Sarekfjällen. Vägledning för färder i högfjällen ... - Axel Hamberg

72sprickig, i synnerhet i de övre delarna, varför en Sarekbestigningendast kan ntföras av ett sällskap av minsttre personer, sammanbundna med gladärtåg. Man tordelämpligen böra hålla sig till glaciärens mittlinje, tills mannått Sycltoppen (2037 m) . Därifrån fortE ätter man på denbranta flik dig. 37) av is och snö, som höjer sig upp emotsjälva Sarektjåkko emellan d:nna topp och Sydtoppen.Man väljer sin väg över dc sprIckfriaste slräckorna. Vanligetibefinna sig dessa ulmed kanten, där mjuk snöplägar ligga. På de snöfria, sprickiga iskullarna i mittenkan det noft stundom vara svårt att få fotfäste utan stigjärneller isstav (sid. 12 och 13.) Uppe vid övre randen avsnöfliken fortsätter man upp till kammen samt följer dennamot toppen, men gör slrax under den översta klippan ensväng ål V för att hillare komma på den. På norra sidanom de översta slenarna (2090 m) är en liten plattfonnpå några m' med ett av fransmannen Ch. Rabot byggtröse, i vilket elt hleckfodral ligger, innehåll ande visitkortfrån en hel del personer, som bestigit toppen. På denlilla plattformen har jag til lbringat nära tre dygn' (8-1/S1901 i avvaktan på bätlt'e väder. Kartografen Bucht, somvar den första Sarekhestigaren (1879), lär ha bestigit toppenfrån V. Sarekglaciären i N.Utsikten från Sarekljåkko är nalurligen mycket framslående,då denna topp så avsevärt höjer sig över allaandra i trakten. Man ser .. alla de viktigare loppkomplexensåsom Ruopsok - Apartjåkko, Skårkas - ~assjatjåkko,Kåtokjokotjkaska- Pelloreppe - Pårtekaise, Alkatj,Rita - Aka-Lanjektjåkko. Kuoper- Påisatjåkko. StuorNijak, Akavare m. m. I N har man en god utsikt överden sjörika högslätten S om Stora Lule älvs sjökedja. enoändlighet av berg därbakom och över dem Kebnekaise idet avlägsnaste blå.Från :Mikkaglaciären kan man vidare hes tiga Mikka·tjåkko (1752 m) och Matotjåkko (164,7 m), ehuru dessa bergtorde vara läLtare ålkomliga från annat håll. Högsta delarnaav Matos slultning mot glaciären äro täckta av väldiga stenblock,som äro rätt obehagliga aU balansera på. En bestigningav Mikkatjå ko kan ulföras lätt nog, om lämpligsnö ligger i sänkan mot Mikkagluciären. Mikkatjåkko kaneljest utan svårighet bestigas direkt från Ruotesvaggesamt från den lilla dalen i V. Matotjåkko är förmodligenlättast tillgänglig från Matovagge.Övergången över Mikkaglaciärens ytterst sprickiga nord·östra del lill Matovagge är förut omtalad j den ligger påomkr. 1 565 m. Mellan Surektjåkko och Mikkatjåkko kan