Sarekfjällen. Vägledning för färder i högfjällen ... - Axel Hamberg

5253- ..... - .. . .....-_ :C r • ....FiK- 24. Utsikt från Nåite över Akavagge med södra Akaglaciäl'en.l .ttitanjunjestjåkko, 2 Sadelberget, 3 Akatjåkko, 4 Kanalberget,5 Skårl'atjåkko, 6 Kavapakte (fjä.rmn). A . H . 10 juli 1~96.vid Sarvesvagge. Sistnämnda berg stupar brant mot dalgångengch är lältare aU bestiga från de andra hållen.Jag' har '(°/7 1896) gått upp på östra sidan och ned på denvästra till den där liggande, ytterligt sprickiga glaciären,som tarvar en viss försiktighet.Angående bergen kring Sarvesvagges västra, kringvattendelaren liggande del är följande att märka. San'es·tjåkko är lätt att bestiga från sydöstra ändan samt hånden lilla insänkningen Kalmetjauta, ungefiir på mitten avsydslultningen.Sydsidan av denna del av Sarvesvagge är ett rätt stor·slaget alpland (fig. 25), jämförbart med terrängen norrom Ritanjunjestjåkko. Intill Sarvesvagge ligger egentligenendast det höga Tjågnoris (1 735 m), som lätt kan bestigasfrån Sarvesvagge. Vidsträckt utsikt mot Virihaure, Sulitälmaoch de norska gränsfjällen. (Delta Tjågnoris ärnoga att skilja från Tjågnoris .yid Rapadalen).Mellan Tjågnoris och berget O därom ingår den högläntasnöiga dalgången Jeknavagge; däromkring iiven topparlönande att bestiga (se nedan).Övergångar till andra dalgångar. De massiv, somomgiva Sarvesvagge hava icke, såsom vid Rapaselet,karaktären av bergsryggar utan i S hava vi en högslätt,Luot!olako, och i ~ ett komplicerat, gl;lnska djupt nederoderatbergland. Over L~wttolako till NJåtsosvagge är lättatt komma och man behöver för detta ändamål ingenstädesstiga till större höjd än 1 300 m, vilket ju är ganska mått·ligt, då man i Sarvesvagges centrala delar redan befinnersig på ungefär 800 m. Genom berglandet i N finns en utmärktfärdled (fig. 24) på den jämna och nästan sprickfriaAkaglaciä1'en, som sänder en tunga åt Sarvesvagge strax VFij'0" 25. Utsikt fri'tn Sarvestjåkko över J eknavagge. l Jeknatjåkko2 eknavagge, 3 Tsäkkok, 4 Pulkas: 5 Tjat ja, 6 Tjå~Dori s. 'A. H. 13 aug. 1900.o.m Telma och en anna.n åt N mellan Akatjåkko och Skårva.tJåkk? lsdelaren är Jämn och fin och på östra sidan ären vmdk.anal, som brukar vara utmärkt aH gå. DesströskeIl?ö.1 d är endast omkr. 1580 m. Jag har själv medhela ll1Ilt lägel' flyttat därigenom en gång ('5(S 1896) ochlapparna torde även förr oftare använt denna väO'. Aka.!1.~ac~ärens södra ~el stål: bakom Ritanjunjest.iåkk~ i näraIorbmdelse med RItaglacIären, så att man med lätthet överdessa båda glaciärer kan göra en ståtlig högalpin rundturkring detta berg.Från den södra Almglaciären torde man iiven N om'felma kunna komma in på Telmas, Jokotjkaskas ochAlkatjs vidsträckta och jämna, men ingalunda ointressantasnö· och ismarker.Strax V om dalvattendelaren i Sarvesvagge finnes enm~rklig överg~ng, nämligen genom Jeknavagge (tröskel.hÖJd 1320 m) blI Luoltobäckens dal och vidare till Njåtsos.dalen. NO om dalvatlendelaren reser sig det hö"a Jeknatjåkko(1884, m). Uppstigningen från dalgången b~'ant ; menej särskilt svår, nedstigningen svårare genom en hel delbranta avsatser, som uppifrån synas dåliO'\. Jag har frånnämnda håll bestigit Jeknaljåkko två gånger (16/8 1900 och2Jj, 1906) . . Det förefaller mig dock sannolikt, alt toppenskulle vara bekvämare alt bestiga från den lilla sänkan i NY.o En ä nn~ högre topp än Jeknatjåkko är det så gott sompa alla Sidor av snöfält och glaciärer omgivna Ryggås.bet'get (1 937 m). Jag har ej själv bestigit detsamma.Det torde vara lättast att komma på över glaciären ochsnöfälten på östra sidan.