Regionalt Vårdprogram i SLL - BLF

Regionalt vårdprogram – Smärtdominerade funktionella mag-tarmsjukdomar hos barn och ungdomarBe barnet beskriva smärtans karaktär med liknelser (till exempel ”eld”, ”en såg” etc.).Var uppmärksam på att många barn och ungdomar inte känner igen sig när man pratarom smärta, eftersom de snarare har problem med obehag, uppblåsthet ellerillamående. Finns utlösande faktorer som till exempel. relation till måltid,avföringsvanor, föregående tarminfektion eller olika typer av stress (mycketaktiviteter, skolkrav, konflikter, skilsmässa, misshandel, missbruk, mobbning)? Finnslindrande faktorer? Denna information är viktig när behandling skall utformas.Hur påverkas det dagliga livet och skolgången? Är de dagliga rutinerna centreradekring toalettbesök och smärta och innebär smärtan inskränkningar i vad han/hon kangöra? Hur går det i skolan? Ett tips kan vara att fråga vad man pratade om på senasteutvecklingssamtalet och för tonåringar vad han/hon hade för betyg? Inte sällan harbarn och ungdomar med funktionella mag-tarmsjukdomar oupptäcktainlärningssvårigheter och neuropsykiatriska handikapp vilka kan vara centrala attadressera för att kunna komma till rätta med bukbesvären.Vad har barn och familj för copingmekanismer, det vill säga vad gör barnet närhan/hon får symtom? Hur reagerar omgivningen? Mycket uppmärksamhet och oro förallvarlig sjukdom eller avledning och försök att fortsätta som vanligt? Finnsundvikande beteende som begränsar vardagen, till exempel ”vågar inte åka skolbussenav rädsla för att bajsa på sig” eller ”vill inte gå i skolan för att det är så pinsamt att gåpå toa 8 gånger om dagen”? Finns sjukdomsvinst för barn eller förälder? Ärskolfrånvaro på grund av ”magen” egentligen tecken på andra problem?De två stora frågorna för såväl patienten med familj som vårdgivaren är: Missas någotfarligt? Och hur ska symtomen försvinna? Dessa frågor måste diskuteras och belysasvid samtalen.Återigen: Fråga föräldrarna och barnet vad de oroar sig för och svara så konkret som möjligt.Benämn de sjukdomar du utesluter. Berätta om skillnader i förekomst av cancer i tarmen hosbarn och vuxna.Att prata om bajs…: Det är förstås oerhört viktigt med en noggrann anamnes angåendeavföringsvanorna men det kan vara svårt att få bra svar på denna typ av frågor. Barn svararnästan alltid ”normalt” om man frågar hur han/hon bajsar. Man måste då gå vidare med frågorom ”Vad är normalt för dig?”, ”Bajsar du varje dag eller kan det gå flera dagar emellan?”,”Vad är det för färg och är det löst, som korvar eller hårda kulor?”. I olika familjer kan detbenämnas på olika sätt; number 2, göra det andra, göra stort etc. och det kan vara bra attanvända den term som barnet är van vid. Det kan vara till stor hjälp att använda sig av bilder,till exempel Bristolskalan 65 som visar olika former och konsistenser. På en del mottagningarupplever man stor nytta av att skicka ut mag-dagbok med kallelsen inför besöket där patienteller föräldrar kan fylla i symtomförekomst och avföringsvanor under till exempel en veckainnan besöket.Stöd för evidensbaserad medicin, Stockholms läns landsting- 24 -