Sarekfjällen. Vägledning för färder i högfjällen ... - Axel Hamberg

56Bergbestigningar och glaciärvandringar vidKåtokjokk. Det märkligaste i denna omgivning tordePårteglaciären få anses vara .. En tur dit företages lätt,på vilken sida av Kåtokjokk man än befinner sig. Gla·3 4 5 6 7Fig. 27. Pårteglacil\ren, sedd från Pål'ektjåkko. l Pårtetjåkko,2 Palkattjåkko, 3 TvillingrYI'!\en, 4 Lullihatjåkko, 5 Ritanjunjestjåkko,6 Sadelberget, 7 Akatjakko (fjärran) A. H. 14 juli 1897.ciären har en bredd av omkr. 1/4 mil och ungefär 1/, milslängd. Ismassorna bli därför ej särdeles mycket samman·trängda och pressas ej långt ned i dalgången, innan desmälta. Nedre ändan av denna stora glaciär ligger därförganska högt, nämligen vid 960 m. På gmnd av denej synnerligen starka rörelsen i dessa ismassor är heladen stora flata delen av glaciären ovanligt sprickfri. Uppeltgrenar sig glaciären i trenne stora tillflöden i V och någramindre /:letydande i S (fig. 27). De västra tillflödena äroställvis synnerligen sprickiga och myckAt farliga att passeraför en ensam penson ; man måste därför vara minst trei sällskap, sammanbundna med iståg.Den intressantaste bergsbestigning man kan göra frånglaciären, är den av Pc~lkattjåkko (2021 m). Man går i norrakanten av den södra bidaien, styr kosan in i den vid topp'sidan framgående vindka,nalen (fig. 28), går upp mot bergkammeni NV samt följer sedan denna mot Ö till högstapunkten.,Cfig. 27). Där har man en synnerligen storslagen utsiktåt O över glaciären. I N ser man de nordligare massivensoändlighet av bergtoppar, däribland Sarektjåkko,längre bort och något östligare kan man även se Kebnekaise.IJI V har man LuoUoslätten med sina talrika sjöar, där bakomalplandet kring Jeknavagge och Njåtsosdalen, ännu längrebort Sulitälma och andra gränsfjäll, åt SV Stor Saulo iPite lappma!:k samt Staika och Tarrekaise vid Kv.ikkjo~k.Mot S och O kan man konstatera fragment av sJökedjanmellan Kvikkjokk och Jokkmokk samt förmodligen Dundretvid Gällivare. Jag har bestigit toppen på den an·Q'ivna väa-en (27/8 05) och det ser nästan ut som man knappt~kulle k;nna komma upp på den från annat håll utan rättstor svårighet. Från Luottolako är stigningen brant, menmåhända skulle under en god snös om mar eH från Palkat.glac.iären snett uppåt strax SV 0111 t~ppen gående snöfält(fia-. 31) kunna användas för att besbga densamma.Pårtetjåkko (2001 m) och Pårektjåkko (1 790 m) på södrasidan av glaciären kunna besti.gas över någon av de tvåmellersta bergåsarna på denna Sida. Väl uppe på kammenfortsätter man åt önskat håll. På PårektJåkko kommerman annars bäst från sänkan mot Stllor Jerta, om manbefinner sia- i Kåtokjokkdalen; men på flera andra ställenåt detta håll kan man bestiga ifrågavarande berg.Det höo-a Lullihatjåkko (1948 m) på södra sidan gla.ciären sy~es vara mycket svårbestigligt. Från Kåtokjokkdalenkommer man visserligen ganska långt på den berg·ås, som går i riktning mot högsta toppen ; den torde dockFig.28. Palkattjaldm och vindkanalen på dess-:-södra sida, seddafrån observatorieplatån på Pål'tetjåkko. Bestigningen sker bästefter den prickade linjen. A. H. 3 juli 1903.icke kunna nås på denna väg, emedan i kammen stora,förmodligen oöverstigliga hak finnas. Det förefaller mig.som denna höga och sannolikt aldrig bestigna topp lättastskulle kunna nås över den lilla glaciären Nr 2 från SOräknat på sluttningen mot Lullihavagge. Från Luoltolako i V är den knappt lättare utt nå.57