Sarekfjällen. Vägledning för färder i högfjällen ... - Axel Hamberg

82Toppbestigningar och passövergångar. De frånmassivet mot norr framskjutande bergkammarna äro tillantalet fyra och kunna betecknas med följande namn, räknatf~'ån öster till väst~r , ~uopsokkammen med .. Ruopsok­IJåkko (1 945 m),. ApartJåkkoka~men med Apartjåkko(1925 m) och Kmvtoppen, Favontkammen !Iied Favot\ltplatån(1812 m) och Periktjåkkokammen med Perikpakte(1790 m). Mellan var och en av dessa kammar ligger enståtlig glaciär, vartill kommer, att Periktjåkkokammenmot N klyver sig i två, vj)ka omsluta en särskild litenglaciär. Glaciärerna från O t. Y betecknas med följandenamn; N. Rllopsokglaciären, N. Aparglaciiiren, Periko'laciärenoch PeriKvaratjglaciären. "Av kammarna är endast RtlOpsokkammen lätt bestilio'och framkomlig över hela sin längd (sid. 79) Äpartjåkko"­kammen ilr lätt alt besti.?,a från N, och man kan kommapå den så väl från N Kuopsokglaciären som från NÄparglaciären samt fö!ja den ett ganska långt stycke mot S.Stl långt so.m till Apartjåkkos högsta punkt kommerman .. dock e~ , emedan svåra hinder, såsom Knivtoppen,omöJhggöra framkomsten. Högsta punkten iir som redannämnt .endast tillgänglig från Pastavaggehållet sid . ..(78).Något lIknande är förhållandet llJ,lld Fcworitkammen. Avendess nordligaste del ilr tillgänglig på olika vägar, men mankommer ej längre än till den första markerade toppen,Favontplatån; längre mot S uppträda så skarpa hak ikammen, att man näppeligen torde kunna komma fram.Favoritplcdån är en av de elegantaste ut~iktspllnkter i hel!;t(iälltrak~en ; anblicken härifrån av N Aparglaciären i Ooch Per~kglaciären i .v och de djärvt formade topparnadäromkrmg år oförgätlIg. Vad slutligen Perikkc~mmen beträffar,så torde dess översta del från alla håll vam idet närmaste obestiglig. Jag har uttalat den förmodan,att deh högsta toppen Pel-ikpc~kte dock från Perikglaciärenssydvästra sida under goda snöförhållanden och rikligtkvarliggande snö skulle kunna nås (fig. 41 och jämförsid. 78.)I detta vilda alpmassiv finnas helt visst även användbaraoch intressanta pc~ssövergångar , a v egen erfarenhet kännerjag d?ck ingen. Behovet a v sådana övergångar här äräven ej stort, då massivets utsträckning är så liten. Sådanaförefalls: dock möjliga i passet mellan Perikpakte och Nilaskam, Vidare i översta delen av Favoritkammen mellanPerikglaciären och N Äparglaciären samt på två ställeni övre delen av N Rllopsokglaciären.i 4 s" 6 7 ' 8 9 10 il I~ 13~ig, ,43 0 Från Nj~l: n,llpuolta mot Äl?al'tjåkko. 1 Takar, 2 Rundn: assJR, oJ R~QPsol;;;tJa.kl~.o, 4 R:t~op s ok - Lllltop'.lJ, 5 norra Rllopsokgla c i~aren, 6 K111vtoppen, 7 Apal'tJakko, 8 norra. AparO"laciUren 9 Favorit ­kamInen, 10 Fav oritplatån, 11 P erikpnkte 12 P'elatjåkkd 13 ÅU~at iH Sitoätno, 15 Letsitjanre. . i ... H. ~b.inli 1004:Kukkesvagge och Kasavaratjslätten.. NOl'doslranden av Ruopsok-Äparmassivet har sin naturll~;afOl;.t~ättning i Kul~kesvagg~ ocl~ s.~ätten nä.rn!ast nord~vast dalOm. Denna I NV - SO forlopande 11l1Je utgör Istort sett nordgränsen så väl för amfibolitformationen somför den kompaktare högfjällsmassan med alpin prä o·el.Hår har också nordgränsen för Sareks nationalpark förla~ts,me.~ o~e~elbart N därom vidtager Stora Sjöfallets ;glansen ar darfore .rent formel. I motsats mot förhållandetvid Ruops.ok-A{>armassivet år det på norra sidanKukkesvaggehnJ~n ej ::l~dele~ slut med h!igfjällen, ty norro~ denna dalgang hOJer sIg det mäktIga Skanatjåkkonara 1800. m, .. och längre i ~ordvåst reser sig det präktigaAkavare bil ovel' 2000 m. rrots delta kan O'l'änsen ansesha sitt .ber~~~igande , ty det v~dstråckta Sfanatjåkko äroakt~t sm h.oJd ett runt och omhessant berg tillhörandesyemtf~rmabon~n och Akavare befinner sig på drygt enh.alf mIls avstand från den mera sammanhängande höO'­~lällstr~kten, varföl'e detta berg kan betraktas såsom ettmera SJälvständigt fjäll ...Under del Ruopsok-Aparmassivet och Akavare samt iv!ss mån Ska~atjåkko höja . sig brant över fjållslätten,vIsar SarekkedJans nordsluttnmg mindre branta lutninar.Redan slätten kring Kasajaure kan anses ligga på on~lu.1000 m. ö. h. , och. då avståndet dit från Sarektjåkko, Kavapakteoch SoltalJåkko är bortåt en mil, blir lutningen imedeltal endast omkr. 1 : 10. Bergsked.ians centralare delarmed hela traktens högsta punkt, Sal'ektjåkko (2090 m) och83