2006 Höst.pdf - Råå museum

nu en båt som var hårt seglad under fleraresor på Australientraden. Under tiden isvensk ägo passerade hon Kap Horn tolvgånger och Goda Hopp elva gånger.Arne Nordenberg mönstrade på C. B.Pedersen 1935 som andre styrman och hansförsta resa med den fyrmastade barkenbeskriver han i ett minnesbrev riktat till"Forna skeppskamrater i Sveriges sistaseglande handelsfartyg C. B. Pedersen".Året är 1987 och Nordenberg som var bosatti Brasilien var 77 år gammal.- ”Vår första resa till Australien blev enrekordresa på 72 dygn från Vinga till Spencergulfen,mig veterligt den snabbaste resasom gjorts av ett segelfartyg från Göteborg”.Harald Bruce tog över ett skepp medmisskött rigg och segel, men i sin förstestyrman Harald Hult hade han en skickligoch arbetsam medhjälpare som enligt Nordenbergbodde i riggen under första utresanoch både rigg och segel förbättrades.Kapten var duktig med sitt manfolk, han varlugn och trygg och man hade respekt förhans segelskicklighet. Långresor var alltiden prövning, vid fördröjningar kunde matförrådensina och både skeppsgrisen ochhönsen vara uppätna. Då var det extraviktigt att hålla sin besättning på humör,vilket inte alltid var möjligt. C. B. Pedersensbesättning hann med några givande ochsnabba långresor innan sitt dramatiska slut.Den 21 januari 1937 hade skutan lastat35493 vetesäckar i Port Germein och lämnadeför Europa. Resan blev stormig ochslitsam för besättningen men båten gjordeen bättre resa till Hornet än förra gången,och så var det fritt fram för Atlanten. Den 2april hade telegrafisten kontakt med AbrahamRydberg och några dagar senare medPadua. Den 26 april, 96 dygn från PortGermein var man i närheten av Azorerna.Harald Hult hade vakten mellan 20–24. Hanrapporterar i sin dagbok att han siktade10topplanternerna på en ångare vid halv niotiden.Besättningen kom ut för att se denpassera, berättar han. Den styrde farligkurs rakt mot C. B. Pedersen. Man morseradetill båten, som först inte tycktes uppmärksammaden svenska båten, men i sistaminuten verkade morseringen ge resultat.C. B: Pedersen försökte falla undan menförgäves. S/S Chagres av Glasgow gjordeen märklig och oskicklig manöver och rändein på styrbords låring strax akter omlivbåtarna. Det blev att stort hål i sidan påC. B. Pedersen och hon tog i rejält medvatten.Då vattnet började skvalpa in på däcketvar livbåtarna i sjön och alle man kom med.Som siste man lämnade Harald Bruce sinsjunkande skuta och hela besättningen på31 man togs upp på S/S Chagres och fördesi land på Azorerna.Vid sjöförklaringen i London fick S/SChagres ta hela skulden för C. B. PedersensPlaketten som utdelades postumt. AICHstår för "Amicale Internationale des Capitainesau long cours Cap-Horniers".