Sarekfjällen. Vägledning för färder i högfjällen ... - Axel Hamberg

58. Någ~'a av de på norrl!- sidan Lullihavagge och Kåtok.Jokk lIggande bergen erbjuda även avsevärda svåriO'heter.Först och främst är vadningen över Kåtokjokk svår (sid.15) och måste man mången gång, om man nödvändigtvill över till motsatta sidan, avvakta vattnets fallande(i~lIs r~gn upphört, kallare väderlek inträffat, nattkylang.lor~ .. Sill verkan eller dyl.) eller ock kringgå bäcken pågl alllaren.Av norra sidans berg är det höga, långt nedåt sjökedjansynliga Kåtoktjåkko (188S m), såsom förut nämnt (sid. 47),lätt att bestiga.Men redan det vidliggande, ännu högre Kåtokjokotj·kaskatjåkko (1978 m), är ganska svårtillgängligt. Jaghar (SO/6 96) nått den högsta toppen över den lilla upptillsynnerligen branta Sydostglaciären i dalen mellan kammenoch Kåtoktjåkko (fig. 29). Väl uppe på kammen måstejag med vissa svårigheter taga mig upp genom en kamin,vars ränna delvis var isfylld (.imfr Turistf. Årsskr. 1897,sid. 151. Där kallas toppen Pellorippe). Jag tror knapptdenna topp är lättare att bestiga från annat håll.NV om ~åtokjokot.ikaska:tjåkko kommer i ordningentvenne spetslga, betydligt lägre toppar utmed Jeknavaggesöstra sida. De sammanhänga med Stuollo, varför dekunna benämnas Stuollotjåkko. Den nordliO'are avdem har jag bestigit från Jeknevagge, den sydligare, somligg~r närmast Kåtokjokot.ikaskatjåkko, är nog lättast attb.est.lga, ungefär rätt från N, med utgångspunkt från Stu·olloJokk, om man för övrigt vill kosta möda på delta välej så märkliga berg.En vida intressantare topp är det på sydvästra sidanJeknavagge li.gg~~de, minst en halv mil långa, smala, fri.stående Ska1tetjakko (1 934 m). I sin nordvästra ändenår det en betydande höjd, men sänker sig småningomgenoJ!ll~ullformiga avsatser mot sydost (fig. 26). Genom sitt!Hot O ex~one~ade läge och sin. stora höjd synes dl't långtl denna nktmng och genom S1l1 karaktäristiska form ärdet lätt aU identifiera, varför man, om man från Luleketjvid Randijaur eller Björkholm vid Skalka vill med kikareo,rientera sig på de i fjärran uppstickande högfjällen, lämp.IIgen begagnar denna lätl igenkännliga topp såsom utgångspunkt.De lägre syqliga delarna av berget äro lät tUll·gängliga från Kåtokjokk, man lyckas dock näppeligen pådenna väg nå högsta punkten, emedan kammen är genom·satt av hak, som knappt gå att passera. Från norra ändanä~ ~en m.?jlig. att komma upp på, men brant och genomvaldlga, lost hggande stenblock närmast de högsta delarna,0;lej angenäm att klättra på. Jag har själv ej varit på allrahögsta punkten, men väl en lapp vid namn Anta Pirak(1897). - Den av mig ej heller bestigna högsta toppen avdet vidliggande Kaskatjåkkosynes vara lältasttillgänglig från Kaska vagge.Övergångar till andradalgångar från Kåtokjokkfinnas i stort antal. De vik·tigaste äro de som gå tillSarvesvagges nedre del, ~eäro räknade från SW blINO: Lullihavagge mellanLullihatjåkko och Kaska·tjO åkko, Kaskavagge mellan Fig. 29. Kåtokjokotjkaskatjåkkod och vägen till högsta punktenKaskatjåkko. å ena si. an över Sydostglaciären. Från PåreksamtSkaitetJåkko och LIlla tjåkko. A. H. 4 sept. 1901.Stuollo å den andra. Detförstnämnda fjäll passet, vars vattendelare ligger på 1350m användes trots sin branthet åtminstone förr allmäntav de lappar, som flyttade genom Sarvesdalen. Kaska·vagge användes även något, men ~r från N nog någotbrantare. Med Kaskavagge förenar Slg Jeknavagges västrabidal, under det den östra sänder en gren ned mot Stu·ollojokk.ö'ver Pårtekuinmen kan man komma från Pårteglaciärenssydsida, om man följer bergåsen Nr 4, från glaciärändanräknat. En övergång från glaciären till Luottolako tordelättast låta sig göra genom den 1}ordligaste av de tre smådalarna i glaciärens ackumulahonsområde. Genom denmellersta av dessa har emellertid en övergång faktisktföretagits av doc. Sven Ekman den 25 juli 1\103. Dennamellersta a v Pårteglaciärens tillflöden är dock mycketsprickig och nedstigningen på Palk~tglaciären på v~strasidan passet är mycket brant och svar att passera, VIlketgenom kikare från Luoltolako kan iakttagas och ävenav doc. Ekman berättats.Pårekslätten och Pårtetjåkko. Huruledes man frånKvikkjokk eller Sjabtjakhyddan kommer till Pårekslättenär ovan (sid. 35) omtalat. ".Det gamla lappstället Pårek låg ~'ld P~rekJok~ välomkrina en halv kilomeler från mynnmgen l PårekJanre.Där fa~ns ända till för 6 år sedan en näverkåta samt enhel del bodar, detta är numera så gott som nedrivet alltsammans,och det som nu återstår, är .. nästan endast enfrodig gräsvall lämplig till tältplats. Aven 1 km högre59