Sarekfjällen. Vägledning för färder i högfjällen ... - Axel Hamberg

98TjågnorisTsäkkokTjat j aXamllmt 1736t 1784t 1837NOl'rb. läns kartverk 1888Namn HöjdTse&"gokTj atJ am19821898I denna tabell äro höjdbestämningar }lå 71 toppar upptagna.Antalets begränsning be1'Or dock uteslutande på,att jag saknat tid utföra flera beräkningar. De högre ochinb'essantare topparna torde vara så gott som mangranntrepresenterade, medan av toppar under 1800 m endast ettfåtal medtagits, Jag förmodar, att föl' intervallet 1600-1 800 skulle vara aU tillägga ett femtiotal. Följande antaläro observerade inom de tre översta 100:m-intel'vallen:2100-2000 m2000-1900 ..1900-1800 »7 toppal'.19 "21 lODen största frekvensen av större topphöjder träffas i denmäktiga Vuoines-Sarek-Stuor NijakkedJan. Som god andrekommer' Pårtekaise.I Sarekkedjan ligga de nyupptäckta tOJlparna av över2000 m höjd, Nordtoppen, Sydtoppen och Buclitkammen, alldelesintill SarektjåkKo på enaast 0.6, resp. 0.8 och 1.3 kmavstånd, och det är därför tvivelaktigt, om de äro att betraktasåsom självständiga terrängobjekt. Alla andra idet föregående omnämnda toppar äro väl diffel'entierade,utom den s. k. Observatorieplatån vid Pårletjåkko.N otiser om kända bestigningar a.v toppariSarekfjällen.Den, som efter betydande ansträngningar äntligen nål'högsta punkten aven svål' eller hög topp, tycker sig hanått ett efterlängtat mål, som, då det &,äller en förut ejbestiaen topp, får en viss - om än rmga - historiskbetyd'else. De flesta alpinister hava nog sin lilla fåfängai den vägen. Föl' att undvika missräkningar samt fllr atttillvarataga data, som annars skulle efter ej särdeles mångaår gå oersättligen förlorade, lämnar jag här npplysningarangående av mig kända bestigningar av höga, svåra ellerannars märkliga toppar i Sarekfjällen. J, 'Akatjåkko (1983 m) bestegs 6/7 1896 av A. H.1A~avare Borgtopp (1965 m) bestegs I) i juli 1898 avfil. hc. Nalte Flygare, numrande kanslisekreteraren G EBerq~an och med. lic. Carl Sebardt ö Il) 20/S 1902 av k H.;III) /~ 1918 av. kapten H .. N. ~allin och ~otografen BorgMesch, IV) aprIl 1920 av mgenJör Rob. BJuke och tyskeu.båtskaptenen Helmut Ruckteschen.Ak,avare Stortopp (2013 m) bestegs I) i juli 1900 av~l. h~. NaU~ Flygare, lektor K. H. Celander och stads.mgenJören BU'ger Söderberg; II) 6/4 1921 av ingenjör RobBjuke, fotograf Borg' Meseli och arbetaren Thelin. .~~n omkring 20 m lägre nordöstra delen har bestigits:I) - /6 1919 av Karl Granfors; II) 29/, 1920 av byggnadschefen,N. K. Sundblad, radiotelegrafist J. O. Johansson ochIvar Km·ak.Alatj~kko (1575 m) bestegs i aug. 1900 av lappenLars Ntls.son T.uorda, som där byggde ett röse åt mig.Favor~tplatan (1812 m) bestegs 16/S 1897 av A. H.Herrapakte (1649 m) hestegs d/S 1900 av A. H.Jeknatjåkko (1884 m) bestegs 16/S 1900 och '5/7 1906av A. H.Kanalberget (1960 m) bestegs 9/, 1896 av A. H.Kuoper (1680 m) bestegs 16/S 1901 av A. H.Kåtokjokotjkaskatjåkko (1978m)hestegs 8O/e1896av A HKåtoktjåkko (1888 m) bestegs I) 21/7 1901 av A. H.;lektor Sven Ekman och adjunkten T. Vestergren' II) 17/,1903 av dl' Birger Cajanus; III) s/s 1905 av A H.Lanjektjåkko (1878 m) bestegs 12/7 1896 av' A HL"1:0ttotjåkko (1869 m) bestegs e/. 1896 av A. ·H..Laddepakte (1654 m) bestegs 81/, 1896 av A. H. samtsedermera flera gånger av honom och andraMi~katjåkko (1752 m) bestegs 21/S 1897 ~v A. H.Ne~tareppe(1811 m) bestegs 'i, 1896 av A. HNijak, Stuor, (1921 m) bestegs 14/7 1896, 1'/8 i901 och13/7 1910 av A. H.Nilas k,!,.m (1770 ffi) bestegs '/s 1896 av A. H.PalkattJa~ko (2021 m) synes ha blivit bestigen avkartograf VId NOl'l'bottens läns kartverk 1877, 1879 eller1888 och bestegs 27/S 1905 av A. H.Pastaskaitatj, Lulep (omkr. 1700 m) bestegs 11/81897av A. H.Pastatjåkko (1744 m) bestegs ö/s 1896 av A. H.Pelatjakko (omk~.. 1700 m) bestegs 20/S 1896 av A. H.PeUoreppe Glac~ärtopp (1678 m)-bestegs 2'/, 1897 avA.H, _1 A H._ = förf.99