2006 Höst.pdf - Råå museum

Judiths kryddsill! Säg Judiths kryddsill tillmedelålders rååbor och det kommer ett igenkännandeleende i mångas ansikten.. Detvar höstsillen, från augusti och framåt somvar bäst. Recepten varierade väl lite i olikahushåll, salt och sockerproportionerna varolika, kryddblandning likaså, men det fannsen absolut favorit. Judiths Kryddsill.. BirgitAssmundsson nämner den med självklarentusiasm.Vad var så speciellt med den? - Den varsötare och mjukare än andra, minns Birgit.Och så berättar Birgit att när hon börjadesin affärskarriär efter skoltiden var hennesförsta plats i Råå Handelsförening på Rååvägen.Råå Handelsförenings huvudaffärfanns vid hamnen, där styrde Judith och påRååvägen styrde systern, Sara. Båda varsegelmakare Jönssons döttrar.Basreceptet till den berömda kryddsillenvar till en halv val sill (40 sillar), Till detbehövdes l kg socker och ett halvt kilo salt,en strut med Judiths kryddblandning ochsandel bredvid. Birgit fick snabbt lära sigatt vira strutar och väga upp 7 sorterskryddor; nejlikor, lagerblad, flera sorterspeppar, salpeter osv. Kryddsillen görs påfärsk fisk och det är noga att den fått liggatillräckligt länge i ättiksblandning ( 1 delättika, 12% och 2 delar vatten) innan denläggs i sina kryddor. Inget blod får synasvid ryggbenet!Vitling, musslor och makrillAtt sill och torsk var de viktigaste matfiskarnai Rååhemmen under 1900-talets förstahälft, och tidigare ändå, har vi redanfastslagit, tätt följda av skrubbor, flundroroch spättor. Horngäddan hade kort säsong,makrill lite längre. Den feta makrillenvar väl så där halvpopulär men kom inte inärheten av sillen. Stenbiten till soppa ochinkokt hade sin höjdpunkt på senvintern.Kvabborna fick man i stort sett på köpet,detta var innan stenbitsromen blev så efterfrågad.Idag är det kvabborna som hållerpriset uppe medan hanarna är billiga. Denrosafärgade stenbitsoppan är fortfarandeett måste varje vårvinter.Vitling, fjärsing, musslor, undrar jag? Manvar ju så noga med att ta tillvara på alltätbart. Nä, där gick gränsen. Jag har intehittat någon som kan minnas att derasfiskande fäder tog hem musslorna. Inte enssom hönsfoder under krigsåren när manverkligen led brist på det mesta?– Så eländigt hade aldrig vi på Råå, hävdarNils Pålsson. Vi hade sill och potatis.Snäckskal till hönsen det tog man, men ätamusslor…–Vitling var för torrt, det tog far aldrighem, säger Signbritt. Men små krabbor somhade fastnat i rusorna det kommer jag ihågatt han kom med ibland. De var inte störreän clementiner och koktes som kräftor.Mycket mat var det ju inte.Fjärsing är det inte någon som vill kännasvid, och det som är så gott!Mera matNu när du läst detta har du kanske kommitihåg fiskrecept som du inte använt dig av pålänge. Vi är fortfarande intresserade! Tankenpå att kunna sammanställa ett litet häftemed gamla fiskrecept från Råå känns lockande.Skriv till oss på museet eller kom ochbesök oss vid tillfälle. Under vinterhalvårethar vi öppet onsdagar mellan kl 17 - 20, meduppehåll över jul- och nyårshelger.Stina Norling27