Sarekfjällen. Vägledning för färder i högfjällen ... - Axel Hamberg

100Pelloreppe Ålkatj (1 921 m) syne~ ha blivit b~st~gen avbankir Ernst Magnus (Hannover) I slutet av JulI 1901;dock ovisst om han· nådde högsta punkten. Ett måhändadelvis nedbiåst .. röse torde markera vändpunkten. '.. Pelloreppe Ostra kam högsta punkt (1833 m) bestegs20/, 1897 av A. H.Påisatjåkko (1 74~ m) bestegs 2B/; 1900 av A. H., prof,C. Skotsberg och adjunkt T. Vestergren. .. Pårektjåkko (1790 m) bestegs 28(" 1896 och vId senaretillfällen av A. H.Pårletjåkko (2001 m) 31/8 1896 av A. H. samt sedermeraett stod antal gånger av honom och at.t~ra. .Ritanjunjestjåkko (1 950 m) synes ha bllVlt bestIgenav kartograf vid Norrbottens läns kartverk 1877, 1879eller 1888 samt har bestigits BOj; 1896, ;(s 1902 och 27/71906 av A. H. ..Ruopsoktjåkko .(1945 m) vid Sitojaur bestegs "(s 1896av A. H. . HRuotestjåkko (1677 m) bestegs 13/8 1901 av A ...Saitaristjåkko. (1932 m) bestegs 1(7 1897 av byggnads.snickaren Nils August Olsson. .Sarektjåkko (2090 m) bestegs I) 8(7 1879 av karLorafenG. W. Bucht; II) 8/8 1881 av M. Charles Rabot~aris)' III) sOl; 1895 av A. H.; IV) 15(, 1896 av A. H.;V) 1(8 '1896 av prof. greve C. Tb. Mörner och greve R?bertFredrik Mörner; VI) 24/8 1&97· av rektor Knut VIllge;VII) 24(7 1899 av A. H.; VIII) 1B(S 1900 av A. H .. prof. C.Skotsberg och adjunkt T. Vestergren; IX) 4(s 1901 av A.H. och lekt.or Sven-Ekman; X) 6/8 1910 av prof. Wilfriedvon Seydlitz (Jena) och dr Curt A. Haniel; XI) 2°(4 1916av kapten H. N. Pallin och ingenjör Gustaf Graf.Sarvatjåkko (1912 m) bestegs l"ls 1896 av A. H.Serkatjåkko (1678 m) bestegs 12/S 1895 .av A. H.Skaite (1823 m) bestegs S/7 1896 av A. H.Skaitetjåkko (1934 m) bestegs juli 1897 av Anta Pirak.Skanatjåkko (omkr. 1790 m) bestegs 19/8 1901 av lektorSven Ekman. . .Skarjatjåkko (1780 m) bestegs '/s 1895 av A. H.Skårkas, . Midtji (1837 m) bestegs'o/, 1897 av A. H.Skårkas, Stuorra (1700 m) bestegs 26J; 1897 av A. H.Skå1'kas Unna (18~0 m) bestegs 6/8 1897 avA. H:Skå1'vatjåkko (1880 m) bestegs 17/7 1896 av A. H.Svarta spetsen (1 846 m) bestegs 17/S 1896 av A. H.Suotas (1853 m) bestegs 16/s 1895 och 13/S 1896 av A. H.Svirjatjåkko (1820 m) bestegs '6(7 1897 av A. H.Såbbetjåkko (18Hl m) bestegs 31/, 1896 av A. H.101Takar (1730 ffi) bestegs 1'/8 1897 av A; H.Tjakkeli (1221· m) bestegs 15/, 1899 och 13(, 1904 avA.H.Tjat ja (1837 m) bestegs 2S(S 1897 av A. H.Tjågnoris vid Sarvesvagge (1736 m) bestegs "(s 1900av A. H.Tjågnoris vid Rapadalen (1649 m) bestegs '5i; 1895 aVA. H.Tsäkkok (1784 m) bestegs 29/8 1897 av A. H .Vartastjåkko (1883 m) bestegs 23/8 1902 av A. H.Vassja, Runda (1768 m) bestegs l/S 1897 av A. H.Vassja, Spetsiga (1 810 m) bestegs 5/8 1897 av A. H.l!.uoinestjåkko (1970 m) bestegs 18(S 1902 av A. H.Apart jåkk o (1925 m) hestegs 4(8 1896, ,sh 1900, 31;' och'(s 1902 av A. H.Upplysningar till kartan.Redan under mina första resor i Sarekfjällen fann jagnamngivningen på NorrboHenskartan i skalan 1: 200 ÖOOotillfredsställande: många namn voro oriktiga och mångaviktiga namn saknades. Under de följande åren företogjag därföre systematiska uppteckningar angående ort·namnen. För att erhålla en rationell stavnin oo stämdejag möte med vål' framstående kännare av de finsk. ugriskaspråken, prof. K. B. Wiklund, vid vårmarknaden i Jokk·mokk 1904:, där vi sammanträffade med några lappar,som färdats i Sarekfjällen. Med ledning av deras uttalav de av mig samlade namnen gjorde prof. Wiklund upp enortnamnförteckning, som sedan legat. till grund för ortnamnensstavning i Sarekpublikationerna och även tilllämpasi denna handbok.Då samma ortnamn i allmänhet ej återfinnas på Norrbottenskartan,ansåg jag det nödvändigt, föl' att över·huvud göra framställningen i resehandboken begriplig, attlåta den åtföljas aven karta med de nya namnen. Det varemellertid ej möjligt att använda N orrboltenskarlan såsomtopografiskt underlag för elt arbete, som huvudsakligenägnas ,fjällens högsta delar, ty just dessa ha blivit styvmoderligtbehandlade på kartan. Vattensystemet synesdäremot vara jämförelsevis riktigt utlagt. Ett nytt topografisktunderlag har därför komponerats på så sätt, att frånNorrbottenskartan tagits hydrografien med vissa mindreändringar samt utan glaciärerna, i denna stomme har