Sarekfjällen. Vägledning för färder i högfjällen ... - Axel Hamberg

68692 3 4Fig. 35. Från Skaite i Sarvesvagge Blot Lanjekt.iå.kk~ ..A. H. 8 Jul! 18DG.terminologi, fortsätter sålunda ej i sydvästlig riktning utansvåno'er V om Skårvatjäkko riitt åt söd~r mellan detlaberg b och Akatjäkko (fig. 34,). FortsäUlllngen av. del~navåD' bär till Sarvesvagge och iir förut omtalad (sid.. ::>2).Den del av Akavagge, som ligger närmast ~(uol?erJokkoch har' sydvästlig riktning, .har sin forts:~~tlllng . I Alka:vaage och går fram till AlkaJaure. P~sshoJden . ligger pa875 m nedanför Akatjåkko, sälunda eJ synnerlIgen långtviisterut. Bränsle finnes ej vid vattendelaren, men redanvid den första lilla sjön kan man ~nna sä pass mycket:att man nödtorftliaen kan reda sig. Med avseende paförbindelsemöjlighet'" mellan de hå da dalsidol'lla iiI' dennagod, då säväl Akajokk som Alkajokk vanligen kunnaövervadas pä många ställen. " o •Bergbestigningar och passovergangar vid ~lka ­Akavagge. Den södra sidans berg ut.göra fortsiittnml.\"enpä Ålk.atj och hergsträcl~ning.arna pä norra .. sidan ~Itanjlinjestjåkko.Närmast AlkatJ kommer det hoga Skarvatjäkko(1880). }ag hal' hestigit d"Ua b!lrg (~:!1 96) genomatt gä upp på Alkatj V om.Norra AlkatJ~~~c!aren, pass~raöver en ur snöfälten uppstIckande berghoJd samt bestigahögsta toppen pä dess sydslultni,ng. Det förefaller emellertidsom om man Hven ulan sväl'lghet skulle kunna kommaupp pä dpnna topp di.reld från :lka~.laciärens ~edre delar.Den högsta toppen I hela det vldstrackh~. massl~et me~~a!lSarvesvagge, Rapadalen och Alkavagge al' ~~t Vida skonJbaraAkcdjåkko (1983 m.). Jag h.{lr bes~lglt delta berg("/7 96) från Akavagge på en mot O ~ltskJutande bergås,på vilken uppstigningen till aU börJa med var ytterstFiO', 36. Från Kuopel'lillbel'g mot Kuopel'vugge och Vattendelul'eal:ciären.1 Skål'vatjåkko, 2 Kanalberget, 3 Akatjåkko, 4 Vatteniielnrglnci'iren.A. H , 23 aug. 1896.brant. Hade ej lagom mjuk snö legat på denna brantasluttning, kanske jag ej kommit upp. Högst upp på östrasidan ett slags snömössa, som jämte den horisontella platånpå toppen ger berget ett karaktiiristiskt, även på slortavstånd IHtt igenkHnllligt utseende. Det förefaller emellertid,som om denna topp skulle vara bekvämare aU hes tigafrän den lilla glaciär, som V om toppen går ned motAlkavagge. Från denna lilla dalgång torde man ~venmöjligen finna ett pass över till Akavagge, genom Vilketsålunda en rundtur kring Akatjåkko med dess ståtligaomgivningar skulle kunna göras.De tl'enne närmast V OH'/, Akafjåkko liggancle toppantakänner jag ej närmare ; de torde ligga i fonden avRilaglaciären och mellan dem är förmodligen en övergångtill densamma. Det tHmligell oansenliga Sarvestjåkko ärmest långsluttande mol AlkajaUl'e, men är no"" ganskalätt att bestiga såväl hån Alkavagge som från ~en nordvästligasteglaciären i Neitarepvagge.Den norra dalsidan börjar med ett berg, som jag skullevilja beteckna med .](uopel · ska~te (fig. 32, 34" o. P!. 1,fig 5). Det är vHl eJ sä synnerlIgen högt, men säkerligensvårbestigligt frän Akavagge, förmodligen lättare frånKuopervagge och kanske allra lättast från V över Het'l'apakte.Detta sistnåmnda är den långa bergmUl'en på Alkavaggesnorra sida, som fålt sin benHmning aven smal ochlång, upprättstående stenpelare, som ser ut såsom en ),karl»eller. "herre». Herrapc~kte bestiges lätt från tvärdalenösLer om Alkatjåkko. Från denna dal kommer man även