Sarekfjällen. Vägledning för färder i högfjällen ... - Axel Hamberg
Sarekfjällen. Vägledning för färder i högfjällen ... - Axel Hamberg Sarekfjällen. Vägledning för färder i högfjällen ... - Axel Hamberg
4täta busksnår föl' att kunna skrapa bort myggorna. Dät·efter synes han oftast i skogsgränsen och på grässlutt.ningarna däröver. En gång har under Sarekarbetena björniakttagits på en hög topp, en annan gång på en glaciär.Flertalet resenärer få dock av björnen sällan se annat änspåren på Rapaälvens sandiga stränder samt exkrementeroch uppkastningar. Järven och vargen äro vida sällsyntareatt träffa på, även om de finnas i trakten. Harar, älgaroch uttrar ses någon enstaka gång. Fiskfaunan utgöres avröding, först i sjöar i högfjällens utkanter tillkommer lax·öringen eller börstingen.Myggsvärmarna utveckla sig i allmänhet i första veckanav juli och uppnå maximum av intensitet under andrahälften av månaden. När kalla nätter i augusti börja,bruka deras talrikhet avtaga, I!!en de kunna ända till må·nadens slut vara besvärliga. Aven högt upp i videregionenär myggplågan lika svål' som nere i björkskogen,men så snart man kommer på snöfläckar eller glaciärer,upphör den hastigt. Man gör där klokt att ju förr desshellre döda de myg~or man medfört. Knotten besvärasman mindre utav i fjällen; de tillhöra företrädesvis barrskogen,.men trilffas även i björkskogens nedre del.. Lapparna uJlpe~ålla sig, i stort sett endast kortare ~iderl högfjällen med sma renhjordar. Det är huvudsakligenunder Hyttningen vid midsommar från Njunjes eller Kablesi öster och till Padjelanta i väster som högfjällen genomfaras.Det sker vanligen under loppet av några dagar.Under första veckan av augusti eller något senare plägaråterfärden äga rum.Klimatet i högfjällen karaktäriseras företrädesvis avde stora växlingarna med höjden över havet. Om de högatopparnas temperaturförhållanden sommartiden kan manfå en föreställning genom följande medeltal, erhållna åren1914-18 på Pårtetjåkko-observatoriet vid höjden 1830m ö. h. Till jämförelse anfi~ras även medeltemperaturernai Kvikkjokk och Stockholm samma månader.Pårtetjåkko Kvikkjokk Stockholm8 f. m. 2 e. m. 9 e. m. dagsmedium. dagsmediumJuni _1.04° - 0.08° - 1.27° + 10.86° + 14.12°Juli + 4.80 + 6.81 + 4.88 + 13.28 + 16.6'7Aug. + 1.85 + 3.19 + 1.82 + 10.78 + 15.80Sept. - 3.56 - 3.08 - 3.81 + 5.72 + 11.51Frekvensen av klad väder i fjällen i jämförelse medförhållandena i mellersta Sverige kan approximativt skattas1,g.enom nedanstående p!ocent av solsken, observerat på Pårte.tJåkko 1914-1918 och l Stockholm 1911-1916 vid middagstid.Juni Juli Aug. Sept.Pårtetjåkko 37 50 30 30Stockliolm 52 50 43 50Under juli hal' man sålunda att hoppas på lika klartväder som i Stockholm, men under de andra månadernaäro utsikterna i detta hänseende sämre.På topparne har man i allmänhet att vänta sig kallblåst. Via storm uppnå vindhastigheterna därstädes ofta2~ å 30 m per sek. I barometerminima äro de västligavmdarna förhärskande; de medföra nästan alltid nederbördi högfjällens västra och centrala delar. Vid högt baro·meterstånd uppkommer ofta nog en östlig vind medregndis i fjällens östra delar.*Av högfjällstrakten tillhör den S om Kukkesvagge liggandedelen Sareks nationalpark, den N därom belägnadelen Stora Sjöfallets nationalpark. Inom national·p~ken är allt skadande av fast naturföremål eller ytbildnmg,fällande av träd eller borttagande av växter, med·föra~de av hl!nd, jakt och fiske m. m. förbjudet. (Sv. Författl!lllgssa~llllg190~, nr 56). Då .resor inom trakten ej äroförbJl!dna, ä~ det Självklart att lllsamlande av för matkokinngnödIgt bränsle - torra grenar av vide eller kull·fallna björkar - och det lilla skadandet av mark: ochvegetation, som äger rum genom gång och uppsättandetII;v tä~~ m .. m. ic~e kan !ara förbjudet, då allt detta tyd.hgen ar n??vändlgt för fä.rder ocli uppehåll i trakten.Sarekfjallen ooh natIOnalparksiden. De inskränknin~ari handlingsfrihet, som nationalpal'ksstadgan påläggertunsten, kunna mången gång i betraktande av områdetsbetydande storlek synas onödigt betungande. Detta ärnog ~~nt m~d ~vseende på berggrund, jordarter, vegetationocli lagre dJurhv, så länge trakten årligen besökes endast~v ett fåtal turister. Men redan ett sällskap av nå~afåJ ägar~ skulle på ett par. dagar kunna väsentligt deCImeraden hlla stammen. av Slm- och vadare fåglar i Rapaselet.Det.samma gäller l ännu högre grad om björnen, somvarIt när!! a~t hel! utrotas i vårt land, men erhållit envälbehövl!g fristad l Sareks och Stora Sjöfallets national·p!U'ker, vIlka~ arealer tor.de räcka för åtminstone en litenbjörnstams bibehållande l vårt lands nordligaste delar.5
6Helt annorlunda skulle i alla händelser saken gestaltasig, om ett intensivare turistliv finge frilt utveckla sig.Pl"etentionerna på komfort skulle sannolikt alltjämt ökas,landsvägar anläggas, broar, hotell, ja kanske järnvägarbyggas och reklam annonser målas på bergväggarna.Den som sälter något värde på en storslagen natursjungfruliga. skönhet, torde bp. gud hevara oss för en sådanutveckling, och vi kunna nu vara glada, att den ej l·edanär eU fullbordat faktum, utan att Sarekfjällens naturblivit hibehållen i sin ursprunglighet ända till våra dagar.Härför ha vi företrädesvis att tacka den omständigheten,att denna trakt så länge förblivit okänd samt att densaknat värde för industrien. I detta ligger uppenbarligenen lycklig omständighet, som bör utnyttjas. Bevarandetav denna ståtliga fjälltrakts natur måste därför vara enhög. sambällsuppgift. Men å andra sidan vore det en miss·hushållning med våra estetiska och vetenskapliga naturtillgångaraU hindra människor att komma dit. Liksomså ofta ligger nog även i detta fall den bästa lösningennågonstädes ungefär mitt emellan ytterligheterna.Sarektraktens upptäckt och undersökning. Attmellan Stora och Lilla Lule älvs källarmar en för förhållandenaj vårt land ovanligt höglänt fjälltrakt är he·lägen torde först ha IIppmärk!?ammats av Göran Wahlenhergvid observationer från Almajalos år 1807. Traktenblev sedermera från mitten av 1800-talet alltmera bekant,huvudsakligen genom det stora arbete, som utfördes förNorrbottens läns kartläggning. Härigenom erhölls en täm·ligen god karta över trakten, ännu den bästa som finns.1879 hestegs och höjdmältes Sarektjåkko av kartografenBucht, som antog detta berg vara Sveriges högsta topp,tills Kebnekaises större höjd påvisades 1881.. Enligt he·varade handlingar hava kartograferna dessutom bestigitfölja~~e hög~ h~rg ,in0!ll Sarekfjäl!tra~ten: Palkattjåkko(= TJäura) RitanJunJestJåkko (= Ritatjåkko), Stuor Jerta(= JärtatJåkko), Nåne, Näntotjåkko, Skevvon, Velkis·puolta. Bland äldre forskare, som hesökt trakten, äro en·dast aU nämna botanisten P. J. HeJlbom och geologenFredr. Svenonius.En vidlyftig, allsidig naturvetenskaplig undersökning avdensamma hörjades av \ författaren 1896 och pågår ännu.Man finner i fjällen tall'ika spår av dessa arl:ieten. 1911-a ha för desammas bekvämare fullföljande med veder·börligt tillstånd av Kungl. Maj:t, resp. Vetenskapsakade·mien, uppförts små hyddor på Pårtetjåkko (1838 m), vidPårek (7fO m), Litnok (510 m). Skårkas (600 m) och Tjå.gnoris (675 m). Då området är nationalpark uppställdessåsom villkor, alt hyddorna endast skulle fä tjäna veten·skapliga ändamål och såvitt möjligt icke upplåtas åt tu·rister. Kring hyddorna och på flere andra ställen ärouppställda termometerhurar, nederhördsmätare och andraapparater. På flera glaciärer äro utlagda målade stenaroch uppsatta diverse ställningar. På höga toppar och andrautsiktspunkter äro vårdar av sten hyggda l och för kartläggningen.Det är av största vikt, att ingen som helstskada göres varken å hyddor, apparater, ställningar,stenmärken eller rösen.Litteratur.I det uuder utgivning varande. arbetet "NaturwissenschaftlicheUntersuchungeu des Sarekgebirges" kunna följande redan trycktaavhandlingar intressera en större allmänhet: .I: 3: 1, 1907. A. Hamberg: Die Eigenschaften der Schneedeckein den lappländischen Gebirgen.III: 1,1907. B. Nilsson (Cajanus): Die Flechtenvegetation desSarekgebirg(ls.III: 2 o 3, 1907 o. 1910. H. W. Arnell o. C. Jensen: Die Moose desSarekgebietes.1[1:4,1920. T. A. Tengwall: Die Vegetation des Sarekgebietes.IV: 1, 1907. S. Ekman: Die Wirbeltiere der arktischen und subark·tischen Hochgebirgszone im nördlichen SchwedenIV: 7,1919. B. Popius: Lepidoptera aus dem Sarekgebirge.Vidare hänvisas till:A. Hamberg: Sarjekfjällen. Ymer 21, 1901." Die Gletscher des Sarekgebirges und ihre Untersuchung.Sveriges Geolog. Undersökn. Ser Ca.5 : III, Sthlm 1910.Gesteine .. und Tektonik des Sarekgebirges nebsteinem Uberblick der skandinavischen Gebirgskette.Geol. Fören. i Sthlm fllrhandl. 32: 2,1910.Die Geomo'1'hologie uud Quartärgeologie des Sarek.gebirges. Ibidem.Till frågan om Sarektraktens tektonik och bergarter.Ibidem 37, 1915.Iakttagelser liver lufttempel·aturer och skogsgränseri Sarektrakten. Ibidem.Zur Kenntnis der Vorgänge im Erdboden beim Gefrierenund Auftauen sowie Bemerkungen Uberdie erste Kristallisation des Eises im Wasser.Ibidem.J. Frödin: Geografiska studier i Stora Lule älvs källområde. SverigesGeolog. Undersökn. Årsbok 1913.Uppsatser i Turistf1lreningens Årsskrift av Hamberg 1896 och 1897Mörner 1897, Vinge 1898, Ameen och Langlet 1900. .,Turistfllreningens resehandbllcker över Lappland.7
- Page 1 and 2: SVENSKA TURISTFÖRENINGENS RESEHAND
- Page 3 and 4: IVstakandet av iuristleder. utan ve
- Page 5 and 6: !VillSidaKukkesvagge och Kasavaratj
- Page 7: om Njåtsosjokk och Luollo samt S o
- Page 11 and 12: 10Där lappflyttningsvägen bär ö
- Page 13 and 14: 14för nedglidning. Av samma skäl
- Page 15 and 16: 18l19Fig. 9. :Miosta sitt- och l ig
- Page 17 and 18: 22mycket fint dun kan vikten aven s
- Page 19 and 20: 26I sulonul böl' ett vattentätt l
- Page 21 and 22: 300.4 kg. ångpreparerade havregryn
- Page 23 and 24: B. Speciell. del.Infartsvägar till
- Page 25 and 26: c..:>002 35 b4Fig. 16. Rapadalens m
- Page 27 and 28: 422 km tvärs över dalen), vilket
- Page 29 and 30: 46och SkArkasglaciärerna. Strax no
- Page 31 and 32: 51ningarna av Virihaure och Vastenj
- Page 33 and 34: 54Från Jeknavagge kunna även Tsä
- Page 35 and 36: 58. Någ~'a av de på norrl!- sidan
- Page 37 and 38: 62Från Säkoks viistände (fig. 30
- Page 39 and 40: GCeller O'å långl ut på dalbottn
- Page 41 and 42: 70synnerligen lätt upp på det hö
- Page 43 and 44: 74lllan finna en övergång Ull V,
- Page 45 and 46: 78(1768) och Taka;:- (omkr. 1730 m)
- Page 47 and 48: 82Toppbestigningar och passövergå
- Page 49 and 50: 86spetsiga ~avapakte vid Ruotesvagg
- Page 51 and 52: 90kantmen rätt ul i Suolasglaciär
- Page 53 and 54: 94långsluttande delar av toppens v
- Page 55 and 56: 98TjågnorisTsäkkokTjat j aXamllmt
- Page 57 and 58: 102inpassats en höjdkurva föl' 80
4täta busksnår föl' att kunna skrapa bort myggorna. Dät·efter synes han oftast i skogsgränsen och på grässlutt.ningarna däröver. En gång har under Sarekarbetena björniakttagits på en hög topp, en annan gång på en glaciär.Flertalet resenärer få dock av björnen sällan se annat änspåren på Rapaälvens sandiga stränder samt exkrementeroch uppkastningar. Järven och vargen äro vida sällsyntareatt träffa på, även om de finnas i trakten. Harar, älgaroch uttrar ses någon enstaka gång. Fiskfaunan utgöres avröding, <strong>för</strong>st i sjöar i <strong>högfjällen</strong>s utkanter tillkommer lax·öringen eller börstingen.Myggsvärmarna utveckla sig i allmänhet i <strong>för</strong>sta veckanav juli och uppnå maximum av intensitet under andrahälften av månaden. När kalla nätter i augusti börja,bruka deras talrikhet avtaga, I!!en de kunna ända till må·nadens slut vara besvärliga. Aven högt upp i videregionenär myggplågan lika svål' som nere i björkskogen,men så snart man kommer på snöfläckar eller glaciärer,upphör den hastigt. Man gör där klokt att ju <strong>för</strong>r desshellre döda de myg~or man med<strong>för</strong>t. Knotten besvärasman mindre utav i fjällen; de tillhöra <strong>för</strong>eträdesvis barrskogen,.men trilffas även i björkskogens nedre del.. Lapparna uJlpe~ålla sig, i stort sett endast kortare ~iderl <strong>högfjällen</strong> med sma renhjordar. Det är huvudsakligenunder Hyttningen vid midsommar från Njunjes eller Kablesi öster och till Padjelanta i väster som <strong>högfjällen</strong> genomfaras.Det sker vanligen under loppet av några dagar.Under <strong>för</strong>sta veckan av augusti eller något senare plägaråterfärden äga rum.Klimatet i <strong>högfjällen</strong> karaktäriseras <strong>för</strong>eträdesvis avde stora växlingarna med höjden över havet. Om de högatopparnas temperatur<strong>för</strong>hållanden sommartiden kan manfå en <strong>för</strong>eställning genom följande medeltal, erhållna åren1914-18 på Pårtetjåkko-observatoriet vid höjden 1830m ö. h. Till jäm<strong>för</strong>else anfi~ras även medeltemperaturernai Kvikkjokk och Stockholm samma månader.Pårtetjåkko Kvikkjokk Stockholm8 f. m. 2 e. m. 9 e. m. dagsmedium. dagsmediumJuni _1.04° - 0.08° - 1.27° + 10.86° + 14.12°Juli + 4.80 + 6.81 + 4.88 + 13.28 + 16.6'7Aug. + 1.85 + 3.19 + 1.82 + 10.78 + 15.80Sept. - 3.56 - 3.08 - 3.81 + 5.72 + 11.51Frekvensen av klad väder i fjällen i jäm<strong>för</strong>else med<strong>för</strong>hållandena i mellersta Sverige kan approximativt skattas1,g.enom nedanstående p!ocent av solsken, observerat på Pårte.tJåkko 1914-1918 och l Stockholm 1911-1916 vid middagstid.Juni Juli Aug. Sept.Pårtetjåkko 37 50 30 30Stockliolm 52 50 43 50Under juli hal' man sålunda att hoppas på lika klartväder som i Stockholm, men under de andra månadernaäro utsikterna i detta hänseende sämre.På topparne har man i allmänhet att vänta sig kallblåst. Via storm uppnå vindhastigheterna därstädes ofta2~ å 30 m per sek. I barometerminima äro de västligavmdarna <strong>för</strong>härskande; de med<strong>för</strong>a nästan alltid nederbördi <strong>högfjällen</strong>s västra och centrala delar. Vid högt baro·meterstånd uppkommer ofta nog en östlig vind medregndis i fjällens östra delar.*Av högfjällstrakten tillhör den S om Kukkesvagge liggandedelen Sareks nationalpark, den N därom belägnadelen Stora Sjöfallets nationalpark. Inom national·p~ken är allt skadande av fast natur<strong>för</strong>emål eller ytbildnmg,fällande av träd eller borttagande av växter, med·<strong>för</strong>a~de av hl!nd, jakt och fiske m. m. <strong>för</strong>bjudet. (Sv. Författl!lllgssa~llllg190~, nr 56). Då .resor inom trakten ej äro<strong>för</strong>bJl!dna, ä~ det Självklart att lllsamlande av <strong>för</strong> matkokinngnödIgt bränsle - torra grenar av vide eller kull·fallna björkar - och det lilla skadandet av mark: ochvegetation, som äger rum genom gång och uppsättandetII;v tä~~ m .. m. ic~e kan !ara <strong>för</strong>bjudet, då allt detta tyd.hgen ar n??vändlgt <strong>för</strong> fä.rder ocli uppehåll i trakten.Sarekfjallen ooh natIOnalparksiden. De inskränknin~ari handlingsfrihet, som nationalpal'ksstadgan påläggertunsten, kunna mången gång i betraktande av områdetsbetydande storlek synas onödigt betungande. Detta ärnog ~~nt m~d ~vseende på berggrund, jordarter, vegetationocli lagre dJurhv, så länge trakten årligen besökes endast~v ett fåtal turister. Men redan ett sällskap av nå~afåJ ägar~ skulle på ett par. dagar kunna väsentligt deCImeraden hlla stammen. av Slm- och vadare fåglar i Rapaselet.Det.samma gäller l ännu högre grad om björnen, somvarIt när!! a~t hel! utrotas i vårt land, men erhållit envälbehövl!g fristad l Sareks och Stora Sjöfallets national·p!U'ker, vIlka~ arealer tor.de räcka <strong>för</strong> åtminstone en litenbjörnstams bibehållande l vårt lands nordligaste delar.5
Change language