100Pelloreppe Ålkatj (1 921 m) syne~ ha blivit b~st~gen avbankir Ernst Magnus (Hannover) I slutet av JulI 1901;dock ovisst om han· nådde högsta punkten. Ett måhändadelvis nedbiåst .. röse torde markera vändpunkten. '.. Pelloreppe Ostra kam högsta punkt (1833 m) bestegs20/, 1897 av A. H.Påisatjåkko (1 74~ m) bestegs 2B/; 1900 av A. H., prof,C. Skotsberg och adjunkt T. Vestergren. .. Pårektjåkko (1790 m) bestegs 28(" 1896 och vId senaretillfällen av A. H.Pårletjåkko (2001 m) 31/8 1896 av A. H. samt sedermeraett stod antal gånger av honom och at.t~ra. .Ritanjunjestjåkko (1 950 m) synes ha bllVlt bestIgenav kartograf vid Norrbottens läns kartverk 1877, 1879eller 1888 samt har bestigits BOj; 1896, ;(s 1902 och 27/71906 av A. H. ..Ruopsoktjåkko .(1945 m) vid Sitojaur bestegs "(s 1896av A. H. . HRuotestjåkko (1677 m) bestegs 13/8 1901 av A ...Saitaristjåkko. (1932 m) bestegs 1(7 1897 av byggnads.snickaren Nils August Olsson. .Sarektjåkko (2090 m) bestegs I) 8(7 1879 av karLorafenG. W. Bucht; II) 8/8 1881 av M. Charles Rabot~aris)' III) sOl; 1895 av A. H.; IV) 15(, 1896 av A. H.;V) 1(8 '1896 av prof. greve C. Tb. Mörner och greve R?bertFredrik Mörner; VI) 24/8 1&97· av rektor Knut VIllge;VII) 24(7 1899 av A. H.; VIII) 1B(S 1900 av A. H .. prof. C.Skotsberg och adjunkt T. Vestergren; IX) 4(s 1901 av A.H. och lekt.or Sven-Ekman; X) 6/8 1910 av prof. Wilfriedvon Seydlitz (Jena) och dr Curt A. Haniel; XI) 2°(4 1916av kapten H. N. Pallin och ingenjör Gustaf Graf.Sarvatjåkko (1912 m) bestegs l"ls 1896 av A. H.Serkatjåkko (1678 m) bestegs 12/S 1895 .av A. H.Skaite (1823 m) bestegs S/7 1896 av A. H.Skaitetjåkko (1934 m) bestegs juli 1897 av Anta Pirak.Skanatjåkko (omkr. 1790 m) bestegs 19/8 1901 av lektorSven Ekman. . .Skarjatjåkko (1780 m) bestegs '/s 1895 av A. H.Skårkas, . Midtji (1837 m) bestegs'o/, 1897 av A. H.Skårkas, Stuorra (1700 m) bestegs 26J; 1897 av A. H.Skå1'kas Unna (18~0 m) bestegs 6/8 1897 avA. H:Skå1'vatjåkko (1880 m) bestegs 17/7 1896 av A. H.Svarta spetsen (1 846 m) bestegs 17/S 1896 av A. H.Suotas (1853 m) bestegs 16/s 1895 och 13/S 1896 av A. H.Svirjatjåkko (1820 m) bestegs '6(7 1897 av A. H.Såbbetjåkko (18Hl m) bestegs 31/, 1896 av A. H.101Takar (1730 ffi) bestegs 1'/8 1897 av A; H.Tjakkeli (1221· m) bestegs 15/, 1899 och 13(, 1904 avA.H.Tjat ja (1837 m) bestegs 2S(S 1897 av A. H.Tjågnoris vid Sarvesvagge (1736 m) bestegs "(s 1900av A. H.Tjågnoris vid Rapadalen (1649 m) bestegs '5i; 1895 aVA. H.Tsäkkok (1784 m) bestegs 29/8 1897 av A. H .Vartastjåkko (1883 m) bestegs 23/8 1902 av A. H.Vassja, Runda (1768 m) bestegs l/S 1897 av A. H.Vassja, Spetsiga (1 810 m) bestegs 5/8 1897 av A. H.l!.uoinestjåkko (1970 m) bestegs 18(S 1902 av A. H.Apart jåkk o (1925 m) hestegs 4(8 1896, ,sh 1900, 31;' och'(s 1902 av A. H.Upplysningar till kartan.Redan under mina <strong>för</strong>sta resor i <strong>Sarekfjällen</strong> fann jagnamngivningen på NorrboHenskartan i skalan 1: 200 ÖOOotillfredsställande: många namn voro oriktiga och mångaviktiga namn saknades. Under de följande åren <strong>för</strong>etogjag där<strong>för</strong>e systematiska uppteckningar angående ort·namnen. För att erhålla en rationell stavnin oo stämdejag möte med vål' framstående kännare av de finsk. ugriskaspråken, prof. K. B. Wiklund, vid vårmarknaden i Jokk·mokk 1904:, där vi sammanträffade med några lappar,som färdats i <strong>Sarekfjällen</strong>. Med ledning av deras uttalav de av mig samlade namnen gjorde prof. Wiklund upp enortnamn<strong>för</strong>teckning, som sedan legat. till grund <strong>för</strong> ortnamnensstavning i Sarekpublikationerna och även tilllämpasi denna handbok.Då samma ortnamn i allmänhet ej återfinnas på Norrbottenskartan,ansåg jag det nödvändigt, föl' att över·huvud göra framställningen i resehandboken begriplig, attlåta den åtföljas aven karta med de nya namnen. Det varemellertid ej möjligt att använda N orrboltenskarlan såsomtopografiskt underlag <strong>för</strong> elt arbete, som huvudsakligenägnas ,fjällens högsta delar, ty just dessa ha blivit styvmoderligtbehandlade på kartan. Vattensystemet synesdäremot vara jäm<strong>för</strong>elsevis riktigt utlagt. Ett nytt topografisktunderlag har där<strong>för</strong> komponerats på så sätt, att frånNorrbottenskartan tagits hydrografien med vissa mindreändringar samt utan glaciärerna, i denna stomme har
102inpassats en höjdkurva föl' 800 m och en föl' 1100 il1 200 m. Efter minnet och med ledning av fotografierinlade jag därpå i kurvsystemet glaciärernas konluret'samt med mörk skuggning toppar och kammar. FörAkavare kunde jag använda kapten H. N. Pallins kartaoch föl' Vuoines-Sarek- Stuor-Nijak-kedjan min kartaav 1895. På den så åstadkomna kartan, som i en smak·full repl'oduktion här bifogas, böl' man vid läsningen avtexten åtminstone någorlunda kunna finna sig till rätta.Kartans värde ligger huvudsakligen i ortnamnen. Dentopografiska framställningen har huvudsakligen k valitalivtvärde. Höjdskiktens, glaciärernas och topparnas begränsningär endast appr~ximatiy: ....En del nya namn äro glvna pa svenska, varJamte Vlssaäldre svenska namn vunnit burskap.Ortnamns<strong>för</strong>teckning till kartan.Bokstäver och siffror hän<strong>för</strong>a sig till 1110tsvurnndcrutor på kartan.Abmojokk ............ C JAhotjkårså ......... B 4.Ajatjj aure ......... B lAkaglaciären,norra B 3södra B 3Akajokk ...... B 3, A 2Akatjåkko ......... B 2Akavagge ... B 2~ B 3Akavare ........... : A 2Aktse .................. C 4.Alajaure ...... B l, B 2Alatjåkko ............ B lAlep Kerkau ...... B 4Alep Pastajokk ... B 3Alep Pastaskai·tatj B 3Alep Stuollo ...... C 3Alep Valak ......... B 4Alep Varto ......... C 3Alep Vassjajokk C 3Alkajauratj ......... B 2Alkajaure ............ B 2Alkajokk ............ B 2Alkavagge ......... B 2Allakvare; ........... B 1Anitvaratj ......... B 4t::~~~~~t;,;·::::::::: ~ ~Arasvaratj ......... B lAutsotjjokk ......... B 4Autsotjvagge ...... B 4Borgglaciären ... A 2Borgtoppe.~ ......... A 2Buchtglamaren ... B 3Buchtkammen ... B 3Herrapakte ......... B 2Huornatj ...... B l, C 3Hyllglaciären ...... A 2IYarlako ' ............ C 3Jamikvaratj ......... C 2Jeknatjåkko ...... C 2JeknavaO'ge C 2, C 3J ertasuofo ......... A 4Jillavagge ......... B 3Kurayara~i ......... Il 4-Kutjam'e ............ A 2Kvikkjokk ......... D 3~R~;~~~~l
Change language