reaktorer), Oskarshamn (3)och Ringhals (4). Den installerade kapaciteten 2007 var ca 8 900 MW ochden genomsnittliga årsproduktionen i dessa anläggningar var under perioden2002-2007 ca 65 TWh.Tabell 5.6 Ägarandelar i svenska kärnkraftverk, procentKärnkraftverkFöretag Forsmark Oskarshamn RinghalsVattenfall 66 -- 70E.ON 22 55 30Fortum 10 43 --Övriga 2 2 --Totalt 100 100 100Anm. Ägarandelarna är avrundade till närmsta heltal. Indirekta ägarandelar har omräknats tilldirekta ägarandelar.Källor: Årsredovisningar <strong>för</strong> Forsmarks Kraftgrupp, OKG och Ringhals.Elbörsen Nord PoolEl (råkraft) handlas på den nordiska elbörsen, Nord Pool, som samägs av denordiska systemoperatörerna. 22 På Nord Pool styrs elpriset av utbud ochefterfrågan varje timme under dygnet, och aktörerna inkommer dagligenmed köp- och säljbud <strong>för</strong> det kommande dygnets timmar. På elbörsen skerhandel med el på en fysisk (elspot) och en finansiell marknad. På den finansiellamarknaden kan aktörerna säkra elpriset mot <strong>för</strong>ändringar i elspotpriset<strong>för</strong> en tidsperiod på upp till fem år.Nord Pools spotmarknad baseras på s.k. marginalkostnadsprissättning23. Pådenna marknad bestäms elpriset timme <strong>för</strong> timme genom att respektive22Nord Pool ASA (finansiell handel och clearingverksamhet) ägs av de norska och svenskastamnätsoperatörerna, Statnett SF och Affärsverket svenska kraftnät. Nord Pool Spot AS(fysisk handel) ägs av Nord Pool ASA, Statnett, Svenska Kraftnät, Fingrid Oyj och Energinet.dk(20 procent vardera).23Den ”marginalkostnad” som elproducenterna bjuder in utgörs av rörlig produktionskostnad,normalt med visst påslag <strong>för</strong> täckning av fasta kostnader/vinst. Värmekraftanläggningar harnormalt en väldefinierad rörlig produktionskostnad. Vattenkraftens marginalkostnad baseras istället på ett beräknat alternativvärde, det s.k. vattenvärdet, som motsvaras av alternativkost-<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 137


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> energimarknadernamarknadsaktör i ett auktions<strong>för</strong>farande lämnar köp- eller säljbud. Spotprisetbestäms utifrån budet <strong>för</strong> den marginella produktionsenhet sombehövs <strong>för</strong> att efterfrågan precis ska kunna mötas, s.k. marknadsklarerandepris. Alla elproducenter (säljare) som bjudit in sin produktion till en kostnadsom är mindre än detta pris får ett pris motsvarande det marginellabudet. Samtliga elproducenter får samma pris oavsett bud. Detta med<strong>för</strong> attall tillgänglig elproduktion konkurrerar på samma villkor och värderas lika,oavsett produktionsteknik. Elproduktionen körs i kostnadsordning, frånden produktionsenhet som har lägst marginalkostnad i stigande ordningupp till den produktionsenhet som behövs <strong>för</strong> att möta efterfrågan vid varjegivet tillfälle.Över<strong>för</strong>ingssystemet <strong>för</strong> el och dess begränsningarFör att handeln mellan de nordiska länderna ska fungera väl krävs att över<strong>för</strong>ingskapaciteteninom och mellan länderna är tillräcklig. Behovet av attöver<strong>för</strong>a el påverkas främst av variationer i tillgången till vattenkraft samtsäsongsmässiga variationer i <strong>för</strong>brukningen. Under senare år har flödena iökande grad kommit att styras av prisskillnader främst mellan vattenkraftdomineradeoch termiskt dominerade områden.Över<strong>för</strong>ingsbegränsningar, flaskhalsar, uppkommer när kapaciteten interäcker till <strong>för</strong> den önskade handeln. Olika metoder används <strong>för</strong> att hanteradessa flaskhalsar. Flaskhalsar som kan <strong>för</strong>utses i planeringsfasen (dagen<strong>för</strong>e driftstimmen) hanteras genom marknadsdelning 24 . Vid dessa tillfällendelas marknaden in i prisområden och prisskillnader uppstår mellan områdena.Vilka prisskillnader som uppkommer och hur marknaden delas berorpå var flaskhalsarna finns. 25 Om flaskhalsar uppstår under driftfasen hanterasdessa genom mothandel 26 .naden av att använda vattenmagasinen i dag i stället <strong>för</strong> att vänta med att producera elen vidett senare tillfälle.24Marknadsdelningen hanteras via Nord Pool Spot. <strong>Sverige</strong>, Finland, Jylland/Fyn och Själlandutgör egna anmälningsområden. Norge är, bl.a. beroende på vattentillgång, normalt uppdelat itvå men ibland flera separata områden. I oktober 2005 etablerades KONTEK, som utgörs avVattenfalls stamnätsområde i norra Tyskland.25När Nord Pools systempris beräknas tas inte hänsyn till nätets över<strong>för</strong>ingskapacitet. Omingen kapacitetsbrist finns blir priset detsamma i hela området. Vid kapacitetsbrist delasmarknaden upp i två eller flera prisområden, med ett högre pris i underskotts ‐ och ett lägre i138 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> energimarknadernaEtt tredje sätt att hantera flaskhalsar är genom begränsningar av import ellerexport. Detta görs redan i planeringsfasen. För att hålla <strong>Sverige</strong> som ett prisområdemed bibehållen balans i nätet, begränsar Svenska Kraftnät regelbundetexporten söderut till Danmark och Tyskland <strong>för</strong> att undvika överbelastningav nätet. Det kan exempelvis ske under våtår då stora mängdervattenkraft transporteras genom <strong>Sverige</strong> från Norge och norra <strong>Sverige</strong> <strong>för</strong>export söderut. Exportbegränsningen bidrar i dessa fall normalt till höjdapriser i Danmark. Svenska Kraftnäts exportbegränsningar har kritiserats avbl.a. danska marknadsaktörer eftersom de anser att begränsningar in<strong>för</strong>tsinte bara av balansskäl utan <strong>för</strong> att hålla nere priserna i <strong>Sverige</strong> på bekostnadav högre priser i Danmark. De danska aktörerna har i anmälningar tillEuropeiska kommissionen ifrågasatt om alla Svenska Kraftnäts exportbegränsningarstår i överensstämmelse med EU-<strong>för</strong>dragets <strong>konkurrens</strong>regleroch reglerna om varors fria rörelse. Kommissionen utreder <strong>för</strong> närvarandedessa anklagelser. Exportbegränsningar görs från och till av samtligasystemoperatörer. Men bl.a. eftersom att <strong>Sverige</strong> har stor produktionskapaciteti norra <strong>Sverige</strong> men högst <strong>för</strong>brukning i söder samt är transitland mitt iNorden sker det dock relativt ofta att Svenska Kraftnät behöver användadetta verktyg <strong>för</strong> att hålla ihop <strong>Sverige</strong> som ett prisområde.På vilket sätt flaskhalsproblem bäst hanteras har analyserats i ett stort antalutredningar, såväl i <strong>Sverige</strong> som inom de nordiska systemoperatörernassamarbetsorganisation Nordel, utan att en nordisk samsyn har kunnat nås.En skiljelinje har tidigare kunnat urskiljas vad gäller officiell nationell hållningmellan <strong>Sverige</strong> och Finland som <strong>för</strong>espråkat motköp och stora elspotområden(anmälningsområden), respektive Danmark och Norge som velatdela in marknaden i fler områden utifrån de fysiska nätbegränsningarna.Vid ett möte med Nordiska Ministerrådet i september 2008 beslutadesdock att Norden skulle delas in i fler anmälningsområden. Svenska Kraftnäthar fått i uppdrag att efter samråd med Energimarknadsinspektionen,Nord Pool Spot och Konkurrensverket inleda processen med att indela<strong>Sverige</strong> i ytterligare områden. Den nya ordningen ska genom<strong>för</strong>as så fortsom det bedöms möjligt med hänsyn till att nödvändiga <strong>för</strong>ändringar i ITöverskottsområden.På lång sikt skapar detta signaler att <strong>för</strong>lägga produktion till underskottsområdenoch <strong>för</strong>brukning till överskottsområden.26Mothandel innebär att den systemansvarige vid kapacitetsbrist inom eller mellannätområden köper uppreglering av produktion i underskottsområdet eller nedreglering iöverskottsområdet. Behovet av motköp ger en signal om var nätet behöver <strong>för</strong>stärkas.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 139


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> energimarknadernasystem hinner genom<strong>för</strong>as och den finansiella marknadens behov av fram<strong>för</strong>hållning.Motståndet till fler svenska anmälningsområden är fortfarandestarkt inom stora delar av den svenska elbranschen, bl.a. inom branschorganisationernaSvensk Energi och Oberoende elhandlare, som menar attdet riskerar att med<strong>för</strong>a högre elpriser i främst södra <strong>Sverige</strong>, <strong>för</strong>sämra <strong>konkurrens</strong>situationenoch fram<strong>för</strong> allt gynna integrerade <strong>för</strong>etag med såvälelhandel som egen produktion i flera anmälningsområden gentemot oberoendeelhandlare utan egen produktion.En marknads funktion är att hantera en underliggande resursknapphet ochgenom prisbildningen på en fri och väl fungerande marknad ges korrektaknapphetssignaler. Med nuvarande flaskhalshantering i <strong>Sverige</strong> (export-/importrestriktioner kombinerat med mothandel internt i <strong>Sverige</strong>) ger prisbildningenpå råkraftsmarknaden inte korrekta signaler om den underligganderesursknappheten, dvs. om tillgången till el i olika delar av <strong>Sverige</strong>,till marknadens aktörer. Det är detta problem som in<strong>för</strong>andet av ytterligareanmälningsområden i <strong>Sverige</strong> syftar till att lösa. För att elmarknaden skafungera effektivt är det samtidigt av vikt att aktörerna kan reagera på designaler om knapphet som ges i systemet. Det betyder att nya ledningar skakunna byggas där strukturella flaskhalsar finns, men även att ny elproduktionkan byggas i områden med produktionsunderskott och att t.ex. elintensiva<strong>för</strong>etag kan och bör lokalisera sig i områden med hög produktionskapacitet.Ur effekt- och energisynpunkt är det också önskvärt att prissignalernastimulerar samtliga elanvändare till en ökad efterfrågeflexibilitet,dvs. att <strong>för</strong>brukningen anpassas till rådande knapphetssituation.Även om det finns ett stort antal samhällsekonomiska överväganden sommåste göras kring hur och var ledningar och elproduktion kan <strong>för</strong>läggas, ärdet av väsentlig betydelse <strong>för</strong> marknadsfunktionen att nämnda <strong>för</strong>hållandenbeaktas, att prioriteten i <strong>för</strong>hållande till andra samhällsmål övervägssamt att onödiga hinder <strong>för</strong> byggandet av energianläggningar undanröjs.Det är bl.a. mot denna bakgrund som Konkurrensverket <strong>för</strong>eslår <strong>för</strong>enkladetillståndsprocesser, borttagna restriktioner och andra åtgärder <strong>för</strong> att underlättainvesteringar i energianläggningar (se <strong>för</strong>slag 2.12 i <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong><strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>för</strong>slag).Med fler anmälningsområden i <strong>Sverige</strong> kommer det från tid till annan attvara olika priser i dessa områden. För marknadsaktörer som tillämpar olikaformer av fastprisavtal och verkar inom de olika möjliga prisområdena ärdet av stor vikt att det finns en <strong>konkurrens</strong>utsatt och likvid marknad <strong>för</strong>140 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> energimarknadernafinansiella instrument som gör det möjligt <strong>för</strong> dem att prissäkra sina köpmot <strong>för</strong>ändringar i pris såväl som mot områdesprisskillnader.På den nordiska elmarknaden sker all tilldelning av handelskapacitet samtidigtsom priserna bestäms på Nord Pool Spot (implicit auktion) 27 . Återståendekapacitet kan användas <strong>för</strong> handel via Elbas 28 eller på reglerkraftsmarknaden.Under 2008 utgjorde <strong>Sverige</strong> en egen marknad under endast0,1 procent av tiden (9 timmar). Oftast är <strong>Sverige</strong> en del av ett större områdemed samma pris, men detta område utgörs inte alltid av hela Norden.Under åren 2001 till 2007 har Norden haft ett gemensamt pris mellan 25 och50 procent av tiden. Under 2008 var denna andel endast drygt 9 procent. Attandelarna <strong>för</strong>ändras från år till år beror bl.a. på nederbördsvariationer, dvs.om det är s.k. våtår eller torrår, vilket påverkar transportflödena. Den lågaandelen <strong>för</strong> 2008 påverkades av stora problem med driften vid de svenskakärnkraftverken samt brott på kabel<strong>för</strong>bindelserna under Oslofjorden vilketpåverkade möjligheterna att över<strong>för</strong>a el mellan Norge och <strong>Sverige</strong>. De femprioriterade över<strong>för</strong>ings<strong>för</strong>bindelser 29 som de nordiska systemoperatörernainom Nordel enats om att bygga kommer att bidra till en mer integreradnordisk marknad. Färdigställandet av dessa har dock <strong>för</strong>senats, bl.a. tillföljd av utdragna besluts-, planerings- och tillståndsprocesser. Samtliga<strong>för</strong>bindelser beräknas vara på plats tidigast 2014. Nordel har beräknat attefter genom<strong>för</strong>da investeringar kan ett gemensamt nordiskt pris uppnåsunder 75 procent av tiden.Behov av investeringar i ny elproduktionMöjligheter till investeringar i elproduktion är en central <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong>en väl fungerande elmarknad. Såväl inom <strong>Sverige</strong> som inom övrigaNorden/EU finns ett stort behov av ny- och ersättningsinvesteringar ielproduktion under kommande år. De främsta skälen till detta är att detgjorts mycket begränsade investeringar sedan marknaden omreglerades,27Till skillnad från explicit auktion då köp av över<strong>för</strong>ingskapacitet sker i separat auktion innanelpriserna på spotmarknaden fastställs. Denna metod används vid handeln på över<strong>för</strong>ings<strong>för</strong>bindelsermed områden utan<strong>för</strong> Nord Pool‐området, främst Tyskland, Polen och Estland.28Elbas är en kortidsmarknad där börsens aktörer kan hantera sin balans fram till timmen <strong>för</strong>edrifttimmen.29Fenno‐Skan 2 mellan <strong>Sverige</strong>‐Finland, Nea‐Järpströmmen mellan Norge‐<strong>Sverige</strong>, <strong>för</strong>stärkningav snitt 4 i <strong>Sverige</strong> (Sydlänken), dvs. <strong>för</strong>bindelserna till sydligaste delarna av <strong>Sverige</strong>,Skagerack IV mellan Norge‐Danmark (Jylland) och <strong>för</strong>bindelsen över Stora Bält.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 141


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> energimarknadernasamtidigt som konsumtionen ökat. Det finns även ett stort antal ålderstignaproduktionsanläggningar som successivt behöver ersättas. Eftersom koncentrationenredan är hög på råkraftsmarknaden är det av särskild vikt attäven nya aktörer ges så goda <strong>för</strong>utsättningar som möjligt att komma in påmarknaden <strong>för</strong> att öka <strong>konkurrens</strong>en. Investeringar i nya produktionsanläggningarskulle även verka återhållande på priserna. Konkurrensverketanser att de restriktioner som <strong>för</strong> närvarande finns <strong>för</strong> nya investeringar ielproduktion väsentligt måste begränsas.<strong>Åtgärder</strong> och initiativ <strong>för</strong> att skapa drivkrafter och undanröja hinder <strong>för</strong>investeringar i elproduktion är där<strong>för</strong> väsentliga <strong>för</strong> elmarknadens utvecklingoch dess möjligheter att i framtiden möta samhällets krav. För att fåbefintliga och potentiella marknadsaktörer att investera i ny produktionskapacitetkrävs stabilitet och långsiktighet i de energi- och miljöpolitiskastyrmedlen, exempelvis elcertifikatsystemet, skatter och EU:s utsläppshandelssystem.Förtroendet <strong>för</strong> marknadens funktion, hur effektivt denregleras samt marknadens likviditet och transparens är särskilt viktigt <strong>för</strong>nytillträdande <strong>för</strong>etag. En <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> att investeringar ska bli genom<strong>för</strong>dainom rimlig tid är att tillståndsprocesser, miljöprövningar, överklagandeprocesseretc. effektiviseras.Flera av elmarknadens speciella särdrag <strong>–</strong> bl.a. att både utbud och efterfrågakan variera mycket från år till år, att el inte kan lagras samtidigt som systemetkräver ständig fysisk balans samt att det finns stora skillnader i produktionskostnadermellan olika kraftslag <strong>–</strong> leder till ett volatilt marknadspris.Detta utgör ett riskmoment som en investerare har att kalkylera med.Det finns ett starkt samband mellan avkastning och risk. En ökad risk höjeravkastningskraven och verkar hämmande på investeringarna. Därmed finnsdet en direkt koppling mellan politiska beslut som påverkar reglerings- ellerpolicyrisker och de avkastningskrav som investerare kommer att ställa <strong>för</strong>att genom<strong>för</strong>a investeringar i elproduktionsanläggningar.Möjligheter till investeringar i ny produktionskapacitet är en grundläggande<strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> en långsiktig jämvikt mellan utbud och efterfrågan ochdärmed <strong>för</strong> den framtida prisbildningen. Möjligheter till inträde från nyaaktörer är vidare viktigt <strong>för</strong> att kunna främja en fungerande <strong>konkurrens</strong>marknad.Incitamenten <strong>för</strong> att göra investeringar kan skilja sig mellan olika aktörer.Finns det stora ekonomiska vinster på en marknad så ligger det naturligen i142 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> energimarknadernabefintliga <strong>för</strong>etags intresse att bevara dessa vinster. En stor investering kansätta press på marknadspriset på el. En etablerad aktör måste där<strong>för</strong> beaktaatt en eventuell prissänkning får effekter på intäkterna på <strong>för</strong>etagets samladeproduktion. Om en investering i stället görs av ett industri<strong>för</strong>etag, meden stor el<strong>för</strong>brukning, blir incitamentet det omvända. En betydande investeringsom pressar priset får genomslag på kostnaden <strong>för</strong> industrins hela<strong>för</strong>brukning. De <strong>för</strong>etag som har de starkaste incitamenten att investera i nyproduktionskapacitet har därmed inte samma <strong>för</strong>utsättningar som de etableradeelproducenterna.ElnätsmonopoletElnätet består av de lokala och regionala elnäten och högspänningsnätet(stamnätet). Stamnätet <strong>för</strong>valtas och drivs av Svenska Kraftnät. Regionnätenägs av de tre stora energikoncernerna Vattenfall, E.ON och Fortum. Lokalnätenägs av nämnda energikoncerner och övriga, huvudsakligen kommunaltägda, nät<strong>för</strong>etag. I <strong>Sverige</strong> finns sammantaget ca 170 nät<strong>för</strong>etag.Det centrala regelverket <strong>för</strong> elmarknaden är ellagen (1997:857). Lagen kräveratt nätverksamhet ska drivas juridiskt åtskild från produktion och <strong>för</strong>säljningav el. Det finns dock inget hinder mot att de olika verksamheternahar samma ägare och bedrivs inom samma koncern. Det finns däremot ettkrav på viss funktionell uppdelning <strong>för</strong> nät<strong>för</strong>etag med över 100 000 nätkunder.30 Konkurrensverket anser att kraven på åtskillnad mellan nätverksamhetoch <strong>konkurrens</strong>utsatt verksamhet bör skärpas inom energisektorn(se <strong>för</strong>slag 2.11 i <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>för</strong>slag).Energimarknadsinspektionen, EI, är sektoransvarig tillsynsmyndighet meduppgift att följa bl.a. el-, naturgas- och fjärrvärmemarknadernas utvecklingoch härtill hörande <strong>konkurrens</strong>- och konsumentfrågor. EI ska därutöver isin roll som nätmyndighet se till att nätverksamheten bedrivs effektivt, attnättarifferna är skäliga och att nät<strong>för</strong>etagen vid över<strong>för</strong>ing av el och naturgastillämpar villkor som främjar <strong>konkurrens</strong>en inom handeln.EU:s elmarknadsdirektiv31kräver <strong>för</strong>handsreglering (ex ante), dvs. att nättariffereller metoderna <strong>för</strong> att fastställa tarifferna prövas innan de börjartillämpas. I propositionen Förhandsprövning av nättariffer (prop. 2008/09:141)30Ett motsvarande regelverk finns <strong>för</strong> naturgas.31Europaparlamentet och rådets direktiv 2003/54/EG om gemensamma regler <strong>för</strong> den inremarknaden <strong>för</strong> el och om upphörande av 96/92/EG.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 143


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> energimarknaderna<strong>för</strong>eslås ny lagstiftning med <strong>för</strong>handsreglering av nättarifferna. EI ska i<strong>för</strong>väg bestämma vilka intäkter eller metoderna <strong>för</strong> att beräkna vilka intäktervarje nät<strong>för</strong>etag får ta ut under en fyraårsperiod. Intäkterna ska täckaskäliga kostnader samt ge en rimlig avkastning på satsat kapital. Förhandsregleringenkommer att innebära en ökad <strong>för</strong>utsägbarhet <strong>för</strong> nät<strong>för</strong>etagenjäm<strong>för</strong>t med nuvarande efterhandsreglering. Nuvarande problem medlånga och svåra rättsprocesser lär dock kvarstå med den nya regleringen,eftersom samma faktorer och beräkningsgrunder kommer att behöva fastställas.I den nya regleringen ska verkliga uppgifter <strong>för</strong> nätets anskaffningsvärdenoch rörelsekostnader användas i stället <strong>för</strong> standardiserade värden.Detta torde underlätta EI:s tillsynsarbete.Ett tredje inre marknadspaket <strong>för</strong> el och naturgasI september 2007 lade Europeiska kommissionen fram ett paket med <strong>för</strong>slagpå reviderade el- och naturgasmarknadsdirektiv och <strong>för</strong>ordningar som <strong>för</strong>närvarande <strong>för</strong>handlas med parlamentet. Huvud<strong>för</strong>slagen i paketet inbegriperatt ytterligare skilja på transmissionsverksamhet (stamnät <strong>för</strong> el ochnaturgas) och <strong>konkurrens</strong>utsatt verksamhet, att bredda och <strong>för</strong>stärka dennationella tillsynsmyndighetens uppgifter och befogenheter, samt att utökadet europeiska samarbetet mellan såväl tillsynsmyndigheter som mellansystemansvariga.För att säkerställa väl fungerande el- och naturgasmarknader är det väsentligtatt nätägare upplåter nätet till alla aktörer på ett icke-diskriminerandesätt. Nuvarande krav på funktionell respektive legal åtskillnad anses inte itillräcklig utsträckning garantera icke-diskriminerande tillträde till transmissionsnäten.Kommissionen <strong>för</strong>espråkar där<strong>för</strong> i <strong>för</strong>sta hand att åtskillnadskravetskärps så att ägandet av stamnäten skiljs från ägandet av <strong>konkurrens</strong>utsattel- och naturgasverksamhet, s.k. ägarmässig åtskillnad.Konkurrensverket delar kommissionens syn på behovet av ägarmässigåtskillnad inom energisektorn. Det är också viktigt att de slutliga kraven pååtskillnad inte utformas så att de på något sätt <strong>för</strong>hindrar en lösning medett regionalt systemansvar. Konkurrensverket vill även peka på behovet avregionalt samarbete mellan nationella tillsynsmyndigheter.Elhandel och kundrörlighetUnder 2008 uppgick antalet elhandels<strong>för</strong>etag som säljer el till slutkunder i<strong>Sverige</strong> till knappt 130. Ett 80-tal av dessa är verksamma i hela landet men144 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> energimarknadernadet är endast ett tjugotal som mer aktivt marknads<strong>för</strong> sig i hela landet. Detre största elhandels<strong>för</strong>etagens marknadsandelar uppgår tillsammans tilldrygt 40 procent av marknaden. Om man räknar in intressebolag (delägande,partnerskap, etc.) blir denna andel över 65 procent.En fungerande elmarknad kräver aktiva kunder som gör medvetna valmellan marknadens aktörer. I början av <strong>2009</strong> hade närmare 65 procent avelkunderna bytt elleverantör eller tecknat nytt avtal med sin befintligaelhandlare. Kunder med hög <strong>för</strong>brukning (<strong>för</strong>etag, villaägare) har hittillsvarit betydligt mer aktiva. Uppskattningsvis ca 80 procent av <strong>för</strong>säljningsvolymentill slutkunder sker enligt avtal där konsumenterna gjort aktivaval. I genomsnitt byter ca 30 000 elkunder leverantör varje månad. Bytesfrekvensenligger i <strong>Sverige</strong> på mellan 5-10 procent per år, vilket är en relativthög nivå vid en internationell jäm<strong>för</strong>else.Slutkundsmarknaderna i de nordiska länderna är ännu nationella. Det ärdär<strong>för</strong> betydelsefullt att harmonisera regelverk <strong>för</strong> leverantörsbyten,balansreglering, mätning m.m. <strong>för</strong> att få till stånd en gemensam nordiskslutkundsmarknad. Möjligheter <strong>för</strong> konsumenterna att köpa el av valfrielhandlare i Norden skulle öka <strong>konkurrens</strong>en på slutkundsmarknaden.Konkurrensverket stöder de nordiska regleringsmyndigheternas harmoniseringsarbete<strong>för</strong> att skapa en gemensam nordisk slutkundsmarknad.Prisutveckling, skatter m.m. på elDet totala priset <strong>för</strong> el har ökat efter regelreformeringen. Endast en del avhushållskunderna (lägenhets- och villakunder) totala pris <strong>för</strong> el är dockmöjlig att påverka genom aktiva val av elhandels<strong>för</strong>etag respektive avtalsform.Den <strong>konkurrens</strong>utsatta elen, svarar med de priser som gällt under2008, <strong>för</strong> drygt 40 procent av det totala priset <strong>för</strong> el. Härav har elcertifikatprisetutgjort drygt 3 procent och i priset ligger även kostnader som är hän<strong>för</strong>ligatill utsläppshandelssystemet, i storleksordningen 10 procent. Dettotala priset som konsumenterna betalar utgörs därutöver av nätavgifter(15-25 procent) samt elskatt och moms (ca 40 procent).Prisökningen <strong>för</strong> hushållskunder under den senaste tioårsperioden <strong>för</strong>klaras,<strong>för</strong>utom av det underliggande börsprisets utveckling (se nedan), tillstor del av ökade elskatter. Skatteeffekten <strong>för</strong>stärks av att moms tas ut påelskatten. Elskatten höjdes från 9,0 till 9,7 öre/kWh när elmarknadenöppnades <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong> 1996 och har därefter höjts successivt. Från den1 januari <strong>2009</strong> uppgår elskatten <strong>för</strong> flertalet svenska hushållskunder till<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 145


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> energimarknaderna28,2 öre/kWh (18,6 öre/kWh i vissa glesbygdskommuner). Sammantagethar elskatten exklusive moms därmed stigit med 213 procent. Ett annat skältill höjda elpriser <strong>för</strong> elkunderna är att det i maj 2003 in<strong>för</strong>des ett systembaserat på handel med elcertifikat. Producenter av el från <strong>för</strong>nybaraenergikällor stöds genom att tilldelas certifikat samtidigt som användarnaav el måste köpa en viss andel certifikat i <strong>för</strong>hållande till mängden inköptel. Systemet avser att skapa incitament till investeringar i elproduktion med<strong>för</strong>nybara energikällor och kompensera producenten <strong>för</strong> att kostnaden <strong>för</strong>sådan elproduktion är högre än <strong>för</strong> annan elproduktion.Elpriserna till såväl hushåll som industrikunder, exklusive nätavgifter ochskatter, styrs i allt väsentligt av börspriserna på Nord Pool. Avtal med rörligtpris (t.ex. månadsmedelpriser) bygger på priserna på den fysiska spotmarknaden,medan fastpris- och långa industriavtal normalt prissätts ochprissäkras mot forwardpriserna på Nord Pools terminsmarknad. Prisutvecklingenpå Nord Pool, systempris (månadsmedel) under perioden1996 t.o.m. februari <strong>2009</strong> och forwardpris (<strong>2009</strong>-02-27) <strong>för</strong> mars <strong>2009</strong>-2014,redovisas i figur 5.11.Figur 5.11 Elpriser på Nord Pool. Systempris 1996 - <strong>2009</strong> och forwardpris<strong>2009</strong> - 2014, kr/MWh700600500kr/MWh400300200100Källa: Nord Pool01996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014Systempris ForwardprisBörspriset har varierat mellan olika år, men sammantaget har prisnivånstigit sedan 1996. Detta har flera orsaker. Elprisets nivå och utvecklingpåverkas i grunden främst av <strong>för</strong>hållandet mellan produktionskapacitet146 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> energimarknaderna(utbud) och el<strong>för</strong>brukningen (efterfrågan). Sedan 1996 har skillnadenmellan produktionskapacitet och el<strong>för</strong>brukning successivt minskat vilketdrivit priserna uppåt. Om utbudet i stället ökas genom att ny produktiontill<strong>för</strong>s marknaden eller om efterfrågan på el kan minskas genom besparingaroch effektiviseringar skulle elpriset pressas nedåt. I ett kort ochmedellångt perspektiv varierar priserna på elbörsen utifrån flera andrautbuds- och efterfrågepåverkande faktorer. Stor betydelse <strong>för</strong> den kortsiktigautvecklingen av elpriset har fram<strong>för</strong> allt faktiska men även <strong>för</strong>väntadehydrologiska <strong>för</strong>hållanden. Priset påverkas därutöver bl.a. av priset påutsläppsrätter, bränslepriser och produktionsskatter.Handeln med utsläppsrätter leder till ökade produktionskostnader <strong>för</strong> produktionbaserad på fossila bränslen. Elpriset påverkas indirekt av priset påutsläppsrätter eftersom fossilbaserad kraftproduktion under stora delar avåret är prissättande på Nord Pool. Priset på utsläppsrätter påverkas bl.a. avutbudet av utsläppsrätter totalt inom EU och av efterfrågan i form av <strong>för</strong>delningenmellan länder och anläggningar. Även bränslepriserna påverkarpriset på utsläppsrätterna. En ökning av kolpriset, relativt priset på olja ochgas, leder normalt till ett lägre pris på utsläppsrätter om det finns en möjlighet<strong>för</strong> kraftproducenterna att skifta mellan olika bränslen i anläggningarna.Följaktligen går priset på utsläppsrätter upp när priset på olja och gasökar relativt kolpriset. Från slutet av 2008 har den ekonomiska tillbakagångenoch en därmed minskad efterfrågan på el i kombination med främstkraftigt sänkta olje- och kolpriser med<strong>för</strong>t kraftigt sänkta elpriser på NordPool.Trenden med långsiktigt stigande elpriser kan till viss del bero på ett ökathandelsutbyte och en successivt större integration mellan de nordiska ochde nordeuropeiska marknaderna, främst den tyska, som ofta, men intealltid, har en högre prisnivå. Denna effekt är dock långt ifrån entydig.Damsgaard 32 argumenterar <strong>för</strong> att en ökad marknadsintegration och ökadöver<strong>för</strong>ingskapacitet tvärtom kan leda till sänkta priser både i Norden ochpå kontinenten, bl.a. som en följd av ett effektivare utnyttjande av det samladeenergisystemet <strong>–</strong> det vattendominerade nordiska och det termiskasystemet i norra Europa. En utjämning av priserna i Norden och övrigaEuropa kommer dock att ske, främst som ett resultat av att kostnaderna<strong>för</strong> att bygga ny produktion på längre sikt utjämnas.32Damsgaard, N, Mer över<strong>för</strong>ingskapacitet <strong>–</strong> ger det högre elpriser? Ekonomisk debatt nr 2 2007.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 147


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> energimarknaderna5.3.2 Andra energimarknaderFjärrvärmemarknadenFjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen <strong>för</strong> flerbostadshus i234 av landets 290 kommuner. Fjärrvärmemarknaden motsvarar ca 47 TWhårligen. Av denna mängd används ca 60 procent <strong>för</strong> uppvärmning av bostäder,30 procent <strong>för</strong> uppvärmning av servicesektorns lokaler och 10 procent<strong>för</strong> värmebehov inom industrin.När elmarknaden liberaliserades 1996 slopades den tidigare gällande kommunalasjälvkostnadsprincipen <strong>för</strong> fjärrvärme. Prissättningen på fjärrvärmeblev därmed fri. Det kommunala ägandet har därefter minskat. Numerastår kommunala fjärrvärme<strong>för</strong>etag <strong>för</strong> ca 60 procent av mängden distribueradfjärrvärme i landet.Fjärrvärme är, åtminstone i distributionsledet, ett naturligt monopol. Detfinns således bara ett fjärrvärme<strong>för</strong>etag som distribuerar hetvatten inomrespektive lokalt ledningsnät. Till skillnad från el- och gasmarknadernafinns inte något legalt krav på uppdelning mellan produktion och distributionpå fjärrvärmemarknaden. Fjärrvärme<strong>för</strong>etagen behöver inte anslutakunder som vill få tillgång till distributionsnätet. Det finns heller inga kravpå att låta andra hetvattenproducenter (t.ex. <strong>för</strong>etag med spillvärme) anslutasig till nätet och sälja denna energi till fjärrvärme<strong>för</strong>etaget eller direkttill kunder i nätet. Däremot är fjärrvärme<strong>för</strong>etagen skyldiga att <strong>för</strong>handlaom tillträde till distributionsnätet med en tredje part som vill sälja värme tilleller via fjärrvärme<strong>för</strong>etaget i fråga. Det beräknas att ca 5 TWh energi per årgår till spillo genom att andra <strong>för</strong>etag inte får tillgång till distributionsnätet.Konkurrensverket argumenterar i samband med lämnade <strong>för</strong>slag inomfjärrvärmeområdet <strong>för</strong> behovet av prisreglering, en starkare åtskillnadmellan distribution och produktion samt ökade möjligheter till tredjepartstillträde(se <strong>för</strong>slag 2.6 i <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>för</strong>slag).Konkurrensverket driver <strong>för</strong> tillfället två <strong>konkurrens</strong>lagsärenden om fjärrvärme.Till verket har inkommit klagomål om oskälig prissättning på fjärrvärmei Uppsala och Stockholm. Utredningarna pågår och Konkurrensverkethar inte tagit beslut i något av ärendena.148 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> energimarknadernaNaturgasmarknadenNaturgasmarknaden inom EU har regelreformerats på motsvarande sättsom elmarknaden. Handeln med gas har utsatts <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>. Nätverksamhetendrivs som elnäten i form av legala transmissions- och distributionsmonopol.Konkurrensutsättningen har skett gradvis, och från och medden 1 juli 2007 är samtliga naturgasanvändare berättigade att välja naturgasleverantör.Totalt finns det ca 55 000 naturgasanvändare i <strong>Sverige</strong>, varavca 2 600 är <strong>för</strong>etagskunder.EU-ländernas samlade energibehov tillgodoses till omkring 25 procent avnaturgas, medan naturgas svarar <strong>för</strong> endast ca 2 procent av den totala energianvändningeni <strong>Sverige</strong>. I de områden som nås av naturgasnätet utgördock naturgas ca 20 procent av den totala energianvändningen. Naturgasanvänds främst i industriella processer och i fjärr- och kraftvärmeverk,med ungefär 40 procent av den svenska <strong>för</strong>brukningen vardera. Resterande20 procent används främst av hushåll (uppvärmning) och som fordonsbränsle.Den svenska naturgasanvändningen <strong>för</strong>väntas öka under de närmasteåren med ett minskat kapacitetsutrymme i naturgasnätet som följd.All naturgas i <strong>Sverige</strong> kommer <strong>för</strong> närvarande från Danmark via en gasledningöver Öresund. Ytterligare till<strong>för</strong>selledningar till <strong>Sverige</strong> diskuterasdock. En avser en anslutning av det svenska naturgasnätet till det norskagenom Skanled-projektet, som binder samman de norska naturgasfältenmed Osloområdet och vidare till <strong>Sverige</strong> samt Danmark. Ett annat infrastrukturprojektär Nordstream där Gazprom tillsammans med E.ON ochBASF planerar dra en naturgasledning i Östersjön från Ryssland till Tyskland.En sammankoppling mellan Nordstream och det svenska nätet ärmöjlig, men några konkreta planer <strong>för</strong> det har inte presenterats.Naturgasmarknaden har hög koncentration i såväl grossist- som detaljistledoch inget nytillträde har under senare år skett i dessa led på naturgasmarknadeni <strong>Sverige</strong>. Det finns fortsatt endast två, jämnstora, <strong>för</strong>etag verksammasom naturgasgrossister i <strong>Sverige</strong>; Dong Energy (tidigare Nova Supply) ochE.ON Gas <strong>Sverige</strong>. Även på detaljistmarknaden är koncentrationen relativthög; de tre största detaljist<strong>för</strong>etagen <strong>–</strong> E.ON Gas (53 procent), Dong (21) ochGöteborgs Energi (14), har ca 90 procent av marknaden.En utveckling av naturgasmarknaden med fler till<strong>för</strong>selledningar skullekunna bidra till ett större antal aktörer och en <strong>för</strong>bättrad <strong>konkurrens</strong>situationpå naturgasmarknaden. Regering och riksdag är eniga om behovet av<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 149


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> energimarknadernaen utbyggnad av <strong>för</strong>nybar energi, däribland biogas. Utvecklingen inombiogasområdet är stark och naturgasnätet kan användas <strong>för</strong> att även transporteradenna gas. I alliansens energiprogram från februari <strong>2009</strong> framhållsatt investeringar i naturgasnätet kan understödja introduktionen av biogas.Konkurrensverket delar denna bedömning. (Se även <strong>för</strong>slag 2.9 i <strong>Åtgärder</strong><strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>för</strong>slag.)DrivmedelsmarknadenDen sammanlagda bensin- och dieselanvändningen i <strong>Sverige</strong> uppgick 2007till ca 9,9 miljoner kubikmeter. Försäljningen av bensin har minskat undersenare år, medan diesel<strong>för</strong>säljningen har ökat. Dessa <strong>för</strong>ändrade konsumtionsmönsterär en följd av en allt högre andel dieseldrivna fordon i nybils<strong>för</strong>säljningen.Försäljningen av etanol ökade under 2007 med drygt 200procent till 63 000 kubikmeter. Från senare delen av 2008 och under <strong>2009</strong>har etanol<strong>för</strong>säljningen minskat, främst som en följd av ökad <strong>konkurrens</strong>från sjunkande bensinpriser.ConocoPhillips sålde under 2008 JET till Statoil. Affären omfattade 163automatstationer i <strong>Sverige</strong> samt ytterligare 111 automatstationer i Danmarkoch Norge. JET är som, framgår i figur 5.12 främst en betydande aktör påbensinmarknaden, var<strong>för</strong> <strong>för</strong>värvet i <strong>för</strong>sta hand påverkar <strong>konkurrens</strong>situationenpå bensinmarknaden. Förvärvet av JET har stärkt StatoilHydrosställning på bensinmarknaden. JET har profilerat sig som ett lågprisbolaginriktat på renodlad pris<strong>konkurrens</strong> med snabbt växande marknadsandelarsom följd. JET deltog inte i den samverkan kring priser och rabatter somledde till att fem bensinbolag (Statoil, OKQ8, Shell, Preem och Hydro) fälldesi såväl Stockholms Tingsrätt 2003 som i Marknadsdomstolen 2005.150 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> energimarknadernaFigur 5.12 Marknadsandelar på drivmedelsmarknaden 2007Källa: Svenska Petroleum Institutet, Oljeåret 2007<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 151


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> järnvägsområdet5.4 JärnvägsområdetMarknaden <strong>för</strong> järnvägstrafik brukar normalt delas in i två olika marknader.Marknaden <strong>för</strong> godstrafik och marknaden <strong>för</strong> persontrafik. Från ett<strong>konkurrens</strong>perspektiv skiljer sig de båda marknaderna åt genom att godstrafikmarknadenöppnades <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong> redan 1996, medan persontrafikmarknadenendast delvis är <strong>konkurrens</strong>utsatt. Trots den formellaöppningen av hela godsmarknaden och en stegvis öppning av delar avpersonmarknaden kan dock <strong>konkurrens</strong>en (sett till marknadskoncentrationen)inte sägas fungera särskilt effektivt på någon av marknaderna.Inom godstrafiken dominerar det statligt ägda Green Cargo AB alltjämtmed en närmare 80-procentig marknadsandel år 2006 (Järnvägsstyrelsen,2008). På persontrafiksidan har SJ AB i princip ensamrätt på den del avtrafiken som är kommersiellt lönsam. Resterande trafik som samhälletfinner angeläget att bedriva subventioneras av stat och kommun och upphandlassedan början av 1990-talet i <strong>konkurrens</strong> och enligt avtal av trafikhuvudmännenoch Rikstrafiken. Också inom denna del av marknaden harSJ AB en betydande marknadsandel även om den har varierat mellan olikaår och avtalsperioder, bl.a. till följd av utfallet i upphandlingen av pendeltågstrafikeni Stockholm. SJ AB:s andel av den upphandlade trafiken hardock legat kring 70-80 procent även om det funnits år (2000) då den legatstrax under 50 procent (Alexandersson & Hultén, 2008).Men även om marknadsöppningen av såväl gods- som persontrafiken intehar skett i någon högre takt har den dock gett upphov till att en rad nyajärnväg<strong>för</strong>etag etablerats.I och med att det från april 2007 även blev fritt <strong>för</strong> andra järnvägs<strong>för</strong>etag änSJ AB att bedriva persontrafik med chartertåg och nattåg har, även om dethittills inte har skett i någon större utsträckning, vissa <strong>för</strong>etag gjort <strong>för</strong>sökatt etablera trafik inom dessa nischer. Även på godsmarknaden har en radnya <strong>för</strong>etag etablerats, även om de flesta fortfarande är relativt små.I tabell 5.7 visas de järnvägs<strong>för</strong>etag som var verksamma på den svenskamarknaden 2008. Det finns relativt många <strong>för</strong>etag på både gods- och persontransportmarknaden.Till följd av samarbeten och samägande inombranschen är dock antalet, sett till fristående <strong>för</strong>etag, inte lika stort.152 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> järnvägsområdetTabell 5.7 Järnvägs<strong>för</strong>etag verksamma inom person- och godstrafik i<strong>Sverige</strong>, år 2008Företag (ägare)KommersiellpersontrafikPersontrafikenligt avtalArriva Tåg ABXA-train ABXBantåg Nordic ABCargo Net AB (Green Cargo)DSB First (DSB och FirstGroup)XGreen Cargo AB (svenska staten)Hector Rail ABInlandsbanan AB (kommuner)XMalmtrafik i Kiruna ABMerresor (SJAB och People Travel Group/Veolia)XMidCargo ABNorrlandståg (SJAB)XPeterson Rail ABRailion Denmark AS (DB och NS)Roslagståg (TK och DSB)XSJ AB (svenska staten) X XStena Recycling ABStockholmståg (SJAB)XSvenska Tågkompaniet AB (NSB) X XTGOJ Trafik AB (Green Cargo)TX Logistik ABTågfrakt Produktion ABTågåkeriet i Bergslagen ABVeolia Transport <strong>Sverige</strong> AB X XKälla: Järnvägsutredningen 2 (SOU 2008:92), Transportstyrelsens tillståndsregister samtBanverket (2007), bearbetning av KonkurrensverketMarknads<strong>för</strong>hållande inom godstrafikenGodstrafikUtöver formella krav på säkerhet, teknik och kompatibilitet kännetecknasjärnvägsmarknaden <strong>för</strong> godstrafik, i likhet med annan infrastrukturverksamhet,av inträdesbarriärer i form av höga initiala investeringskostnaderoch infrastrukturella begränsningar. Beroendet mellan gods<strong>för</strong>etagen inombranschen är relativt uttalat och många av de mindre gods<strong>för</strong>etagen arbetarsom underentreprenörer och matarbolag till större <strong>för</strong>etag. Vissa aktörerbefinner sig därmed i en beroendeställning till sina konkurrenter och isynnerhet till det största <strong>för</strong>etaget på marknaden Green Cargo.Green Cargo bildades i samband med bolagiseringen och uppdelningen avSJ år 2001 och har fortfarande en stark position i kraft av det tidigare mono-XXXXXXXXXXXXX<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 153


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> järnvägsområdetpolet. Exempel på områden som ingår i Green Cargos, men inte konkurrenternasverksamhet är terminalverksamhet, ranger- och dragkraftstjänster.Enligt Järnvägsstyrelsen svarade de fyra största gods<strong>för</strong>etagen år2006 tillsammans <strong>för</strong> omkring 98 procent av omsättningen på marknaden.Tabell 5.8 Omsättning i miljoner kronor och marknadsandel i procent <strong>för</strong>godstrafikbolag, år 2006FöretagOmsättning imkrMarknadsandel(%)Green Cargo AB* 5 204,0 77,3CargoNet AB* 469,7 7,0Malmtrafik i Kiruna AB 449,3 6,7TGOJ Trafik AB * 212,0 3,1Hector Rail AB 132,0 2,0Tågåkeriet i Bergslagen AB 109,3 1,6Nya Inlandsgods AB (konkurs 2007-07) 74,7 1,1TX Logistik AB 57,1 0,8Bantåg Nordic AB 9,0 0,1Tågfrakt Produktion Sv. AB (<strong>för</strong>längt RÅ9,0 0,12005-09 - 2006-12)Nordic Haulage AB 5,9 0,1De fyra största 6 576,2 98,0* I Green Cargo AB koncernen ingår CargoNet AB och TGOJ Trafik AB.Källa: Järnvägsstyrelsen (2008)I sin årliga branschanalys undersöker Järnvägsstyrelsen <strong>konkurrens</strong><strong>för</strong>hållandenai branschen bl.a. utifrån kunders och leverantörers <strong>för</strong>handlingsstyrkai <strong>för</strong>hållande till gods<strong>för</strong>etagen. Tre viktiga leverantörskategorierär infrastruktur<strong>för</strong>valtare, underhållsverkstäder samt finansiärer ochleasinggivare av järnvägsfordon. Dessas <strong>för</strong>handlingsstyrka är generellt settstark. Även kundernas <strong>för</strong>handlingsstyrka bedöms vara <strong>för</strong>hållandevisstark även om det främst är kunder med stora transportvolymer som harmöjlighet att påverka pris och kvalitet.Överlag har godstransporter på järnväg länge haft svårt att hävda sig i<strong>konkurrens</strong>en mot fram<strong>för</strong> allt vägtransporter. Utöver flaskhalsar i infrastrukturenbidrar en hög grad av producentfokus och kvalitetsproblem tillföljd av dåligt fungerande <strong>konkurrens</strong> inom branschen till en sådan utveckling(SOU 2003:104 och Banverket, 2007).154 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> järnvägsområdetMarknads<strong>för</strong>hållanden inom persontrafikenPersontrafiken brukar traditionellt delas in i långväga (interregionala)och kortväga (regionala) transporter. I praktiken har dock dessa gränserkommit att suddas ut alltmer och i många fall samverkar trafikhuvudmännenoch Rikstrafiken om att finansiera och organisera den upphandladetrafiken. Flera trafikhuvudmän samverkar också om trafik inom och mellanlänen och regeringen har på senare år beslutat om att trafikhuvudmänneni Öresundsregionen respektive i de fyra nordligaste norrlandslänen ska fågemensam trafikeringsrätt att bedriva storregional trafik på <strong>för</strong>sök. Därtillbedriver SJ AB viss regionaltrafik, bl.a. i Mälardalen, som kommersielltlönsam egentrafik.SJ AB är dominerande aktör inom persontrafiken, med ensamrätt inom denkommersiella trafiken och med en majoritetsandel inom den upphandladeavtalstrafiken. Ensamrätten är utformad så att det är SJ AB som ensamt<strong>för</strong>etag har trafikeringsrätt på hela det av staten <strong>för</strong>valtade järnvägsnätet.Därutöver har trafikhuvudmännen rätt att organisera och ut<strong>för</strong>a järnvägstrafikinom länet. Rikstrafiken har rätt att organisera, dvs. upphandla meninte ut<strong>för</strong>a, transportpolitiskt motiverad interregional trafik. Som enda järnvägsoperatörmed rätt till hela järnvägsnätet kan SJ AB därmed fritt välja atttrafikera såväl regionala som interregionala sträckor som man finner kommersielltlönsamma. Av detta följer också att trafikhuvudmännen inte harett formellt monopol på järnvägstrafik inom länet, eftersom SJ AB även kanvälja att trafikera vissa kommersiellt lönsamma regionala sträckor. Det<strong>för</strong>ekommer t.ex. i Öresundsregionen i <strong>konkurrens</strong> med trafikhuvudmannatrafiken.Man skulle däremot kunna säga att trafikhuvudmännen har ettde facto monopol på regional trafik eftersom trafikhuvudmännen vid sidanom SJ AB ensamma har rätt att organisera och ut<strong>för</strong>a trafik inom sitt län.Detta gör de genom att upphandla av SJ AB och andra <strong>för</strong>etag, eller genomatt avtala direkt med SJ om att köpa in vissa platser i SJ:s egen trafik.Liksom på godstrafikmarknaden är inträdesbarriärerna på persontrafikmarknadenbetydande. Utöver flaskhalsarna i infrastrukturen, liksombegränsningar i tillgången till underhållsverkstäder är t.ex. tillgången tilljärnvägsfordon betydligt mer begränsad än på godssidan. I avsaknad av enfungerande fordonsmarknad <strong>för</strong> persontrafik har aktörer med egna järnvägsfordonsom vill etablera sig i den kommersiella trafiken en betydande<strong>för</strong>del gentemot övriga <strong>för</strong>etag. Inom den upphandlade trafiken tillhandahållerdäremot trafikhuvudmännen och Rikstrafiken egna eller av staten<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 155


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> järnvägsområdet<strong>för</strong>valtade fordon. Medan detta givetvis sänker etableringströsklarna <strong>för</strong>järnvägsaktörer utan egna fordon innebär det samtidigt en nackdel <strong>för</strong><strong>för</strong>etag som har tillgång till egna och mer kostnadseffektiva fordon.Utvecklingstendenser och framtida utmaningarDen öppning som har skett på persontrafikmarknaden avser bl.a. denupphandlade trafiken. Vidare har marknaden <strong>för</strong> charter- och nattågstrafikenöppnats <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong> från april 2007, vilket kan innebära en möjlighet<strong>för</strong> nya och etablerade aktörer på persontrafikmarknaden att öka sinamarknadsandelar. Inom den upphandlade trafiken fungerar <strong>konkurrens</strong>ennumera relativt väl medan etableringar inom den mer säsongsbetonadechartertrafiken hittills varit marginell. Marknaden präglas dessvärre av enexpanderande huvudmannatrafik. Tillsammans med alltmer otydligagränser mellan den kommersiella och den samhällsköpta trafiken skapardet en osäkerhet om de framtida <strong>konkurrens</strong><strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> kommersiellaaktörer på persontrafikmarknaden.Godstrafiken är helt <strong>konkurrens</strong>utsatt sedan mer än tio år med fri etableringsrätt<strong>för</strong> alla godkända järnvägs<strong>för</strong>etag. Trots detta är marknaden fortfarandei hög grad koncentrerad och styrke<strong>för</strong>hållandena relativt ojämnamellan marknadsaktörerna.För etablering av all järnvägstrafik ställer järnvägslagstiftningen omfattandekrav på säkerhet, kompatibilitet samt teknisk och finansiell <strong>för</strong>måga. Inträdesbarriäreri form av höga initiala investeringskostnader i järnvägstrafik berori övrigt till viss del på tillgången till fordon men generellt sett är järnvägsbranschenen anläggningstung och därmed kostsam verksamhet särskilt ietableringsskedet. Den begränsade tillgången till spårkapacitet skapar flaskhalsaroch etableringshinder på delar av järnvägsnätet. Det faktum att detfortfarande inte finns en effektiv och transparent kapacitetstilldelningsprocessleder också till svårigheter <strong>för</strong> nya aktörer att etablera sig på marknaden.Även om detta gäller <strong>för</strong> hela järnvägssektorn har det kanske särskiltkommit att påverka godstrafiken, eftersom tilldelningen av tåglägen i vissutsträckning styrs av vad som närmast kan liknas vid ett system av s.k.grandfather rights, där fram<strong>för</strong> allt persontrafik och samhällsköpt trafiktraditionellt sett har getts <strong>för</strong>eträde fram<strong>för</strong> godstrafik.Järnvägstrafiken i <strong>Sverige</strong> styrs i hög grad av utvecklingen i vår omvärldoch inom EU. Även om <strong>Sverige</strong> var <strong>för</strong>st i Europa om att delvis öppnajärnvägen <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong> har tempot i omregleringen av järnvägstrafiken i156 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> järnvägsområdethög grad skiftat över åren liksom motiven <strong>för</strong> de olika stegen i denna process.Vissa beslut har varit nödvändiga <strong>för</strong> att uppfylla <strong>för</strong>pliktelserna motEU medan i beslut om t.ex. uppdelning av infrastruktur och trafik samtdecentralisering av ansvar till den kommunala nivån har <strong>Sverige</strong> varit <strong>för</strong>egångare.Särskilt på senare år har EU:s s.k. järnvägspaket medverkat till attdriva på reformeringen av lagstiftningen på området. Med det andra järnvägspaketetgenom<strong>för</strong>des den nya järnvägslagen (2004:519) i <strong>Sverige</strong> samtidigtsom godstrafiken öppnades <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong> också inom EU. Det tredjeoch senaste järnvägspaketet med<strong>för</strong> att den internationella persontrafikenmed järnväg öppnas <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong> från den 1 januari 2010. Men även omen stor del av lagstiftningen <strong>för</strong> en <strong>bättre</strong> fungerande järnvägsmarknad i EUnu är på plats finns stora brister i tillämpningen i enskilda medlemsstater.Detta leder inte sällan till att av medlemsstaterna ägda järnvägs<strong>för</strong>etagfavoriseras i <strong>för</strong>hållande till konkurrerande <strong>för</strong>etag.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 157


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> taximarknaden5.5 TaximarknadenFörsäljning av taxiresor omsatte år 2007 enligt SCB 12,3 miljarder kronor,vilket motsvarade 0,4 procent av BNP. Med taxiresor menas <strong>för</strong>utom sedvanligataxiresor transporter som finansieras av det allmänna såsom färdtjänst,skolskjutsar och sjukresor. I december 2008 fanns ca 7 400 <strong>för</strong>etagsom hade tillstånd att bedriva yrkesmässig taxitrafik. Dessa <strong>för</strong>etag hadetillsammans närmare 15 000 fordon. Antalet <strong>för</strong>etag och fordon kan sägasha varit relativt konstant sedan taximarknaden liberaliserades år 1990. Liberaliseringeninnebar att fri prissättning in<strong>för</strong>des samt att etableringskontrollenersattes av fri etableringsrätt. Etableringskontrollen hade till dessut<strong>för</strong>ts av länsstyrelserna genom s.k. behovsprövning ur ett konsumentperspektiv.Nästan direkt efter tidpunkten <strong>för</strong> liberaliseringen ökade antaletfordon med 26 procent.Marknads<strong>för</strong>hållandenTaxi<strong>för</strong>etag verkar främst på lokala och regionala marknader, vilket måstebeaktas vid en analys av <strong>konkurrens</strong>situationen. Medan många <strong>för</strong>etagagerar, och skapar ett högt <strong>konkurrens</strong>tryck, i storstäder och tätbefolkadeområden, kan situationen vara helt annorlunda i mindre tätorter och pålandsbygd. Enligt branschorganisationen Svenska Taxi<strong>för</strong>bundet var år2007 uppskattningsvis mellan 80 och 90 procent av samtliga taxibilaranslutna till beställningscentraler. Det totala antalet beställningscentraleranges uppgå till 350 stycken. Samverkan mellan taxi<strong>för</strong>etag inom en beställningscentralkan minska <strong>konkurrens</strong>en till nackdel <strong>för</strong> resenärerna. Fram<strong>för</strong>allt gäller detta på många lokala marknader i mindre tätorter och i glesbygddär samtliga taxi<strong>för</strong>etag ofta är anslutna till en och samma central. Menbeställningscentralerna kan även vara en <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> att taxiverksamhetska vara möjlig att bedriva.Resor med taxi utgörs av konsumentbetalda resor (privatresor), offentligochprivatanställdas tjänsteresor som betalas av arbetsgivaren, sjukresorbetalda av landstingen samt färdtjänst som till större delen betalas av kommuneroch landsting. Därutöver tillkommer av kommunen finansierade ochtidtabellslagda transporter av skolelever samt linje- och kompletteringstrafiki glesbygd. I storstadsområdena och större tätorter uppgår det allmännasköp av taxiresor uppskattningsvis till mellan 25 och 30 procent avtaxinäringens totala intäkter medan <strong>för</strong>etags- och privatresor utgör resten.158 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> taximarknadenI små tätorter och glesbygd uppgår de statliga och kommunala inköpenav taxiresor uppskattningsvis till mellan hälften och uppemot 90 procentav taxi<strong>för</strong>etagens intäkter.Skattefusk och olaglig taxitrafik är två <strong>för</strong>eteelser som snedvrider <strong>konkurrens</strong>eninom taxibranschen. För att lösa dessa problem krävs ändamålsenligaregler och <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> att bedriva en effektiv myndighetstillsyn.Konkurrensverket har tidigare efterlyst <strong>bättre</strong> regler gällande s.k. taxametertömning(Konkurrensverket, 2007a).Vidare kan prissättningen, främst gentemot privatresenärer, uppfattas somkrånglig och svår att <strong>för</strong>stå sig på <strong>för</strong> konsumenten. Detta minskar <strong>för</strong>utsättningarna<strong>för</strong> en fungerande <strong>konkurrens</strong> genom att prisjäm<strong>för</strong>elsermellan olika taxi<strong>för</strong>etag <strong>för</strong>svåras. En tydlig och enkel prissättning bör ökaresenärernas <strong>för</strong>troende <strong>för</strong> taxi som transportmedel och därmed även taxiresandet.Enligt SCB steg priserna på konsument- eller privattaxiresor med 35 procentmer än KPI mellan tredje kvartalet år 1990 och motsvarande kvartal 2007.Jäm<strong>för</strong>t med kostnaderna <strong>för</strong> att bedriva taxiverksamhet (taxiindex) ökadetaxipriserna under samma period med ca 18 procent. Eftersom priset innanår 1990 var reglerat och där<strong>för</strong> möjligtvis inte motsvarade kostnaderna <strong>för</strong>en effektivt bedriven verksamhet är det emellertid svårt att dra några slutsatserom <strong>konkurrens</strong>en från ovan nämnda prisstatistik. Fram<strong>för</strong> allt skanog prisutvecklingen analyseras utifrån det ökade utbudet av taxiresor ochen högre servicenivå. Vad gäller prisutvecklingen <strong>för</strong> övriga resor, dvs. desom betalas av offentlig sektor och näringsliv, finns ingen tillgänglig statistik.Dessa aktörers köp av taxitjänster ska som regel <strong>för</strong>egås av en upphandlingi <strong>konkurrens</strong> enligt upphandlingsreglerna. Vad gäller den offentligaupphandlingen kan den ofta vara problematisk eftersom lokala marknader,främst i glesbygd, ofta är starkt koncentrerade vilket kan med<strong>för</strong>a att endastett fåtal anbud läggs vid en upphandling. Konkurrensverket (2007a) hardär<strong>för</strong> framhållit vikten av att offentliga upphandlingar av taxitjänster delasupp i mindre delar <strong>för</strong> att <strong>för</strong>bättra små taxiaktörers möjligheter att lämnaanbud.RegelverkEG-direktiv (96/26/EG) om rätt att yrkesmässigt bedriva person- och godstransporterpå väg m.m. omfattar i <strong>Sverige</strong> även taxiverksamhet och styrrätten till att bedriva person- och godstransporter på väg m.m. Vägverket<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 159


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> taximarknadenhar dessutom, med stöd i yrkestrafiklagen(1998:490) och yrkestrafik<strong>för</strong>ordningen(1998:779), utfärdat ett 15-tal <strong>för</strong>fattningssamlingar <strong>för</strong> taxitrafik.I och med att en stor del av taxibranschens intäkter kommer från offentligsektor berörs sektorn även av upphandlingslagstiftningen.År 2000 in<strong>för</strong>des ett undantag i <strong>konkurrens</strong>lagen <strong>för</strong> taxibranschen, dets.k. legalundantaget (18§). Orsaken till detta var vad som ansågs vara ettnödvändigt behov <strong>för</strong> taxi<strong>för</strong>etag att samordna beställningar genom attorganisera sig i beställningscentraler. Dessutom utfärdades en <strong>för</strong>ordning(2000:1029) om gruppundantag <strong>för</strong> avtal om viss taxisamverkan. Undantageninnebär att <strong>för</strong>etagen i stor utsträckning får samarbeta om priser m.m.utan att detta anses strida mot <strong>konkurrens</strong>lagen. Konkurrensverket (2007a)har tidigare påpekat att det är angeläget att se över statsmakternas beslutom dessa undantag då de hämmar <strong>konkurrens</strong>en på taximarknaden.<strong>Sverige</strong> är ett av få länder som liberaliserat marknaden <strong>för</strong> taxiresor. Det ärviktigt att följa upp denna reform <strong>för</strong> att rätta till oönskade effekter. Reformenhar i stort lyckats bra. Taximarknaden utmärks av relativt låga inträdeshinderoch det finns ett mycket stort antal taxi<strong>för</strong>etag. Detta med<strong>för</strong>att det är svårt eller resurskrävande <strong>för</strong> berörda tillsynsmyndigheter, ilikhet med vad som gäller <strong>för</strong> andra transportområden såsom åkeri- ochbussbranscherna, att bedriva en effektiv tillsyn över marknadsaktörerna.Under årens lopp har det från myndighetshåll gjorts särskilda insatser <strong>för</strong><strong>för</strong>bättra tillsynen över taximarknaden med varierande resultat. Det finnsbl.a. indikationer på att taxi<strong>för</strong>etag, kanske främst sådana som inte tillhörsärskilda beställningscentraler, ibland tar ut orimligt höga priser. Till dettakan bidra att taxiresenärer inte är välinformerade om prissättningen på taxiresor.Tillsynsmyndigheterna kan behöva genom<strong>för</strong>a ytterligare åtgärdereller ta fram en samlad strategi, efter samråd med taxibranschen, <strong>för</strong> attkomma till rätta med aktualiserade problem.160 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> elektronisk kommunikation5.6 Elektronisk kommunikationDen svenska marknaden <strong>för</strong> elektronisk kommunikation är öppen <strong>för</strong> internationellaaktörer och det finns inga begränsningar i utländska <strong>för</strong>etagsägande av svenska <strong>för</strong>etag. När telelagen (1993:597) trädde i kraft 1993öppnades den svenska telemarknaden <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong> efter att i princip havarit ett oreglerat monopol under större delen av 1900-talet. Därefter harregelverket successivt ändrats, i stor utsträckning till följd av olika EGdirektiv.Post- och telestyrelsen (PTS), är central <strong>för</strong>valtningsmyndighet med ett s.k.sektorsansvar som innebär att myndigheten har ett övergripande ansvar <strong>för</strong>att främja utvecklingen inom området elektronisk kommunikation. PTS tilllämparlagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) som trädde ikraft 2003. PTS har meddelat ett stort antal beslut med stöd av LEK ochin<strong>för</strong>t särskilda skyldigheter <strong>för</strong> operatörer med betydande inflytande påmarknaden. 335.6.1 Marknads<strong>för</strong>hållandenEnligt statistik från Statens institut <strong>för</strong> kommunikationsanalys (SIKA)uppgick den sammanlagda omsättningen på marknaden <strong>för</strong> elektroniskkommunikation år 2007 till drygt 84 miljarder kronor. Intäkter från fastatelefonitjänster (inklusive fasta avgifter) och mobila tjänster utgjordevardera ca 22 procent av omsättningen. Intäkterna från radio- och tv-tjänstersvarade <strong>för</strong> närmare 25 procent av omsättningen. Övriga intäkter <strong>för</strong>deladesbl.a. på uthyrda tele<strong>för</strong>bindelser samt övriga tele- och nättjänster.Marknaden <strong>för</strong> elektronisk kommunikation kan delas upp på olika sättsamtidigt som det kan diskuteras vilka produkter som ingår, eller bör ingå,i en marknadsbeskrivning. En viss uppdelning kan exempelvis bli mindremeningsfull när <strong>för</strong>etag är verksamma inom flera olika segment och kanerbjuda kunderna olika kombinationer av abonnemang och tjänster (eng.multiple play) samtidigt som visst slag av utrustning kan användas <strong>för</strong> att33För en närmare redogörelse av den sektorspecifika regleringen hänvisas till dokument avPTS samt till tidigare rapporter av Konkurrensverket.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 161


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> elektronisk kommunikationutnyttja flera olika tjänster. Sedan marknaden öppnades <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>1993 har det också skett betydande <strong>för</strong>ändringar inom olika segment.När det gäller bredbandsmarknaden fanns enligt Mediavision (<strong>2009</strong>) idecember 2008 ett stort antal, knappt 65 operatörer, som erbjöd fast bredbandpå den svenska konsumentmarknaden. Därutöver erbjöd en del kommunerbredbandsabonnemang till sina kommuninvånare. Antalet aktörersom erbjöd mobilt bredband var åtta, dvs. betydligt färre. Samtidigt kankonstateras att bredbandsmarknaden som helhet är koncentrerad till ettfåtal aktörer som gemensamt svarar <strong>för</strong> mer än 80 procent av marknaden.Flera av aktörerna på bredbandsmarknaden har konsumenterbjudandeninom såväl fast telefoni som television, t.ex. TeliaSonera, Bredbandsbolagetoch Com Hem. 34Den snabba tekniska utvecklingen och den ökade <strong>konkurrens</strong>en har lett tillkraftiga prissänkningar och ett större och mer varierat utbud av teleprodukter.Enligt statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) har konsumentpriserna<strong>för</strong> teletjänster och teleutrustning nominellt minskat med drygt 34 procentmellan 1993 och 2008. Under motsvarande period har konsumentprisindex(KPI) ökat med drygt 23 procent. Detta betyder att priserna,jäm<strong>för</strong>t med KPI, fallit med drygt 46 procent. Detta framgår av figur 5.13som visar utvecklingen av relativpriset <strong>för</strong> teletjänster och utrustning 35under tidsperioden 1993-2008.34För en ingående redogörelse av utvecklingen av variabler som abonnemang, intäkter ochtrafikminuter m.m. inom olika delar av området elektronisk kommunikation hänvisas tillrapporter från PTS.35Enligt SCB utgjorde teletjänster och teleutrustning år 2008 närmare tre procent av denprivata konsumtionen.162 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> elektronisk kommunikationFigur 5.13 Utvecklingen av relativpriset <strong>för</strong> teletjänster och utrustning1993-2008. 1993=100, årsgenomsnittI ett internationellt perspektiv är priserna <strong>för</strong> olika slag av elektroniskakommunikationstjänster låga i <strong>Sverige</strong>. Detta har gällt <strong>för</strong> såväl teletjänsterfrån fast som mobil nätanslutningspunkt samt bredbandsabonnemang,vilket Konkurrensverket, med stöd av statistik från OECD, redovisat i tidigarerapporter. I figur 5.14 redovisas priser <strong>för</strong> bredbandsabonnemang frånoperatörer verksamma i länder inom OECD.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 163


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> elektronisk kommunikationFigur 5.14 Lägsta och högsta månatliga avgift <strong>för</strong> bredbandsabonnemang<strong>för</strong> olika plattformar uttryckt i US-dollar, köpkraftskorrigerat,logaritmisk skala, oktober 2007Källa: OECD, (oecd.org/sti/ict/broadband), bearbetning av KonkurrensverketAv figur 5.14 framgår att priserna <strong>för</strong> bredbandsabonnemang varierar påtagligtinom OECD och priserna är som regel lägre i länder med hårdare<strong>konkurrens</strong>. I Storbritannien, som ofta framhålls som ett <strong>för</strong>egångsland närdet gäller <strong>konkurrens</strong> på telemarknaden, var priset <strong>för</strong> det billigaste bredbandsabonnemangetmarginellt lägre än vad som gällde i <strong>Sverige</strong>.Konkurrensen har inte bara en betydande påverkan på priser utan inverkaräven på faktorer som kvalitet och kapacitet. Överlag tenderar kvaliteten påolika tjänster att öka samtidigt som priserna sänks. Ett sätt att illustreradetta är att studera den högsta hastighet som den f.d. monopolisten (eng.the incumbent) kan erbjuda, vilket visas i figur 5.15.164 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> elektronisk kommunikationFigur 5.15 Snabbaste bredbandsuppkopplingarna (nedladdning) annonseradeav den f.d. monopolisten. Alla tekniker, Mbit/s, oktober 2007Källa: OECD, (oecd.org/sti/ict/broadband), bearbetning av Konkurrensverket. I Japan, somexkluderats ur figuren, erbjöd NTT 1 024 Mbit/s.De snabbaste bredbandsanslutningarna av f.d. monopolister fanns i Japan(visas ej i figuren), <strong>Sverige</strong>, Sydkorea, Frankrike och Finland. Som en jäm<strong>för</strong>elsekan nämnas att kabeloperatörer med de högsta erbjudna hastigheterna(minst 30 Mbit/s) via deras kabelnät fanns i Australien, Frankrike,Japan och Luxemburg. I <strong>Sverige</strong> var den erbjudna hastigheten 25 Mbit/s.Vad gäller antal abonnemang kan konstateras att <strong>Sverige</strong> i ett internationelltperspektiv fanns bland de 8 länder som i juni 2008 hade över 30 abonnenterper 100 invånare. Samtliga nordiska länder hade fler bredbandsabonnemangper 100 invånare än vad som gällde <strong>för</strong> genomsnittet av OECD-länder. Dettaframgår av figur 5.16 som även utvisar <strong>för</strong>delningen mellan anslutningsformernaDSL 36 , kabel-tv-nät, fiber/LAN och övriga anslutningsformer. För<strong>Sverige</strong>s del utgjorde DSL som anslutningsform drygt 60 procent av dettotala antalet anslutningar medan kabel-tv-nät och fiber/LAN vardera utgjordeca 20 procent. I juni 2005 utgjorde DSL som anslutningsform enligtOECD knappt 70 procent av det totala antalet anslutningar i <strong>Sverige</strong>, dvs.36DSL är <strong>för</strong>kortning <strong>för</strong> Digital Subscriber Line och finns i ett antal varianter, t.ex. ADSL ochVDSL.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 165


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> elektronisk kommunikationandelen <strong>för</strong> DSL har minskat med drygt 10 procentenheter mellan juni 2005och juni 2008.Figur 5.16 Antal bredbandsabonnenter per 100 invånare <strong>för</strong>delade efteranslutningsform, juni 2008Källa: OECD, (oecd.org/sti/ict/broadband), bearbetning av Konkurrensverket5.6.2 Betydelsen av infrastrukturbaserad <strong>konkurrens</strong>I en rapport som utarbetats av Ernst & Young (<strong>2009</strong>) på uppdrag av Konkurrensverketkonstateras att den tekniska utvecklingen har drivit fram enkonvergens mellan telekom-, medie- och hemelektronikindustrin. Telekomoperatöreroffererar i tillägg till telefonitjänster både Internet och TV-tjänster.TV-distributörer offererar telefoni- och bredbandstjänster. Framväxtenav Internet har skapat en helt egen distributionsform där alla typer avmedietjänster kan distribueras oberoende av den underliggande fysiskainfrastrukturen. Detta har skapat rena tjänsteleverantörer av telefoni (t.ex.Skype) eller TV (t.ex. Joost).Den tekniska utvecklingen driver även behovet av ny elektronik som klararav att hantera alla dessa nya tjänster, både i och utan<strong>för</strong> hemmet. För hemmethar det exempelvis tillkommit set-top-boxar (<strong>för</strong> att hantera digitalaTV-signaler) och mediespelare (<strong>för</strong> att enkelt kunna spela upp olika former166 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> elektronisk kommunikationav media i hemmet). Mobiltelefonen har gått från att vara en relativt enkelprodukt <strong>för</strong> telefoni till att bli allt mer komplex och innefatta allt fler tjänster.Mobiltelefoner kan t.ex. innehålla tjänster <strong>för</strong> video, musik, Internet,fotografering och positionering <strong>för</strong>utom möjligheten att ringa vanligasamtal. Den tekniska utvecklingen har också drivit på nya konsumentbeteenden,där konsumenten vill ha tillgång till media när som helst, varsom helst och på vilken enhet som helst. Den konvergerande marknaden <strong>för</strong>media och kommunikationstjänster ställer helt nya krav på marknadensaktörer, affärsmodeller och samarbeten.En faktor av väsentlig betydelse <strong>för</strong> samhällsutvecklingen är tillgångentill bredband. Kravet på allt högre hastigheter och kapacitet (bandbredd)<strong>för</strong> elektronisk kommunikation ökar starkt och det är inte telefoni som ärpådrivande utan datakommunikation. Ända sedan marknaden <strong>för</strong> datakommunikationuppstod i kölvattnet av datoriseringen har behovet av attöver<strong>för</strong>a allt större datamängder gradvis ökat, vilket ökat efterfrågan påhögre hastigheter. Från att <strong>för</strong>etags<strong>för</strong>bindelser i början av1980-talet ofta vari hastigheter mellan 9 600 bit/s och 64 Kbit/s och de flesta hushåll heltsaknade datakommunikation, är numera hastigheter om 2 Mbit/s vanligt<strong>för</strong>ekommande i hushåll och de flesta <strong>för</strong>etag har <strong>för</strong>bindelser som medgerbetydligt högre hastigheter.Även vad gäller trådlös kommunikation ökar kapacitetsbehoven, och har isynnerhet drivits starkt i takt med att mobilt bredband introducerades påmarknaden år 2006. Mobiltelefoninäten har växande volym trafikminuter<strong>för</strong> telefonsamtal, och kraftigt växande mängd datakommunikation, inklusiveen begynnande efterfrågan på TV-tjänster. Denna utveckling driverockså efterfrågan på optisk fiber i form av kapacitet till basstationerna.För att möta slutkundernas behov kommer det i framtiden att behövasbetydligt mer kraftfull nätinfrastruktur i tätorterna och en ökad användningav fiber, som är ett kommunikationsmedium där data kan över<strong>för</strong>as längresträckor. Detta understöds av PTS som i rapporten Bred och långsiktig analysav området elektronisk kommunikation (<strong>2009</strong>b) konstaterar att samhället är heltberoende av elektroniska kommunikationstjänster genom att konsumenter,<strong>för</strong>etag och offentlig sektor efterfrågar tjänster som kräver allt mer bandbreddoch ökad mobilitet. IT-infrastruktur med hög över<strong>för</strong>ingskapacitet är ävenviktigt <strong>för</strong> regional och lokal utveckling.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 167


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> elektronisk kommunikationSammantaget finns det mycket som talar <strong>för</strong> att utvecklingen i riktning mothögre datakommunikationshastigheter kommer att fortsätta under överskådligtid, vilket ställer allt högre prestandakrav på näten och därmedbehov av över<strong>för</strong>ingsmedia som kan klara av mycket höga hastigheter.I en rapport av OECD (2008a) riktas uppmärksamheten på den snabba utvecklingenav bredbandsmarknaden både vad gäller prispress och ökadprestanda. OECD lämnar också <strong>för</strong>slag till åtgärder som regeringar, politikeroch andra beslutsfattare såsom tillsynsmyndigheter kan vidta vadgäller bredbandsinfrastruktur.Enligt OECD är det marknaden som i <strong>för</strong>sta hand ska svara <strong>för</strong> utbyggnadenav bredband och därmed tillgodose den efterfrågan som olika kategorierav kunder har. Samtidigt kan det <strong>för</strong>hålla sig så att statliga och andraåtgärder kan vara motiverade, vilket exempelvis kan vara fallet om kundunderlagetär bristfälligt. När det finns risk <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>snedvridningarbör politiker och andra beslutsfattare begränsa det kommunala inslaget tillatt endast omfatta grundläggande element som upplåtelse av passiv infrastruktur.OECD riktar också uppmärksamheten mot att staten och kommuneraktivt bör minska inträdesbarriärerna <strong>för</strong> att främja utbyggnadenav infrastruktur. Det kan gälla <strong>för</strong>enklingar av administrativa rutiner ochformer <strong>för</strong> grävtillstånd och markavtal. Avgifter <strong>för</strong> att anlägga fiber påkommunal mark bör dessutom vara skäliga och inte diskriminerande.5.6.3 Hur kommuners agerande påverkar <strong>för</strong>utsättningarna<strong>för</strong> infrastruktur<strong>konkurrens</strong>Infrastrukturbaserad <strong>konkurrens</strong> innebär att mer än ett <strong>för</strong>etag tillhandahållerinfrastruktur, och typiskt sett också infrastrukturtjänster. När infrastrukturbaserad<strong>konkurrens</strong> är möjlig, är sådan att <strong>för</strong>edra fram<strong>för</strong> tjänstebaserad<strong>konkurrens</strong> inom samma nätverk. För den <strong>för</strong>stnämnda typen av<strong>konkurrens</strong> är behovet av reglering mindre, dvs. riskerna <strong>för</strong> regleringsmisslyckandenär också mindre. Dessutom är <strong>konkurrens</strong>trycket hårdarenär det finns konkurrerande nätverk. Renodlad tjänstebaserad <strong>konkurrens</strong>sätter press på dominanta och etablerade <strong>för</strong>etag vad gäller effektivitet ochservice gentemot slutkunder samt priser. Infrastrukturbaserad <strong>konkurrens</strong>med<strong>för</strong> också sådan press, men skapar dessutom ytterligare tryck på demsom utsätts <strong>för</strong> sådan <strong>konkurrens</strong> att <strong>för</strong>nya och uppgradera tjänsteutbudet,att differentiera prisstrukturer och att <strong>för</strong>bättra den interna effektiviteten.168 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> elektronisk kommunikationMed andra ord så genererar infrastrukturbaserad <strong>konkurrens</strong> även dynamiskaeffektivitetsvinster och inte bara statiska. Som framgått av beskrivningenovan är detta fallet <strong>för</strong> området elektronisk kommunikation.PTS har i skilda sammanhang fram<strong>för</strong>t att kommunerna har en central roll<strong>för</strong> den framtida utvecklingen inom bredbandsområdet. Detta har gällt såvälkommunernas agerande i egenskap av markägare och tillståndsgivaresom deras agerande i egenskap av nätägare. Hur en kommun väljer attagera i dessa två roller är av stor betydelse <strong>för</strong> <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> en hållbar<strong>konkurrens</strong> på marknaden. Ageranden som <strong>för</strong>senar introduktionen avnya och innovativa tjänster kan, inte minst när det gäller bredband, få storanegativa följder <strong>för</strong> samhällsekonomin.På uppdrag av Konkurrensverket har <strong>för</strong>etaget A-focus (2008) belyst hurkommuner och kommunalt ägda bolags ageranden inverkar på <strong>för</strong>utsättningarna<strong>för</strong> infrastrukturbaserad <strong>konkurrens</strong> inom olika delar av marknaden<strong>för</strong> elektronisk kommunikation. Studien har inriktats på att ur ett<strong>konkurrens</strong>perspektiv redogöra <strong>för</strong> de mest betydelsefulla problemen ochkonsekvenserna av olika ageranden. Studien har omfattat fast infrastruktur<strong>för</strong> elektronisk kommunikation, <strong>för</strong>eträdesvis optisk fiber. Mobila tjänsterhar inte omfattats men däremot har fast infrastruktur som används i trådlösanät inkluderats, t.ex. kapacitet till radiobasstationer.I det följande redogörs i olika delar <strong>för</strong> A-focus problemanalys och slutsatser.De problem som uppkommit har i allt väsentligt konstaterats vara relateradetill situationer som återfinns i stadsmiljö, vilket även är rapportensfokus. På basis av analysen har A-focus lämnat <strong>för</strong>slag till åtgärder somsyftar till att ta bort hinder <strong>för</strong> etablering av fibernätsinfrastruktur och därmed<strong>för</strong>bättra <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> hållbar <strong>konkurrens</strong>. Konkurrensverketsrekommendationer och <strong>för</strong>slag återfinns i slutet av detta avsnitt och i rapporten<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>för</strong>slag (<strong>för</strong>slag 2.10).Olika aktörers behov av fiberinfrastrukturAtt anlägga fast infrastruktur som optisk fiber är en kostsam process och <strong>för</strong>flertalet aktörer är det inte ekonomiskt möjligt att i någon större utsträckninganlägga sådan infrastruktur helt på spekulation, dvs. utan ett visstsäkrat kundunderlag.De teleoperatörer och liknande som har behov av att anlägga fiber i en stadkan ha det av olika anledningar. Beroende på tillgången på svart fiber och<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 169


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> elektronisk kommunikationpriserna på sådan är de intresserade av att anlägga egen fiber eller att hyrafiber av andra. Nedanstående beskrivningar har <strong>för</strong>eträdesvis fokus på<strong>för</strong>bindelser till slutkund, dvs. access<strong>för</strong>bindelser. För aktörer av radionät ärdet i <strong>för</strong>sta hand <strong>för</strong>bindelser till radiobasstationer som avses. I vissa fallkan det emellertid även röra sig om att aktören vill dra en stamnäts<strong>för</strong>bindelsetill, eller genom, en stad.Operatörer av fast telefoni och InternettjänsterTele- och Internetoperatörer vänder sig till <strong>för</strong>etags- eller privatkundsmarknadenoch deras kapacitetsbehov drivs främst av slutkundernas ökade kravpå högre datakommunikationshastigheter, dvs. fast bredband. Hastighetsbehovenöverstiger allt oftare vad som normalt sett kan hanteras med kopparkabel,mer än på mycket korta avstånd, och där<strong>för</strong> behövs fiber i alltstörre utsträckning. Detta kan innebära att fiber allt oftare efterfrågas direkttill en <strong>för</strong>etagsfastighet eller ett flerfamiljshus. Utbyggnad av fiber i accessnätetsker sällan på spekulation, och i synnerhet vad gäller anslutningar till<strong>för</strong>etag sker utbyggnad vanligtvis som ett direkt resultat av efterfrågan frånen specifik slutkund. Ledtiderna är då jäm<strong>för</strong>elsevis korta eftersom slutkundenvarken kan eller vill vänta mer än någon månad på att få kommunikations<strong>för</strong>bindelsenupprättad och flera olika operatörer konkurrerar omslutkunden med bl.a. pris och leveranstid. Den som vinner slutkunden fåren garanterad intäkt som ger operatören det ekonomiska incitamentet attanlägga en fiber till den aktuella adressen. Därefter kan operatören bearbetaandra slutkunder i samma eller närliggande fastigheter och nätets finmaskighetökas successivt. Operatörer av fast telefoni och fasta Internettjänsterär således ofta mer beroende av korta ledtider t.ex. vad gäller handläggningav grävansökan än andra operatörer - i synnerhet när de adresserar<strong>för</strong>etagskundssegmentet.Operatörer av kabel-tv och LANOperatörer av kabel-tv eller LAN (eng Local Area Networks) vänder sigprimärt till privatkundsmarknaden och erbjuder i allt större utsträcknings.k. triple-play, dvs. tv, Internetaccess och fast telefoni. Vad gäller kabel-tvhar dessa nät funnits sedan 80-talet och de uppgraderas successivt i taktmed bredare erbjudanden och kundernas efterfrågan på högre kommunikationshastigheter.För att kunna klara av att erbjuda höga hastigheter tillboende i en flerfamiljsfastighet eller radhuskvarter så krävs det <strong>för</strong>bindelsermed mycket höga hastigheter till fastigheten - oavsett om kabelstrukturen isjälva fastigheten är kabel-tv (koaxial) eller LAN (ethernet kat 6). Därav170 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> elektronisk kommunikationfinns det ett växande behov att anlägga fiber till fastigheter där operatörernaär verksamma. Nätutbyggnaden har relativt lång planeringshorisont iden befintliga kundstocken, men kan också påverkas av enstaka kundaffäreri t.ex. flerfamiljshus som byter kabel-tv operatör, installerar LAN-nät,eller väljer att uppgradera näten till att hantera över<strong>för</strong>ingen av data medhögre hastigheter.Operatörer av trådlösa nätKapacitetsbehoven ökar även <strong>för</strong> operatörer av trådlösa nät - <strong>för</strong> såväl stationärsom mobil kommunikation. Dessa erbjuder t.ex. telefoni och/ellerdatakommunikationstjänster, vanligtvis till både <strong>för</strong>etag och privatkunder.Även <strong>för</strong> dessa aktörer ställs det allt större krav på högre hastigheter ikommunikationen, i kombination med en ökad mängd trafik. Allt fler avoperatörernas befintliga basstationer i tätorter kommer där<strong>för</strong> under denärmaste åren att behöva <strong>för</strong>bindelser med hög hastighet fram till de ställendär de är placerade. Det är dessutom så att operatörerna av trådlösa nätgradvis behöver <strong>för</strong>täta sina nät, i synnerhet i tätorter, vilket innebär flerbasstationer med behov av fiber <strong>för</strong> s.k. matning.Av ovanstående segmentering framgår att fiberbaserad infrastruktur harbetydelse <strong>för</strong> många slutkundsmarknader, och där<strong>för</strong> är av stor betydelse<strong>för</strong> samhället i stort.Marknadsstruktur och <strong>konkurrens</strong>Marknaden <strong>för</strong> elektronisk kommunikation beskrivs vanligtvis utifrån olika<strong>för</strong>ädlingsnivåer, vilket illustreras i figur 5.17 som även utvisar andelen avproduktionskostnaden som kan hän<strong>för</strong>as till de olika <strong>för</strong>ädlingsnivåerna.Även om mindre <strong>för</strong>ädlade tjänster i grossistledet är en väsentlig andel avmarknaden och produktionskostnaden <strong>för</strong> tjänsterna får man inte glömmaatt det alltid är slutkundernas efterfrågan på elektroniskakommunikationstjänster som telefoni, Internet och television som är motorni marknaden.• Slutkundstjänster: På den högst <strong>för</strong>ädlade nivån finns de slutkundstjänstersom erbjuds av operatörer till <strong>för</strong>etag och hushåll. Exempel påsådana slutkundstjänster är telefoni och Internetaccess. I de flesta fallkan dessa typer av tjänster delas upp i tre grundläggande komponenter;anslutning till nätet, trafik och tilläggstjänster.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 171


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> elektronisk kommunikation• Kapacitetstjänster: På nivån under slutkundstjänsterna finns transmissionskapacitet.Ibland säljs kapacitetstjänster som grossisttjänster tillolika operatörer som i sin tur <strong>för</strong>ädlar den till slutkundstjänster, iblandanvänder den som producerar kapacitetstjänsten den <strong>för</strong> eget bruk <strong>för</strong>att producera slutkundstjänster (vertikal integration).• Svart fiber: För att kunna producera kapacitetstjänster behövs ett kommunikationsmediumi vilket data kan över<strong>för</strong>as längre sträckor. Fiberär ett sådant medium. I fibern över<strong>för</strong>s data genom ljus, till skillnad mott.ex. koppar där den över<strong>för</strong>s med elektriska signaler. Benämningensvart fiber avser en tjänst och syftar på fibern i sin o<strong>för</strong>ädlade form, dvs.utan de tillhörande aktiva elektroniska komponenterna som används<strong>för</strong> att ”lysa upp” fibern. Alternativ till svart fiber kan vara kopparkabeleller radiokommunikation - om kapacitetskraven inte är riktigt likahöga.• Kanalisation: Som kanalisation betraktas alla de fysiska utrymmen därt.ex. fiber kan anläggas <strong>för</strong> att nyttjas till tjänster <strong>för</strong> elektronisk kommunikation.När det gäller fiber avses med kanalisation de rör i markensom fibern kan ligga i utan att skadas. Om fibern inte anläggs vid sammatidpunkt som rören kan den blåsas in i tomrören, upp till ca två kminnan ny anslutningspunkt behövs. Rör finns i många olika storlekaroch ut<strong>för</strong>ande <strong>för</strong> olika ändamål, miljöer, kvalitet och storlekar.Figur 5.17 Illustration av olika <strong>för</strong>ädlingsnivåer samt andelen avproduktionskostnaden som kan hän<strong>för</strong>as till de olika nivåerna.Källa: A-focus, 2008172 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> elektronisk kommunikationDet är vanligt med vertikal integration som omfattar flera av <strong>för</strong>ädlingsnivåernai den ovanstående värdekedjan, men det <strong>för</strong>ekommer också att en<strong>för</strong>ädlingsnivå delas upp mellan flera olika typer av aktörer. Vad gällervertikal integration är det än så länge ovanligt att någon aktör enbart ärverksam inom kanalisation utan de som <strong>för</strong>fogar över kanalisation, t.ex.kommuner, kommunala stadsnät och TeliaSonera, säljer svart fiber ellermer <strong>för</strong>ädlade tjänster högre upp i värdekedjan.Om det <strong>för</strong>eligger direkta etableringshinder eller om de kommunala avgifternaär så höga att de hindrar eller avskräcker investeringar äventyrasfiberinfrastrukturutbyggnaden. Detta får konsekvenser <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>enoch i slutändan priset gentemot kund. Det är varken rimligt eller eftersträvansvärtatt ett eller ett fåtal <strong>för</strong>etag eller organisationer ska stå <strong>för</strong> helainvesteringen. Det är inte heller att <strong>för</strong>vänta sig att kommuner annat änundantagsvis kommer att anlägga och tillhandahålla svart fiber i den utsträckningsom marknaden framöver totalt sett kommer att efterfråga. Avovanstående anledningar är det önskvärt att eliminera etableringshinder.Det eftersträvansvärda, från såväl investerings- som <strong>konkurrens</strong>synpunkt,är att flertalet <strong>för</strong>etag och organisationer bidrar med investeringarna och attbestående <strong>konkurrens</strong> kan etableras inte bara på tjänstenivå utan ocksålängre ned i värdekedjan <strong>–</strong> åtminstone i tätorter där kundunderlaget är tillräckligtstort. Marknaden <strong>för</strong> elektroniska kommunikationstjänster karaktäriserasav mer intensiv <strong>konkurrens</strong> ju högre upp i värdekedjan man studeraroch lägre <strong>konkurrens</strong> längre ned i värdekedjan, dvs. på svart fiber ochkanalisation. På kanalisation som är den lägsta <strong>för</strong>ädlingsnivån finns dett.ex. på kommunal nivå i tätort endast i undantagsfall någon aktör som hyrut denna insatsvara och då endast i begränsad omfattning.Det faktum att kanalisation och svart fiber utgör en stor andel av den totalaproduktionskostnaden <strong>för</strong> elektroniska kommunikationstjänster innebär attju längre ned i värdekedjan som <strong>konkurrens</strong>en är tillfredsställande destolägre kan slutkundspriserna bli.Om det inte framöver kommer att finnas tillräcklig tillgång till svart fibereller kanalisation i <strong>Sverige</strong>s tätorter pekar allt på att utvecklingen kommeratt bli en ökad dominans av de få aktörer som har tillgång till kanalisationoch <strong>för</strong>delaktiga marktillträdesavtal, dvs. <strong>för</strong>eträdesvis TeliaSonera ochkommunala stadsnät i vissa städer. Utbyggnad av fiber i tätorter är såledesinte bara en fråga <strong>för</strong> att tillgodose samhället med högre datakommunika-<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 173


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> elektronisk kommunikationtionshastigheter utan också om att säkerställa en tillfredsställande långsiktigthållbar <strong>konkurrens</strong> på marknaden <strong>för</strong> elektronisk kommunikation.De olika kommunala <strong>för</strong>valtningarna, de kommunalt ägda stadsnäten,energibolagen och fastighetsbolagen är tillsammans nyckelaktörer inomområdet. Att kommuner som kontrollerar tillträde till kommunal mark istäderna ger operatörer och andra aktörer möjlighet att anlägga fiber, ellerhyra svart fiber, är önskvärt och borde uppmuntras då detta lägger grunden<strong>för</strong> en sund <strong>konkurrens</strong> på marknaden <strong>för</strong> elektroniska kommunikationstjänster.Kommuners verksamhet inom områdetMånga kommuner är verksamma inom området fiberinfrastruktur genomdirekt eller indirekt ägande av stadsnät eller fastighetsnät i bostadsbolag(allmännyttan), vilket det finns historiska <strong>för</strong>klaringar till.Kommunernas engagemang härstammar i stor utsträckning från ökadekostnader <strong>för</strong> hyrda <strong>för</strong>bindelser <strong>för</strong> deras egna interna kommunikationsbehov.I stor utsträckning <strong>för</strong>anleddes detta av att TeliaSonera, i början pååttiotalet, ändrade sin prissättning på hyrda <strong>för</strong>bindelser <strong>för</strong> att minskabetydelsen av ledningens längd på priset mot kund. För aktörer som efterfrågadelånga <strong>för</strong>bindelser innebar denna <strong>för</strong>ändring en prissänkning men<strong>för</strong> kommuner som hade många korta <strong>för</strong>bindelser innebar <strong>för</strong>ändringengenerellt sett en prishöjning. Detta drev i sin tur fram ett behov hos kommunernaav alternativa leverantörer och alternativa lösningar. När dessainte fanns såg kommuner en möjlighet att själva anlägga fiber <strong>för</strong> att mötasina egna behov <strong>–</strong> en affär som, åtminstone tillsynes, ofta även kunderäknas hem inom en relativt kort tidsperiod. Detta innebar begynnelsen tillstadsnäten, som i takt med <strong>för</strong>frågningar från <strong>för</strong>etag även började växa <strong>för</strong>att möta den privata sektorns behov.Parallellt med etableringen av stadsnäten inkom även <strong>för</strong>frågningar frånandra aktörer teleoperatörer som ville anlägga fiber. Detta gav till följd attkommunerna tvingades att ta ställning till om de skulle hyra ut svart fibereller andra mer <strong>för</strong>ädlade tjänster, samt huruvida kommunen skulle tillåtaaktörer att gräva på kommunal mark <strong>för</strong> att anlägga fiber. Kommunernahar i denna fråga kommit fram till olika slutsatser, vilket innebär att deanlagt olika mycket fiber, hyr ut olika mycket och är i varierande utsträckningtillmötesgående vad avser markavtal och grävtillstånd. Noteras skaäven att anläggning och uthyrning av s.k. svart fiber är en frivillig kommu-174 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> elektronisk kommunikationnal verksamhet där vissa kommuner är mer aktiva än andra. Likaså finnsheller inget som på generell basis vare sig reglerar eller ger vägledning ifrågan om avtal och grävtillstånd ska eller bör beviljas i stor eller litenutsträckning och på vilka grunder.Kommunala aktiviteter med koppling till fibermarknadenKommunerna bedriver ett antal olika aktiviteter och verksamheter somdirekt eller indirekt har inverkan på olika aktörers incitament ochmöjligheter att anlägga nätkapacitet i kommunen.1. Kommunen äger och driver stadsnät2. Kommunen äger flerfamiljshus där de erbjuder bredband3. Kommunen ingår markavtal och beviljar grävtillståndStadsnätsverksamhetenEtt stort antal av <strong>Sverige</strong>s kommuner bedriver stadsnätsverksamhet, ävenkallade lokala bredbandsnät. Med kommunalt stadsnät avses i studien attkommunen har anlagt fiber och hyr ut denna i mer eller mindre <strong>för</strong>ädladform till kommersiella aktörer.Stadsnäten varierar stort, både vad gäller omfattning och inriktning. Detfinns ca 150 kommunalt ägda stadsnät. Enligt PTS senaste mätning är det ca100 aktörer som erbjuder svart fiber som tjänst i <strong>Sverige</strong> men <strong>för</strong> de flestakommuner är verksamheten ännu relativt begränsad och det är inte mer änett tiotal stadsnät som har årliga intäkter på mer än 4 till 5 miljoner kronor.Genomsnittet uppgår till ca 2 miljoner kronor per år och medianen tillmindre än en miljon kronor per år.Stadsnäten drivs i olika former. En del drivs som en avdelning i eller ettdotterbolag till det kommunalt ägda energibolaget. Syftet med att <strong>för</strong>läggastadsnätsverksamheten i eller under energibolaget har varit synergieffekter,där båda ledningsägarna ut<strong>för</strong> liknande arbeten och är vana vid att drivalångsiktiga infrastrukturanläggningar. Att energibolagen har kapital och enlång ekonomisk uthållighet utgör ytterligare en anledning till att placerastadsnätsverksamheten där. Stadsnäten kan dock även <strong>för</strong>valtas på andrasätt, t.ex. som en avdelning med eget resultatansvar inom den kommunalaverksamheten. Kommunerna har sannolikt sett <strong>för</strong>delar även med denna<strong>för</strong>valtningsform, även om ett tätare band ökar riskerna med att stadsnätsverksamhetenfrämjas på olika sätt gentemot andra konkurrenter.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 175


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> elektronisk kommunikationDet råder en stor variation avseende <strong>för</strong>ädlingsgraden på de tjänster somstadsnäten erbjuder. De lägst <strong>för</strong>ädlade formerna är kanalisation <strong>för</strong> svartfiber, och tjänsten svart fiber. Mer <strong>för</strong>ädlade tjänster är nätkapacitet t.ex. iform av ethernet<strong>för</strong>bindelser eller liknande. I vissa fall erbjuder stadsnätenmer eller mindre kompletta slutkundstjänster <strong>för</strong> telefoni eller Internetaccess,vilket i princip är fullvärdiga teleoperatörstjänster.Många stadsnät drivs som s.k. öppna nät, vilket innebär att stadsnäteterbjuder svart fiber och eventuellt kapacitetstjänster till tjänsteleverantörersom tillåts att leverera slutkundstjänster via nätet. Det <strong>för</strong>ekommer attstadsnätet självt levererar slutkundstjänster i <strong>konkurrens</strong> med tjänsteleverantörerna.Fördelar som framhålls av <strong>för</strong>espråkare <strong>för</strong> öppna stadsnät ärbl.a. att det är snabbt och enkelt <strong>för</strong> tjänsteleverantörer att ansluta kunder inätet, med <strong>konkurrens</strong> mellan tjänsteleverantörer och stor valfrihet <strong>för</strong> kundernatill följd. Värt att notera är dock att i de kommunalt öppna nätenutgörs tjänsteoperatörernas kostnad till nätägaren (dvs. kommunen) intesällan av så mycket som 90 procent av slutkundspriset. Tjänsteoperatörernasfaktiska möjligheter att priskonkurrera är av denna anledning begränsade.Bredbandstjänster i flerfamiljshusKommunerna erbjuder ofta, via helägda bostadsbolag, bredbandstjänstertill boende. Med bredbandstjänster menas i detta sammanhang <strong>för</strong>eträdesvisInternetanslutning men det kan också vara telefonitjänster och televisionstjänster.Vanligtvis är det inte kommunen själv eller bostadsbolagetsom har slutkundskontakten utan näten upplåts till tjänsteoperatörer somkan erbjuda sina tjänster till boende genom ovan beskrivna öppna nät.Tjänsteoperatörerna på det kommunalt ägda nätet konkurrerar i dessa fallmed TeliaSonera som når de boende via kopparnätet med DSL-tjänster ochtelefoni, men även de operatörer som hyr o<strong>för</strong>ädlade koppar<strong>för</strong>bindelser avTeliaSonera, samt eventuellt med kabel-tv nät som finns i fastigheten (t.ex.Com Hem) eller LAN-nät (t.ex. Bredbandsbolaget).Det finns en trend där allt fler kommunala bostads<strong>för</strong>etag ansluter sig tilldet lokala stadsnätet och därigenom direkt eller indirekt utestänger andraaktörer som anlägger nät. Eftersom de kommunala bostads<strong>för</strong>etagen oftastår <strong>för</strong> en ansenlig andel av marknaden, har denna trend stor inverkan påbåde marknad och <strong>konkurrens</strong>.176 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> elektronisk kommunikationMarkavtal och grävtillståndSom ägare av kommunal mark är det upp till kommunen att besluta om enaktör ska ges rätt att gräva och anlägga fiber och vilka villkor som ska gälla<strong>för</strong> den som får en sådan tillåtelse. Det kommunala självstyret har i dennatyp av frågor inneburit att kommuner hanterar detta olika, både vad gällerhur många och vilka som får rätt att gräva och hur villkoren <strong>för</strong> denna rättighetser ut. För att få anlägga fiber krävs normalt att kommunen beviljarbåde markavtal och grävtillstånd, men dessutom krävs att en rad andraregler och <strong>för</strong>ordningar följs.I vissa kommuner nekas aktörer tillstånd att gräva och hänvisas i ställettill det kommunägda stadsnätet <strong>för</strong> att hyra svart fiber eller mer <strong>för</strong>ädladetjänster. Undantaget är TeliaSonera som har en särställning med anledningav sitt historiska arv, <strong>för</strong>handlingsstyrka genom sin storlek samt långamarkavtal med de flesta kommunerna. Andra kommuner kan vara mergenerösa med tillstånd, men kan ibland ta ut höga avgifter, vilket också kaninverka på möjligheten att anlägga fiber. Dessutom är det vanligt att kommunenställer mycket specifika krav t.ex. gällande återställning av marken,dvs. gatan eller trottoaren.Som ett alternativ till markavtal kan en aktör som vill anlägga en fiberkabelpå kommunal mark, åtminstone i teorin, nyttja s.k. ledningsrätt, som är ensärskilt lagreglerad rätt just <strong>för</strong> ledningar. Både kommunerna och aktörernasom önskar anlägga fiber <strong>för</strong>edrar i allmänhet att saken regleras via markavtalmen i de fall kommunerna av olika skäl inte vill ingå sådana avtal kanledningsrätt åberopas.Villkor <strong>för</strong> anläggning av fiberFör den aktör som avser att anlägga fiber i en kommun krävs att en rad<strong>för</strong>utsättningar är uppfyllda, innefattande erhållande av legala tillstånd,hanterbar administrativ börda liksom faktisk fysisk arbetsprocess, samtrimliga ekonomiska <strong>för</strong>utsättningar. Genom krav och villkor påverkarkommuner dessa <strong>för</strong>utsättningar högst väsentligt och vilka principer somtillämpas och vad som fordras kan skilja sig betydligt från kommun tillkommun.Den önskvärda situationen <strong>för</strong> fiberanläggarenFör <strong>för</strong>etag som efterfrågar infrastruktur i kommunerna kan deras önskemåloch preferenser sammanvägas till en idealbild som, om den kunde<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 177


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> elektronisk kommunikationuppnås, skulle med<strong>för</strong>a ökade investeringar och <strong>konkurrens</strong> på grundläggandeinfrastruktur.1. Det ska vara enkelt och okomplicerat att erhålla kommunala markavtalsom passar olika ambitionsnivåer avseende anläggning av fiber.Olika aktörer har olika ambitionsnivåer och tempo avseende sin fiberutbyggnad.Vissa kan ha ambitionen att täcka in hela eller åtminstone merpartenav staden medan andra kanske bara riktar sig till vissa marknadssegmentsom t.ex. <strong>för</strong>etag med nationell spridning och de har därmed intesamma heltäckande ambitioner.2. Nedgrävning av fiber i kommunal gatumark ska kunna göras utanoskäligt höga och diskriminerande kommunala avgifter eller orimligakostnader <strong>för</strong> markåterställning och liknande.Anläggningsarbetet är som regel mycket kostsamt och svårt att påverka iväsentlig utsträckning. Vad gäller kommunala avgifter och villkorsrelateradekostnader kan dessa variera högst väsentligt, både mellan kommuner,men också mellan aktörer inom samma kommun. Det är viktigt att endastskäliga avgifter och villkor <strong>för</strong>ekommer, att de är kopplade till kommunalakostnader och att avgifternas utformning och storlek inte snedvrider aktörernas<strong>för</strong>utsättningar att konkurrera på marknaden.3. Det ska vara enkelt att få information om planerade grävarbeten ikommunerna och att sam<strong>för</strong>lägga kanalisation eller fiberkabel.Information om vilka grävarbeten som planeras i kommunen görs oftaenkelt tillgänglig mellan de aktörer i kommunen som gräver mycket ochofta, t.ex. elbolag, vattenverk, Vägverket, kommunens gatukontor ochstadsnät samt TeliaSonera. Bland annat diskuteras planerade grävningari s.k. mullvadsgrupper där dessa aktörer ingår. Men, det är viktigt att ävenandra aktörer som inte är lika aktiva i grävarbetena också ges tillgång tillsådan information på ett mycket enkelt och lättillgängligt sätt.4. Det ska vara möjligt att hyra kanalisation - om det i närtid har grävtspå den aktuella sträckan.När en väg nyligen har grävts upp <strong>för</strong> att anlägga fiber så är det mycketolyckligt <strong>för</strong> alla parter om nästa aktör som vill anlägga fiber tvingas grävaupp samma gata igen utan det måste säkerställas att kanalisation som andrakan nyttja också har lagts ned.178 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> elektronisk kommunikation5. På de orter där det finns ett aktivt stadsnät ska det alltid finnas möjlighetatt hyra svart fiber till rimliga och skäliga priser och villkor.Alla stadsnät bör som regel erbjuda svart fiber i tätort eftersom denna tjänstså gott som alltid efterfrågas av operatörerna som insatsvara. På landsbygdendär kundunderlaget är litet kan det ibland också vara önskvärt attkapacitetstjänster högre upp i värdekedjan också tillhandahålls. När sådanamer <strong>för</strong>ädlade tjänster som t.ex. ethernet<strong>för</strong>bindelser erbjuds och stadsnätetär verksamt i flera <strong>för</strong>ädlingsnivåer finns risk <strong>för</strong> att klämeffekter uppstår,vanligtvis till nackdel <strong>för</strong> svart fiber.6. Det slutkundsunderlag som finns i kommunen ska vara öppet <strong>för</strong><strong>konkurrens</strong> på lika villkor <strong>för</strong> alla aktörer.I många mindre och medelstora orter utgör tele- och datakommunikationstjänstertill den kommunala <strong>för</strong>valtningen och allmännyttiga bostäder (flerfamiljshus)en ansenlig del av det totala kundunderlaget <strong>för</strong> elektroniskakommunikationstjänster på orten. Om dessa inte är öppna <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>utan hanteras ”internt” av kommunens stadsnät, energibolag eller bostadsbolagsom därmed agerar som teleoperatörer är inte marknaden öppen <strong>för</strong><strong>konkurrens</strong> på lika villkor <strong>för</strong> alla aktörer.ProblemområdenMånga kommuner i <strong>Sverige</strong> är positivt inställda och tillmötesgående till deaktörer som önskar anlägga fiber i kommunen. De ser positivt på att någonvill göra investeringen till nytta <strong>för</strong> kommunens invånare eller <strong>för</strong>etag ochvill där<strong>för</strong> göra vad de kan <strong>för</strong> att underlätta etableringar av fiberinfrastruktur.Samtidigt finns många kommuner där situationen är mer eller mindre problematisk<strong>för</strong> den som vill anlägga fiber. De problem som aktörer har stöttpå som direkt hindrar eller indirekt hämmar deras incitament och möjligheteratt anlägga fiber i kommunerna är primärt relaterade till anläggningav kanalisation och fiber i stadsmiljö.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 179


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> elektronisk kommunikationFöljande problem har identifierats:1. Tillträdesvägran2. Avtalsrelaterade hinder3. Oskäliga gräv- och anläggningsvillkor4. Oskäliga villkor avseende kanalisation5. Snedvridande avtalsvillkor6. Vertikal integration och paketering7. Hämmande reducering av marknadsunderlagetTillträdesvägranEtt av de största och avgörande problemen en aktör kan stöta på är tillträdesvägran,dvs. att kommunen helt enkelt vägrar att sluta markavtal,alternativt grävtillstånd. Vissa kommuner är mycket restriktiva beträffandemarkavtal, och har begränsat mängden aktörer som får anlägga fiber. Generelltsett är detta ett problem som <strong>för</strong>ekommer i ett fåtal stora eller medelstorastäder och det vanliga <strong>för</strong>farandet är att man i dessa kommuner tillåtertvå anläggare av fiber, det kommunalt ägda stadsnätet och TeliaSonera.Ibland <strong>för</strong>ekommer även ytterligare någon eller några aktörer, dock vanligenmed begränsad verksamhet och rättighet att bruka fibern i kommersielltsyfte. För den aktör som drabbas utgör tillträdesvägran ett allvarligtoch i praktiken oftast ett definitivt hinder, och utöver omfattande kritik hartillträdesvägran även lett till att aktörer ansökt om ledningsrätt och bedrivittvistemål.Det <strong>för</strong>ekommer flera anledningar till att kommuner nekar markavtal. Grävarbetenanses ofta vara till besvär, och med<strong>för</strong> störningar i trafikbilden ochkostnader <strong>för</strong> kommunen. Med ett övergripande ansvar såväl <strong>för</strong> den framtidautvecklingen som <strong>för</strong> den dagliga verksamheten behöver kommunerväga <strong>för</strong>delar mot nackdelar när mål och prioriteringar bestäms. Vid ställningstagandetill begäran om markavtal och grävtillstånd har kommunenbl.a. att ta hänsyn till den olägenhet som arbetet kan innebära <strong>för</strong> kommunenoch den nytta som i <strong>för</strong>längningen kan tillkomma kommunens invånareoch näringsliv.Kommunerna har inget uttalat ansvar <strong>för</strong> den lokala fiberinfrastruktureneller att gynna <strong>konkurrens</strong> på sådan, vilket innebär att detta sällan vägs in180 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> elektronisk kommunikationi bedömningen. Ingen <strong>för</strong>eträdare <strong>för</strong> de kommuner som kontaktats harunder intervjuerna sagt sig fästa någon särskild vikt vid behovet av infrastruktur<strong>konkurrens</strong>som en betydelsefull faktor att väga in i beslut ommarkavtal och grävtillstånd. En anledning till att kommuner nekar markavtalär således att de inte ser behov av fler konkurrerande infrastrukturerinom området. Motiveringen är vidare att kommunen genom den egnainfrastrukturen, dvs. stadsnätet, ombesörjer hela kommunens behov och, tillskillnad från privata aktörer som investerar i vinstsyfte, tar kommunen etthelhetsansvar som även inkluderar utbyggnad till mindre attraktiva områden.Om<strong>för</strong>delning av pengar mellan potentiellt lönsamma och mindrelönsamma områden i kombination med en begränsning av vad som upplevsvara ”onödig” parallelletablering av kostsam infrastruktur upplevs<strong>för</strong>delaktigt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.Det finns också en relativt vanlig uppfattning hos kommuner och gemensammakommunala organ där man anser att om man inte är restriktiv medmarkavtal och grävtillstånd kommer många gator i den centrala tätorten attgrävas upp om och om igen. Det finns dock inga exempel på att så faktiskthar skett i nämnvärd omfattning i någon stad eller någon kommun, inte ensi de större städer som inte har en restriktiv s.k. grävpolicy. Om farhågornatrots allt i vissa städer kan vara befogade torde situationen ändå kunnahanteras genom att kommunen säkerställer att det läggs ned tillräckligtmed tomrör vid <strong>för</strong>sta tillfället var<strong>för</strong> gatan inte behöver grävas upp flergånger <strong>för</strong> fiberanläggning.I viss utsträckning kan protektionism av den egna stadsnätsverksamhetenockså utgöra ett bakomliggande men inte uttalat syfte. Även om mångastadsnät är separerade från annan kommunal verksamhet ekonomiskt ocheventuellt även juridiskt kan banden mellan verksamheterna vara starkaoch viljan att hjälpa varandra stor.Genom att neka avtal tvingas aktörer att i stället hyra svart fiber eller mer<strong>för</strong>ädlade tjänster av den eller dem som har markavtal. För en infrastrukturanläggaresom baserar sin verksamhet på att leverera grossisttjänster, fårdetta direkta konsekvenser i form av att marknadsmöjligheter går <strong>för</strong>lorade.Problemet berör inte bara <strong>för</strong>lorad verksamhet i berörda områden utan kanäven gälla andra affärer där kunden bäst nås genom ledningsdragning överkommunal mark, dvs. utan att verksamhet bedrivs inom kommunen.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 181


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> elektronisk kommunikationAvtalsrelaterade hinderDet finns en rad avtalsmässiga och avtalsrelaterade problemområden somkan påverka intresset hos aktörer att anlägga fiberinfrastruktur. Som beskrivitsovan är det vanligt att kommuner tar ut olika former av avgifter frånden som anlägger ledningar i marken, och dessa ska motsvara de kostnadersom kommunen har i samband med eller som en konsekvens av t.ex. grävarbetetoch nyttjandet av marken. Stora variationer <strong>för</strong>ekommer i avgifternasstorlek, vilket i sig inte behöver vara fel, utan kan bero på lokala skillnader,mark<strong>för</strong>hållanden, var ledningar kan dras, vilken service kommunenbistår med m.m. Det saknas <strong>för</strong> närvarande ett tydligt samband mellankommunens avgifter och kostnaderna <strong>för</strong> administrativ hantering ochgrävarbetenas åverkan på marken.Oskäligt höga avgifter innebär negativa konsekvenser <strong>för</strong> den generellainvesteringsviljan och <strong>konkurrens</strong>en i stort. För att få ekonomi i investeringarnabehöver en ledningsägare starta sin utbyggnad i tätort där det finnsett stort kundunderlag. Först därefter kan utbyggnad till mer avlägsna kunderfinansieras genom att utöka med sträckor på befintligt nät. Om avgifterna<strong>för</strong> etablering i tätort är så pass höga att de avskräcker investeringaräventyras både utbyggnad i tätort och utan<strong>för</strong> densamma. Detta får konsekvenser<strong>för</strong> den totala utbyggnaden, men också <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>en och islutändan priset gentemot kund. Av denna anledning är det önskvärt attavgifterna hålls så låga som möjligt.Många gånger grundas avgiften <strong>för</strong> markhyra på en kostnad per meter,dvs. med direkt relation till ledningsägarens intrång i marken, men det <strong>för</strong>ekommerockså avtal som baseras på en årlig schablonkostnad eller på enkostnad per invånare i kommunen. TeliaSonera har traditionellt sett och sågott som alltid avtalsupplägg baserade på en schablonkostnad utifrån antalinvånare i kommunen. I syfte att anpassa avtalsupplägg och villkor <strong>för</strong>ekommeratt kommuner ingått liknade markavtal med andra aktörer. Om ettsådant upplägg erbjuds små aktörer, aktörer som initierar sin utbyggnadeller som inte har samma ambitionsnivå, kan kostnaden utgöra en etableringströskeloch hämma infrastrukturutbyggnaden i kommunen. Detsammagäller höga engångsavgifter. Av denna anledning är det viktigt att denavtalsform som erbjuds står i rimlig proportion till aktörens vilja och möjlighetatt investera. Det behöver i sak inte vara orimligt att aktörer även erbjudsolika villkor och att t.ex. en stor aktör med många ärenden uppnårstordrifts<strong>för</strong>delar hos kommunen jäm<strong>för</strong>t med en liten aktör. Dessa skillna-182 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> elektronisk kommunikationder ska dock återspegla kommunens omkostnader och där<strong>för</strong> kan olikaavgiftsformer vara lämpliga <strong>för</strong> olika aktörer. Dock gäller att avgifternasutformning i sig inte ska vara diskriminerande <strong>för</strong> små aktörer medbegränsad ambitionsnivå.Ett annat problem är att det kan vara krångligt att ingå markavtal. Problemet<strong>för</strong>efaller vara störst i de kommuner som principiellt är restriktiva i sinmarktillträdespolitik, och vissa aktörer har beklagat sig över <strong>för</strong>halningaroch bortkomna handlingar. När markavtal väl erhållits <strong>för</strong>efaller det generelltsett fungera ganska bra. Förvisso finns en rad regler och krav att följa,men dessa hanteras huvudsakligen inom rimliga tidsramar och enligt enrimlig procedur. Dock <strong>för</strong>ekommer kritik mot att avtalen många gånger ärotydliga och kan vara svåra att tolka vid problem.Att olika villkor <strong>för</strong>ekommer i olika kommuner utgör inte ett hinder i sig,men innebär likväl extra olägenheter <strong>för</strong> aktörer, med ökade kostnader <strong>för</strong>administration och utbildning av personal till följd. Generellt sett <strong>för</strong>efallerområdesvisa markavtal skrivas med stora aktörer. För små aktörer och ävensom princip i vissa kommuner behöver avtal sökas per <strong>för</strong>bindelse, vilketkan vara väldigt omständligt och tidsödande. Ett sådant <strong>för</strong>farande innebärinte bara längre handläggningstider och större administrativ börda <strong>för</strong> bådaparter utan upplevs även som mer osäkert <strong>för</strong> en operatör som vill byggaupp sin verksamhet med egen infrastruktur på orten. Det faktum att en radfrågor är i händerna på enskilda tjänstemän utan ett tydligt regelverk utgörockså en osäkerhet, och det <strong>för</strong>ekommer att undantag i krav och regler sker.Dock sker detta <strong>för</strong>eträdesvis i tillmötesgående avsikter.Oskäliga gräv- och anläggningsvillkorKommuner som anlägger kanalisation och fiber har genom sina rollersom markägare och myndighet <strong>för</strong>delar gentemot andra marknadsaktörer.Dessa <strong>för</strong>delar kan ibland direkt eller indirekt ge upphov till situationersom snedvrider <strong>konkurrens</strong>en. En kommun har genom ägande eller avtaltillgång till mark, kanalisation, lokalutrymmen, bodar och kabelbrunnar,som är strategiskt viktiga tillgångar vid anläggande av kanalisation ellerfiber.Kostnads<strong>för</strong>delar <strong>för</strong> kommunen uppstår också i de kommuner där det<strong>för</strong>ekommer krav på att pliktrör ska anläggas i samband med grävarbeten,dvs. ett villkor <strong>för</strong> att få grävtillstånd i kommunal mark är att aktören samtidigtpå egen bekostnad eller <strong>för</strong> liten ersättning lägger ned kanalisation åt<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 183


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> elektronisk kommunikationkommunen att <strong>för</strong>foga över <strong>för</strong> framtida behov. I de fall som det kommunalastadsnätet anlägger fiber och en privat aktör vill sam<strong>för</strong>lägga så måsteden privata aktören bekosta halva kostnaden <strong>för</strong> gräv- och anläggningsarbetet,medan kommunen själv får detta ut<strong>för</strong>t utan kostnad eller alternativttill endast marginalkostnaden. Att anlägga pliktrör <strong>för</strong> att slippa grävaupp gatorna i onödan är i sig positivt och ju mer kanalisation som finnsdesto <strong>bättre</strong> grund finns <strong>för</strong> en fungerande infrastruktur<strong>konkurrens</strong>. Menom de kommunala respektive privata aktörerna har helt olika kostnader isamband med detta snedvrids <strong>konkurrens</strong>en till kommunala aktörers <strong>för</strong>deloch privata aktörers investeringsvilja minskar.Särskilt påtagligt blir de snedvridande effekterna ju mer aktiva som kommunernaär med det egna stadsnätet och ju högre upp i värdekedjan somkommunerna erbjuder tjänster, dvs. när de är aktiva med egna stadsnät ochhar olika villkor <strong>för</strong> när de själva anlägger fiber, jäm<strong>för</strong>t med när en privataktör gör det. Den situation som uppstår då är att kommunen, med särskildakostnads<strong>för</strong>delar, konkurrerar högre upp i värdekedjan med andra<strong>för</strong>etag som inte har möjlighet att anlägga fiber till samma <strong>för</strong>delaktiga villkorsom kommunen. Om en kommun enbart agerar på marknaden <strong>för</strong> uthyrningav kanalisation är de snedvridande effekterna på marknaden <strong>för</strong>elektroniska kommunikationstjänster små. När kommunen verkar på marknaden<strong>för</strong> svart fiber ökar snedvridningen eftersom kommunen har en radkostnads<strong>för</strong>delar jäm<strong>för</strong>t med andra aktörer, och när kommunen expanderarhögre upp i värdekedjan fortplantar sig effekterna till en allt störreandel av marknaden och konsekvenserna blir än mer allvarliga.Oskäliga villkor avseende kanalisationAnläggning av optisk fiber kan ske genom att tomrör läggs ned och att fibersedan dras i tomrören, eller genom att skyddsisolerat knippe fiber läggsdirekt i marken utan rör. För att <strong>konkurrens</strong> ska kunna uppstå i hela värdekedjan<strong>för</strong>utsätts att flera konkurrerande aktörer <strong>för</strong>fogar över fiber. För attdetta ska uppstå i praktiken <strong>för</strong>utsätts att varje aktör inte gräver upp gatoreller trottoarer i olika omgångar då detta skulle bli alldeles <strong>för</strong> kostsamt.Kanalisation i form av tomrör utgör i sig en mycket liten kostnad i jäm<strong>för</strong>elsemed grävkostnaden <strong>för</strong> att lägga ned kanalisationen i marken. Om ledigkanalisation finns på en vägsträcka är kostnaderna <strong>för</strong> att anlägga fibermycket små jäm<strong>för</strong>t med att gräva upp gatan igen. Det är dock ytterst fåkommuner som har en aktiv strategi <strong>för</strong> att anlägga kanalisation <strong>för</strong> uthyrningtill de aktörer som vill anlägga fiber. När en privat aktör tvingas184 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> elektronisk kommunikationlägga ned pliktrör så disponeras dessa som regel direkt av kommunens egetstadsnät som inte hyr ut ledig kanalisation till andra aktörer som önskaranlägga egen svart fiber. Det kommunala stadsnätet anlägger i stället egensvart fiber i kanalisationen och hyr ut den. Övrig kanalisation som är ledighyrs som regel inte heller ut eftersom ytterst få, om något, stadsnät anser sigvara i kanalisationsuthyrningsbranschen utan i svart fiberbranschen.Kommunerna säkerställer som regel inte att kanalisation etableras <strong>för</strong> attmotsvara marknadens framtida behov. Det finns som regel möjligheter <strong>för</strong>kommuner att etablera kanalisationsrör både i samband med andras grävarbetenmen också att kommuner i egenskap av väghållare tar tillfället i aktvid ombyggnation och nyanläggning av gata. Kostnaderna <strong>för</strong> grävarbetenhämmar vidare indirekt möjligheten <strong>för</strong> etablering av flertalet konkurrerandefibernät eftersom slutkundsunderlaget sällan kan motivera multiplagrävkostnader. Att kommunerna som regel saknar en genomtänkt strategi<strong>för</strong> hur de ska hantera kanalisationsproblemet har i flera fall inneburit attkommuner har sett en risk <strong>för</strong> att stadens gator ska grävas upp orimligt oftaoch har där<strong>för</strong> nekat markavtal till andra än TeliaSonera och det kommunalastadsnätet. Detta kan gälla trots att kommunens stadsnät har ledigkanalisation som dock inte hyrs ut - eftersom man enbart erbjuder svartfiber eller mer <strong>för</strong>ädlade tjänster.Konsekvensen av denna typ av agerande från kommunerna är att det råderen närmast total brist på tillgänglig kanalisation i tätorterna som kan hyrasav <strong>för</strong>etag som vill anlägga fiber <strong>för</strong> att konkurrera på marknaden <strong>för</strong> svartfiber eller tjänster högre upp i värdekedjan. Det har i sin tur inneburit attdet <strong>för</strong>etag som vill anlägga fiber i tätort har att räkna med en totalkostnad<strong>för</strong> detta på ca tusen kronor per meter, vilket är kostnadsnivåer som ärsvåra att motivera mer än undantagsvis. Detta med<strong>för</strong> i sin tur dåliga <strong>för</strong>utsättningar<strong>för</strong> etablering av infrastrukturbaserad <strong>konkurrens</strong> på marknaden<strong>för</strong> elektroniska kommunikationstjänster.Snedvridande avtalsvillkorDet <strong>för</strong>ekommer att olika aktörer har olika avtalsvillkor, vilket det kanfinnas flera <strong>för</strong>klaringar till. Att avtal skrivits vid olika tidpunkter är enorsak, och <strong>för</strong>klarar bl.a. att TeliaSonera, som i flera kommuner har mycketgamla avtal, har andra avtalsvillkor än aktörer som tillkommit under senaretid. Aktörernas storlek och omfattningen av deras nät kan utgöra en annan<strong>för</strong>klaring till skilda villkor, genom att omfattande verksamheter kan bidra<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 185


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> elektronisk kommunikationtill minskade kostnader t.ex. vad gäller upparbetade rutiner och kommunikationmed kommunen.Om en aktör tvingas att betala betydligt högre avgifter än en annan aktörutan att dessa skillnader kan motiveras utifrån skillnader i kostnader <strong>för</strong>kommunen utgör det ett <strong>konkurrens</strong>hinder, och påverkar aktörens marginaleroch <strong>för</strong>utsättningar att konkurrera på marknaden. I värsta fall kan detinnebära att en etablering på marknaden helt uteblir.Vertikal integration och paketeringMånga av de kommuner som har etablerat ett stadsnät erbjuder enbart svartfiber men det finns också flera exempel på kommuner som genom sinastadsnät och ibland även genom kommunala bostads<strong>för</strong>etag erbjudertjänster högre upp i värdekedjan, vilket kan ge upphov till flera <strong>konkurrens</strong>relateradeproblem.Det <strong>för</strong>ekommer att kommuner inte bara hyr ut svart fiber utan även kapacitetstjänstertill både operatörer och slutkunder och därmed konkurrerarkommunen direkt med marknadens teleoperatörer. Detta är olyckligt eftersomkommunerna genom sina tillgångar har <strong>för</strong>delar som gör att privataaktörer eventuellt med undantag av TeliaSonera inte kan konkurrera påsamma villkor. Genom att erbjuda tjänster högre upp i värdekedjan hämmassåledes tillväxten av infrastrukturbaserad <strong>konkurrens</strong> på orten ävenom den i vissa fall kan pressa prisbilden kortsiktigt.I en allt större utsträckning sker samverkansprojekt eller s.k. joint-venturesmellan det kommunalt kontrollerade stadsnätet och kommunala bostads<strong>för</strong>etag<strong>för</strong> att erbjuda hyresgäster i flerfamiljshus bredbandstjänster. Detjänster som erbjuds konsumenterna är som regel Internetaccess och fasttelefoni (IP), samt på senare tid även televisionstjänster. Uppläggen benämnsofta som ”öppna nät” med hänsyftning på att flera olika tjänsteoperatörerkan erbjuda Internet och telefoni till slutkunderna via nätet. Av det som slutkundernabetalar <strong>för</strong> tjänsterna till tjänsteoperatörerna går upp till 90 procenttillbaka till det kommunala stadsnätet och bostads<strong>för</strong>etaget. Det kommunalaöppna nätet har därmed ett mycket starkt ekonomiskt incitamentatt verka <strong>för</strong> att så många som möjligt av de boende, via en tjänsteoperatör,blir kunder på just dennes nätinfrastruktur i stället <strong>för</strong> att välja att få tjänsternavia t.ex. kabel-tv eller via DSL från någon annan operatör.186 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> elektronisk kommunikationHämmande reducering av marknadsunderlagetDet är det totala marknadsunderlaget <strong>för</strong> elektroniska kommunikationstjänsterpå en ort som avgör dess attraktivitet <strong>för</strong> investeringar i infrastruktur.Med marknadsunderlag avses hushåll och små<strong>för</strong>etag i enfamiljs- och flerfamiljshus,<strong>för</strong>etag i kontorsfastigheter samt offentlig <strong>för</strong>valtning inklusiveskolor, daghem, sjukhus, äldrevård m.m. Vid nyetablering på en ort är deten vanlig strategi <strong>för</strong> operatören att ta ett brofäste <strong>för</strong> att sedan byggavidare från detta. Karaktäristiskt <strong>för</strong> lämpliga brofästen är att de kan gepotentiellt stora intäkter koncentrerat till liten yta. Ett sådant brofäste kant.ex. vara ett kluster av flerfamiljshus eller en större <strong>för</strong>etagskund, gärnautspridd på flera adresser i staden.Det finns många exempel där de kommunala stadsnäten inte i huvudsak ärfokuserade på kommunens ytterområden eller landsbygd utan även har enstrategi att fokusera på de kundsegment med högst intäktspotential. För enkommun kan detta ofta innebära att det ligger nära till hands att anslutaalla egna arbetsställen och bostadsbeståndet i det kommunala bostads<strong>för</strong>etaget.Inte sällan erbjuder stadsnätet också kommunikationstjänster medhög <strong>för</strong>ädlingsgrad till den kommunala <strong>för</strong>valtningen.Sammantaget ger detta det kommunala stadsnätet en varaktig och oftastor intäkt. En negativ bieffekt är att det reducerar incitamenten <strong>för</strong> privataaktörer att investera i infrastruktur på orten eftersom en stor del av det mestattraktiva kundunderlaget inte är öppet <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong> på lika villkor. Imånga kommuner är kommunen själv den enskilt största kunden av kommunikationstjänster.På orter där kommunen och kommunala verksamhetertillsammans är den största arbetsgivaren och där en stor andel av flerfamiljshusenägs av det kommunala bostads<strong>för</strong>etaget så blir effekten större.Slutsatser och rekommendationerKonkurrensverket kan konstatera att även om många kommuner i <strong>Sverige</strong>är positivt inställda till aktörer som önskar anlägga fiber i kommunen framgårdet av redogörelsen ovan att det finns ett flertal direkta och indirektahinder <strong>för</strong> etablering av fibernätsinfrastruktur och att dessa hinder hämmarframväxten av långsiktigt bestående <strong>konkurrens</strong> på marknaden <strong>för</strong> elektroniskakommunikationstjänster. I grunden kan det då handla om att kommunersaknar tillräcklig insikt i marknads<strong>för</strong>hållandena och i behovet avinvesteringar och <strong>konkurrens</strong>. I flera kommuner råder uppfattningen attfibernätsinfrastruktur är ett naturligt monopol och att en situation där det<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 187


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> elektronisk kommunikationendast är ett kommunägt stadsnät och TeliaSonera som anlägger fiber intepå något sätt är en dålig situation. I detta avseende drar <strong>för</strong>eträdare <strong>för</strong>kommuner paralleller med situationen gällande vägar, elektricitet, vattenoch avlopp.Vad gäller <strong>konkurrens</strong>tryckets påverkan på priset <strong>för</strong> att hyra svart fibereller mindre <strong>för</strong>ädlad nätkapacitet vittnar marknadens aktörer om att på desträckor eller i de städer där t.ex. TeliaSonera och ett stadsnät har erbjuditsådana tjänster i <strong>konkurrens</strong> har det haft en högst väsentlig påverkan nedåtpå prisbilden. Det har alltså i många fall varit tillräckligt med ett relativtfåtal aktörer <strong>för</strong> att ge en tydlig prispåverkan.För att uppnå en väl fungerande bredbandsmarknad är det viktigt att privataaktörer har goda möjligheter att tillgodose den efterfrågan som olikakategorier av kunder har. Eftersom infrastruktur <strong>för</strong> bredband inte kanbetraktas som ett naturligt monopol så bör det så långt som möjligt vara enprivat angelägenhet att göra investeringar i infrastruktur, vilket även OECDrekommenderat. Staten och kommunerna har dock viktiga uppgifter genomatt undanröja eller begränsa inträdeshinder på marknaden.Av redogörelsen framgår att information om vilka grävarbeten som planerasi kommunen ofta görs enkelt tillgänglig mellan de aktörer i kommunensom gräver mycket och ofta, t.ex. elbolag, vattenverk, Vägverket, kommunensgatukontor och stadsnät samt TeliaSonera. Bland annat diskuterasplanerade grävningar i s.k. mullvadsgrupper där dessa aktörer ingår. Det ärviktigt att även andra aktörer som inte är lika aktiva i denna process gestillgång till sådan information på ett enkelt och lättillgängligt sätt.Operatörer, och andra aktörer på marknaden <strong>för</strong> elektronisk kommunikation,som har intresse av att anlägga fiber bör enkelt kunna få informationom vilka grävarbeten som planeras i olika kommuner. Med grävarbetenavses då inte enbart där någon planerar att anlägga fiber utan även därplanerade grävarbeten inom t.ex. el, vatten och avlopp där man med <strong>för</strong>delkan sam<strong>för</strong>lägga. Med tanke på att det finns ett stort antal kommuner är ennationell databas att <strong>för</strong>edra. Hur en sådan ska administreras och vilkauppgifter som ska inrapporteras behöver utredas vidare.Konkurrensverket anser att kommuner och kommunägda bolag har ettansvar <strong>för</strong> att inte i onödan <strong>för</strong>svåra <strong>för</strong> <strong>för</strong>etag att anlägga infrastrukturgenom att göra det komplicerat att få tillstånd att gräva eller genom attdebitera oskäligt höga eller diskriminerande avgifter. På längre sikt riskerar188 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> elektronisk kommunikationen restriktiv policy avseende kommunala markavtal att hämma den totalalångsiktiga investeringen i fiberinfrastruktur i <strong>Sverige</strong>. Detta innebär attinfrastrukturinvesteringar i högre grad blir beroende av den kommunalaviljan att investera, och att finansiell kapacitet, uthållighet och riskbenägenheti större utsträckning koncentreras till en eller ett fåtal aktörer. En sådanutveckling är inte önskvärd.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 189


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> postområdet5.7 PostområdetInnehållet i detta avsnitt baseras till stor del på rapporten Konkurrensen påpostmarknaden (2008) som utarbetats av Semeru AB (2008), på uppdrag avKonkurrensverket.5.7.1 Institutionella <strong>för</strong>hållandenMarknaden <strong>för</strong> utdelning av fysiska brev var en monopolmarknad fram tillden 1 januari 1993 då <strong>Sverige</strong> som andra land i Europa öppnade marknaden<strong>för</strong> regelbunden distribution av brev <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>. Ett legalt statligtmonopol hade då gällt sedan 1888.Det tidigare Postverket som var ett affärsdrivande verk ombildades till etthelstatligt ägt aktiebolag Posten AB. Man <strong>för</strong>väntade sig då att mångaeuropeiska länder skulle följa efter och genom<strong>för</strong>a en liknande liberalisering.Finland var det enda land som tidigare hade reformerat postområdetvilket berodde på en <strong>för</strong>ordning om monopol som slutade gälla den 1 juni1991. År 1993 in<strong>för</strong>de man i Finland en koncessionsavgift <strong>för</strong> de aktörer sominte kunde prestera rikstäckning vilket har lett till att finska Posten aldrigfått någon reell nationell <strong>konkurrens</strong>. Sedan dröjde det ända fram till år2006, innan postoperatörer i andra europeiska länder utsattes <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>.Förhållandena på postområdet i <strong>Sverige</strong> regleras i postlagen (1993:1684) ochpost<strong>för</strong>ordningen (1993:1709). Post- och telestyrelsen (PTS) utfärdar tillstånd<strong>för</strong> landets postoperatörer och kontrollerar att Posten och andra operatörerföljer villkoren i dessa tillstånd. PTS ska verka <strong>för</strong> att en väl fungerandesamhällsomfattande posttjänst finns tillgänglig <strong>för</strong> alla samt fortlöpandefölja utvecklingen och bevaka att posttjänsten svarar mot samhälletsbehov. I PTS uppgift ingår också att följa prisutvecklingen och bedöma omprissättningen av den samhällsomfattande tjänsten är i enlighet med gällandeprisreglering och tillståndsvillkor <strong>för</strong> Posten. I jäm<strong>för</strong>else med vadsom gäller <strong>för</strong> området elektronisk kommunikation finns inget som stadgaratt PTS har till uppgift att främja en hållbar <strong>konkurrens</strong>.190 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> postområdetEU har utfärdat ett direktiv 37 <strong>för</strong> medlemsländerna som ska vara vägledande<strong>för</strong> i vilken takt avregleringen av postmarknaden ska ske. Ett <strong>för</strong>slagatt liberalisera distributionen av marknadskommunikation (brevreklam)redan 2003 blev aldrig genom<strong>för</strong>t. Förslaget drogs tillbaka när representanterna<strong>för</strong> de största postverken i Europa insåg att det var den delen av brevmarknadensom ökade, medan administrativ kommunikation (fakturor etc.)minskade.Den 1 januari 2003 begränsades monopolet till brev som hade en vikt understigande100 gram. Samtidigt avreglerades gränsöverskridande avgåendepost. Den avregleringen hade ingen reell betydelse, eftersom <strong>konkurrens</strong><strong>för</strong>ekom redan i slutet av 80-talet. Det var möjligt genom att man transporteradepost i bulk till respektive land. Den holländska Posten var den postoperatörsom var <strong>för</strong>st med att utnyttja luckor i systemet. Man hämtadestora volymer brev från bl.a. USA <strong>för</strong> inlämning i Europa. På den tiden vardet s.k. avräkningssystemet gynnsamt och man betalade bara ett kilopris tillrespektive mottagarland. Brev med en vikt på exempelvis 20 gram fick dåen väldigt låg kostnad eftersom det går 50 stycken 20 grams brev på 1 kgoch priset per kg som man betalade till mottagarlandet var ca 30 SEK.Mottagarländerna i de industrialiserade länderna fick i de här fallen intetäckning <strong>för</strong> sina utdelningskostnader. Den här hanteringen kallas <strong>för</strong>remailing38och är numera starkt begränsad beroende på nya regelverk.År 2006 begränsades monopolet till brev som hade en vikt understigande50 gram. Man kan dock konstatera att majoriteten av alla brev har en viktsom ligger under 50 gram.Det dröjde fram till 2006, innan Storbritannien avreglerade sin brevmarknad.Det har visat sig att brittiska Royal Mail har fått lönsamhetsproblem.Anledningen till den uppkomna situationen är antagligen att Royal Mailhade en felaktig prissättning av tjänster innan marknaden avreglerades,vilket nu visar sig i form av lönsamhetsproblem.Andra länder som aviserade att man skulle avreglera brevmarknaden 2006var Norge, Danmark, Nederländerna och Tyskland. Norge bestämde sig <strong>för</strong>att skjuta upp avregleringen, när man fick en ny regering 2006. Danmark37EC Directive 2008/6/ES of the European Parliament and the Council of 20 February 2008.38Remailing kallas den hantering av brevsändningar där man genom att gå via ett annat landkan sänka distributionskostnaden genom att använda ett annat avräkningssystem än REIMS,se vidare under avsnittet Internationell kostnadsstruktur.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 191


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> postområdethar skjutit upp avregleringen fram till EU-direktivets senaste stopptid somär 1 januari 2011. Om sammanslagningen av svenska och danska Postengodkänns av EU-kommissionen efter en <strong>konkurrens</strong>prövning är det möjligtatt en avreglering av den danska brevmarknaden kommer att tidigareläggas.Tyska Posten avreglerades 1 januari 2008 efter att avregleringen skjutits upptre gånger. Nederländerna har aviserat att postmarknaden ska avregleras1 april <strong>2009</strong>. Franska Posten ska avregleras enligt EU-direktivet 1 januari 2011.Det kan konstateras att det endast är fyra länder som avreglerat marknaden<strong>för</strong> utdelning av adresserade brev och att svenska Posten har anpassat organisationenefter de nya <strong>för</strong>utsättningarna. På den svenska marknaden finnsdet ca 25 aktörer 39 , men det finns bara ett reellt alternativ till svenska Postenoch det är Bring CityMail (f.d. CityMail) som till 100 procent ägs av norskaposten. Bring CityMail har till skillnad från svenska Posten inte rikstäckningoch produktutbudet är endast tillgängligt <strong>för</strong> kunder som har <strong>för</strong>etagspost.Norge, som inte är medlem i EU, skrev under ESS-avtalet 1994 och skadär<strong>för</strong> följa EU-direktivet som <strong>för</strong>eskriver en total liberalisering av brevmarknadensenast 1 januari 2011.5.7.2 Marknads<strong>för</strong>hållandenPostproduktion kan delas upp i olika delar, exempelvis insamling, sortering,transport och utdelning. Produktionsprocessen är dels <strong>för</strong>knippadmed stordrifts<strong>för</strong>delar i vart och ett av de olika produktionsleden, dels medsamproduktions<strong>för</strong>delar mellan olika produkter. Utdelningsledet svarar <strong>för</strong>en betydande del av den totala kostnaden <strong>för</strong> nationell post, uppskattningsvis50 procent. I jäm<strong>för</strong>else med de kostnads<strong>för</strong>hållanden som gäller <strong>för</strong>nätverksbranscher som el och tele är kapitalkostnadernas andel av de totalakostnaderna betydligt mindre.Det finns i princip två huvudgrupper vad det gäller brev<strong>för</strong>sändelser, administrativkommunikation (fakturor och daglig affärspost) och marknadskommunikation(adresserad reklam, kataloger etc.). Det finns även en produktsom kallas Posttidning som har en prissättning som subventioneras av39Som mest fanns år 1997 mer än 100 postoperatörer med tillstånd att bedriva postverksamhetmen antalet har sedan dess minskat (Post- och telestyrelsen, 2008).192 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> postområdetandra produktslag, trots att det s.k. tidningsstödet <strong>för</strong> distribution av tidningarinte längre finns kvar. Ytterligare en produkt är varor i brev somprimärt konkurrerar med paket med en vikt upp till 2 kg.Konkurrensen på brevmarknadenMarknaden <strong>för</strong> printning och kuvertering domineras av ett fåtal stora aktörer,främst Strålfors (som ägs av Posten), Itella, Logica (tidigare WM-data)och Pitney-Bowes som uppskattningsvis tillsammans har en marknadsandelom ca 45 procent. Marknaden <strong>för</strong> distribution av sändningar dominerasav Posten och Bring CityMail. Bring CityMail startade sin verksamhetmed utdelning i centrala Stockholm och expanderade snabbt till att täckaäven kranskommunerna samt Göteborg, Malmö och Gotland. BringCityMails kunder är <strong>för</strong>etag inom privat och offentlig sektor.De <strong>för</strong>sta åren efter monopolets upphörande <strong>för</strong>sökte Posten, med olikamedel, se till att konkurrerande <strong>för</strong>etag, främst Bring CityMail, inte fick fotfästepå marknaden. Detta skedde genom att vägra eller <strong>för</strong>svåra tillträdetill infrastruktur (postboxar och postnummer), selektiva prissänkningar ochexklusivavtal med kunder. Konkurrenslagen har tillämpats i flera fall motPostens agerande och även om lagen i många fall visat sig vara ett verkningsfulltredskap <strong>för</strong> att ingripa mot <strong>konkurrens</strong>begränsande <strong>för</strong>farandenkan det inte uteslutas att Posten ändå, genom att agera på ett <strong>konkurrens</strong>begränsandesätt, kunnat utnyttja sin dominerande ställning. Detta kanexempelvis vara fallet när rättsprocesser blir utdragna och kostsamma.Konkurrensen inom brevmarknaden har i huvudsak gällt adresserad reklampostoch Posttidningar som lämnas in i stora volymer vid ett och sammatillfälle. De stora <strong>för</strong>etagen har där<strong>för</strong> gynnats av liberaliseringen, medansmå <strong>för</strong>etag och privatpersoner får betala ett högre porto än vad som gällde<strong>för</strong>e avregleringen. För privatpersoner, banker, <strong>för</strong>säkringsbolag, välgörenhetsorganisationeroch ideella <strong>för</strong>eningar har in<strong>för</strong>andet av moms haft enstor inverkan på den högre kostnaden eftersom de inte har möjlighet att draav momsen. Försäkringsbolag och banker ingår i ett system där man inteåläggs att lägga moms på sina tjänster och de har där<strong>för</strong> inte heller möjlighetatt göra momsavdrag. För små <strong>för</strong>etag har kostnaden ökat beroende påatt prissättningen är mer volymbaserad sedan brevmarknaden blivit utsatt<strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>.Företaget 21-Gram AB:s verksamhet går ut på att hjälpa kunden att hittaden billigaste mixen bland de olika distributörerna på den svenska brev-<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 193


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> postområdetmarknaden. Deras tjänst kallas portooptimering och man har utvecklat ettspeciellt dataprogram, där man kan lägga in kundernas volymer ochpostnummerområden <strong>för</strong> att ta fram den mest kostnadseffektiva lösningen<strong>för</strong> kunden. 21-Grams konkurrerar inte med Posten och Bring CityMail,däremot hjälper man sina kunder att hitta den mest ekonomiskt optimalalösningen <strong>för</strong> sina sändningar.Pris- och volymutvecklingVolymutvecklingen <strong>för</strong> brev har inte haft den negativa utveckling som <strong>för</strong>utspåddesnär fax och e-post introducerades. Man kan notera en nedgångav fakturor och privatpersoners användning av fysiska brev men däremothar en ökning skett vad gäller adresserad direktreklam.Direktreklam har haft en positiv volymutveckling under hela 2000-talet.Volymutvecklingen har delvis påverkats av reformeringar <strong>för</strong> exempelvisel, telefoni etc. Den ökade <strong>konkurrens</strong>en med fler aktörer på de olika marknadernahar lett till att kommunikationsbehovet med kunderna har ökat.För de produkter som har fått en reell <strong>konkurrens</strong> efter liberaliseringen harPosten och Bring Citymail ökat sina officiella priser <strong>2009</strong> med ca 2-3 procentjäm<strong>för</strong>t med <strong>för</strong>egående år. Vid en prisjäm<strong>för</strong>else av adresserade direktreklamsändningarskiljer sig volymgränser och priser inte åt så mycket.För posttidningar har Posten och Bring Citymail ökat sina officiella priser<strong>2009</strong> med ca 1,5<strong>–</strong>4,1 procent jäm<strong>för</strong>t med <strong>för</strong>egående år. Vid en liknandeprisjäm<strong>för</strong>else av posttidningar som med adresserad direktreklam kan mankonstatera att volymgränser och priser inte heller skiljer sig nämnvärt åt.Ovanstående jäm<strong>för</strong>else baseras på listpriser. Vid en <strong>för</strong>handling är rabatterinte ovanliga och dessa kan uppgå till mellan 10 och 25 procent.Aktörer som konkurrerar om svenska kunders postvolymer till utlandetDet finns sex operatörer som konkurrerar om de svenska <strong>för</strong>etagens brevtill utlandet: Posten <strong>Sverige</strong>, Swiss Post International, CityMail International(norska Posten), Global Mail (tyska Posten), Belgian Post International ochMailWorld. MailWorld är den enda privatägda leverantören. De övriga ärstora nationella postverk som vill utöka sin marknad.När <strong>Sverige</strong> öppnade sin hemmamarknad <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong> blev intressetstort från andra europeiska postoperatörer att använda <strong>Sverige</strong> som test-194 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> postområdetmarknad. De såg en möjlighet att <strong>för</strong>bereda sig och få kunskap in<strong>för</strong> liberaliseringenav postmarknaderna i de egna länderna.En möjlighet om ett <strong>för</strong>etag vill konkurrera och ha en hög och snabb leveranskvalitetär att inrätta ett s.k. External Terminal Office of Exchange(ETOE) i ett annat land. Företaget får då möjlighet att använda det systemsom beskrivs under ”Internationell kostnadsstruktur” som styr ersättningsnivåerna<strong>för</strong> internationella brev mellan de europeiska länderna, utan attgå via sitt hemland.Operatörer som öppnar ETOE på en annan marknad har vissa <strong>för</strong>delar. Deanvänder samma dokumentation som om de sänder <strong>för</strong>sändelserna från sitthemland, men <strong>för</strong>sändelserna måste märkas med det landets landskod i dens.k. porto betalt rutan. Den utländska aktören får på det här sättet möjlighetatt konkurrera om de svenska kundernas volymer till utlandet även när detgäller priority service (A-post).För närvarande är det Swiss Post International som har de bästa <strong>för</strong>utsättningarnaatt konkurrera med svenska Posten om kunder som har behov avpriority service (A-post) till utlandet. Man öppnade en ETOE i <strong>Sverige</strong> 2005och har i <strong>konkurrens</strong> med svenska Posten gjort flera <strong>för</strong>sök att ta över deinternationella brevvolymerna från svenska kunder. Swiss Post är dockmest framgångsrika i <strong>konkurrens</strong>en om små och medelstora <strong>för</strong>etag.Konkurrensen fungerar på följande sätt med <strong>Sverige</strong> som exempel: SvenskaPosten har en prislista <strong>för</strong> internationella brev med en vinstmarginal pårunt 50 procent med en viss variation beroende på vikt och destination. Närman lämnar offert till kunder med stora volymer lämnas rabatt med utgångspunktfrån den officiella prislistan <strong>för</strong> utrikesbrev. Konkurrenternadäremot använder en mer kundanpassad prissättning och utgår från kostnaden(terminalavgift) plus transportkostnad till respektive land, sedanlägger de på en vinstmarginal, som ofta resulterar i ett <strong>för</strong> kunden lägre prisän vad som skulle gälla enligt Postens rabatterade prislista. Svenska postenhar där<strong>för</strong> fått en hård <strong>konkurrens</strong> på utrikessidan speciellt när det gällermedelstora <strong>för</strong>etag medan man varit relativt skicklig på att behålla en delstora kunder.Reglerna <strong>för</strong> ETOE har på senare år ändrats och numera krävs det tillståndfrån landet man vill etablera sig i, vilket tidigare inte var fallet. I <strong>Sverige</strong> ärdet PTS som ansvarar <strong>för</strong> tillståndsgivning.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 195


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> postområdetEtt alternativ vid inlämning av större brevvolymer till ett specifikt land äratt använda mottagarlandets nationella <strong>för</strong>etagstjänster, vilka ofta är billigareän avräkningssystemens kostnader. Den lösningen används både avpostoperatörer och av <strong>för</strong>etagskunder.Internationell kostnadsstrukturREIMS-avtalet (Remuneration of Exchange of International Mails) styrersättningsnivåerna <strong>för</strong> internationella brev mellan de europeiska länderna.Avsändarlandet får betala 78,5 procent av det nationella portot <strong>för</strong> enstakabrev, vilket är betydligt högre än priset <strong>för</strong> många av de nationella brevtjänstersom erbjuds till mottagarlandets nationella <strong>för</strong>etagskunder om delämnar in fler än ca 500 brev vid varje inlämningstillfälle.REIMS-avtalets terminalavgiftssystem är dessutom ett mycket krångligtsystem dels <strong>för</strong> att alla länder har olika inrikespriser, dels <strong>för</strong> att man dessutomska väga in en kvalitetsklausul som ska vara uppfylld <strong>för</strong> att mottagarlandetska erhålla full ersättning.Några länder har lämnat REIMS-samarbetet pga. att de gör ekonomiska<strong>för</strong>luster på terminalavgifterna. Det beror på att de länder som har störreexport än import ofta missgynnas, eftersom brevvolymerna vanligtvis följerhandelsbalansen. Dessa länder tecknar i stället bilaterala avtal med de europeiskaländerna som är med i REIMS-samarbetet. De avtalen har en lägreersättningsnivå än nivån i REIMS-avtalet.Ett alternativ till REIMS-avtalet är det världsomfattande UPU-avtalet somär ett stats<strong>för</strong>drag mellan länderna och används av alla länder som inte ärmed i REIMS eller har en bilateral lösning.Länder som lämnat REIMS-samarbetet är Royal Mail (UK), CCT Correios(PT), Correos y Telegrafos (ES). TNT Post (NL) har aldrig skrivit underREIMS-avtalet med de västeuropeiska länderna men är numera med iREIMS east som bara rör avräkningssystem mellan TNT Post och deösteuropeiska länderna.Konkurrensen på paketmarknadenPå paketmarknaden har Posten tidigare varit ett överlägset alternativ medsina lantbrevbärare och sin rikstäckning. Numera har många postorder<strong>för</strong>etagdelat upp sina leveranser av paket så att en del går med Schenker,som har en offensiv prispolitik. Schenker ägs av Deutsche Bahn och den196 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> postområdetdelen av Schenkers verksamhet som handlar om utdelning av paket tillprivatpersoner kallas Privpak. Enligt Schenkers representanter är det maxfem procent av volymerna som lämnas över till Posten <strong>för</strong> utdelning. Enannan aktör är DHL som till 100 procent ägs av Deutsche Post. De utlämningsställensom är aktuella i <strong>Sverige</strong> är Pressbyrån, 7-Eleven och ICA nära.Svenska Posten har en <strong>för</strong>del vad gäller paket med en vikt upp till 2 kgeftersom de då kan hanteras som varor i brev. Listpriset <strong>för</strong> varor i brev ärvanligtvis lägre än konkurrenternas offererade priser <strong>för</strong> paket. En skillnadär dock att breven inte är <strong>för</strong>säkrade och de går inte att följa via en streckkod.De flesta postorder<strong>för</strong>etagen använder varubrev <strong>för</strong> vikter under 2 kgoch kompletterar sedan med pakettjänster från Posten eller från någonannan leverantör.5.7.3 KonkurrensproblemAtt bedriva postverksamhet och utdelning av brev är en personalintensivverksamhet. Det har visat sig vara svårt att få marknaden att fungera välvid en liberalisering. Trots att den svenska brevmarknaden varit öppen <strong>för</strong><strong>konkurrens</strong> i ca 15 år är det endast Bring CityMail som har utsatt Posten <strong>för</strong>reell <strong>konkurrens</strong>.Konsekvensen av stora aktörers uppköp av konkurrenterPostoperatörer som har monopol på sin hemmamarknad <strong>för</strong>söker ta sig inpå de avreglerade marknaderna <strong>för</strong> att utöka sin kundstock och primärt tahand om de kunder som har post<strong>för</strong>sändelser till deras hemmamarknad. De<strong>för</strong>söker även konkurrera om volymer till andra destinationer. Avregleringenhar lett till att man offensivt <strong>för</strong>söker <strong>för</strong>svara sin hemmamarknadgenom att in<strong>för</strong>a nya nationella tjänster till lägre priser, men med speciellakrav på volym, innehåll, sortering, streckkoder och format <strong>för</strong> att få behållabrevvolymer som utsätts <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>. De flesta postoperatörer verkar påmarknader som liberaliseras tidigast den 1 januari 2011 men de har redanbörjat anpassa sina produkter till den nya situationen.Posttjänsterna har fått en mycket stor prisspridning mellan enstaka brev ochbrevsändningar efter liberaliseringen. Samtidigt kan man notera att de tvåstora aktörerna på den svenska marknaden har börjat närma sig varandranär det gäller priser.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 197


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> postområdetUppköp av närliggande verksamheter och konkurrenterPostoperatörer har börjat köpa upp print<strong>för</strong>etag <strong>för</strong> att säkra sina brevvolymerin<strong>för</strong> de <strong>för</strong>estående liberaliseringarna. Ett tidigt exempel är finskaPosten som är ensam ägare av Itella. Företaget Itellas affärsområden ärprinting, elektroniska affärer samt internationell logistik. Företaget har ettvälkänt internationellt varumärke. I de tio europeiska länder där Itella ärrepresenterat kallar sig finska posten <strong>för</strong> Itella. Mot sina privatkunder iFinland heter <strong>för</strong>etaget fortfarande Posti. Den här typen av sammanslagningarleder ofta till <strong>konkurrens</strong><strong>för</strong>delar. Som exempel kan nämnas attkunder som använder Itellas tjänster blir erbjudna ett rabatterat pris <strong>för</strong>utdelning av <strong>för</strong>sändelser i Finland, en rabatt som konkurrenterna inte hartillgång till.Norska och finska Posten har på senare år närmat sig varandra. Samarbetetbestår i att norska Posten har hand om Itellas verksamhet (printning ochelektroniska affärer) i Norge, vilket leder till <strong>konkurrens</strong><strong>för</strong>delar <strong>för</strong> bådaparter. Före liberaliseringen fanns det ett flertal privata <strong>för</strong>etag som levereradeinternationella posttjänster till sina kunder genom att använda postverkensom underleverantör.Swiss Post köpte 2005 det privatägda svenska <strong>för</strong>etaget Mail & Logistics.Den 1 januari 2008 köpte man det privatägda post<strong>för</strong>etaget InternationalMail Service (IMS) som har kontor i Malmö. Båda <strong>för</strong>etagen har haft sinverksamhet inom internationell brevdistribution. Affärerna har genom<strong>för</strong>ts<strong>för</strong> att Swiss Post har stora internationella ambitioner. Genom <strong>för</strong>värven avde här två svenska <strong>för</strong>etagen erhöll Swiss Post International marknadsandelaroch säljkapacitet. Nu finns det i princip bara fyra stora postoperatörerkvar på den svenska brevmarknaden som konkurrerar om de svenskakundernas utrikespost.Postens <strong>för</strong>värv av StrålforsI mars 2006 köpte Svenska Posten blankettillverkaren Strålfors. Konkurrensverketgodkände den 12 maj 2006 Posten AB:s <strong>för</strong>värv av Strålfors AB.En <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> att verket skulle godkänna koncentrationen var defrivilliga åtaganden som Posten lämnade under utredningen.Åtagandena innebär bl.a. att de av Strålfors kunder som även fortsättningsvisvill anlita en annan postdistributör av sändningar än Posten ska kunnagöra detta utan att diskrimineras av Posten.198 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> postområdetPostens åtaganden, som gäller t.o.m. utgången av 2012, är sammanfattningsvisföljande.• Tjänsterna printning och kuvertering å ena sidan och fysisk distributionå andra sidan ska kunna köpas var <strong>för</strong> sig av konkurrenter till Posten• Kund som köper printning och kuvertering, men med sortering enligtannan postoperatörs riktlinjer ska erhålla likvärdiga villkor som omtotaltjänsten köpts från Posten• Kund som endast löper printning och kuvertering ska få likvärdigavillkor med kund som köper totaltjänsten från Posten• Kund som endast köper distribution ska få likvärdiga villkor med kundsom köper totaltjänsten från Posten• År 2007, <strong>2009</strong> och 2011 ska Posten till Konkurrensverket redovisasådana uppgifter om marknaden att Postens efterlevnad av ovanståendeåtgärder kan bedömas.Sammanslagningen av svenska Posten och Post DanmarkDen 1 april 2008 gick Svenska Posten ut i pressen med att en sammanslagningav svenska och Danska Posten var planerad. Samgåendet har godkäntsav den svenska regeringen och det danska folketinget, men <strong>för</strong>st ska affärengodkännas av EU-kommissionen innan affären kan verkställas.5.7.4 Utvecklingstendenser och framtida utmaningarSom framgått av beskrivningen ovan har <strong>Sverige</strong> gått i bräschen när detgäller att öppna postområdet <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>. <strong>Sverige</strong> kan också sägas hablivit något av en testmarknad <strong>för</strong> flera av de stora europeiska postoperatörerna.Antalet postoperatörer har varierat betydligt sedan monopolet upphörde.Även om det på den svenska marknaden f.n. finns uppemot 25 aktörer,finns det i princip bara ett reellt alternativ till Posten och det är BringCityMail som till 100 procent ägs av norska Posten.I olika utredningar har konstaterats att det finns många faktorer som visarpå att reformeringen av postmarknaden har lett till ökad marknadseffektivitetoch konsumentnytta. Sålunda konstaterade Andersson (2004) att prisstrukturenhade anpassats så att priserna <strong>för</strong> olika tjänster <strong>bättre</strong> överensstämdemed kostnaderna. Stora pris<strong>för</strong>skjutningar hade ägt rum, fram<strong>för</strong><strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 199


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> postområdetallt mellan enstaka brev och sändningar. Enstaka brev hade blivit dyrareoch sändningar billigare, och då fram<strong>för</strong> allt sorterade sändningar i storstäder.Störst prisökningar hade skett <strong>för</strong> de tjänster där konkurrenter tillPosten saknades.Vidare har både faktisk och potentiell <strong>konkurrens</strong> främjat den inre effektiviteteninom Posten. Kravet på effektivisering har tvingat Posten att finnanya lösningar med lägre kostnader. Exempel härpå är Postens nedläggningav postkontor kombinerat med avtal med dagligvarubutiker och bensinstationerom att tillhandahålla olika slag av posttjänster. Nedläggningen avpostkontor <strong>–</strong> som även berodde på <strong>för</strong>ändrade kundbeteenden <strong>–</strong> har intekonstaterats ha lett till <strong>för</strong>sämrad service utan i stället har möjligheternaökat <strong>för</strong> hushåll och <strong>för</strong>etag att distribuera och hämta brev och paket eftersomdagligvarubutiker och bensinstationer har betydligt längre öppethållandeän vad postkontoren hade.Regeringen har tillsatt en utredning (dir. 2008:128) som ska göra en allmänöversyn av postlagen och <strong>för</strong>eslå de ändringar som behövs <strong>för</strong> att få enändamålsenlig, sammanhållen och strukturerad lagstiftning som befrämjaren väl fungerande postmarknad. Uppdraget ska redovisas senast den30 september <strong>2009</strong>.Som konstaterats ovan har liberaliseringen av postmarknaden lett till ökadmarknadseffektivitet till följd av den ökande <strong>konkurrens</strong> som den dominerandeoperatören Posten utsatts <strong>för</strong>. Det finns mycket som talar <strong>för</strong> atteffektiviteten på marknaden kan öka ytterligare. Konkurrensverket anseratt <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> en stärkt <strong>konkurrens</strong> på postområdet kan ligga i attin<strong>för</strong>a någon form av tillträdesreglering till Postens infrastruktur. En tillträdesregleringskulle kunna sänka inträdeshindren väsentligt och skapa <strong>för</strong>utsättningar<strong>för</strong> en postmarknad med flera starka aktörer utan att <strong>för</strong> denskull behöva lika många parallella distributionsnät.Tillträdesreglering inom postområdet kan ske enligt olika modeller. Skillnadenmellan s.k. marginalreglering och kostnadsbaserad tillträdesregleringkan illustreras med ett enkelt exempel (se vidare Konkurrensverket, 2004a).I tabell 5.9 redovisas fiktiva tillkommande kostnader <strong>för</strong> olika produktionssteginom Posten. Tillkommande kostnader är sådana som uppkommergenom att tjänsten produceras. Vad gäller spridningssortering och utdelninguppkommer kostnader <strong>för</strong> lokaler, arbetskraft, bilar och cyklar m.m.Kostnaderna beräknas på årlig basis. När årliga totala tillkommande kost-200 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> postområdetnader beräknats, kan en genomsnittlig tillkommande kostnad beräknasgenom att dividera den totala kostnaden med volymen, t.ex. antalet sorteradeoch utdelade <strong>för</strong>sändelser.Utöver tillkommande kostnader finns gemensamma kostnader eller samkostnadersom inte påverkas av huruvida tjänsten produceras eller ej. Dessakostnader påverkar emellertid ett <strong>för</strong>etags resultat. Priset <strong>för</strong> tjänsten kandelas upp i tillkommande kostnad och ett tillskott (som täcker samkostnadenoch genererar vinst).Tabell 5.9 Tillkommande kostnad <strong>för</strong> olika produktionssteg inom Posten,samkostnad, total kostnad, tillskott och pris. Fiktivt exempelTjänst Tillkommande kostnad PrisInsamling och utgående sortering 16Transport 24Spridningssortering och utdelning 40Total tillkommande kostnad 80 80Samkostnader 10Tillskott 20Total kostnad/pris 90 100Antag att en konkurrent till Posten önskar köpa spridningssortering ochutdelning och att de båda <strong>för</strong>etagens tjänster är perfekta substitut. Om konkurrentenendast skulle betala lika mycket som den tillkommande kostnaden<strong>för</strong> detta produktionssteg skulle priset bli 40. Det kan emellertid argumenteras<strong>för</strong> att det är rimligt att konkurrenten bidrar till samkostnaderna.Om ett pålägg görs i proportion till samkostnadernas andel av den totalatillkommande kostnaden skulle priset bli 45. 40Om marginalreglering i stället låg till grund <strong>för</strong> att bestämma tillträdesprisetskulle priset bli 60, dvs. betydligt högre än det kostnadsbaserade40Samkostnaderna utgör 12,5 procent av den totala tillkommande kostnaden. Ett pålägg om12,5 procent på 40 ger priset 45.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 201


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> postområdetpriset. 41 En konsekvens av marginalregleringen är att konkurrenten vidtillträdespriset 60 kan konkurrera med Posten endast om <strong>för</strong>etaget ifrågakan ut<strong>för</strong>a de två andra produktionsstegen till en lägre total kostnad änPosten, och dessutom kunna täcka sina samkostnader.En stor del av den ekonomiska litteraturen har <strong>för</strong>espråket marginalregleringmed hänsyn till behovet av att skydda samhällsomfattande tjänster.Från effektivitetssynpunkt kan ett <strong>bättre</strong> alternativ vara att utgå från enkostnadsbaserad metod som i så fall kombineras med ett annat medel <strong>för</strong> attfinansiera de samhällsomfattande tjänsterna, t.ex. en modell som innebär attalla postoperatörer i olika proportion bidrar med medel till en fond.41Talet 60 kan beräknas på två olika sätt, antingen som 100-(16+24) eller som 40+20. I det <strong>för</strong>stafallet beräknas tillträdespriset som slutkundspriset minskat med de kostnader som bortfaller<strong>för</strong> Posten. I det andra fallet beräknas tillträdespriset som den tillkommande kostnaden <strong>för</strong>spridningssortering och utdelning adderat med tillskottet. Båda beräkningsgrunderna gersamma resultat.202 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> finansiella området5.8 Finansiella områdetKonkurrensverket bedömer att <strong>konkurrens</strong>en inom finanssektorn har ökat.Det gäller inte minst <strong>för</strong> in- och utlåning till hushållen. Tjänsteutbudet harblivit mer omfattande, t.ex. vad gäller fond- och aktiesparande. Det pågåren branschglidning mellan bank-, <strong>för</strong>säkrings- och detaljisthandelsverksamhet.Många banker har verksamhet inom liv<strong>för</strong>säkringsområdet och flera avde stora <strong>för</strong>säkringsbolagen har egna banker. Stora detaljhandelskedjor somexempelvis IKEA (Ikanobanken) och ICA (ICA Banken) erbjuder finansiellatjänster på vissa områden, främst till privatpersoner. Internetbankstjänsterhar ändrat <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> bankernas tjänsteutbud, leverans och serviceoch bör på sikt leda till en högre kundrörlighet. Redan etablerade <strong>för</strong>etaghar <strong>för</strong>nyat och utvidgat sin verksamhet och nya aktörer har etableratsig på marknaden. Bankmarknaden uppvisar samtidigt tecken på begränsad<strong>konkurrens</strong>.De flesta finansiella marknader kännetecknas alltjämt av en hög koncentrationsgrad.De fyra storbankerna Swedbank, Handelsbanken, Nordea ochSEB tillhör fortfarande de största aktörerna på flertalet delmarknader ochstår t.ex. <strong>för</strong> ca 75 procent av den totala inlåningen från den svenska allmänheten.Konsumenterna använder sig visserligen i högre grad än tidigare avflera olika banker, men det är fortfarande ovanligt att flytta ett etableratbankengagemang till en annan bank. En bidragande orsak till detta är bl.a.svåröverskådliga avgiftssystem och inlåsningseffekter, som t.ex. vid byte avfond. Detta hindrar kundrörligheten inom området och bytet av tjänsteleverantörer.Bristande intresse och kunskaper om komplexa produkter gördet svårt <strong>för</strong> konsumenterna att göra rationella val. I avsnittet betonas där<strong>för</strong>betydelsen av en ökad kundrörlighet och <strong>för</strong>bättrade möjligheter <strong>för</strong>konsumenterna att få tillgång till information.Finanssektorns betydelseSedan hösten 2008 råder en internationell finanskris utan historisk motsvarighetsom bl.a. innebär att kreditmarknadens funktionssätt påtagligt<strong>för</strong>sämrats. Upprinnelsen till den rådande finansiella turbulensen finns iproblemen på den amerikanska bostadsmarknaden som bl.a. inneburit attkredit<strong>för</strong>lusterna spridit sig till långt fler än de ursprungliga långivarna.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 203


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> finansiella områdetSektorn sysselsätter ca 100 000 personer i <strong>Sverige</strong>, vilket motsvarar ca 2 procentav det totala antalet sysselsatta, och representerar nästan 4 procent av<strong>Sverige</strong>s BNP (Svenska Bank<strong>för</strong>eningen, 2008a). Finanssektorns betydelse<strong>för</strong> <strong>Sverige</strong> beskrivs av samarbetsprojektet Finansplats Stockholm som endel av samhällets grundläggande infrastruktur och motorn <strong>för</strong> svensk ekonomi.De tjänster och produkter som den finansiella sektorn tillhandahållerär en <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> att <strong>för</strong>etag på ett effektivt sätt ska kunna ta betalt ochkunna betala, få tillgång till kapital <strong>för</strong> att investera och expandera, om<strong>för</strong>delarisk och <strong>för</strong>säkra sig. För hushåll är det finansiella systemet en nödvändighet<strong>för</strong> att kunna handla med kort, betala räkningar, spara pengar i fonder,<strong>för</strong>säkra tillgångar, spara till pensionen och låna pengar <strong>för</strong> ett husköp.Finanssektorn främjar tillväxt och sysselsättning genom att <strong>för</strong>medla betalningar,hantera risker, om<strong>för</strong>dela konsumtion över tiden och se till att kapital<strong>för</strong>delningsker så effektivt som möjligt. Aktörerna på de finansiellamarknaderna kan delas upp i banker, kreditmarknads<strong>för</strong>etag, <strong>för</strong>säkringsbolag,värdepappersbolag, fondbolag samt marknadsplatser. Trots attfinanssektorns andel av BNP är relativt liten är dess betydelse <strong>för</strong> ekonominsfunktionssätt mycket stor.Detta avsnitt tar inte upp den rådande osäkerheten på den svenska finansmarknaden,utan avgränsas till att handla om konsumentnära finansiellatjänster och främst bankerna. De vanligaste konsumentinriktade tjänsternainom bankområdet inkluderar inlåning på konto, utlåning, betaltjänster,fondsparande och finansiell rådgivning. Företagsmarknaden berörs såledesinte heller i avsnittet.5.8.1 BankmarknadenDe största bankerna på den svenska marknaden är s.k. fullsortimentsbanker,vilket innebär att de <strong>för</strong>utom in- och utlåning även tillhandahållerandra tjänster såsom <strong>för</strong>medling av fondsparande, betaltjänster, valutahandel,handel med räntebärande värdepapper och andra sorters värdepapper.På marknaden finns också ett antal s.k. nischbanker som vanligen är inriktadepå inlåning och som inte erbjuder ett fullt sortiment av banktjänster.I slutet av år 2008 fanns det totalt 123 banker i <strong>Sverige</strong> (Svenska Bank<strong>för</strong>eningen,2008a). Antalet banker har varit relativt o<strong>för</strong>ändrat sedan år2000. Antalet nya aktörer i form av svenska bankaktiebolag och utländska204 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> finansiella områdetbankfilialer har dock ökat, samtidigt har antalet sparbanker minskat, främstgenom samgående av små sparbanker.Den svenska bankmarknaden domineras av ett fåtal stora aktörer. Underdet senaste decenniet har ett flertal de stora svenska bankerna utvecklats tillfinansiella koncerner med betydande internationell verksamhet i främstNorden, Baltikum och Tyskland.Trots inträdet av nya aktörer på bankmarknaden svarar de fyra bankernaSwedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB <strong>för</strong> nästan 80 procent av bankernastotala balansomslutning. Med en marknadsandel på ca 75 procent påinlåningsmarknaden och ca 70 procent på utlåningsmarknaden har dessabanker fortfarande en stark ställning.Tabell 5.10 In- och utlåning till svensk allmänhet i miljarder kronor samtmarknadsandelar vid utgången av 2007Inlåningfrån svenskallmänhetMarknadsandelar<strong>för</strong> inlåning (%)Utlåningtill svenskallmänhetMarknadsandelar<strong>för</strong> utlåning (%)Swedbank 324 21,8 273 15,0Handelsbanken 289 19,4 328 18,0Nordea Bank 276 18,6 212 11,7SEB 245 16,5 451 24,7Danske Bank, filial 71 4,8 210 11,5Skandia-Banken 28 1,9 23 1,3Läns<strong>för</strong>säkringar Bank 26 1,8 11 0,6Övriga banker 228 15,3 313 17,2Summa de fyra största 1 133 76,2 1 264 69,4Totalt 1 487 100,0 1 821 100,0Källa: Svenska Bank<strong>för</strong>eningen (2008b), bearbetning av KonkurrensverketÄven på den svenska fondmarknaden dominerar de bankägda fondbolagen.De fyra största fondbolagen, ägda av de största bankkoncernerna,svarade <strong>för</strong> omkring 65 procent av fondmarknaden.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 205


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> finansiella områdetTabell 5.11 De fyra största fond<strong>för</strong>valtarnas <strong>för</strong>valtade kapital i miljarderkronor och marknadsandelar vid utgången av 2007Förvaltat kapital Marknadsandel (%)Swedbank Robur 390 23,5SEB Fonder 282 17,0Handelsbanken Fonder 213 12,8Nordea Fonder 191 11,5De fyra största 1 076 64,8Totalt 1 659 100,0Källa: Svenska Bank<strong>för</strong>eningen (2008b), bearbetning av Konkurrensverket5.8.2 FörsäkringsmarknadenFörsäkringsmarknaden utgör en betydande del av finanssektorn. Drygt fyraoch en halv miljoner hem, 580 000 fritidshus och 278 000 båtar är <strong>för</strong>säkradei <strong>Sverige</strong>. Cirka 6,5 miljoner motorfordon har den obligatoriska trafik<strong>för</strong>säkringen.De flesta anställda har en tjänstepensions<strong>för</strong>säkring och en storandel av befolkningen har även privata pensions<strong>för</strong>säkringar. Försäkringsmarknadenhar en årlig premievolym på 180 miljarder kronor och ett <strong>för</strong>valtatkapital på över 2 400 miljarder kronor. Försäkringsbolagen är därmedstora finansiärer av näringslivet och lämnar också lån till staten ochenskilda (Försäkrings<strong>för</strong>bundet, 2007).Den svenska <strong>för</strong>säkringsmarknaden är starkt koncentrerad till några störrebolag. De fyra största <strong>för</strong>säkringsbolagens sammanslagna marknadsandeluppgår till 73 procent på liv- och fond<strong>för</strong>säkringsmarknaden respektive83 procent på skade<strong>för</strong>säkringsmarknaden.206 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> finansiella områdetFigur 5.18 Marknadsandelar inom liv- och fond<strong>för</strong>säkring, år 2007Källa: Försäkrings<strong>för</strong>bundet (2007), bearbetning av KonkurrensverketFigur 5.19 Marknadsandelar inom skade<strong>för</strong>säkring inbetalda premier 2007Källa: Försäkrings<strong>för</strong>bundet (2007), bearbetning av Konkurrensverket5.8.3 Utvecklingstendenser och framtida utmaningarBranschglidningKännetecknande <strong>för</strong> den svenska finanssektorn är att det pågår en branschglidningmellan bank-, <strong>för</strong>säkrings- och detaljisthandelsverksamhet. Mångabanker bedriver numera verksamhet inom liv<strong>för</strong>säkringsområdet och fleraav de stora <strong>för</strong>säkringsbolagen har egna banker. Stora detaljisthandelsked-<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 207


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> finansiella områdetjor som exempelvis IKEA (Ikanobanken) och ICA (ICA Banken) erbjuderfinansiella tjänster på vissa områden, främst till privatpersoner. I och medden tekniska utvecklingen kan man också <strong>för</strong>utse nya aktörer på den finansiellamarknaden, t.ex. i form av nya betaltjänstleverantörer som mobiloperatöreroch lokaltrafikoperatörer.Bankkontoren och InternetAntalet Internetbankskunder uppgick år 2007 till 7,7 miljoner. Detta har underlättat<strong>för</strong> nya aktörer att träda in på marknaden. Som framgår av en undersökning,Konsumentrörligheten på de finansiella marknaderna (<strong>2009</strong>), somut<strong>för</strong>ts av Mankila och Gamble på uppdrag av Konsumentverket, har Internetbanktjänsterändrat <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> bankernas tjänsteproduktion,leverans och service och bör på sikt också leda till en högre kundrörlighet.Undersökningen Allmänhetens syn på bankerna (2008c) från Svenska Bank<strong>för</strong>eningenvisar att över hälften av kunderna använder sin banks internettjänstsom den huvudsakliga kontaktvägen till sin bank. Trots ökningen avbankernas Internettjänster har antalet bankkontor inte minskat i någonstörre utsträckning 42 . Bankkontoren har troligen fortfarande en betydelsefullfunktion <strong>för</strong> konsumenterna när det gäller hushållsnära banktjänster,t.ex. när det gäller rådgivning om lån, fondsparande och pensioner. För attkunna etablera sig som en fullsortimentsbank <strong>för</strong>efaller ett utvecklatkontorsnät nödvändigt. Danske Bank, som etablerat sig med ett 60-talbankkontor, är den femte största fullsortimentsbanken i <strong>Sverige</strong>.InformationsbristerKonsumenter har många gånger en bristande kunskap vad gäller finansiellatjänster. Komplexa produkter gör det dessutom svårt <strong>för</strong> konsumenten attkunna göra rationella val, och många gånger kan det vara svårt att <strong>för</strong>stårelationen mellan pris och produkt, inte minst <strong>för</strong> privata pensions<strong>för</strong>säkringar.Konsumenten vet inte alltid hur mycket denne betalar, och vaddenne betalar <strong>för</strong>. Detta är särskilt allvarligt inom det finansiella områdetdär mycket stora värden står på spel <strong>för</strong> konsumenten. (Konsumentverket,<strong>2009</strong>, Konkurrensverket, 2001 och 2006c samt Finansinspektionen, 2008).Med anledning av detta har Konkurrensverket lämnat <strong>för</strong>slag <strong>för</strong> att ökakonsumenternas kunskap om avgifter <strong>för</strong> banktjänster och <strong>för</strong>bättra konsu-42År 2007 fanns det 1950 bankkontor och år 2000 fanns det 2027 bankkontor, Svenska Bank<strong>för</strong>eningen2001 och 2007b.208 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> finansiella områdetmentinformationen om finansiella tjänster (se <strong>för</strong>slagen 4.3 och 4.5<strong>–</strong>4.7i <strong>Åtgärder</strong> till <strong>för</strong>bättrad <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>för</strong>slag).KundrörlighetEn <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> en väl fungerande <strong>konkurrens</strong> är konsumenternasvilja och möjligheter att byta tjänsteleverantör. Det brukar hävdas att konsumenternapå bank- och <strong>för</strong>säkringsmarknaderna är mycket lojala och mersällan byter tjänsteleverantör än på många andra marknader. UndersökningenKonsumentrörligheten på de finansiella marknaderna (<strong>2009</strong>), visar att74 procent av konsumenterna är nöjda med sin bank. Drygt 80 procentanser inte att det finns något hinder <strong>för</strong> att byta bank medan 17 procentanser att det finns hinder <strong>för</strong> att byta bank. Drygt hälften av de tillfrågadeansåg att byta bank inte är värt det besvär det innebär. Enligt olika undersökningarhar det konstaterats att de direkta kostnaderna <strong>för</strong> att byta bankär låga medan de mer indirekta kostnaderna hindrar byten, dvs. tiden dettar att skaffa relevant beslutsunderlag och svårigheten att jäm<strong>för</strong>a olikaalternativ och erbjudanden. (Konkurrensverket, 2006c och Flash Eurobarometer,<strong>2009</strong>).Undersökningen visar även att ca 16 procent av konsumenterna har flyttatett eller flera bankengagemang under den senaste treårsperioden. Motsvarandeandel år 2001 var 14 procent. Det är alltså fortfarande ovanligt attflytta ett etablerat bankengagemang till en annan bank. Konsumentverket(<strong>2009</strong>) menar att konsumenterna har bristande kunskaper om hur det egentligengår till att byta bank, vilket gör att man avstår från att göra aktiva valoch t.ex. byter bank. Samtidigt är bankerna själva, enligt Konsumentverket,dåliga på att aktivt söka nya kunder hos konkurrerande banker.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 209


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> finansiella områdetFigur 5.20 Konsumenternas byte av bank, år <strong>2009</strong>. ("Har du under desenaste tre åren…")Källa: Mankila och Gamble (<strong>2009</strong>), bearbetning av KonkurrensverketMed nya aktörer på bank- och finansmarknaden har kundrörligheten ökat iså måtto att det har blivit vanligare att ett och samma hushåll är kund hosflera finansiella <strong>för</strong>etag. Undersökningen om konsumentrörligheten på definansiella marknaderna visar också att konsumenterna i högre grad äntidigare använder sig av flera olika banker. Drygt 13 procent av konsumenternaanger att de använder fler banker än <strong>för</strong> 3 år sedan. Även en undersökning,Allmänhetens syn på bankerna (2008), från Svenska Bank<strong>för</strong>eningenvisar att över hälften av bankkunderna använder fler än en bank eller annatfinansiellt <strong>för</strong>etag <strong>för</strong> tjänster som sparande, lån och betalningar. Frågan är ioch <strong>för</strong> sig vilken betydelse <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>en det har att kunder använderfler än en bank eller finansiellt <strong>för</strong>etag <strong>för</strong> tjänster som sparande, lån ochbetalningar och om det ska ses som ett alternativ till att helt byta bank. Tillexempel kan paketerbjudanden och höga avslutningskostnader <strong>för</strong> en visstjänst i paketet, tvinga konsumenter till att ha fler leverantörer, i stället <strong>för</strong>att byta bank helt och hållet eller åtminstone <strong>för</strong> tjänsten ifråga. Utbudetav banktjänster är stort och det går att som konsument, <strong>för</strong>eträdesvis viaInternet, själv sköta en stor del av det som tidigare bankerna skötte. Konsumenternahar därmed möjlighet att styra olika delar av de finansiellatjänsterna man har till olika aktörer, t.ex. nischbanker, vilket kan skapa ett210 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> finansiella området<strong>konkurrens</strong>tryck på fullsortimentsbankerna. Konkurrensen torde såledespotentiellt öka av att konsumenterna har fler än en bank.Det är stora skillnader när det gäller andelen kunder som har bytt bank ochandelen kunder som har bytt <strong>för</strong>säkringsbolag. Närmare 29 procent har bytt<strong>för</strong>säkringsbolag avseende en eller flera <strong>för</strong>säkringar under den senastetreårsperioden. Därmed är bytesfrekvensen nästan dubbelt så hög på <strong>för</strong>säkringsmarknadenjäm<strong>för</strong>t med på bankmarknaden.Figur 5.21 Konsumenternas byte av <strong>för</strong>säkringsbolag, år <strong>2009</strong>. ("Har duunder de senaste tre åren…")Källa: Konsumentrörligheten på de finansiella marknaderna, <strong>2009</strong>, bearbetning avKonkurrensverketDet går inte att bortse ifrån att bankkunder värdesätter personliga relationertill banken högt och ofta följer familjetraditioner när de väljer bank. Det ären faktor som leder till en lägre kundrörlighet och en tröghet på marknaden.Komplexiteten i de tjänster som bankerna erbjuder gör att det ligger isåväl bankens som kundens intresse att skapa och vidmakthålla långvarigaaffärsrelationer sinsemellan. Genom de långvariga affärsrelationerna kanbankerna bygga upp kunskap om kunderna som t.ex. kan göra det lättare<strong>för</strong> konsumenten ifråga att få ett lån beviljat.Låg kundrörlighet behöver inte nödvändigtvis vara ett problem i sig utanett tecken på hög kundtillfredsställelse och att många kunder har fler än en<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 211


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> finansiella områdetbankkontakt. Oavsett detta är det viktigt att konsumenterna har möjlighetenatt byte bank utan hinder så att till och med mycket nöjda kunder kantänka sig att överväga att byta bank om andra finansiella aktörer erbjuder<strong>bättre</strong> erbjudanden. Rörligheten på fondmarknaden kan öka genom att tabort regeln att konsumenterna ska betala kapitalvinstskatt vid fondbyte,eftersom den med<strong>för</strong> en inlåsningseffekt.Tillträde till infrastrukturenAvgörande <strong>för</strong> att <strong>konkurrens</strong>en på bankmarknaden ska kunna öka är attnya aktörer har möjlighet att erbjuda attraktiva tjänstelösningar <strong>för</strong> konsumenterna.För att framgångsrikt kunna bedriva bankverksamhet är detnödvändigt att erbjuda grundläggande betalnings<strong>för</strong>medlingstjänster, vilket<strong>för</strong>utsätter tillträde till infrastrukturen. Dessa tjänster är i sin tur en <strong>för</strong>utsättning<strong>för</strong> att kunna erbjuda ett attraktivt transaktionskonto, vilketutgör en inkörsport <strong>för</strong> banken till att kunna sälja andra tjänster, som exempelvissparande och lån. Det är där<strong>för</strong> betydelsefullt att nyetablerade bankerfår tillträde till betalsystemen på rimliga villkor. Dessa tillträdesvillkor kanannars utgöra allvarliga inträdeshinder på marknaden om de tillämpas såatt de missgynnar mindre aktörer. Det är där<strong>för</strong> från <strong>konkurrens</strong>synpunktviktigt att nyetablerade och mindre banker får tillträde till betalsystemen påobjektiva, proportionella och icke-diskriminerande villkor. Med anledningav detta har Konkurrensverket <strong>för</strong>eslagit att betalningsinstitutens rätt tilltillträde till betalsystemen på objektiva, proportionella och icke-diskriminerandevillkor måste säkerställas.Den inre marknaden <strong>för</strong> finansiella tjänster måste <strong>för</strong>bättrasInom EU skapas nu en gemensam marknad <strong>för</strong> betaltjänster i euro <strong>–</strong> SingleEuro Payment Area (SEPA). SEPA ska göra det möjligt <strong>för</strong> konsumenter och<strong>för</strong>etag att skicka och ta emot eurobetalningar på samma villkor och tillsamma pris över hela Europa. SEPA öppnar nya möjligheter och kommertroligen, rätt utformat, att öka <strong>konkurrens</strong>en på området.Kommissionen konstaterar i sin grönbok om finansiella tjänster till privatpersoneroch mindre <strong>för</strong>etag på den inre marknaden (KOM(20017)226) att<strong>konkurrens</strong>en inom vissa finansiella tjänster verkar vara bristfällig, särskiltinom områden som betalningar och banktjänster till privatpersoner ochmindre <strong>för</strong>etag, vilket kan innebära att konsumenterna i EU inte fullt ut kanutnyttja <strong>för</strong>delarna med den inre marknaden. Kommissionen beskriver i212 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> finansiella områdetgrönboken de övergripande målen <strong>för</strong> kommissionens politik och anser attintegrationen av EU-marknaderna <strong>för</strong> finansiella tjänster till privatpersoneroch mindre <strong>för</strong>etag måste <strong>för</strong>bättras ytterligare. Detta gäller exempelvisfrågor kring kundrörlighet i samband med bankkonton. Kommissionensexpertgrupp på kundrörlighet har publicerat en rapport med rekommendationer<strong>för</strong> att underlätta kundrörligheten i samband med bankkonton. Expertgruppensrapport behandlar bl.a. de frågor om kundrörlighet som de nordiska<strong>konkurrens</strong>myndigheterna tog upp i rapporten Competition in NordicRetail Banking (2006). Konkurrensverket delar expertgruppens uppfattningatt hindren <strong>för</strong> kundernas rörlighet, t.ex. avgifter <strong>för</strong> att avsluta ett konto,dålig eller komplicerad information, kopplings<strong>för</strong>behåll och administrativtkrångel vid byte av leverantörer, måste undanröjas. Det är enligt Konkurrensverketsuppfattning också värdefullt om kommissionen, såsom manplanerar, utvecklar den kunskapsbas som behövs <strong>för</strong> att öka kundrörlighetenoch undersöker var<strong>för</strong> konsumenter i allmänhet inte köper gränsöverskridandefinansiella tjänster.Konkurrensverket anser att <strong>för</strong>slagen i grönboken <strong>för</strong>bättrar möjligheterna<strong>för</strong> en väl fungerande <strong>konkurrens</strong> på EU:s marknader <strong>för</strong> finansiella tjänstertill privatpersoner och mindre <strong>för</strong>etag och ser positivt på kommissionensinitiativ.RegelverkMycket av regleringen av finanssektorn syftar till att säkerställa finansiellstabilitet och konsumentskydd. Denna reglering är naturligtvis en konsekvensav finanssektorns stora betydelse <strong>för</strong> samhällsekonomin. Bank- ochfinansieringsverksamhet regleras i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.För att få driva bankrörelse krävs tillstånd från Finansinspektionenoch bl.a. att verksamheten kan <strong>för</strong>medla betalningar via generellabetalsystem och ta emot inlåning. Andra regleringar som också syftar till attupprätthålla en stabil finansmarknad är lagen (2006:1371) om kapitaltäckningoch stora exponeringar, som reglerar hur stora reserver ett kreditinstitutmåste ha (Basel II), samt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti somsyftar till att <strong>för</strong>säkra bankkunder om att de kan få tillbaka sina besparingar(upp till 500 000 kronor per kund och institut). På motsvarande sätt läggerFörsäkringsrörelselagen (1982:713) fast de näringsrättsliga reglerna <strong>för</strong> <strong>för</strong>säkringsverksamhetenoch Försäkringsavtalslagen (2005:104) reglerar detcivilrättsliga <strong>för</strong>hållandet mellan <strong>för</strong>säkringsgivare och <strong>för</strong>säkringstagare.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 213


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> finansiella områdetStabilitetsfrämjande regleringar bidrar till en stabilare finansmarknad samtidigtsom den kan främja <strong>konkurrens</strong>en genom att göra det lättare <strong>för</strong> nyaoch mindre aktörer att etablera sig på marknaden. Men regleringarna kanockså utgöra ett hinder <strong>för</strong> etablering på marknaden (Copenhagen Economics,<strong>2009</strong>). De <strong>för</strong>etag som inte kan uppfylla kraven kommer inte att kunnaetablera sig på marknaden. För redan verksamma <strong>för</strong>etag kan kraven påsoliditet och likviditet utgöra hinder <strong>för</strong> att expandera. Insättningsgarantinpåverkar <strong>konkurrens</strong>en genom att minska kundrörligheten, samtidigt somden möjliggör fler marknadsinträden och därigenom även större kundrörlighet.Andra lagar, såsom lagen (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenteroch Konsumentkreditlagen (1992:830), <strong>för</strong>eskriver typ och utformningav kreditinformation till kunder. Konsumentskyddande regleringarkan bidra till en större kundrörlighet om den är utformad så att kunderna<strong>bättre</strong> <strong>för</strong>står produkterna och därigenom i större utsträckning kan jäm<strong>för</strong>akonkurrerande bankers produkter med varandra (Copenhagen Economics,<strong>2009</strong>a).Förutom genom<strong>för</strong>andet av den inom EU gemensamma marknaden <strong>för</strong>betaltjänster i euro, SEPA, kommer även implementeringen av EU-direktivetom betaltjänster och dess leverantörer (Payment Service Directive,PSD) att ha betydelse <strong>för</strong> och underlätta kundrörligheten på bankmarknaden,bl.a. genom att ta bort hinder som kontoavslutningsavgifter och göradet möjligt att öppna bankkonton i andra länder. Sedan den 1 november2007 gäller lagen (2007:528) om värdepappersmarknader (Markets inFinancial Instruments Directive, MiFID) som syftar till att öka <strong>konkurrens</strong>enpå de europeiska värdepappersmarknaderna genom nyetablering och ökadpris<strong>konkurrens</strong> mellan börser och handelsplatser (Multilateral TradingFacilities, MTF:s).214 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> hälso-, sjukvårds- och omsorgssektorn5.9 Hälso-, sjukvårds- och omsorgssektornHälso-, sjukvårds- och omsorgssektorn består av ett antal olika delbranscher.Även om marknaden avgränsas från kringtjänster, såsom läkemedelsindustrinoch marknaden <strong>för</strong> medicinsk utrustning, är hälsosektornfortfarande mycket heterogen. Utifrån indelningen i SNI kan hälso-, sjukvårds-och omsorgssektorn delas in i sex delbranscher: sluten hälso- ochsjukvård, öppen hälso- och sjukvård, annan hälso- och sjukvård, tandvård,särskilda boenden samt öppna sociala insatser. I tabell 5.12 ges ett antalexempel på verksamheter inom dessa delbranscher.Tabell 5.12 Delbranscher inom hälso-, sjukvårds- och omsorgssektornsamt exempel på verksamheter inom dessaSlutenhälso- ochsjukvårdÖppenhälso- ochsjukvårdAnnanhälso- ochsjuvårdTandvårdSärskildaboendenÖppnasocialainsatserSjukhus,lasarett,vårdhemKort ellerlångvarig vårdsom kräverinskrivningoch ges underöverinseendeav läkareSjukhus,läkarmottagningKonsultationoch behandlingpå öppenvårdmottagningTandvård,tandreglering,dental kirurgiAnalys, ambulans,behandlingshem,sjukgymnastik,arbetsterapi,akupunktur,barnmorskor,ergonomi,dietist, psykoanalys,kiropraktik,samtalsterapi,tandhygienisterÅlderdomshem,servicehus,gruppboende,sjukhem,handikappomsorg,korttidsboende,hemmed barn- ochungdomsvård,fosterhem,familjehem,härbergen,kvinnohusFamiljerådgivning,kvinnojourer,adoptionsbyråer,dagverksamhet,hjälporganisationer,sexrådgivning,flykting<strong>för</strong>läggningar,biståndscenter,personlig assistans,dagcenter,hemtjänst,handikapptransportKälla: Nutek (2007), bearbetad av KonkurrensverketI en studie genom<strong>för</strong>d av Nutek (2007) avseende perioden 1993-2004 framgåratt en klar majoritet (90 procent) av <strong>för</strong>etagen inom vård och omsorgssektornutgör s.k. mikro<strong>för</strong>etag. Så många som 58 procent av <strong>för</strong>etagen hadeenbart en sysselsatt och endast tio procent hade fler än tio anställda år 2004.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 215


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> hälso-, sjukvårds- och omsorgssektornTabell 5.13 Antal verksamma <strong>för</strong>etag, offentliga och privata inom vårdoch omsorg, år 1993-2007År Offentligt ägda Privat ägda Totalt1993 178 4 838 5 0161997 228 7 799 8 0272001 233 10 386 10 6192004 264 12 322 12 5862007 273 13 903 14 176Källa: SCB, bearbetning av KonkurrensverketSom framgår av tabell 5.13 ökade antalet <strong>för</strong>etag inom vård och omsorg från5 016 till 14 176 mellan år 1993 och 2007. Ökningen av antalet vård- ochomsorgs<strong>för</strong>etag kan fram<strong>för</strong> allt hän<strong>för</strong>as till en kraftig ökning av <strong>för</strong>etaginom delbranschen ”annan hälso- och sjukvård” som till stor del består avalternativa behandlingar som inte ut<strong>för</strong>s av läkare. Dessa behandlingarfaller vanligtvis utan<strong>för</strong> lanstingens eller kommunernas <strong>för</strong>sorg och finansierasnormalt av enskilda patienter eller vårdtagare.Vanligtvis används begreppet hälso- och sjukvård som benämning <strong>för</strong>sådan verksamhet som tillhandahålls genom landstingens <strong>för</strong>sorg, medanvård- och omsorg används som benämning <strong>för</strong> verksamhet som kommunerhar det huvudsakliga ansvaret <strong>för</strong>. Begreppet vård- och omsorg användsdock många gånger även som ett samlingsbegrepp <strong>för</strong> båda dessa verksamheteroch <strong>för</strong> att underlätta den fortsatta framställningen kommer dettasamlingsbegrepp användas även här.I detta kapitel fokuseras särskilt på delbranscherna sluten och öppen hälsoochsjukvård, särskilda boenden och öppna sociala insatser. Redogörelsenriktas i synnerhet in på de verksamheter som kommuner och landsting hardet yttersta ansvaret <strong>för</strong> och som i huvudsak finansieras med skattemedel.Inom socialtjänstens område fokuseras på äldreomsorg och insatser <strong>för</strong> personermed funktionsnedsättning, eftersom dessa områden är de i särklassstörsta verksamheterna inom socialtjänsten mätt som andel av de totalakostnaderna.5.9.1 Hälso- och sjukvårdHälso- och sjukvård kan grovt delas in i somatisk- (kroppslig) och psykiatriskvård och består <strong>för</strong>enklat av primärvård respektive specialiserad vård.216 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> hälso-, sjukvårds- och omsorgssektornDe insatser som sker inom primärvården kan vanligtvis <strong>för</strong>as in under delbranschernaöppen eller annan hälso- och sjukvård medan specialiseradvård som regel utgör s.k. sluten hälso- och sjukvård. Det finns dock ingengiven gräns <strong>för</strong> vilka insatser som ska sorteras in under de olika verksamheterna.Primärvård utgör en <strong>för</strong>sta vårdnivå och omfattar grundläggande medicinskbehandling, omvårdnad, <strong>för</strong>ebyggande arbete och rehabilitering sominte kräver de medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetenssom ofta återfinns vid sjukhus. Vanligtvis ut<strong>för</strong>s primärvården avallmänläkare och distriktssjuksköterskor vid vårdcentraler eller av privatpraktiserandeallmänläkare. Den specialiserade vården kräver som regelstörre tekniska och personella resurser än primärvård och ges <strong>för</strong>eträdesvisvid sjukhus.Kostnader <strong>för</strong> hälso- och sjukvårdSom andel av BNP uppgick landstingens totala nettokostnad 43 <strong>för</strong> hälsoochsjukvården till drygt 5 procent år 2007, eller omkring 160 miljarderkronor exklusive kostnader <strong>för</strong> politisk verksamhet och läkemedel inomläkemedels<strong>för</strong>månen (<strong>Sverige</strong>s Kommuner och Landsting, 2008a). I dessauppgifter ingår inte kostnaderna <strong>för</strong> den hälso- och sjukvård som över<strong>för</strong>destill kommunerna i samband med den s.k. Ädelreformen år 1992. EnligtSocialstyrelsens beräkningar uppgår kostnaderna <strong>för</strong> den kommunalahälso- och sjukvården till omkring 20 miljarder kronor.I figur 5.21 redovisas hur kostnaderna <strong>för</strong> hälso- och sjukvården <strong>för</strong>delas påolika verksamhetsområden. Som framgår av bilden utgjorde specialiseradsomatisk vård 59 procent av de totala nettokostnaderna år 2007. Primärvårdenstod <strong>för</strong> 19 procent, den specialiserade psykiatriska vården <strong>för</strong>10 procent och tandvården <strong>för</strong> 3 procent av nettokostnaden (<strong>Sverige</strong>s Kommuneroch Landsting, 2008a).43Samtliga kostnader med avdrag <strong>för</strong> samtliga intäkter. Kostnader <strong>för</strong> produktion till andra änden egna befolkningen samt patientavgifter ingår således inte i nettokostnaden.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 217


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> hälso-, sjukvårds- och omsorgssektornFigur 5.22 Landstingens nettokostnad <strong>för</strong> hälso- och sjukvård, exklusivepolitisk verksamhet och läkemedel inom läkemedels<strong>för</strong>månen, <strong>för</strong>deladefter olika verksamhetsområden, år 2007Källa: <strong>Sverige</strong>s Kommuner och Landsting (2008a), bearbetning av KonkurrensverketÅr 2006 gjordes omkring 36,9 miljoner besök inom primärvården, varavca 85 procent utgjordes av allmänläkarvård. Antalet vårdkontakter inomden specialiserade somatiska vården uppgick till 18,4 miljarder, varav65 procent avsåg en läkarkontakt. (SCB, 2008)Privata aktörer inom hälso- och sjukvårdenI tabell 5.14 redovisas andelen hälso- och sjukvård som ut<strong>för</strong>des i privatregi år 2007. Som framgår av tabellen ut<strong>för</strong>des störst andel vård i privat regiinom primärvården. För specialiserad somatisk respektive psykiatrisk vårdvar andelarna mindre. Drygt 22 procent av primärvården drevs i privat regimedan andelen var drygt 6 procent <strong>för</strong> de specialiserade vårdtjänsterna.Tabell 5.14 Hälso- och sjukvård i privat regi beräknat som landstingensköp av verksamhet i procent av nettokostnaden, år 2007PrimärvårdSpecialiseradsomatisk vårdSpecialiseradpsykiatrisk vårdStörst andel 43,5 % 16,3 % 11,4 %Minst andel 4,9 % 0,2 % 0,5 %Riket 22,3 % 6,1 % 6,4 %Källa: <strong>Sverige</strong>s Kommuner och Landsting (2008a), bearbetning av Konkurrensverket218 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> hälso-, sjukvårds- och omsorgssektornTabellen visar även att spridningen vad gäller omfattningen av hälso- ochsjukvård i privat regi varierar kraftigt mellan olika landsting. Störst andelprivat regi finns inom primärvården i Västmanland (44 procent), Stockholm(40 procent) och Halland (32 procent). I samtliga av dessa landstingtillämpas s.k. vårdvalssystem (se vidare avsnitt 5.9.4).Det saknas <strong>för</strong> närvarande uppgifter om antal privata vårdgivare som tillhandahålleroffentligt finansierad vård. I en undersökning avseendeprimärvården som KPMG (<strong>2009</strong>) genom<strong>för</strong>t på uppdrag av Konkurrensverketnamnges 70 individuella privata <strong>för</strong>etag. Som framgår av undersökningenär blandningen mellan mindre, lokala <strong>för</strong>etag och större <strong>för</strong>etagrelativt god på marknaden. De tre största aktörerna är Capio, Carema samtPraktikertjänst.Det bör dock noteras att bortfallet i undersökningen uppgick till omkring30 procent och att privatpraktiserande läkare med ersättning enligt dennationella taxan inte ingick i undersökningen. År 2007 var det 1 074 läkaresom erhöll ersättning enligt den nationella taxan, varav 379 läkare varspecialister i allmänmedicin. (<strong>Sverige</strong>s Kommuner och Landsting, 2008b)5.9.2 ÄldreomsorgEnligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, ansvarar kommunerna <strong>för</strong> att skapa<strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> äldre personer att bo och leva självständigt, känna trygghetoch ha en aktiv och meningsfull vardag. För att erhålla äldreomsorgkrävs normalt ett biståndsbeslut enligt SoL, vilket innebär att den äldresbehov av omsorgsinsatser bedöms av en handläggare inom kommunen somdärefter beslutar om omfattningen och vilken typ av hjälp som individenhar rätt till.Äldreomsorg kan grovt delas in i hemtjänst, särskilda boenden och dagverksamhet.Hemtjänst ges <strong>för</strong>eträdesvis i det egna hemmet och kan beståav serviceinsatser, som städning, eller mer omvårdande insatser, som hjälpmed <strong>för</strong>flyttningar och skötsel av hygien. I särskilda boenden vistas individermed särskilt behov av stöd och service. Dessa boenden är vanligtvispermanenta men det <strong>för</strong>ekommer även korttidsboenden <strong>för</strong> tillfälligvistelse, exempelvis under pågående behandling eller rehabilitering. Tillskillnad från hemtjänst ska vård och omsorg finnas tillgängligt dygnet runti särskilda boenden. Insatserna inom dagverksamhet kan variera beroende<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 219


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> hälso-, sjukvårds- och omsorgssektornpå vilken målgrupp den riktar sig till. Exempelvis tillhandahålls aktiviteter<strong>för</strong> sysselsättning i vardagen samt behandling och rehabilitering till personermed demens och psykiska eller fysiska funktionshinder.Kostnader <strong>för</strong> äldreomsorgÅr 2007 uppgick kommunernas kostnad 44 <strong>för</strong> äldreomsorg till drygt 83 miljarderkronor, motsvarande knappt 3 procent av BNP. I figur 5.23 redovisashur kommunernas kostnader <strong>för</strong> äldreomsorgen <strong>för</strong>delades mellan olikaverksamhetsområden år 2007. Som framgår av figuren var särskilt boendeden mest resurskrävande verksamheten och uppgick till ca 50 miljarderkronor, eller 60 procent av de totala kostnaderna.Figur 5.23 Kommunernas kostnader <strong>för</strong> äldreomsorg, <strong>för</strong>delade efter olikaverksamhetsområden, år 2007*Verksamhet som personer utan individuellt biståndsbeslut kan delta i**Individuellt behovsprövad dagverksamhet, hemsjukvård, kontaktperson enligt SoL samtbidrag <strong>för</strong> bostadsanpassningKälla: Socialstyrelsen (2008a), bearbetning av KonkurrensverketDen 1 oktober 2007 bodde omkring 95 200 personer i åldern 65 år eller äldrei permanenta särskilda boenden, vilket motsvarade omkring 6 procent av<strong>Sverige</strong>s invånare i denna åldersgrupp. Vid denna tidpunkt erhöll omkring153 700 personer i denna åldersgrupp hemtjänst i ordinärt boende, motsva-44Kostnad = bruttokostnad <strong>–</strong> (interna intäkter + <strong>för</strong>säljning till andra kommuner och landsting +externa hyresintäkter).220 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> hälso-, sjukvårds- och omsorgssektornrande 10 procent av befolkningen i åldersgruppen. På grund av <strong>för</strong>ändring iSocialstyrelsens uppgiftsinsamling från kommunerna är dessa uppgifterinte helt jäm<strong>för</strong>bara med tidigare års statistik. (Socialstyrelsen, 2008d)Det finns en tydlig trend mot att allt fler äldre erhåller hemtjänst samtidigtsom allt färre beviljas plats i särskilt boende. Mellan åren 2002 och 2006minskade kostnaderna <strong>för</strong> särskilt boende med drygt 13 procent samtidigtsom kostnaderna <strong>för</strong> insatser i ordinärt boende ökade med omkring10 procent (Socialstyrelsen, 2008c).Privata aktörer inom äldreomsorgenÅr 2007 uppgick andelen äldre (65 år eller äldre) som bodde permanent isärskilda boendeformer som drevs i enskild regi till omkring 14 procent.Motsvarande andel <strong>för</strong> personer som var beviljade hemtjänst i ordinärtboende uppgick till 11 procent. Räknat som andel beviljade hemtjänsttimmarut<strong>för</strong>des ca 12 procent av enskilda vårdgivare. Med enskild regiavses, enligt Socialstyrelsens definition, vård och omsorg som kommunenhar det yttersta ansvaret <strong>för</strong> men som ut<strong>för</strong>s av någon annan, t.ex. bolag(inklusive kommunala bolag), stiftelser eller kooperativ, på uppdrag av ochmot ersättning från kommunen. (Socialstyrelsen, 2008d)Det saknas fullständiga uppgifter om hur många privata aktörer som tillhandahållertjänster inom äldreomsorgen. Enligt Socialstyrelsen (2004)fanns det omkring 170 verksamma <strong>för</strong>etag år 2003. Ett flertal av dessa varmindre <strong>för</strong>etag som enbart var verksamma inom enskilda kommuner.Denna bild bekräftas av nämnda undersökning av KPMG. Endast fem av de145 <strong>för</strong>etag, som i undersökningen anges bedriva hemtjänstverksamhet,<strong>för</strong>ekom i fler än fem kommuner <strong>–</strong> Attendo Care AB, Carema AB, Aleris,HSB Omsorg AB och Förenade Care AB. Dessa <strong>för</strong>etag svarade enligtresultatet i undersökningen <strong>för</strong> 74 procent av de verksamheter som bedrevsav privata aktörer.Det kan även konstateras att det råder stora skillnader mellan olika kommunervad gäller <strong>för</strong>ekomsten av de marknadsledande aktörerna i <strong>Sverige</strong>.I några kommuner utgör dessa i princip hela den privata marknadenmedan andra kommuner har en större blandning mellan stora och småaktörer. Det <strong>för</strong>ekommer även stora variationer vad gäller antalet aktörerinom olika kommuner. I en majoritet av <strong>Sverige</strong>s kommuner <strong>för</strong>ekommerbara en aktör, dvs. kommunernas egenregiverksamhet, men det <strong>för</strong>ekommerockså kommuner som har upp till 50 aktörer som tillhandahåller<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 221


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> hälso-, sjukvårds- och omsorgssektornhemtjänstinsatser. Generellt sett <strong>för</strong>efaller det finnas fler aktörer i kommunersom tillämpar någon form av valfrihetssystem.5.9.3 Insatser <strong>för</strong> personer med funktionsnedsättningInsatser <strong>för</strong> personer med funktionsnedsättning regleras i huvudsak avsocialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen (HSL), lagen om stöd ochservice till vissa funktionshindrade (LSS) och lagen om assistansersättning(LASS). De insatser som ges enligt SoL och HSL omfattar främst insatsernahemtjänst och särskilt boende. Liksom inom äldreomsorgen ges även andrainsatser, såsom dagverksamhet och korttidsvård, enligt dessa lagar.Genom LSS ges personer med omfattande och varaktig funktionsnedsättningrätt till personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice i hemmet,korttidstillsyn <strong>för</strong> skolungdom utan<strong>för</strong> det egna hemmet, boende i familjehemeller särskild service <strong>för</strong> barn eller ungdomar, bostad med särskildservice <strong>för</strong> vuxna, daglig verksamhet <strong>för</strong> personer som saknar <strong>för</strong>värvsarbete,rådgivning m.m. Dessa insatser ska enligt LSS till<strong>för</strong>säkra personermed funktionsnedsättning goda levnadsvillkor som stärker dem i deras<strong>för</strong>måga att leva ett självständigt liv.Personer som har rätt till personlig assistans kan välja mellan att få insatsernagenom kommunen eller genom att få ekonimskt bidrag <strong>för</strong> att självanställa assistenterna eller någon privat aktör som anordnar assistansen <strong>för</strong>dennes räkning. De assistansberättigade har således rätt att själva välja vemsom ska ut<strong>för</strong>a insatserna. Om en person beviljats i genomsnitt mer än 20 timmarpersonlig assistans per vecka har denne enligt LASS rätt till assistansersättningfrån staten, genom Försäkringskassan. Kommunen svarar dockalltid <strong>för</strong> de <strong>för</strong>sta 20 timmarna enligt LSS.Kostnader <strong>för</strong> insatser till personer med funktionsnedsättningKommunernas och statens kostnader <strong>för</strong> insatser till personer med funktionsnedsättninguppgick år 2007 till drygt 47 miljarder kronor, varav kostnaden<strong>för</strong> insatser enligt LSS och LASS motsvarade omkring 39 miljarderkronor. Omkring 53 000 personer i åldern 0-64 år erhöll den 1 oktober 2007insatser enligt LSS. Vid denna tidpunkt erhöll omkring 41 500 personer imotsvarande ålder insatser enligt SoL.222 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> hälso-, sjukvårds- och omsorgssektornFigur 5.24 Kommunernas och statens kostnader <strong>för</strong> insatser till personermed funktionsnedsättning <strong>för</strong>delade efter olika verksamhetsområden,år 2007*Inklusive ersättning från Försäkringskassan**Till insatser i ordinärt boende räknas korttidsvård, hemtjänst/boendestöd och övrigtKälla: Socialstyrelsen (2008a), bearbetning av KonkurrensverketSom framgår av figur 5.24 utgör familjehem och boende med särskildservice samt personlig assistans de största kostnadsposterna <strong>för</strong> insatser tillpersoner med funktionsnedsättning. År 2007 motsvarade dessa verksamhetertillsammans 64 procent av de totala kostnaderna, eller drygt 30 miljarderkronor. För insatser enligt SoL och HSL uppgick kostnaderna tillomkring 8 miljarder kronor. (Socialstyrelsen, 2008a)Privata tillhandahållare av insatser till personer med funktionsnedsättningÅr 2007 köpte kommunerna verksamhet <strong>för</strong> insatser till personer med funktionsnedsättning<strong>för</strong> drygt 6 miljarder kronor, vilket motsvarade knappt16 procent av kommunernas totala kostnader <strong>för</strong> denna verksamhet.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 223


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> hälso-, sjukvårds- och omsorgssektornTabell 5.15 Insatser till personer med funktionsnedsättning i privat regiberäknat som köp av insatser som andel av kommunernas totala kostnad,år 2007Insatser enligt SoL/HSL 18,9 %Insatser enligt LSS/LASS 15,0 %Totalt 15,8 %Källa: Socialstyrelsen (<strong>2009</strong>), bearbetning av KonkurrensverketFör insatser enligt SoL och HSL gäller att omkring 27 procent av alla boendei särskilda boendeformer bodde den 1 oktober 2007 i bostäder som drevs ienskild regi. Vid denna tidpunkt var det ca tio procent av antalet personer iåldern 0-64 år som hade beviljats hemtjänst enligt SoL som erhöll insatsernafrån privata vårdgivare (Socialstyrelsen, 2008e). Det saknas dock uppgifterom <strong>för</strong>ekomsten av privata tillhandahållare av dessa insatser.Enligt uppgifter från Försäkringskassans officiella statistik(www.forsakringskassan.se, <strong>2009</strong>-02-17) hade knappt 53 procent av de assistansberättigadeår 2007 valt kommunen som anordnare <strong>för</strong> sina assistenter.Drygt 43 procent anlitade en privat anordnare <strong>för</strong> att administrera assistansenoch tre procent valde att själva anlita sina assitenter. Mindre än en procentav de assistansberättigade anlitade fler än en anordnare <strong>för</strong> sin assistans.Dessa uppgifter är dock något osäkra och bör användas med viss<strong>för</strong>siktighet.Tabell 5.16 Privata anordnare <strong>för</strong>delade efter verksamhetens omfattning,31 december 20041-2 brukare 38 % 1-9 assistenter 33 %3-9 brukare 28 % 10-35 assistenter 32 %10 eller fler brukare 34 % 35 eller fler assistenter 35 %Källa: SOU (2005:100), bearbetning av KonkurrensverketMellan åren 2004 och 2006 ökade antalet privata aktörer som fick assistansersättningfrån Försäkringskassan från 330 till 450 och blandningen mellanstora och små assistansanordnare var god (SOU 2007:73).5.9.4 Offentlig finansiering och <strong>konkurrens</strong>Vård- och omsorgssektorn regleras huvudsakligen av hälso- och sjukvårdslagen,socialtjänstlagen samt lagen om stöd och service till vissa funk-224 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> hälso-, sjukvårds- och omsorgssektorntionshindrade. För att säkerställa en god vård och skydda patienterna harmånga yrken inom hälso- och sjukvården s.k. skyddade yrkestitlar, vilketinnebär att de enbart kan utövas av den som har legitimation. 45 Av motsvarandeskäl krävs tillstånd från länsstyrelsen <strong>för</strong> få att bedriva särskildaboenden inom äldre- och handikappomsorgen och vissa typer av hem <strong>för</strong>vård eller boende. I övrigt finns det inga lagstadgade hinder <strong>för</strong> privataaktörer att bedriva vård- och omsorgsverksamhet.Eftersom merparten av vården och omsorgen huvudsakligen finansieras avoffentlig sektor genom skatter46, kan det däremot vara svårt <strong>för</strong> privataaktörer att etablera sig inom dessa områden utan ersättning från kommuneroch landsting. Det är således i stor utsträckning kommuner och landstingsom avgör hur marknaden inom vård- och omsorgssektorn utvecklas.Kommuner och landsting som vill anlita privata ut<strong>för</strong>are att tillhandahållaberörda tjänster kan välja mellan att upphandla verksamheten enligt lagen(2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) eller att in<strong>för</strong>a ett valfrihetssystemgenom att tillämpa lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV).När verksamhet upphandlas enligt LOU är det vanligtvis ett i <strong>för</strong>väg preciseratobjekt som upphandlas och ut<strong>för</strong>aren garanteras viss produktionsvolym.Kommunen agerar som beställare av verksamheten och utformar ett<strong>för</strong>frågningsunderlag som vårdgivarna bjuds in att lämna anbud på. I <strong>för</strong>frågningsunderlagetbeskrivs den verksamhet som ska upphandlas, vilkakrav som ställs på ut<strong>för</strong>aren och produkten samt eventuella utvärderingskriterier.Vårdgivarna konkurrerar med varandra genom anbudstävlan omatt få ingå ett kontrakt med beställaren. Kontraktet ger det vinnande <strong>för</strong>etageträtt att under kontraktsperioden bedriva verksamheten mot en ersättningsom fastställts i anbudet.Till skillnad från en upphandling enligt LOU, där ut<strong>för</strong>arna konkurrerar ommarknaden, innebär ett valfrihetssystem att <strong>konkurrens</strong>en i stället skapaspå marknaden. Alla vårdgivare som uppfyller de krav som beslutats avkommunen eller landstinget har rätt att etablera sig och vårdtagarna ges45Bestämmelser om legitimation och skyddade yrkestitlar återfinns i lagen (1998:531) omyrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.46Enligt beräkningar från <strong>Sverige</strong>s Kommuner och Landsting (2005 och 2008b) finansierashälso- och sjukvårdens (exklusive tandvård) totala kostnader till omkring tre procent genomintäkter från patientavgifter. Äldreomsorg och insatser <strong>för</strong> personer med funktionsnedsättningfinansieras till knappt fyra respektive en procent genom avgifter från brukarna av omsorgstjänsterna.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 225


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> hälso-, sjukvårds- och omsorgssektornmöjlighet att välja bland dessa ut<strong>för</strong>are. Kommunen eller landstinget betalaren <strong>för</strong>utbestämd ersättning till ut<strong>för</strong>arna i den utsträckning de anlitas avvårdtagarna. Ut<strong>för</strong>arna garanteras inte någon lägsta produktionsvolym,utan resurstilldelningen styrs av vårdtagarnas eller patienternas val.Konkurrensverket har i tidigare rapporter belyst <strong>för</strong>- och nackdelar med demetoder som används <strong>för</strong> att <strong>konkurrens</strong>utsätta vård- och omsorgstjänster,valfrihetssystem och entreprenadupphandling enligt LOU (se bl.a. Konkurrensverket2007 och 2006). I dessa rapporter framhålls att tillämpningen avvalfrihetssystem bör stimuleras, eftersom det främjar kvalitets<strong>konkurrens</strong>och mångfald inom området.5.9.5 Utvecklingstendenser och framtida utmaningarKonkurrensen inom stora delar av vård- och omsorgssektorn har ökatbetydligt sedan början av 1990-talet. I detta avsnitt beskrivs hur in<strong>för</strong>andetav LOV och riksdagens beslut om fri etablering inom primärvården kanväntas bidra till att en allt större del av vården och omsorgen kommer attutsättas <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong> i framtiden. Vidare beskrivs några viktiga <strong>för</strong>utsättningar<strong>för</strong> att utvecklingen som kan väntas ske inom berörda områdenska kunna bidra till väl fungerande <strong>konkurrens</strong> till nytta <strong>för</strong> vårdtagarnaoch det allmänna.Förekomsten av <strong>konkurrens</strong> och privata aktörer ökarÄven om LOV trädde i kraft så sent som i januari <strong>2009</strong> är tillämpningen avvalfrihetssystem ingen ny <strong>för</strong>eteelse. I Nacka in<strong>för</strong>des ett valfrihetssysteminom äldreomsorgen redan år 1992. Det har däremot funnits en viss osäkerhetom tillämpningen av valfrihetssystem varit <strong>för</strong>enligt med upphandlingslagstiftningen.I och med lagens ikraftträdande har denna osäkerheteliminerats, vilket kan främja en ökad tillämpning av valfrihetslösningar.Denna slutsats får stöd av en undersökning som <strong>Sverige</strong>s Kommuner ochLandsting låtit genom<strong>för</strong>a i slutet 2008. 47 Av undersökningen framgår att55 kommuner har planer på att in<strong>för</strong>a ett valfrihetssystem enligt LOV <strong>för</strong>serviceverksamhet inom hemtjänsten. I 45 kommuner skulle valfrihetssystemetäven omfatta omvårdnadsinsatser. Dessutom ansökte 182 kom-47Undersökningen finns att hämta på <strong>Sverige</strong>s Kommuner och Landstings webbplats,www.skl.se/artikel.asp?A=48508&C=7470, <strong>2009</strong>-02-17.226 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> hälso-, sjukvårds- och omsorgssektornmuner år 2008 om att få ta del av det stimulansbidrag som regeringenutlovat till kommuner <strong>för</strong> att <strong>för</strong>bereda och utveckla ett valfrihetssysteminom äldre- och handikappomsorgen. Många ansökningar grundas dockenbart på ett politiskt beslut om att utreda <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> att in<strong>för</strong>aett valfrihetssystem. Det är där<strong>för</strong> inte möjligt att dra några säkra slutsatserom hur många kommuner som kommer att fullfölja detta. (Socialstyrelsen,2008f)Som framgår ovan varierar <strong>för</strong>ekomsten av privata vårdgivare inom vårdochomsorgssektorn i olika delar av landet. För att underlätta <strong>för</strong> privatavårdgivare att etablera sig samt öka patienternas valfrihet beslutade riksdagenden 25 februari <strong>2009</strong> om en ändring i HSL som innebär att landstingenska bli skyldiga att in<strong>för</strong>a vårdvalssystem som ger medborgarna rättatt välja mellan olika vårdgivare inom primärvården. Vårdvalssystemet skain<strong>för</strong>as i enlighet med LOV. Detta innebär att alla vårdgivare som uppfyllerde krav som landtinget fastställt, ges rätt att etablera sig i primärvårdenmed offentlig ersättning.Bestämmelsen, som träder i kraft 1 januari 2010, kommer med stor sannolikhetleda till betydande <strong>för</strong>ändringar vad gäller marknadsstruktur och <strong>konkurrens</strong><strong>för</strong>hållandeninom berört verksamhetsområde. En utvärdering avVårdval Halland visar exempelvis att antalet privata vårdgivare inom närsjukvårdenökade med knappt 70 procent, från 12 till 20 stycken, det <strong>för</strong>staåret av vårdvalet. Samtidigt ökade andelen invånare som var listade vid enprivat vårdenhet med 6 procentenheter och uppgick vid årsskiftet 2007/08till drygt 33 procent. Förändringen i marknadsandelar skiljer sig emellertidåt mellan Hallands sex kommuner. Intresset <strong>för</strong> etablering har, som kan<strong>för</strong>väntas, varit störst i de befolkningsmässigt största kommunerna.I landstingets två minsta kommuner, Hylte och Laholm, etablerades inganya vårdgivare det <strong>för</strong>sta året. (Paulsson, 2008)En av de viktigaste <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> att beslutet om fri etableringsrättoch valfrihet inom primärvården ska bidra till en ökad etablering av privataaktörer, är att ersättningssystemen utformas på ett <strong>konkurrens</strong>neutralt sätt i<strong>för</strong>hållanden till den ersättning som utgår till landstingens egna primärvårdsenheter.Här kan noteras att regeringen planerar att in<strong>för</strong>a en rätt <strong>för</strong> friståendeskolor att få prövat i domstol om den kommunala ersättningen ärkorrekt utifrån givna regler. Framtida utvärdering inom primärvården fårvisa om ett liknande system <strong>för</strong> överklagan även behövs inom primärvården.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 227


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> hälso-, sjukvårds- och omsorgssektornUtvecklingen ställer ökade krav på tillsyn och uppföljningDet finns ingen samlad utvärdering av erfarenheterna från valfrihetssystemi olika kommuner och landsting. I en undersökning som genom<strong>för</strong>des avCharpentier (2004) vid Handelshögskolan i Stockholm, konstateras att detfinns vissa brister i uppföljningen av verksamheten och kontrollen över atttjänsterna ut<strong>för</strong>s på ett tillfredställande sätt. Även de djupintervjuer somKPMG (<strong>2009</strong>) låtit genom<strong>för</strong>a med tjänstemän från 15 kommuner vittnar omatt uppföljningen och kontrollen av de privata ut<strong>för</strong>arna behöver <strong>för</strong>bättras.I många fall <strong>för</strong>litar sig kommunerna på klagomål från brukarna.I ett valfrihetssystem konkurrerar vårdgivarna inte med priset på tjänsternautan med kvalitet. En vårdtagare som inte är nöjd med en vårdgivare harmöjlighet att byta. Valet kan därmed i viss utsträckning fungera som enkvalitetskontroll, men det är viktigt att inte <strong>för</strong>ledas att tro att systemet ärsjälvreglerande. All vård och omsorg som ges inom systemet måste vara avgod kvalitet och ingen individ ska behöva oroa sig <strong>för</strong> att ett ”dåligt” valkan få negativa konsekvenser <strong>för</strong> dennes hälsa. Det är där<strong>för</strong> viktigt attkommuner följer upp och utövar tillsyn över samtliga ut<strong>för</strong>are i systemet,såväl privata som kommunala.Av den undersökning som Konkurrensverket låtit KPMG genom<strong>för</strong>a framgåratt få kommuner följt upp vilken kostnads- och kvalitetspåverkan <strong>konkurrens</strong>utsättningenhaft. I många fall framhålls att målet med valfrihetssystemethar varit att stimulera kvalitetsutveckling och ge brukarna rätt attvälja vårdgivare. Inte någon av de kommuner som ingick i KPMG:s undersökninghar dock uppgivit hur många brukare som valt att byta ut<strong>för</strong>areinom systemet. Inte heller tycks någon uppföljning ha gjorts av hur <strong>konkurrens</strong>utsättningenpåverkat kostnaderna <strong>för</strong> vården och omsorgen.Den utveckling som kan väntas inom detta område kommer leda till att alltstörre krav ställs på att tillsynen och uppföljningen av berörda verksamheterfungerar effektivt. Det är där<strong>för</strong> angeläget att kommuner och landstingsom står in<strong>för</strong> dessa <strong>för</strong>ändringar riggar system som skapar goda <strong>för</strong>utsättningar<strong>för</strong> att möta detta krav.Förutsättningarna <strong>för</strong> insyn är sämre i privat än i offentlig verksamhetI en rapport från Riksrevisionen (2008) konstateras att lagstiftningen somstyr kvalitet och insyn inom äldreomsorgen skiljer sig åt i vissa fall mellanoffentliga och privata vårdgivare. Exempelvis omfattas inte alltid privata228 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> hälso-, sjukvårds- och omsorgssektornut<strong>för</strong>are av Socialstyrelsens <strong>för</strong>eskrifter, såsom kravet på ett system <strong>för</strong>klagomålshantering. Meddelarfrihet och skydd mot efterforskning ochrepressalier från arbetsgivare gäller inte heller <strong>för</strong> personal inom privatverksamhet. Kommuner kan visserligen i avtalet med de privata aktörerna<strong>för</strong>a in sådana krav, men det är oklart vilken rättslig ställning ett sådantavtalsvillkor har och vad det i praktiken skulle innebära <strong>för</strong> skydd <strong>för</strong> deanställda.Riksrevisionen (2008) fram<strong>för</strong> även att möjligheten <strong>för</strong> allmänheten att tadel av handlingar som upprättas av privata ut<strong>för</strong>are är begränsad, eftersomsådana handlingar, till skillnad från dem som upprättas av offentliga ut<strong>för</strong>are,inte är allmänna. Kommuner som överlåter driften av äldreomsorgenär enligt kommunallagen (1990:900) skyldiga att beakta medborgarnasintresse av insyn när de sluter avtal med annan om att ut<strong>för</strong>a vården ochomsorgen. Även i detta fall är det oklart vilken effekt ett sådant avtalsvillkorskulle få <strong>för</strong> en enskild medborgare som önskar ta del av en handlingfrån en privat vårdgivare.En annan punkt som skiljer privat från offentlig verksamhet är hur anmälanom miss<strong>för</strong>hållanden i vården ska göras. Enligt den s.k. lex Sarah-bestämmelsensom finns inskriven i socialtjänstlagen, ska den som får kännedomom allvarliga miss<strong>för</strong>hållanden inom äldreomsorgen genast anmäla detta.För offentlig bedriven verksamhet gäller att anmälan ska göras till socialnämndeni kommunen. För privata vårdgivare gäller i stället att anmälangörs till den som är ansvarig <strong>för</strong> verksamheten.Mot bakgrund av identifierade skillnader mellan offentliga och privataaktörer drar Riksrevisionen (2008) slutsatsen att det finns risk <strong>för</strong> att insyneni de privata vårdgivarnas verksamhet <strong>för</strong>svagas och att eventuellamiss<strong>för</strong>hållanden inte uppmärksammas. För att komma till rätta med dettarekommendera Riksrevisionen att regeringen utreder och tar fram <strong>för</strong>fattnings<strong>för</strong>slagsom med<strong>för</strong> att anmälan av allvarliga miss<strong>för</strong>hållanden iprivat bedriven verksamhet ska göras direkt till socialnämnden eller annanmyndighet. Vidare <strong>för</strong>eslås att meddelarskyddet och de anställdas rätt attyttra sig över <strong>för</strong>hållanden på sin arbetsplats utreds.Uppföljning och tillsyn över marknader som öppnas <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong> är enviktig <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> att <strong>konkurrens</strong>en ska fungera väl och med<strong>för</strong>a positivavälfärdseffekter. Riksrevisionens uppmärksammade skillnader mellanoffentliga och privata vårdgivare inom äldreomsorgen kan vara tecken på<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 229


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> hälso-, sjukvårds- och omsorgssektorninkonsekvenser och riskerar att skapa brister i <strong>konkurrens</strong>neutralitet samtmed<strong>för</strong>a att tillsynen inte fungerar effektivt.Fungerande valfrihetssystem kräver jäm<strong>för</strong>bar informationUndersökningar visar att det är ett begränsat antal brukare som aktivt väljerut<strong>för</strong>are, att medvetenheten om valfrihetssystemet är låg och att informationenom tillgängliga ut<strong>för</strong>are är bristfällig. (Se bl.a. Charpentier, 2004,Socialstyrelsen, 2004, Stockholms Stad, 2007 och Svensson & Edebalk, 2006)Samtidigt visar brukarundersökningar att det finns en utbredd önskan omatt äldre ska kunna välja ut<strong>för</strong>are och att medvetenheten om valfrihetssystemettenderar att öka ju längre tid systemet varit i drift.En av grundbultarna <strong>för</strong> att ett valfrihetssystem ska stimulera till kvalitets<strong>konkurrens</strong>är att vårdtagarna är välinformerade om alternativen och har<strong>för</strong>måga att göra aktiva val. Om kommuner och landsting inte informerarinvånarna om tillgängliga alternativ finns risk <strong>för</strong> att resurssvaga individerfår en sämre tillgång till välfärdstjänsterna. Dessutom riskerar val som görsutan tillgång till fullgod information att leda till samhällsekonomisk ineffektivitet.Tillämpningen av valfrihetssystem ställer således höga krav påkommuner och landsting att informera om hur systemet fungerar och vilkavårdgivare det finns att välja på.I en undersökning av Statskontoret (2007) konstateras att det i stor utsträckningsaknas sådan information inom berörda områden. Även SvensktNäringsliv (2007) drar denna slutsats efter att ha studerat den informationsom ges ut via kommunernas webbplatser. Trots att det har skett en <strong>för</strong>bättringsedan år 2005, bedömer Svenskt Näringsliv att kommunernas informationfortfarande är svårtillgänglig i många fall och att det är svårt att utifråninformationen jäm<strong>för</strong>a olika ut<strong>för</strong>are.Det är den upphandlande myndigheten som enligt LOV ska ansvara <strong>för</strong> attlämna saklig, relevant, jäm<strong>för</strong>bar, lätt<strong>för</strong>ståelig och lättillgänglig informationom samtliga leverantörer som myndigheten tecknat kontrakt med inomramen <strong>för</strong> ett valfrihetssystem. Detta kommer att vara en viktig del i kommunernasoch landstingens arbete med att lyckas skapa ett väl fungerandevalfrihetssystem. För att kunna utgöra ett underlag vid valet av vårdgivarebör informationen vara såväl kvantitativ som kvalitativ och innehålla bl.a.kvalitetsindikatorer, resultat av brukarundersökningar och beskrivning avut<strong>för</strong>arnas verksamheter.230 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> hälso-, sjukvårds- och omsorgssektornSocialstyrelsen bedriver tillsammans med <strong>Sverige</strong>s Kommuner och Landsting<strong>för</strong> närvarande ett arbete med att ta fram jäm<strong>för</strong>bara kvalitetsindikatorerinom vård- och omsorgssektorn. Dessa indikatorerna kan dock intealltid redovisas på ut<strong>för</strong>arnivå och i vissa fall har de utformats <strong>för</strong> att tilllämpasav proffessionen snarare än <strong>för</strong> medborgarna och vårdtagarna. Föratt kunna använda dessa vid valet av vårdgivare återstår en del arbete (sevidare <strong>för</strong>slag 4.8 i <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>för</strong>slag).Rättighetsbaserad lagstiftning kan stärka patientens ställningI takt med att allt fler kommuner och landsting börjar tillämpa valfrihetssysteminom vården och omsorgen kan behovet av fungerande konsumenträttsligtskydd <strong>för</strong> vårdtagare väntas öka.För att patienter lättare ska kunna överblicka och därmed utkräva sinarättigheter har Ansvarskommittén (SOU 2007:10) <strong>för</strong>eslagit att bestämmelsersom har stor betydelse <strong>för</strong> patientens ställning samlas på ett ställe, i enny patientlagstiftning. Den <strong>för</strong>eslagna lagen ska i huvudsak bygga på deskyldigheter som vårdgivarna och hälso- och sjukvårdspersonalen hargentemot medborgarna.I delbetänkandet Patientens rätt (SOU 2008:127) lämnar Utredningen ompatientens rätt i vården <strong>för</strong>slag på ytterligare åtgärder <strong>för</strong> att stärka patientensställning. Exempelvis <strong>för</strong>eslås att vårdgarantin, som <strong>för</strong> närvarandegrundas på en överenskommelse mellan regeringen och Landstings<strong>för</strong>bundet,stärks genom lagstiftning. Detta innebär att de tidsgränser inom vilka patienterska erbjudas vård <strong>för</strong>tydligas. Vidare innebär <strong>för</strong>slaget att landstingenblir skyldiga att se till att patienter utan extra kostnad får vård hos en annanvårdgivare om vårdgarantins väntetider inte kan upprätthållas.Någon direkt lagreglering av det s.k. fria vårdvalet, som <strong>för</strong> närvarandebygger på en frivillig överenskommelse som antagits av samliga landsting,<strong>för</strong>eslås däremot inte i nyssnämnda betänkande. Enligt denna överenskommelsehar patienter rätt att söka vård utan<strong>för</strong> sitt hemlandsting och fåhuvuddelen av vårdkostnaden betald av hemlandstinget. Patientavgift,resekostnad och eventuella kringkostnader i samband med behandlingenbetalas dock av patienten. I stället <strong>för</strong> en direkt lagreglering <strong>för</strong>eslås attbestämmelsen som <strong>för</strong>eskriver att en patient inte har rätt till behandlingutan<strong>för</strong> hemlandstinget upphävs, samt att det in<strong>för</strong>s en skyldighet <strong>för</strong>hälso- och sjukvården att tillvarata patientens möjligheter att råda övervalet av vårdgivare.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 231


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> hälso-, sjukvårds- och omsorgssektornDet finns <strong>för</strong> närvarande få <strong>för</strong> patienten utkrävbara rättigheter. Rätten tillvård är implicit given av sjukvårdhuvudmännens skyldigheter enligt exempelvisHSL. Inte heller de <strong>för</strong>slag som lämnas i nämnda betänkande har utformatssom utkrävbara rättigheter <strong>för</strong> patienten. En orsak till det är svårighetenatt utforma adekvata rättigheter eller sanktioner som är till nytta <strong>för</strong>enskilda patienter. Mot bakgrund av de svårigheter som en rättighetsbaseradlagstiftning kan väntas med<strong>för</strong>a, stannade Utredningen om patientensrätt vid att <strong>för</strong>eslå en skyldighetsbaserad lagstiftning av vårdgarantin.Momsregler snedvrider <strong>konkurrens</strong>enVård och omsorg är exempel på verksamheter som är undantagna frånmervärdesskatteplikt (moms). Inom momspliktiga verksamheter redovisar<strong>för</strong>etag skillnaden mellan den moms som på<strong>för</strong>s deras varor vid <strong>för</strong>säljning(s.k. utgående moms) och den moms som <strong>för</strong>etaget betalat vid inköp avvaror och tjänster (s.k. ingående moms). Skillnaden mellan utgående ochingående moms betalas in till staten. Eftersom en momsbefriad verksamhetinte lägger på moms vid <strong>för</strong>säljning av varor och tjänster har <strong>för</strong>etag inteheller rätt att göra avdrag <strong>för</strong> ingående moms i verksamheten. Den ingåendemomsen kommer därmed att utgöra en kostnad <strong>för</strong> verksamheten. 48Vid en direkt prisjäm<strong>för</strong>else mellan offentlig och privat vård och omsorginnebär det att det blir dyrare <strong>för</strong> kommuner att köpa tjänsterna från privataaktörer jäm<strong>för</strong>t med att producera tjänsterna i egen regi. Detta <strong>för</strong>hållandeskapar en snedvridning i <strong>konkurrens</strong>en mellan privata och kommunalavårdgivare och minskar <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> en effektiv resursanvändning.För att åstadkomma <strong>konkurrens</strong>neutralitet vid valet mellan att tillhandahållaberörda tjänster i egen regi eller genom en extern ut<strong>för</strong>are har kommuneroch landsting givits rätt till ersättning <strong>för</strong> den moms som erlagts påinköp i icke-skattepliktig verksamhet och ersättning med viss procent avpriset vid upphandling eller bidragsgivning inom vissa momsbefriadeområden. Ersättningen utgår via ett avräkningssystem (kallat kommunkontosystemet)mellan staten och den kommunala sektorn. Vid upphandlingeller bidragsgivning beräknas storleken av ersättningen schablon-48Ett privat <strong>för</strong>etag som tillhandahåller vård- och omsorgstjänster kan antas ha kostnader <strong>för</strong>inköp varor och tjänster som motsvarar 20-30 procent av <strong>för</strong>etagets totala kostnader, resterandedel utgör lönekostnader. Vid 25 procentig moms innebär detta att privata ut<strong>för</strong>are igenomsnitt har 4-6 procent (25 % x 20-30 %) högre kostnader än kommuner och landsting.232 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> hälso-, sjukvårds- och omsorgssektornmässigt enligt bestämmelserna i lagen (2005:807) om ersättning <strong>för</strong> vissmervärdesskatt <strong>för</strong> kommuner och landsting.På grund av olika sätt att hantera momsen i privat och offentlig verksamhet,kvarstår dock vissa <strong>konkurrens</strong>problem inom vissa momsbefriade områden.Det är exempelvis oklart hur schablonersättningen ska hanteras <strong>för</strong> attskapa <strong>konkurrens</strong>neutrala <strong>för</strong>hållanden. I vissa fall kompenseras privataut<strong>för</strong>are överhuvudtaget inte <strong>för</strong> ingående moms, medan kommuner ochlandsting kompenseras via det s.k. kommunkontosystemet.Det är fram<strong>för</strong> allt när både kommuner och privata ut<strong>för</strong>are erbjuder momsbefriadetjänster direkt till enskilda konsumenter som momsreglerna snedvrider<strong>konkurrens</strong>en till kommunens <strong>för</strong>del. Exempel på sådan verksamhetär vuxentandvården, som till större del finansieras via avgifter från patienter.För att motverka systemets <strong>konkurrens</strong>snedvridande effekter har fleralandsting valt att organisera verksamheten så att ersättningen från kommunkontosystemetinte direkt åter<strong>för</strong>s till folktandvården. En undersökningut<strong>för</strong>d av Handelns utredningsinstitut (2007) visar dock att det varierarmellan olika landsting huruvida de låter folktandvården utnyttja kommunkontossystemet.Momsreglernas <strong>konkurrens</strong>snedvridande effekter har sedan länge uppmärksammatsinom vård- och omsorgssektorn. Flera statliga utredningarhar lämnat <strong>för</strong>slag <strong>för</strong> att lösa den nämnda momsfrågan (se exempelvisSOU 1999:133 och SOU 2001:50). Den bästa lösningen på problemet vore attgöra det möjligt att momsbelägga dessa verksamheter (med en mycket lågskattesats), eftersom det skulle ge såväl privata som offentliga aktörer rättatt göra avdrag <strong>för</strong> ingående moms.Olika utrednings<strong>för</strong>slag har dock inte lett till lagstiftningsåtgärder. Detkanske främsta skälet till att momsfrågan inte fått en tillfredställande lösningär att undantaget från momsplikt bygger på EG-direktiv. Att genom<strong>för</strong>aen regeländring som innebär att ej momspliktiga områden blir momspliktigakan således strida mot EG-regler på området. Dessutom kan detantas vara svårt att få till stånd en sådan regeländring, eftersom det i praktikenskulle innebära ökade kostnader <strong>för</strong> berörda tjänster.Fri etablering inom fler områdenDet finns såväl <strong>för</strong>delar som nackdelar med att <strong>konkurrens</strong>utsätta olikadelar i offentlig sektor. Effekterna av <strong>konkurrens</strong> kan variera beroende på<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 233


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> hälso-, sjukvårds- och omsorgssektornvilken tjänst som avses och de <strong>för</strong>utsättningar som råder i det enskildafallet. Inte alla verksamheter är lämpliga att <strong>konkurrens</strong>utsättas genomvalfrihetssystem.För att valfrihetsmodellens intentioner ska infrias krävs att det råder enreell valfrihet <strong>för</strong> konsumenterna. Det måste således finnas flera ut<strong>för</strong>are påmarknaden och ett potentiellt överutbud bör råda <strong>för</strong> att <strong>konkurrens</strong>en inteska begränsas. Det är därtill viktigt att konsumenterna är välinformeradeoch kan fatta rationella beslut vid valet av ut<strong>för</strong>are. De ekonomiska <strong>för</strong>utsättningarnaatt upprätthålla ett överutbud och vårdtagarnas <strong>för</strong>måga attaktivt välja ut<strong>för</strong>are är mot denna bakgrund två viktiga aspekter att beaktavid beslut om att in<strong>för</strong>a ett valfrihetssystem.Enligt Konkurrensverkets (2007b) bedömning är primärvård och hemtjänstinom äldreomsorgen lämpliga områden <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>utsättning medhjälp av ett valfrihetssystem. För att stärka individens rätt att välja ut<strong>för</strong>areoch <strong>för</strong> att stimulera mångfalden inom omsorgen, anser Konkurrensverketatt det bör in<strong>för</strong>as en reglering om fri etableringsrätt inom hemtjänstenmotsvarande den inom primärvården.Hemtjänstverksamhet kännetecknas av relativt stor andel rörliga kostnaderoch goda <strong>för</strong>utsättningar att variera verksamhetens produktionsnivå. Dettorde där<strong>för</strong> vara möjligt att upprätthålla ett potentiellt överutbud utan attdet blir kostnadsdrivande. Med liknande argument är det rimligt att antaatt även vissa insatser <strong>för</strong> personer med funtionsnedsättning bör kunna<strong>konkurrens</strong>utsättas genom ett valfrihetssystem.I en rapport från Socialstyrelsen (2008g) fram<strong>för</strong>s att det är viktigt attpersoner med funktionsnedsättning själva har möjlighet bestämma och hainflytande över de insatser som utformas. I detta sammanhang fram<strong>för</strong>s attpersoner med funktionsnedsättning som har <strong>för</strong>eträdare av olika slag, t.ex.gode män, riskerar få mindre självbestämmande om <strong>för</strong>eträdarskapet intefungerar tillfredsställande. Satsningar på valfrihetslösningar inom socialtjänstenunderstryker vikten av ett ändamålsenligt <strong>för</strong>eträdarskap. EnligtSocialstyrelsen är detta en <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> att valfriheten inte ska utgöraett hinder <strong>för</strong> personer som behöver <strong>för</strong>eträdare. Frågan om att inom ramen<strong>för</strong> ett valfrihetssystem in<strong>för</strong>a fri etablering <strong>för</strong> insatser till personer medfunktionsnedsättning bör där<strong>för</strong> utredas mot bakgrund av hur det fria valetpåverkar personer med nedsatt autonomi (se vidare <strong>för</strong>slag 2.13 i <strong>Åtgärder</strong><strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>för</strong>slag).234 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> hälso-, sjukvårds- och omsorgssektornEn nationell vårdvalsmodell <strong>för</strong> enhetligare reglerI det betänkande (SOU 2008:37) som låg till grund <strong>för</strong> den proposition somregeringen lämnat om fri etablering inom primärvården genom ett valfrihetssystem,resonerade utredaren kring huruvida vårdvalssystemet skullevara regionalt eller nationellt. Av betänkandet framgår att en nationelltreglerad vårdvalsmodell har flera <strong>för</strong>delar, såsom att ge <strong>bättre</strong> <strong>för</strong>utsättningar<strong>för</strong> en mer enhetlig primärvård med större likhet över landet. Dethar dessutom varit vanligt med byten mellan olika modeller, exempelvisvid majoritetsskiften i landstingen, vilket skapat bristande kontinuitet ochosäkerhet hos patienter och personal om vilka villkor som gäller. Ett nationelltsystem skulle bidra till att minska dessa problem.Det finns dock en risk <strong>för</strong> att utrymmet <strong>för</strong> det kommunala självbestämmandetminskar och att det blir svårare att <strong>för</strong>ändra och utveckla verksamheteni ett nationellt system. Utredaren stannade där<strong>för</strong> vid att <strong>för</strong>eslå att frietablering inom primärvården ska in<strong>för</strong>as genom en regional vårdvalsmodellsom i huvudsak utformas av landstingen. Dock fram<strong>för</strong>s att det kanfinnas anledning att återkomma till frågan om en mer enhetlig nationellreglering, efter att de regionala vårdvalssystemen varit i kraft en tid ocherfarenheterna av dessa utvärderats.Konkurrensverkets erfarenhet är att utformningen av <strong>för</strong>frågningsunderlagvid <strong>konkurrens</strong>utsättning inom vård- och omsorgssektorn varierar i stor utsträckningmellan olika kommuner och landsting. Berörda tjänster beskrivsofta på olika sätt och olika krav ställs på ut<strong>för</strong>are och tjänsteinnehåll. Särskilt<strong>för</strong> små och medelstora <strong>för</strong>etag kan detta utgöra ett hinder <strong>för</strong> expansionoch tillväxt, eftersom det är kostnadskrävande att anpassa sig till olikalokala eller regionala system och regelverk. Konkurrensverket instämmerdär<strong>för</strong> i utredarens bedömning att <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> ett mer enhetligtnationellt system bör övervägas efter att erfarenheter vunnits av olikavalfrihetssystem på regional nivå.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 235


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> apoteksmarknaden5.10 ApoteksmarknadenDen svenska apoteksmarknaden kan beskrivas som marknaden <strong>för</strong> <strong>för</strong>säljningav läkemedel till konsument. Apoteksmarknaden omfattas <strong>för</strong> närvarandeav ett lagstadgat monopol där det statliga bolaget Apoteket AB haren ensamrätt att sälja receptbelagda och de flesta receptfria läkemedel tillkonsument. Marknaden står nu emellertid in<strong>för</strong> radikala <strong>för</strong>ändringar dåapoteksmonopolet <strong>för</strong>väntas avvecklas den 1 juli <strong>2009</strong>.5.10.1 ApoteksmonopoletRegeringen överlämnade i slutet på februari <strong>2009</strong> propositionen Omregleringav apoteksmarknaden (prop. 2008/09:145) till riksdagen <strong>för</strong> behandling. Omriksdagen beslutar i enlighet med regeringens <strong>för</strong>slag kommer ApoteketAB:s monopol att avvecklas 1 juli <strong>2009</strong>. Vidare <strong>för</strong>väntas det från 1 november<strong>2009</strong> bli tillåtet <strong>för</strong> handeln att sälja vissa av de receptfria läkemedel som<strong>för</strong> närvarnade enbart får säljas på apotek. Denna del av apoteksomregleringenbehandlas i en särskild proposition som <strong>för</strong>väntas överlämnas tillriksdagen i april <strong>2009</strong>.Syftet med en omreglering av apoteksmarknaden har av regeringen <strong>för</strong>klaratsvara att ge konsumenterna ökad tillgänglighet till läkemedel, <strong>bättre</strong>service och tjänsteutbud samt åstadkomma låga läkemedelskostnader.Regeringens <strong>för</strong>slag i nämnda proposition innebär i sammanfattning att:• Apoteksmonopolet avvecklas, vilket innebär att alla aktörer som eftertillståndsprövning uppfyller de krav som kommer att ställas på apoteksverksamhetfår bedriva sådan verksamhet. Läkemedelstillverkareoch <strong>för</strong>skrivare av läkemedel ska inte beviljas tillstånd.• Exempel på krav som kommer att ställas på apoteksaktörer är att de skakunna tillhandahålla samtliga <strong>för</strong>ordnade läkemedel, ha farmacevtisktutbildad personal under öppethållandet, ha ändamålsenliga lokaler,utöva egenkontroll samt tillhandahålla individuell och producentoberoendeinformation och rådgivning.• Det kommer vara tillåtet <strong>för</strong> apoteksaktörer att ha integrerad parti- ochdetaljhandelsverksamhet.236 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> apoteksmarknaden• Apoteket AB omstruktureras genom att ca hälften av bolagets 900 apotekkommer att avyttras. Vidare kommer upp till 200 av de apotek somkvarstår inom Apoteket AB att över<strong>för</strong>as till ett nyinrättat bolag somska kunna ha enskilda entreprenörer som delägare.• Apotekets ut<strong>för</strong>säljningspris (AUP) och Apotekets inköpspris (AIP) på<strong>för</strong>skrivna läkemedel kommer att vara fortsatt reglerade genommyndighetsbeslut. Den närmare konstruktionen och tillämpningen iprisreglering kommer dock att <strong>för</strong>ändras i vissa avseenden. AUP skasom regel vara enhetlig över hela landet. Prissättningen på receptfrialäkemedel kommer att vara fri.• Läkemedels<strong>för</strong>månssystemet och högkostnadsskyddet blir kvar meddagens konstruktion.• Ett särskilt bolag, Apotekens Service AB, tar över ansvaret <strong>för</strong> de databaseroch register som finns inom Apoteket AB och som är nödvändiga<strong>för</strong> att kunna bedriva apoteksverksamhet.Vilka som blir de framtida aktörerna på den svenska apoteksmarknadenvid sidan av Apoteket AB, återstår att se. Ett flertal aktörer har emellertidoffentligt uttryckt ett intresse av att etablera sig på marknaden, såväl storainternationella apotekskedjor, internationella läkemedelsgrossister, egenvårdskedjorsom enskilda entreprenörer.Apoteksmonopolets omfattningDetaljhandel med läkemedel till konsument <strong>–</strong> apoteksverksamhet <strong>–</strong> får i<strong>Sverige</strong> enligt lag (1996:1152) om handel med läkemedel m.m. endast bedrivasav den svenska staten eller av en juridisk person i vilken staten äger ettbestämmande inflytande. Detta uppdrag har getts åt det av svenska statenhelägda bolaget Apoteket AB vilket innebär att bolaget har ett lagstadgatmonopol på att bedriva apoteksverksamhet.Apoteket AB:s monopol omfattar samtliga receptbelagda och de flestareceptfria läkemedel. Detaljhandel med godkända naturläkemedel ochläkemedel som är godkända som vissa utvärtes läkemedel, får emellertidbedrivas även av annan. Sedan mars 2008 omfattas inte heller receptfrianikotinläkemedel av Apoteket AB:s monopol. Dessa produkter säljerApoteket AB således i <strong>konkurrens</strong> med andra detaljhandelsaktörer.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 237


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> apoteksmarknadenVidare öppnades i september 2008 läkemedels<strong>för</strong>sörjningen till sjukvården,och därigenom driften av de s.k. sjukhusapoteken, <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>. Tidigare<strong>för</strong>eskrev lagstiftningen att sjukhusapoteken endast fick drivas av sjukvårdsinrättningarshuvudmän eller, efter överenskommelse med huvudmannen,av Apoteket AB. Apoteket AB säljer även andra produkter ochtjänster på en <strong>konkurrens</strong>utsatt marknad.Apoteksmarknadens funktionssättApoteksmarknadens funktionssätt i <strong>Sverige</strong>, liksom apoteksmarknaderna ide flesta europeiska länder, skiljer sig på flera väsentliga punkter från vadsom gäller på ”normala” marknader. När det gäller receptbelagda läkemedelär det <strong>för</strong>skrivaren/läkaren och inte konsumenten som avgör vilketläkemedel som konsumenten behöver. Vidare är läkemedel som <strong>för</strong>skrivssubventionerade genom den så kallade läkemedels<strong>för</strong>månen. Med läkemedels<strong>för</strong>månavses ett skydd mot höga kostnader, ett högkostnadsskydd,vid inköp av <strong>för</strong>månsberättigade läkemedel och vissa andra varor. Högkostnadsskyddetinnebär att kostnaderna <strong>för</strong> läkemedlen i stor utsträckningbetalas av samhället och inte, vilket är fallet på normala marknader, av denenskilde konsumenten. Det innebär också att konsumenten i hög grad ärprisokänslig. Dessa särskilda <strong>för</strong>hållanden på apoteksmarknaden beskrivspå ett träffande sätt genom följande citat:“Who consumes, neither chooses nor pays; who pays, neither consumesnor chooses; who chooses, neither pays nor consumes.”E. de Laat, F. Windmeijer, & R. Douven (2002)Priset på <strong>för</strong>månsbaserade läkemedel är i stor utsträckning reglerat genommyndighetsbeslut. De främsta skälen till detta är att dessa läkemedel subventionerasav samhället och att konsumenterna är prisokänsliga. Det ärTandvårds- och läkemedels<strong>för</strong>månsverket (TLV) som beslutar om vilkaläkemedel som är <strong>för</strong>månsberättigade samt fastställer priserna <strong>för</strong> dessa.TLV fastställer såväl det pris som konsumenten ska betala till Apoteket AB<strong>för</strong> läkemedlet, AUP, som det pris Apoteket AB ska betala till läkemedelstillverkaren<strong>för</strong> läkemedlet, AIP. AUP varierar mellan olika läkemedel menvarje enskilt läkemedels pris måste vara detsamma på landets samtligaapotek.Apoteket AB:s prissättning på receptfria läkemedel är fri, men bolagetmåste ha samma pris <strong>för</strong> de enskilda läkemedlen över hela landet.238 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> apoteksmarknadenVid sidan av prissättningen på <strong>för</strong>månsbaserade läkemedel är ApoteketAB:s verksamhet genom lagstiftning och ett särskilt verksamhetsavtalmellan staten och bolaget, strikt reglerad även i många andra avseenden.Också detta sätter en tydlig prägel på apoteksmarknadens funktionssätt ijäm<strong>för</strong>else med andra marknader. I verksamhetsavtalet ställs exempelviskrav på att Apoteket AB över hela landet ska leverera alla produkter somingår i läkemedels<strong>för</strong>månerna, ha den lager- och leveransberedskap somkrävs <strong>för</strong> att tillgodose allmänhetens krav samt tillhandahålla kundanpassadoch producentoberoende information om läkemedel.Vidare har Apoteket AB åtagit sig att, vid sidan av att ut<strong>för</strong>a uppgifter meddirekt koppling till kärnverksamheten detaljhandel med läkemedel, ocksåbedriva ett antal ”myndighetsliknande” uppgifter. Exempel på detta är attdriva Giftinformationscentralen samt tillhandahålla grundläggande information,uppgifter och statistik till sjukvårdshuvudmännen och berördamyndigheter. Dessa verksamheter ska finansieras med den så kallade handelsmarginalensom utgör mellanskillnaden mellan AUP och AIP.Apoteksmarknadens storlekHur stor själva apoteksmarknaden är beror på hur man väljer att närmaredefiniera den. Marknadens storlek kan inte utan vidare hävdas vara densammasom Apoteket AB:s totala omsättning då bolaget, vid sidan av deprodukter som omfattas av monopolet, också säljer produkter och tjänsterpå <strong>konkurrens</strong>utsatta marknader.När det gäller Apoteket AB:s <strong>för</strong>säljning av läkemedel delar bolaget in <strong>för</strong>säljningenpå olika kundtyper. Dessa kundtyper är öppenvård recept (vanligareceptkunder på apotek), öppenvård rekvisition (beställningar tillöppenvårdsmottagningar), egenvård (konsumenter som köper receptfrialäkemedel) samt slutenvården (läkemedel till sjukhus). Försäljning till de tre<strong>för</strong>stnämnda kundkategorierna omfattas av apoteksmonopolet medan detsistnämnda sedan 1 september 2008 inte gör det.Apoteket AB:s totala nettoomsättning som inkluderande både monopolochde <strong>konkurrens</strong>utsatta verksamheterna uppgick år 2008 till ca 41,7 miljarderkronor räknat i AUP och exklusive moms. Av denna summa utgjordessamma år runt 27,3 miljarder kronor av <strong>för</strong>skriven <strong>för</strong>säljning till öppenvårdenoch ca 3,5 miljarder kronor av <strong>för</strong>säljning av receptfria egenvårdsläkemedel.Om den svenska apoteksmarknaden definieras som de produktersom omfattas av Apoteket AB:s monopol, dvs. <strong>för</strong>säljning av recept-<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 239


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> apoteksmarknadenbelagda och de flesta receptfria läkemedel, var marknadens storlek år 2008således runt 30,8 miljarder kronor.Apoteket AB har ca 880 traditionella apotek och 37 Apoteket Shop.Apoteket Shop är butiker särskilt inriktade på egenvård och hälsa med <strong>för</strong>säljningav bl.a. receptfria läkemedel och hälso- och skönhetsprodukter meninte receptbelagda läkemedel. Apoteket AB:s apotek har under ett år runt100 miljoner kundbesök där man genom<strong>för</strong> drygt 65 miljoner receptexpeditioner.Vid sidan av de traditionella apoteken och Apoteket Shop finns detknappt 890 ombud <strong>för</strong> Apoteket AB i glesbygden, de så kallade apoteksombuden.Med apoteksombud avses en butik (t.ex. dagligvarubutik) somanlitas av ett apotek <strong>för</strong> utlämnande av läkemedel till konsument.Apoteket AB:s rörelseresultat år 2008 var 950 miljoner kronor medan resultatet<strong>för</strong> 2007 uppgick till 588 miljoner kronor. Bolaget har ca 11 000 anställda.5.10.2 Angränsande verksamheter som inte omfattas avapoteksmonopoletApoteket AB:s verksamhet på <strong>konkurrens</strong>utsatta marknaderVid sidan av kärnverksamheten apoteksverksamhet bedriver Apoteket ABäven angränsande verksamheter i <strong>konkurrens</strong> med andra aktörer. Dessaverksamheter ska ha anknytning till bolagets kärnverksamhet och fullt utfinansiera sina egna kostnader, inklusive kostnader <strong>för</strong> huvudkontor,administration etc. Intäkter från Apoteket AB:s monopolverksamhet får inteanvändas <strong>för</strong> att finansiera de <strong>konkurrens</strong>utsatta verksamheterna. År 2008omsatte bolagets <strong>konkurrens</strong>utsatta verksamhet sammanlagt knappt 11 miljarderkronor. I det följande beskrivs kortfattat Apoteket AB:s verksamhetpå marknader som angränsar till apoteksmarknaden.Den 1 september 2008 öppnades läkemedels<strong>för</strong>sörjningen till sjukvården,och därigenom driften av de så kallade sjukhusapoteken, <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong>.Vid sjukhusapoteken sker ingen service direkt gentemot allmänheten utandessa ska enbart anskaffa, lagerhålla och distribuera läkemedel till sjukhusensolika avdelningar. Sjukhusapoteken ska således inte <strong>för</strong>växlas medde traditionella apotek <strong>för</strong> allmänheten som ofta finns lokaliserade vidsjukhus. Tidigare <strong>för</strong>eskrev lagstiftningen att sjukhusapoteken endast fick240 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> apoteksmarknadendrivas av sjukvårdsinrättningars huvudmän eller, efter överenskommelsemed huvudmannen, av Apoteket AB. Efter reformen har <strong>för</strong>utsättningarna<strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong> på detta område ökat till följd av att huvudmännen nu, efterupphandling, kan låta andra aktörer än Apoteket AB hantera läkemedels<strong>för</strong>sörjningentill och inom sjukhus. I mars <strong>2009</strong> drev emellertid ApoteketAB fortfarande landets samtliga 76 sjukhusapotek vilket innebär att det <strong>för</strong>närvarande råder ett faktiskt monopol på denna marknad.Läkemedelsnära tjänster till sjukvården är en växande marknad som kanbeskrivas som <strong>för</strong>säljning av farmacevtiska kunskapstjänster till verksamhetermed fokus på hälsovård, sjukvård och omsorg. Huvudsakliga köpareav dessa tjänster är landsting, kommuner och privata <strong>för</strong>etag verksammainom dessa områden. Även denna marknad domineras stort, om än intefullständigt, av Apoteket AB. Apoteket AB:s läkemedels<strong>för</strong>sörjning tillsjukvården omsatte tillsammans med <strong>för</strong>säljningen av läkemedelsnäratjänster år 2008 knappt 7,4 miljarder kronor.Försäljning av godkända naturläkemedel, läkemedel som är godkända somvissa utvärtes läkemedel samt sedan 1 mars 2008 receptfria nikotinläkemedel,omfattas inte av apoteksmonopolet utan får säljas fritt i handeln.Apoteket AB:s <strong>för</strong>säljning av dessa produkter samt <strong>för</strong>säljningen av övrigahälsoprodukter (hygienartiklar, tandvårdsprodukter, kosttillskott m.m.)omsatte år 2008 drygt 3 miljarder SEK.Partihandelsverksamhet <strong>–</strong> en vertikalt angränsande marknadTill skillnad från apoteksmarknaden och detaljhandel med läkemedel tillkonsument, är själva distributionen av läkemedel till apotek <strong>konkurrens</strong>utsatt.Distribution av läkemedel till apotek brukar benämnas partihandelmed läkemedel. Konkret innebär denna verksamhet att ta emot stora läkemedelsleveranserfrån läkemedelstillverkarna, lagerhålla och ompaketeraleveranser efter enskilda apoteks behov <strong>för</strong> att sedan leverera läkemedlen uttill apoteken. Apoteket AB är inte verksam på denna marknad.Partihandel med läkemedel får enligt lag endast bedrivas av den som fåttLäkemedelsverkets tillstånd. På partihandelsområdet råder därutöver iprincip fri etableringsrätt och låga formella etableringshinder. Genom <strong>för</strong>ekomstenav s.k. enkanaldistribution <strong>för</strong>eligger emellertid i praktiken högahinder <strong>för</strong> nyetablering på marknaden. I princip all partihandel i form avdistribution av läkemedel från läkemedelstillverkare till Apoteket AB:s<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 241


Branschbeskrivningar <strong>–</strong> apoteksmarknadenapotek och sjukhusapoteken sker via de två partihandels<strong>för</strong>etagen TamroAB och Kronans Droghandel AB.Enkanaldistributionen innebär att partihandels<strong>för</strong>etagen tecknar exklusivitetsavtalmed läkemedelstillverkarna <strong>för</strong> leverans av läkemedel m.m. tillapoteken, där partihandlarna erhåller ensamrätt att distribuera den produktsom omfattas av exklusivitetsavtalet. Konkurrensverket har tidigare funnitatt dessa avtal i sig varit <strong>konkurrens</strong>begränsande men att de uppfylldekraven <strong>för</strong> att erhålla undantag. De av Konkurrensverket medgivna undantagenska ses mot bakgrund av Apoteket AB:s ensamrätt att bedriva detaljhandelmed läkemedel. Enkanaldistributionen har ansetts utgöra en motviktmot Apoteket AB:s monopolställning vilket <strong>för</strong>svårat <strong>för</strong> bolaget attstyra partihandelsmarknaden.Till följd av att Apoteket AB endast bedriver detaljhandel med läkemedelmen inte partihandel, är parti- och detaljhandeln till skillnad från hur detser ut i vissa andra länder inte är vertikalt integrerade med varandra i<strong>Sverige</strong>.242 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


KällorKällorA-focus, (2008), Hur kommuners ageranden påverkar <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong>infrastruktur<strong>konkurrens</strong> inom området elektronisk kommunikation, rapportpå uppdrag av KonkurrensverketAkman, P., (2008), Exploitative Abuse in Article 82EC: Back to Basics?,CCP Working Paper 09-1Alexandersson, G. & Hultén S., (2008), Marknadsanalys av<strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> en fortsatt avreglering av järnvägens persontrafik,rapport till Järnvägsutredningen 2, bilaga 5 i SOU 2008:92Andersson, P., (2004), Tio år efter postmarknadens avreglering: effekteroch reform<strong>för</strong>slag, Konkurrensverkets uppdragsforskningsserieArmstrong, M., (2002), The theory of access pricing and interconnection, iCave, M., Majumdar, S. & Vogelsang, I., Handbook of telecommnicationseconomics, Volume 1,Banverket, (2007), Järnvägssektorns utveckling, Banverkets sektorsrapport2007Boverket, (2005a), Markpolitik och kommunala markpriser <strong>–</strong> Enundersökning av hur 13 kommuner arbetar med markprissättning ochmarkanvisning vid överlåtelse av mark <strong>för</strong> bostadsändamålBoverket, (2005b), Ny prisstruktur <strong>för</strong> byggmaterial i <strong>Sverige</strong>. Samladeerfarenheter av tre genom<strong>för</strong>da projektBoverket, (2003), Är svenska byggmaterialpriser <strong>konkurrens</strong>kraftiga?Charpentier, C., (2004), Kundvalets effekter och funktionssätt, SSE/EFTWorking Paper Series in Business Administration No. 2004:1Copenhagen Economics, (<strong>2009</strong>a), Hinder <strong>för</strong> effektiv <strong>konkurrens</strong>, rapport påuppdrag av KonkurrensverketCopenhagen Economics, (<strong>2009</strong>b), Konkurrensen på dagligvarumarknaden,Konkurrensverkets uppdragsforskningsserieDamsgaard, N, (2007), Mer över<strong>för</strong>ingskapacitet <strong>–</strong> ger det högre elpriser?Ekonomisk debatt nr 2 2007Dir. 2008:128, Översyn av postlagen m.m., Näringsdepartementet<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 243


KällorE. de Laat, F. Windmeijer, & R. Douven, (2002), How does pharmaceuticalmarketing influence prescribing behavior, CPB Netheland's Bureau forEconomic Policy AnalysisEnergimarknadsinspektionen, (2008a), Energimarknad 2007, ÅrsrapportEnergimarknadsinspektionen, (2008b), Utvecklingen på elmarknadenvintern 2007/2008Energimarknadsinspektionen, (2008c), Utvecklingen på elmarknadensommaren 2008, EI R2008:12Energimyndigheten, (2008), Energiläget 2008, ER2008:15Erhvervs- og Byggestyrelsen, (2004), Byggematerialer <strong>–</strong> en analyse afprisdannelse, rabatstruktur og logistikErhvervs- og Byggestyrelsen, (2003), Øget gennemsigtighed på priser ibyggeriet, pressemeddelelse från 18. juni 2003Ernst & Young, (<strong>2009</strong>), TV-marknaden i <strong>Sverige</strong>, rapport på uppdrag avKonkurrensverketFinansinspektionen, (2008), Konsumentskydd på finansmarknaden,2008:13Flash Eurobarometer, (<strong>2009</strong>), Consumers´ view on switching serviceproviders, rapport på uppdrag av Europeiska kommissionenFörsäkrings<strong>för</strong>bundet, (2007), Svensk <strong>för</strong>säkring i siffror 2007Gesec AB, Ljunggren, G., (<strong>2009</strong>), ”Utan <strong>konkurrens</strong> får det dåliga varakvar”, rapport på uppdrag av KonkurrensverketHandelns utredningsinstitut, (2007), Inte mums med moms - en analys avkommunkontosystemets snedvridningseffekter på tandvårdsmarknaden,rapport på uppdrag av PrivattandläkarnaJärnvägsstyrelsen, (2008), Branschanalys av järnvägs<strong>för</strong>etag 2006-2007,2008:3Konkurrensverket, (<strong>2009</strong>), Konkurrens och infrastruktur, Konkurrensverketsrapportserie <strong>2009</strong>:3Konkurrensverket, (2007a), Konkurrensen i <strong>Sverige</strong> 2007. Konkurrensverketsrapportserie 2007:4Konkurrensverket, (2007b), Öka konsumentnyttan inom vård och omsorg -<strong>för</strong>slag <strong>för</strong> <strong>konkurrens</strong> och ökat <strong>för</strong>etagande, Konkurrensverkets rapportserie2007:3244 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


KällorKonkurrensverket, (2006a), Konkurrensen i <strong>Sverige</strong> 2006, Konkurrensverketsrapportserie 2006:4Konkurrensverket, (2006b), Bättre <strong>konkurrens</strong> i bostadsbyggandet,Konkurrensverkets rapportserie 2006:2Konkurrensverket, (2006c), Tillträdesvillkor <strong>för</strong> betalsystem <strong>–</strong> skillnader <strong>för</strong>små och stora banker, Konkurrensverkets rapportserie 2006:1Konkurrensverket, (2004a), Monopolmarknader i <strong>för</strong>ändring, Konkurrensverketsrapportserie 2004:3Konkurrensverket, (2004b), Konsumenterna, matpriserna och <strong>konkurrens</strong>en,Konkurrensverkets rapportserie 2004:2.Konkurrensverket, (2002), De svenska priserna kan pressas!, Konkurrensverketsrapportserie 2002:5Konkurrensverket, (2001), Konsumentrörligheten på de finansiella marknaderna,Konkurrensverkets rapportserie 2001:5Konkurrensverket, (1996), Byggsektorn <strong>–</strong> spelregler <strong>för</strong> ökad <strong>konkurrens</strong>,gemensam rapport från Konkurrensverket, Kommerskollegium och Nutek,Konkurrensverkets rapportserie 1996:5Konsumentverket, (<strong>2009</strong>), Kundrörlighet <strong>–</strong> ett exempel på hinder <strong>för</strong> konsumenterinom några viktiga marknader, <strong>2009</strong>:5KPMG, (<strong>2009</strong>), Konkurrensutsättning inom hemtjänsten och primärvården,rapport på uppdrag av KonkurrensverketKwoka Jr, John E. (1998), Herfindahl Concentration with an Import Fringeand with Supply Constraints, Review of Industrial Organization 13, 401-407Livsmedelsekonomiska institutet, (2008), Livsmedelsindustrin under enomvälvande tid <strong>–</strong> tiden <strong>för</strong>e och efter EU-medlemskapet, Rapport 2008:1Mankila, M. & Gamble, A., (<strong>2009</strong>) Konsumentrörligheten på de finansiellamarknaderna: En uppföljning åtta år senare, utkast till rapport <strong>2009</strong>-03-02,på uppdrag av Konsumentverket och samfinansierat medKonkurrensverketMarket Magasin, (2008), nr 2 <strong>–</strong> Faktanumret om svensk detaljhandelMediavision, (<strong>2009</strong>), Mobilt genombrott och <strong>för</strong>ändrade medievanor <strong>–</strong>Internet och Bredband <strong>2009</strong>NERA, (2004), Empirical indicators for market investigation, Part 1 and 2,Reports prepared for Office of Fair Trading<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 245


KällorNordel, (2008), Annual Statistics 2007Nordic Competition Authorities, (2006), Competition in Nordic RetailBanking, No. 1/2006Nutek, (2007), Företagens framväxt i vård- och omsorgssektorm. Kartläggningav <strong>för</strong>etag och <strong>för</strong>etagande inom vård och omsorg, B 2007:2OECD, (2008a), Broadband Growth and Policies in OECD CountriesOECD, (2008b), OECD Economic Surveys <strong>–</strong> Sweden, Volume 2008/20OECD, (2006), Barriers to entry 2005, DAF/COMP(2005)42OECD, (2005), Product Market Competition in OECD Countries: ASynthesis, Working Party No. 1 on Macroeconomic and Structural PolicyAnalysisOECD, (2003), The Regulation of Access Services (with focus on telecommunications)OECD, (2002), Competition, Innovation and Productivity Growth: a Reviewof Theory and Evidence, Economics Department Working Papers No. 317Paulsson, G., (2008), Vårdval Halland - Utvärderingsrapport 2007,Ekonomihögskolan, Lunds universitetPost- och telestyrelsen, (<strong>2009</strong>a), Bredbandskartläggning 2008, PTS-ER-<strong>2009</strong>:8Post- och telestyrelsen, (<strong>2009</strong>b), Bred och långsiktig strategi <strong>för</strong> områdetelektronisk kommunikation, PTS-ER-<strong>2009</strong>:2Post- och telestyrelsen, (2008), Service och <strong>konkurrens</strong> 2008 Konkurrensverkets<strong>för</strong>slagPost- och telestyrelsen, (2007), Förslag till bredbandsstrategi <strong>för</strong> <strong>Sverige</strong>,PTS-ER-2007:7Prop. 2008/09:176, Konkurrens på spåretProp. 2008/09:145, Omreglering av apoteksmarknadenProp. 2008/09:144, Enklare och <strong>bättre</strong> täktbestämmelserProp. 2008/09:141, Förhandsprövning av nättarifferProp. 2006/07:122, Ett <strong>för</strong>sta steg <strong>för</strong> en enklare plan- och bygglagRiksrevisionen, (2008), Statens styrning av kvalitet i privat äldreomsorg,RiR 2008:21246 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


KällorSemeru, (<strong>2009</strong>), Konkurrensen på den svenska postmarknaden, rapport påuppdrag av KonkurrensverketSocialstyrelsen, (<strong>2009</strong>), Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning.Lägesrapporter 2008Socialstyrelsen, (2008a), Jäm<strong>för</strong>elsetal <strong>för</strong> socialtjänsten år 2007Socialstyrelsen, (2008b), Hälso- och sjukvård. Lägesrapporter 2007Socialstyrelsen, (2008c), Vård och omsorg om äldre. Lägesrapporter 2007Socialstyrelsen, (2008d), Äldre - vård och omsorg år 2007. Kommunalainsatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen,Socialtjänst 2008:7Socialstyrelsen, (2008e), Personer med funktionsnedsättning år 2007.Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen,Socialtjänst 2008:8Socialstyrelsen, (2008f), Stimulansbidrag LOV delrapport december 2008Socialstyrelsen, (2008g), Insatser <strong>för</strong> stöd till personer med funktionsnedsättning.Lägesrapporter 2007Socialstyrelsen, (2004), Konkurrensutsättning och entreprenader inomäldreomsorgen. Utvecklingsläget 2003SOU 2008:127, Patientens rätt - Några <strong>för</strong>slag <strong>för</strong> att stärka patientensställning, delbetänkande av Utredningen om patientens rättSOU 2008:92, Konkurrens på spåret, betänkande av Järnvägsutredningen2SOU 2008:68, Bygg helt enkelt, betänkande av ByggprocessutredningenSOU 2007:73, Kostnader <strong>för</strong> personlig assistans. Skärpta regler <strong>för</strong> utbetalning,användning och återbetalning av assistansersättning, delbetänkandeav LSS-kommitténSOU 2007:37, Vård med omsorg - möjligheter och hinder, betänkande frånDelegationen <strong>för</strong> mångfald inom vård och omsorgSOU 2007:10, Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, slutbetänkandeav AnsvarskommitténSOU 2005:100, På den assistansberättigades uppdrag. God kvalitet ipersonlig assistans - ändamålsenlig användning av assistansersättning,betänkande av Assistanskommittén<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 247


KällorSOU 2003:104, Järnväg <strong>för</strong> resenärer och gods, huvudbetänkande frånJärnvägsutredningenSOU 2002:115, Skärpning gubbar! Om <strong>konkurrens</strong>en, kostnaderna,kvaliteten och kompetensen i byggsektorn, betänkande avByggkommissionenSOU 2001:50, Kontroll i kommunkontosystemet, betänkande av Utredningenom kontroll i kommunkontosystemetSOU 2000:44, Från byggsekt till byggsektor, betänkande av ByggkostnadsdelegationenSOU 1999:133, Kommunkontosystemet och rättvisan - momsen, kommunernaoch <strong>konkurrens</strong>en, betänkande av Utredningen om utvärderingav kommunkontosystemetStatistiska centralbyrån, (<strong>2009</strong>), Undersökning om <strong>konkurrens</strong>hinder,rapport på uppdrag av KonkurrensverketStatistiska centralbyrån, (2008), Offentlig ekonomi 2008Statskontoret, (2007), Vård, skola och omsorg. Vilken information behöverbrukarna <strong>för</strong> att välja?, rapport 2007:19Statskontoret, (2006), Hur fungerar bostads<strong>för</strong>sörjningen?, rapport 2006:2Stockholms Stad, (2007), Hemtjänsten i Stockholm - en enkät till brukarnahösten 2006, Utrednings- och statistikkontoretSvenska Bank<strong>för</strong>eningen, (2008a), Banker i <strong>Sverige</strong>, Faktablad om svenskbankmarknadSvenska Bank<strong>för</strong>eningen,(2008b), Bank- och finansstatistik 2007Svenska Bank<strong>för</strong>eningen, (2008c), Allmänhetens syn på bankernaSvenska Bank<strong>för</strong>eningen (2001), Kreditmarknadsstatistik 2000Svenskt Näringsliv, (2007), Får kommunernas invånare veta vad de vill veta2006?Svensson, M., & Edebalk, P. G., (2006), Kvalitets<strong>konkurrens</strong> och kundvalinom kommunal äldreomsorg, Konkurrensverkets uppdragsforskningsserie2006:6<strong>Sverige</strong>s Byggindustrier, (<strong>2009</strong>), Byggkonjunkturen Nr 1<strong>Sverige</strong>s Kommuner och Landsting, (2008a), Statistik om hälso- och sjukvårdsamt regional utveckling 2007. Verksamhet och ekonomi i landstingoch regioner248 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Källor<strong>Sverige</strong>s Kommuner och Landsting, (2008b), Privata läkare och sjukgymnasteri öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2007Världsbanken, (<strong>2009</strong>), Doing Business <strong>2009</strong>. Comparing Regulation in 181Economies, A copublication of the World Bank, the International FinanceCorporation & Palgrave Macmillan<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 249


Förteckning över <strong>för</strong>slagslämnareFörteckning över <strong>för</strong>slagslämnareFöljande har lämnat <strong>för</strong>slag till <strong>konkurrens</strong>främjande åtgärder:Arbets<strong>för</strong>medlingenArbetsmiljöverketAstraZenecaBanverketBisnodeStatens bostadskreditnämndBok<strong>för</strong>ingsnämndenBoverketCentrum <strong>för</strong> bank och finansCentrala studiestödsnämndenDomstolsverketDykentreprenörernaEkobrottsmyndighetenEkonomistyrningsverketEnergimarknadsinspektionenEnergimyndighetenFastighetsmäklarnämndenFastighetsägarna <strong>Sverige</strong>FideikommissnämndenFirma Kristina FärmFondbolagens FöreningFörsvarets radioanstaltFöretagarnaFöretagarna DalarnaFörsvarsdepartementetFörsäkringskassanGjuterikompetens i HuskvarnaGolvbranschens RiksorganisationGrafiska Företagens FörbundGreen LightGöteborgs universitetH Matsons GravyrHandikappombudsmannenHandisamHyresgäst<strong>för</strong>eningen, Riks<strong>för</strong>bundetIndustrigruppen Återvunnen EnergiIngenjörsvetenskapsakademienInspektionen <strong>för</strong>arbetslöshets<strong>för</strong>säkringenInternational Consulting AgencySwedenInverdiaJBL MekanJordbruksverketJärnvägsstyrelsenKarolinska institutetKemikalieinspektionenKommerskollegiumKommunala AlkoholhandläggaresFöreningKonsumenternas ElrådgivningsbyråKonsumentverketKrisberedskapsmyndighetenKronofogdemyndighetenKustbevakningenKylentreprenörernas FöreningLandconLandsorganisationen i <strong>Sverige</strong>Linköpings universitetLuftfartsstyrelsenLäkemedelshandlarna250 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Förteckning över <strong>för</strong>slagslämnareLäkemedelsverketLänsstyrelsen i Blekinge länLänsstyrelsen i Dalarnas länLänsstyrelsen i Gotlands länLänsstyrelsen i Gävleborgs länLänsstyrelsen i Jämtlands länLänsstyrelsen i Jönköpings länLänsstyrelsen i Kronobergs länLänsstyrelsen i Skåne länLänsstyrelsen i Stockholms länLänsstyrelsen i Uppsala länLänsstyrelsen i Västerbottens länLänsstyrelsen i Västernorrlands länLänsstyrelsen i Västra Götalands länLänsstyrelsen i Örebro länMagic LaplandMigrationsverketMKB FastighetNationellt centrum <strong>för</strong> flexibeltlärandeNaturhistoriska riksmuseetNaturvårdsverketNutekOberoende ElhandlareOmbudsmannen mot etniskdiskrimineringOptimera UpphandlingskonsultPeltonP-G:s redovisningskonsultPost- och telestyrelsenPremiepensionsmyndighetenProfunProtegiaRadio- och TV-verketRegionserviceRhetikfabrikenRiksdags<strong>för</strong>valtningenRiksrevisionenRikstrafikenRymdstyrelsenRättsmedicinalverketSamresScratch Nails<strong>Sverige</strong>s Energi<strong>för</strong>eningarsRiksorganisationStyrelsen <strong>för</strong> internationelltutvecklingssamarbeteStatens institut <strong>för</strong>kommunikationsanalysStatens järnvägarSkatteverketSkog och LandskapSkogsstyrelsenSkolverketSLC RacingSocialstyrelsenSpecialpedagogiskaskolmyndighetenStatens folkhälsoinstitutStatens väg- ochtransportforskningsinstitutStatistiska centralbyrånStjernström & StjernströmStockholms HandelskammareStyrelsen <strong>för</strong> ackreditering & tekniskkontrollSvensk EnergiSvensk FjärrvärmeSvensk HandelSvenska Bank<strong>för</strong>eningen<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 251


Förteckning över <strong>för</strong>slagslämnareSvenska BussbranschensRiks<strong>för</strong>bundSvenska ESF-rådetSvenska institutet <strong>för</strong> europapolitiskastudierSvenska KraftnätSvenska Resebyrå<strong>för</strong>eningenSvenskt biografiskt lexikonSvenskt Näringsliv<strong>Sverige</strong>s Bilskrotares Riks<strong>för</strong>bund<strong>Sverige</strong>s geologiska undersökning<strong>Sverige</strong>s Konsumenter<strong>Sverige</strong>s lantbruksuniversitet<strong>Sverige</strong>s Måleri<strong>för</strong>etagaresSamorganisation<strong>Sverige</strong>s Åkeri<strong>för</strong>etagSWT Swedtrac ProduktionSödertörns högskolaTandvårds- ochläkemedels<strong>för</strong>månsverketTidningsutgivarnaUmeå universitetUniformskonsultenUppsala universitetVillaägarnas Riks<strong>för</strong>bundVisit Österled TuristbyråStatens väg- ochtransportforskningsinstitutVägverketVästerbottens HandelskammareÅklagarmyndighetenÅtervinningsindustriernaKonkurrensverket tackar dessa såväl som de privatpersoner som lämnat<strong>för</strong>slag till åtgärder <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong>.252 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


BilagaBilagaUtvecklingen av relativpriserna i livsmedelssektorn 2005 - 2008Under våren 2008 började den tilltagande inflationstakten ge tydlig effekt ide svenska konsumenternas plånböcker. Som en av <strong>för</strong>klaringarna till denökande inflationstakten utmålades livsmedelspriserna. I genomsnitt beräknasde svenska livsmedelspriserna till konsument ha gått upp med 7,9 procentmellan juli 2007 och juli 2008. I bilaga figur 1 illustreras det harmoniseradekonsumentprisindexet (HIKP) <strong>för</strong> livsmedel, samt <strong>för</strong> undergrupperna iHIKP bröd och spannmålsprodukter, kött samt mjölk, ost och ägg.Bilaga Figur 1 HKPI <strong>för</strong> de utvalda livsmedelsgrupperna, jan 2005=100Källa: Copenhagen Economics (<strong>2009</strong>b), bearbetning av KonkurrensverketÖkningen av konsumentpriserna <strong>för</strong> livsmedel berodde bl.a. på prisökningar<strong>för</strong> lantbrukarnas insatsvaror. En av de faktorer som kan antas ha bidragittill kostnadsökningen <strong>för</strong> lantbruket var <strong>för</strong>ändrade omständigheter på denglobala marknaden <strong>för</strong> spannmål under det andra halvåret 2007. En kombinationav minskat utbud och ökad efterfrågan med<strong>för</strong>de att världsmarknadspriset<strong>för</strong> många typer av spannmål steg kraftigt. Eftersom spannmålär en insatsvara i många typer av jordbruk bidrog detta till en generelluppgång av lantbrukens kostnader.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 253


BilagaI denna bilaga studeras om kostnads<strong>för</strong>ändringar i tidigare led i produktionskedjan<strong>för</strong> livsmedel har resulterat i ökade priser <strong>för</strong> de svenskaslutkonsumenterna eller om kostnads<strong>för</strong>ändringar absorberas i de olikaleden mellan konsumenterna och producenterna. Prisutvecklingen undersöks<strong>för</strong> gruppen livsmedel samt <strong>för</strong> bröd och spannmålsprodukter, köttsamt mjölk, ost och ägg vilka är undergrupper i livsmedel. Samtliga dessaproduktgrupper följs ”från jord till bord”, dvs. genom hela produktionskedjan.Det innebär att kostnadsutvecklingen studeras <strong>för</strong> producentledet(lantbrukarledet), livsmedelsindustrin samt dagligvaruhandeln, dvs. sammaled som definierades i det beskrivande avsnittet om livsmedelssektorn(avsnitt 5.1). Förutom <strong>Sverige</strong> ingår i undersökningen även Finland, Danmark,Tyskland, Nederländerna samt EU15.Prisindex, prisindexkvoter och metodologiDe prisindex som används kommer från Eurostat, vilka tillhandahåller index<strong>för</strong> prisutvecklingen hos de olika länderna i EU. Vad gäller livsmedel finnsfyra prisindex tillgängliga som beskriver prisutvecklingen i de olika stegen iproduktionskedjan. Produktionsmedelsindex (PMI) beskriver priserna <strong>för</strong>de insatsvaror som bönderna använder. Avräkningsindex (AI) speglar depriser som bönderna får när de säljer sina produkter. AI är således det somlivsmedelsindustrin betalar <strong>för</strong> insatsvarorna i sin produktion. Livsmedelsindustrin<strong>för</strong>ädlar de råvaror de köpt från bönderna och säljer sedan vidarelivsmedelsvaror till grossisterna. De priser livsmedelsindustrin tar ut när desäljer varorna till grossist- eller detaljistledet beskrivs av Producentprisindex(PPI). Ett integrerat grossist- och detaljistled säljer slutligen varornatill konsumenterna och det pris som konsumenterna betalar återspeglasi det harmoniserade konsumentprisindexet (HKPI).Om använda prisindexKommentarerna angående prisindexen baseras på Eurostats beskrivning avindexen i European Price Statistics, An overview (2008).• Produktionsmedelsprisindex (PMI)Produktionsmedelsindex avser att mäta prisutvecklingen på de insatsfaktorersom används i jordbruket. PMI innefattar 41 insatsfaktorer varsvikt i PMI beror på lantbrukens utgifter insatsfaktorn. De enskilda insatsfaktorernasvikt i PMI kan variera mellan olika länder.254 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


BilagaDå olika typer av jordbruk använder olika insatsfaktorer har Statens Jordbruksverkkonstruerat två scenarier; ett där jordbruket endast ägnar sig åtdjurhållning och ett där endast grödor odlas och säljs. För de två scenariernahar sedan två olika PMI beräknats. 49• Avräkningsprisindex (AI)Avräkningsprisindex (Output price indices) anger priset på de varor jordbrukaresäljer <strong>för</strong> vidare bearbetning eller slutlig konsumtion. I AI ingår80 produkter. Priserna observeras på kvartals- och årsbasis. Prisernainkluderar inte avdragsgill moms.• Producentprisindex (PPI)Producentprisindex avser att visa prisutvecklingen <strong>för</strong> de livsmedel somlivsmedelsindustrin tillverkar och som avser jordbruksprodukter. Prisernamäts utifrån säljarens perspektiv och ses därmed som intäkter <strong>för</strong> säljaren.Moms och punktskatter ingår inte i PPI eftersom de inte representerar enintäkt <strong>för</strong> livsmedelsindustrin (eller producenten).• Harmoniserade konsumentprisindex (HKPI)Harmoniserade konsumentprisindex är ett konsumentprisindex sombehandlar utgifter <strong>för</strong> slutlig konsumtion <strong>för</strong> alla typer av hushåll. Datasamlas in i enlighet med konsumtionsmönster representativa <strong>för</strong> varjeenskilt land var<strong>för</strong> sammansättningen av varor varierar från land till land.Priserna som mäts är de priser som konsumenterna verkligen betalar ochinkluderar såväl moms och punktskatter som rabatter och reapriser.Det finns två skillnader mellan PPI och HKPI. Eftersom PPI enbart mäterpriserna inom den inhemska livsmedelsindustrin tas ingen hänsyn tillimportprisernas utveckling. Detta tar däremot HKPI hänsyn till. Dessutomingår inte moms och andra punktskatter i PPI eftersom de inte representerar49Scenarierna konstrueras på följande sätt: Insatsvarorna delas i tre grupper; en som bara användsi djurhållning, en som bara används i odling och en som används i båda. Dessa grupperhar en av Jordbruksverket given vikt. Varukorgen med insatsvaror <strong>för</strong> scenariot som ska speglaett jordbruk som ägnar sig åt odling men inte djurhållning definieras då genom att, från dentotala mängden insatsvaror i jordbruk, dra bort de som används endast i djurhållning. En konstantandel av insatsvarorna antas gå till sådant som är gemensamt <strong>för</strong> alla typer av jordbruk(byggnader, maskiner etc.) och ökar där<strong>för</strong> vikterna <strong>för</strong> insatsvaror som endast används iodling proportionerligt så att vikterna summerar till ett. Copenhagen Economics har biståttKonkurrensverket i dessa beräkningar.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 255


Bilagaen intäkt <strong>för</strong> producenten. Moms och punktskatt inkluderas däremoti HKPI.De använda prisindexkvoternaDe olika indexen och dess plats i produktionskedjan <strong>för</strong> livsmedel framgårav bilaga figur 2.Bilaga Figur 2 Produktionsled och prisindex i livsmedlens produktkedjaPMIProduAI Livsmedels PPI DagligcenterindustrinvaruhaHKPIndelnKonsumentKälla: KonkurrensverketGenom att konstruera indexkvoter går det att få en indikation om pris<strong>för</strong>ändringari tidigare led har haft någon påverkan på prisutvecklingen iefterföljande led i produktionskedjan. Indexkvoterna kan därmed ses somett relativpris <strong>för</strong> det undersökta produktionsledet. Ett o<strong>för</strong>ändrat relativpris,i denna studie 100, innebär rent teoretiskt att de kostnadsändringarsom sker i det observerade ledet i samma utsträckning har <strong>för</strong>ts vidare tillnästkommande led i produktionskedjan. Ett indexvärde över hundra innebäratt priserna i det observerade ledet har ökat mer än priserna i tidigareled medan ett indexvärde under hundra betyder att bara delar eller inget aven pris<strong>för</strong>ändring i tidigare led har <strong>för</strong>ts vidare i det observerade ledet.För livsmedelssektorn kan tre indexkvoter konstrueras.• AI / PMI illustrerar utvecklingen av relativpriset i producentledet. Ettrelativpris över (under) hundra innebär att producenterna tagit ut etthögre (lägre) pris vid <strong>för</strong>säljning av produkter till livsmedelsindustrinän vad som <strong>för</strong>anletts av pris<strong>för</strong>ändringar i jordbrukets produktionsmedel.• PPI / AI illustrerar utvecklingen av relativpriset <strong>för</strong> de <strong>för</strong>etag somsvarar <strong>för</strong> <strong>för</strong>ädling/bearbetning av produkter från producentledet, dvs.livsmedelindustrin. Ett relativpris över (under) hundra innebär att livsmedelsindustrintagit ut ett högre (lägre) pris vid <strong>för</strong>säljning av produktertill dagligvaruhandeln än vad som <strong>för</strong>anletts av pris<strong>för</strong>ändringari producentled.256 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Bilaga• HKPI / PPI illustrerar utvecklingen av relativpriset <strong>för</strong> dagligvaruhandelnsom säljer de färdiga produkterna till konsumenterna. Ettrelativpris över (under) hundra innebär att dagligvaruhandeln tagit utett högre (lägre) pris vid <strong>för</strong>säljning av produkter till konsumenterna änvad som <strong>för</strong>anletts av pris<strong>för</strong>ändringar i livsmedelsindustrin.Att ha i åtanke vid tolkningen av relativpriserna är att de ingående indexeninte täcker de fullständiga driftsomkostnaderna inom respektive led i produktionskedjan.Den andel av de totala kostnaderna som täcks av indexenminskar sannolikt ju längre fram i produktkedjan som fokus ställs. Ponerat.ex. att PMI motsvarar 90 procent av böndernas totala kostnader, AI motsvarar80 procent av producenternas totala kostnader och PPI 70 procent avdagligvaruhandelns totala kostnader. Vidare antas att varje led behållermarginalerna genom att <strong>för</strong>a vidare hela kost<strong>för</strong>ändringen genom att höjasina <strong>för</strong>säljningspriser. En höjning av PMI med tio procent innebär i sådanafall att konsumentpriserna endast ökar med 5,6 procent, allt annat lika. 50Detta innebär att även om en kostnadshöjning hanteras genom att justera<strong>för</strong>säljningspriserna så att de ekonomiska <strong>för</strong>hållandena i ledet är o<strong>för</strong>ändrade,dvs. genom att <strong>för</strong>a över vidare hela kostnadsökningen till sina <strong>för</strong>säljningspriser,kommer relativpriset att sjunka. Hur mycket relativprisetsjunker givet att hela kostnadsökningen <strong>för</strong>s vidare till <strong>för</strong>säljningsprisernaberor på hur stor andel av de totala kostnaderna i varje led som indexenomfattar. Denna andel är okänd men kan antas vara konstant i absolutstorlek eftersom priserna på dessa insatsvaror, dvs. löner, arbetsgivaravgifter,hyres- och räntekostnader, är att se som trögrörliga, speciellt irelation till de mer volatila priserna på de varor som inkluderas. Ju lägredenna andel är, dvs. ju lägre andel av de totala kostnaderna som omfattasav indexen, desto mer kommer relativpriset att sjunka givet en visskostnadsökning.Vid betraktning av kvoten av HKPI och PPI är det viktigt att ha i åtanke attHKPI speglar prisutvecklingen <strong>för</strong> livsmedel <strong>för</strong> konsumenter i <strong>Sverige</strong>,inklusive importvaror medan PPI avser vad svenska producenter får betalt<strong>för</strong> sina produkter i <strong>Sverige</strong>. HKPI inkluderar dessutom, som beskrivitsovan, moms vilket inte PPI gör. En ändring av momssatsen påverkar där-500,1*0,9*0,8*0,7*1,12=0,056. 0,1 är ökningen i PMI. 0,9 <strong>–</strong> 0,8 <strong>–</strong> 0,7 är de andelar av de totalakostnaderna inom respektive led som de olika indexen omfattar. Multiplikationen med 1,12sker eftersom HKPI inkluderar moms.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 257


Bilagamed HKPI men inte PPI. Under den observerade tidsperioden har dock intemomsen ändrats.Jäm<strong>för</strong>elser mellan länder berörs av de landsspecifika vikterna <strong>för</strong> varjevaras påverkan i den aggregerade indexserien. Varje land har en egen viktstruktur<strong>för</strong> produkter, insatsfaktorer, <strong>för</strong>säljning och köp under basåret.Skillnader, och <strong>för</strong>ändringar, i vikterna påverkar trenderna i aggregeradeindex.I och med att samtliga index, såväl de aggregerade indexen <strong>för</strong> samtligalivsmedel, som dem som endast inkluderar en livsmedelstyp (kött, fisk etc.),innefattar ett stort antal mer eller mindre heterogena produkter uppstår ettaggregeringsproblem. Det sammanvägda priset kan t.ex. öka över tidenpga. att det säljs relativt mer dyrare bröd, snarare än att enskilda priserökar.Bröd och spannmålsprodukterAI / PMI <strong>–</strong> ProducentledI bilaga figur 3 illustreras hur relativpriset <strong>för</strong> producenter av spannmål harstigit under större delar av den observerade perioden <strong>för</strong> att sedan falla islutet. Utvecklingen är densamma <strong>för</strong> samtliga av de observerade länderna,möjligtvis Finland undantaget. Relativprisets ökning får bedömas vara avstor omfattning, vilket innebär att producenternas <strong>för</strong>säljningspriser ökadebetydligt mer än kostnaderna <strong>för</strong> insatsvaror, <strong>för</strong> att sedan falla tillbaka.Omfattningen av relativprisets höjning kan tyckas vara hög, och beror påden globala prisökningen på spannmål.258 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


BilagaBilaga Figur 3 AI / PMI <strong>–</strong> Bröd och spannmålsprodukterKälla: Copenhagen Economics (<strong>2009</strong>b), bearbetning av KonkurrensverketFörklaringen till ökningen av spannmålspriserna anses vara att den globalamarknaden <strong>för</strong> spannmål under åren 2006-2007 karaktäriserades av en ökadefterfrågan, och ett simultant minskande utbud. Bland andra Jordbruksverkethar skrivit om höga världsmarknadspriser på vegetabilieproduktertill följd av ökad efterfrågan pga. god ekonomisk utveckling i världen samtökad efterfrågan från bioenergisektorn. Samtidigt gav dåligt väder, främsti Australien, minskade skördar.Tidskriften The Economist identifierar i stort sett samma orsaker till destigande matpriserna som Jordbruksverket. Ökad efterfrågan från utvecklingsekonomierses som den underliggande långsiktiga drivkraften bakomstigande matpriser, medan den plötsligt tilltagande statligt subventioneradeamerikanska efterfrågan på etanol, samt till viss del även de dåliga skördarna,anses ligga bakom de höga uppgångarna under år 2007.Under 2008 återgick några av de faktorer som bestämmer världsmarknadsprisettill mer normala nivåer vilket med<strong>för</strong>de att spannmålspriserna undervåren år 2008 sjönk kraftigt, vilket också framgår av bilaga figur 3.PPI / AI <strong>–</strong> LivsmedelsindustrinData <strong>för</strong> PPI saknas i Eurostats databas <strong>för</strong> Nederländerna och Danmark,var<strong>för</strong> de inte inkluderas i analysen i detta underavsnitt.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 259


BilagaBilaga Figur 4 PPI / AI <strong>–</strong> Bröd och spannmålsprodukterKälla: Copenhagen Economics (<strong>2009</strong>b), bearbetning av KonkurrensverketDetta är det led som mest direkt påverkades av de skenande spannmålspriserna.Att påverkan på relativpriset faktiskt har varit stor framgår ocksåav bilaga figur 4. Relativprisets utveckling är i detta led i stort sett deninverterade utvecklingen av relativpriset <strong>för</strong> producenterna av spannmål.AI på spannmål hade i januari år 2008 ökat dubbelt så mycket som PPI <strong>för</strong>samma livsmedelsgrupp. Detta innebär att endast en liten, om någon, andelav de ökade kostnaderna <strong>för</strong>des vidare till <strong>för</strong>säljningspriserna.Det land som avviker något från de andra är <strong>Sverige</strong>. Mellan juli och novemberår 2007, då spannmålspriserna var som högst, uppvisar <strong>Sverige</strong> ettnågot lägre kvotvärde än de andra länderna. Försäljningspriserna i <strong>Sverige</strong>har således sjunkit ännu lite mer i <strong>för</strong>hållande till priserna <strong>för</strong> insatsvaror,än i de andra länderna.HKPI/PPI <strong>–</strong> DagligvaruhandelnEftersom data saknas <strong>för</strong> PPI exkluderas även Nederländerna och Danmarki detta underavsnitt. HKPI <strong>för</strong> EU15 finns bara tillgängligt fram till decemberår 2006.260 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


BilagaBilaga Figur 5 HKPI / PPI <strong>–</strong> Bröd och spannmålsprodukterKälla: Copenhagen Economics (<strong>2009</strong>b), bearbetning av KonkurrensverketI detta led är <strong>för</strong>ändringarna hos relativpriset betydligt mindre. Relativprisethar under perioden ständigt sjunkit. Från och med juli 2006 intensifierasdock denna sänkning. Förändring infaller ungefär samtidigt somavräkningspriserna på spannmål börjar stiga. Relativpriset sjunker dock sålite att det sannolikt är så att den största delen av dagligvaruhandelnsökade kostnader <strong>för</strong> bröd och spannmålsprodukter <strong>för</strong>des vidare till deras<strong>för</strong>säljningspriser. Eftersom fgur 5 visar relativpriset <strong>för</strong> få länder är detsvårt att dra några slutsatser om den svenska utvecklingen i <strong>för</strong>hållande tillden utländska.Genom att jäm<strong>för</strong>a bilaga figur 4 och bilaga figur 5 tydliggörs var i produktionskedjansom <strong>för</strong>dröjningen mellan råvaru- och konsumentpriser tillstörst del äger rum. Livsmedelsindustrin reagerar tämligen omedelbart påråvaruprissänkningarna i januari 2008. Inom dagligvaruhandeln sker intereaktionen <strong>för</strong>rän i juli år 2008, och då är den relativt svag.KöttAI / PMI <strong>–</strong> ProducentledKöttproducenterna har under perioden upplevt höjda priser på sina insatsvaror.Det kan antas att dessa kostnadshöjningar till viss del beror på dehöjda spannmålspriserna eftersom djurfoder till stor del består av spann-<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 261


Bilagamål. Relativpriset avviker obetydligt från värdet 100 fram till juli år 2006, dådet börjar sjunka. Under hela den därpå följande perioden sjunker relativprisetsuccessivt ungefär fram till januari 2008 då det, liksom spannmålspriserna,byter utvecklingsriktning. Relativpriset sjunker som mest tillindexvärdet 90, vilket är en relativt liten sänkning. Kostnadsökningarna fåri detta led således anses ha lett till en ungefärligt korresponderande höjningav <strong>för</strong>säljningspriserna. Den svenska utvecklingen följer i stort de andraländernas.Bilaga Figur 6 AI / PMI <strong>–</strong> KöttKälla: Copenhagen Economics (<strong>2009</strong>b), bearbetning av KonkurrensverketPPI / AI <strong>–</strong> LivsmedelsindustrinÄven <strong>för</strong> livsmedelsindustrin med inriktning på kött verkar det som attkostnadsökningarna har <strong>för</strong>ts vidare till <strong>för</strong>säljningspriserna.262 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


BilagaBilaga Figur 7 PPI / AI <strong>–</strong> KöttKälla: Copenhagen Economics (<strong>2009</strong>b), bearbetning av KonkurrensverketRelativpriset sjunker <strong>för</strong>visso under perioden, fram<strong>för</strong> allt fr.o.m. juli år2007. Denna sänkning är dock så liten att den slutsats som kan dras är attdet verkar som att nästan hela kostnadshöjningen har <strong>för</strong>ts vidare till<strong>för</strong>säljningspriserna.HKPI / PPI <strong>–</strong> DagligvaruhandelnRelativpriset har i detta led under perioden i stor varit o<strong>för</strong>ändrat. Fluktuationernarunt 100 har varit många, men små. Vad som möjligtvis kan uttydasär att <strong>för</strong>sämring av relativpriset sker under <strong>för</strong>sta halvåret år 2008.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 263


BilagaBilaga Figur 8 HKPI / PPI <strong>–</strong> KöttKälla: Copenhagen Economics (<strong>2009</strong>b), bearbetning av KonkurrensverketMed tanke på att ett något sjunkande relativpris är tolka som att de ökadekostnaderna i sin helhet har <strong>för</strong>ts vidare till <strong>för</strong>säljningspriserna kan denutveckling som visas i bilaga figur 8 snarast tolkas som att priserna på köttinom dagligvaruhandeln har stigit mer än motsvarande inköpskostnader.Detta skulle möjligtvis kunna bero på att dagligvaruhandeln har utnyttjatde stigande priserna på spannmål <strong>för</strong> att <strong>för</strong>bättra sina ekonomiska villkor.Att dagligvaruhandeln i alla de observerade länderna skulle ha valt att bedrivadenna prispolitik på sina köttprodukter är dock inte sannolikt. Troligareär att de ökade konsumentpriserna på kött tämligen väl motsvararökningen av dagligvaruhandelns kostnader <strong>för</strong> dessa varor.Mjölk, ost och äggAv sekretesskäl finns inte information <strong>för</strong> det svenska PPI <strong>för</strong> mjölk, ost ochägg publicerade efter februari år 2006. Detta omöjliggör en meningsfullanalys av relativpriset i livsmedelsindustrin och dagligvaruhandeln. I dettadelavsnitt kommer dessa led där<strong>för</strong> att klumpas ihop och analyseras tillsammansgenom studier av kvoten mellan HKPI och AI.AI / PMI <strong>–</strong> ProducentledDen generella volatiliteten hos priserna inom livsmedelssektorn går tydligtigen i relativpriset <strong>för</strong> producenterna av mejeriprodukter och ägg. Detta264 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Bilagaframträder främst genom den branta uppgången under sommaren år 2007och följande nedgång under <strong>för</strong>sta halvåret år 2008. Omfattningen av dessaeffekter mellan de olika länderna varierar ganska mycket. Skillnaden mellanNederländerna och Danmark är i slutet av år 2008 nästan 30 indexpunkter.Bilaga Figur 9 AI / PMI <strong>–</strong> Mjölk, ost och äggKälla: Copenhagen Economics (<strong>2009</strong>b), bearbetning av KonkurrensverketDet som är överraskande med bilaga figur 9 är att relativpriset har utvecklatsi motsatt riktning till vad som vore att <strong>för</strong>vänta sig. Prisuppgången påspannmål har haft en klar inverkan på mejeri- och äggproducenternas relativpris,men i positiv riktning i stället <strong>för</strong> negativ. Svaret på uppgången ikostnader har varit att <strong>för</strong>säljningspriserna har ökat mer än proportionellt.Denna effekt är relativt liten i <strong>Sverige</strong> (5 procent), men betydligt större iEU15 (15 procent), Tyskland (22 procent) och Nederländerna (30 procent).HKPI / AI <strong>–</strong> Livsmedelsindustrin & DagligvaruhandelnI och med att dessa två led klumpas ihop minskar precisionen i analysen.Den här studerade kvoten jäm<strong>för</strong> hur konsumentpriserna på mjölk, ost ochägg har utvecklats i <strong>för</strong>hållande till den ersättning lantbrukarna får <strong>för</strong> motsvaranderåvaror. Från analysen av producentledet kan vi sluta oss till attden ersättning bönderna får <strong>för</strong> sina varor höjdes väsentligt under hösten2007, och sedan sjönk i princip lika mycket i samband med att spannmålsprisernaåtergick till mer normala nivåer.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 265


BilagaBilaga Figur 10 HKPI / AI <strong>–</strong> Mjölk, ost och äggKälla: Copenhagen Economics (<strong>2009</strong>b), bearbetning av KonkurrensverketBilaga figur 10 vittnar om att denna höjning av lantbrukarnas <strong>för</strong>säljningspriserinte <strong>för</strong>des över till konsumentpriserna i någon större omfattning i ochmed att det sammanslagna relativpriset <strong>för</strong> dessa två led sjunker markant.Relativpriset har således sjunkit i livsmedelsindustrin eller dagligvaruhandeln,alternativt i båda. Denna utveckling går igen hos alla de observeradeländerna i varierande omfattning. Relativpriset sjunker mellan april ochdecember år 2007 med mellan 20 och 30 indexpunkter <strong>för</strong> Nederländerna,Tyskland och <strong>Sverige</strong> medan det sjunker med ca 10 indexpunkter <strong>för</strong>Danmark och Finland.Under våren år 2008 stiger relativpriset i de flesta observerade länderna. Avde länder som under sommaren år 2007 uppvisar högst <strong>för</strong>sämring av relativprisetavviker <strong>Sverige</strong> genom att våren år 2008 uppvisa en relativt svagökning.Livsmedel totaltAI / PMI - ProducentledBilaga figur 11 illustrerar att relativpriset i juli 2008, jäm<strong>för</strong>t med januari2005, var tämligen o<strong>för</strong>ändrade <strong>för</strong> producenterna i <strong>Sverige</strong>, Tyskland ochFinland och EU15, medan det <strong>för</strong>sämrats <strong>för</strong> kollegorna i Nederländernaoch <strong>för</strong>bättrats <strong>för</strong> kollegorna Danmark. För <strong>Sverige</strong>s del innebär detta att266 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Bilagahela producenternas kostnadsökning i sin helhet, eller möjligtvis till ochmed <strong>för</strong>stärkt, har <strong>för</strong>ts över till <strong>för</strong>säljningspriserna.Bilaga Figur 11 AI / PMI <strong>–</strong> Livsmedel totaltKälla: Copenhagen Economics (<strong>2009</strong>b), bearbetning av KonkurrensverketNågot anmärkningsvärd är utvecklingen i Nederländerna och Danmarkefter oktober 2007. Vid den tidpunkten befinner sig indexkvoterna <strong>för</strong> dessaländer på i stort sett samma värde, 95. Därefter viker de brant av åt varsitthåll. Danmarks värde stiger och Nederländernas sjunker. Denna utvecklingfortskrider fram till juli 2008, då 27 indexpunkter skiljer länderna åt.PPI/AI - LivsmedelsindustrinTrenden under tidsperioden är att relativpriset <strong>för</strong> i stort sett samtligaobserverade ekonomier långsamt, men relativt kontinuerligt, har minskat,<strong>för</strong> att i början av 2008 befinna sig strax under 90, dvs. 10 indexpunkterlägre än i januari 2005. Därefter ökade de något till juli 2008.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 267


BilagaBilaga Figur 12 PPI / AI <strong>–</strong> Livsmedel totaltKälla: Copenhagen Economics (<strong>2009</strong>b), bearbetning av Konkurrensverket<strong>Sverige</strong>s relativpris ligger i bilaga figur 12 kontinuerligt i underkant av deobserverade länderna och har i januari 2008 sjunkit till 85,2, vilket är detlägst uppmätta värdet under den observerade tidsperioden. Den svenskalivsmedelsindustrin som helhet kan således antas vara den bland de jäm<strong>för</strong>daländerna som har <strong>för</strong>t vidare minst andel av de ökade priserna påinsatsvaror till sina <strong>för</strong>säljningspriser.HKPI/PPI - DagligvaruhandelnJäm<strong>för</strong>t med de två tidigare indexkvoterna uppvisar den mellan HKPI ochPPI en relativt liten <strong>för</strong>ändring under perioden. Relativpriset fluktuerar <strong>för</strong>samtliga kring 100 t.o.m. september 2007. Fr.o.m. den tidpunkten finns dockantydningar till liten, men generell sänkning av relativpriset hos de studeradeekonomierna.268 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


BilagaBilaga Figur 13 HKPI / PPI <strong>–</strong> Livsmedel totaltKälla: Copenhagen Economics (<strong>2009</strong>b), bearbetning av KonkurrensverketVad gäller <strong>Sverige</strong> är denna sänkning <strong>för</strong> liten <strong>för</strong> att kunna säga att destigande priserna på dagligvaruhandelns insatsvaror har <strong>för</strong>ts vidare tillderas <strong>för</strong>säljningspriser. Närmare sanningen är nog att påstå att hela kostnadsökningenpå det aggregerade planet i detta led har <strong>för</strong>ts vidare till<strong>för</strong>säljningspriserna, dvs. till konsumenterna.Sammanfattning av resultat och slutsatserProducentledVad gäller utvecklingen i producentled är det viktigt att ha i åtanke attdenna typ av verksamhet ofta bedrivs av ett stort antal små aktörer, medansåväl branscherna <strong>för</strong> insatsvaror som livsmedelsindustrin generellt kännetecknasav hög koncentration där <strong>för</strong>etagen ofta är nationella eller multinationella.Bönderna är således pristagare både vad gäller inköp som <strong>för</strong>säljningoch har mycket begränsade möjligheter att aktivt välja hur storandel av en prishöjning som ska <strong>för</strong>as vidare till <strong>för</strong>säljningspriserna.Trots att relativpriset <strong>för</strong> livsmedel som aggregerad grupp fluktuerade underperioden har det genomsnittliga värdet legat tämligen konstant strax ovan100, vilket sannolikt innebär att bönderna som kollektiv under perioden harupplevt att deras <strong>för</strong>säljningspriser har ökat mer än priserna på deras insatsvaror.Utvecklingen skiljer sig dock markant mellan de olika livsmedelsgrupperna.Producenterna av spannmål samt mjölkbönder har upplevt attrelativpriset på deras varor har stigit, medan det motsatta har skett <strong>för</strong> köttbönderna.<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> <strong>–</strong> <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong> 269


BilagaLivsmedelsindustrinDe kostnadsökningar som livsmedelsindustrin har upplevt under denobserverade perioden har generellt haft ett litet genomslag på deras <strong>för</strong>säljningspriser.Relativpriset <strong>för</strong> den aggregerade livsmedelsgruppen sjunkerunder perioden med ca tjugo procent, varav dryga tio i samband med denskarpa <strong>för</strong>ändringen av spannmålspriserna. För bröd och spannmålsprodukterfaller relativpriset med hela 50 procent medan det <strong>för</strong> kött faller medca 15 procent.Var<strong>för</strong> livsmedelsindustrin har valt att hantera kostnadsökningen på dettasätt är svårt att uttala sig om.DagligvaruhandelnTill skillnad från livsmedelsindustrin så antyder utvecklingen av relativprisernai dagligvaruhandeln att denna har <strong>för</strong>t vidare större delen av kostnadsökningarnatill sina <strong>för</strong>säljningspriser. Relativpriset sjunker, men tämligenlite <strong>för</strong> den aggregerade livsmedelsgruppen och kött. Minskningen ärnågot större <strong>för</strong> bröd och spannmålsprodukter vilket indikerar att enmindre andel av de ökade kostnaderna har <strong>för</strong>ts vidare just inom denlivsmedelsgruppen.Vad gäller mjölk, ost och ägg har det sammanslagna relativpriset <strong>för</strong> livsmedelsindustrinoch dagligvaruhandeln analyserats. Sammantaget harkostnadsökningarna i de två leden inte i någon större omfattning <strong>för</strong>tsvidare till konsumentpriserna. Vilket av leden som har absorberat mest avde ökade kostnaderna går inte att avgöra, men troligen är utvecklingenrelativt lik den <strong>för</strong> de andra livsmedelsgrupperna, dvs. en markant sänkningav livsmedelsindustrins relativpris, och en inte lika stor sänkning avdagligvaruhandelns relativpris.Avslutande kommentarTill skillnad från den massmediala bilden framstår det i denna studie somatt konsumenterna som kollektiv är den part i livsmedelskedjan somrelativt sett påverkats minst av de stigande priserna på spannmål. Dettasammanhänger med att livsmedelsindustrin inte har <strong>för</strong>t vidare samtligasina ökade kostnader till sina <strong>för</strong>säljningspriser.Den svenska utvecklingen är inte unik utan följer i stort den i de andraobserverade länderna.270 <strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong> <strong>konkurrens</strong> - <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>


Konkurrensverket har fått i uppdrag av regeringenatt utifrån en bred översyn av <strong>konkurrens</strong>situationeni <strong>Sverige</strong> lämna <strong>för</strong>slag till åtgärder som syftar till att<strong>för</strong>bättra <strong>konkurrens</strong>en. Denna del av slutrapporteninnehåller en beskrivning av <strong>konkurrens</strong><strong>för</strong>hållandenai <strong>Sverige</strong>.Slutrapporten består av två delar: en med <strong>för</strong>slag ochen som beskriver <strong>konkurrens</strong>en i <strong>Sverige</strong>.KONKURRENSVERKETS RAPPORTSERIE <strong>2009</strong>:4Förslag<strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong><strong>konkurrens</strong>Konsument-Konkurrensen i <strong>Sverige</strong><strong>Åtgärder</strong> <strong>för</strong> <strong>bättre</strong><strong>konkurrens</strong>nyttaAdress 103 85 StockholmTelefon 08-700 16 00Fax 08-24 55 43<strong>konkurrens</strong>verket@kkv.sewww.<strong>konkurrens</strong>verket.se

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!