Sarekfjällen. Vägledning för färder i högfjällen ... - Axel Hamberg

46och SkArkasglaciärerna. Strax nordost om Låddepakte fram.går en dalgång Snavv~vagge (sid. 44), genom vil~t;n man kankringgå delta berg. Snavvavagges östra del skll~er StuorraSkårkas från Låddepakte, den västra PelatJAkko ochSåbbetjåkko från samma berg. Nordväst' om Stuorra Skårkasingår från Snavv.ayagge en brant dalgång JilIavagge, somstyr rätt mot SVlrJRt.Jåkko. .Bergmassivet på Rapaselets sydvästra sida är om mÖJ~ligt ännu storslagna:e än det. på den ~?rra. Längst ~sydost (fig. 21) reser sIg ~et .mäktIga Kåt?ktJakko (1 8~8 m) Iej synnerligen branta sbgmngar. Det hlla berget vId dessöstra fot är Kåtokvaratj, som tillsammans med Spatnekbildar en slags av Rapaälven genombru~en tröskel snettöver dalen. Efter en liten sänka, genom vIlken man färdasned till selet från Kåtokjokks övre delar, kommer ett annatlitet berg, Launem. V därom följer bäcken Jokotjkaska.jokk, som framspringer ur en liten glaciär mellan Kåtok·Ijåkko och Kåtokjokotjkaskatjåkko. Det~a är den öst·Haaste av de mera skarpt utmodellerade fjällkammarna på .R~paälvens södra sida. Det torde väl även vara en avde längsia av dem, den går nämligen i elt nästan obrutetsamman,hang tvärs över massivet till Jeknavagge, där d~nhöjer sig till komplexets allra högsta topp (1 978 m) av lJngi Turistföreningens årsskrift 1895 betecknad såsom Pello·reppes högsta topp. V om Kåtokj~kotjkaskatjåkkos långakam är terrängen ganska komplIcerad. Parallellt medJäknavagge är en lång dal insänkt, som bär den rätt storaStuolloglaciären. Massivet mellan denna glaciär och Rapadalenär sönderskuret i flera tvärgående kammar. Denöstligaste bär namnet Älkatj, men för alt ski.lja den frånett annat berg med samma nam!! hög~'e upp I Rapadalen,kan man kalla den Pelloreppe·AlkatJ. Den omslutes avPelloreppe'Ålkaljjokks båda källarmar. V därom kommerdet vidsträckta av fyra kammar bestående Pelloreppe, ettav fjälltraktens allra ståtligaste berg (PI. l fig. ~). Den östligasteav dessa kammar (1833 m) är den märkligaste, emedanden bildar en i Rapadalen långt framskjutande näsa synligofantligt långt i dalens riktning. i SO ända nedåt Skalkaoch Randijaur, i NV till Stuor Nijak. Denna kam har ennästan ost·västlig riktning i sin östra del, de båda därpåföljande Lilltoppen och Glaciärtoppen (l 678m) stryka ungefärNO-SV, meaan den västligaste, Pelloreppe.Stuollo, haren utpräglad nordlig ri~tning. At Saryesvagge sä~ker sigIlistnämnda kam brant blI en på omknng 1 200 m lIggandejämn avsats av några hundra m bredd, som i N och Vbegränsas av branta sluttningar mot Sarvesvagge och3 4475 6..Fia. 20. Från östra P ellorepp.ekammens högsta punkt mot toppa~nai SSV. l Pelloreppe-Alkatj, 2 Kåtokjokotjkaskatjåkko,3 Pårektjåkko. 4 Skaitetjåkko, 5 Pårtetjåkko, 6 Palkattjåkko.. A . H. 20 juli 1897.ShlOlIojokks dalgång. Utmed Sarvesvagge följa sedan yller.ligare tvenne berg med en liknande bred horisontal avsatspå omkring 1200 m och däröver en hög topp. Dessa berg,som alla tre till utseendet påminna om en stol, kallas pålapska StuolJo (platån är stolsitsen, toppen ryggstödet).Mellan Glaciär.loppen och Pelloreppe.Stuollo ligger en litenglaciär (PI. 1 fig. 2).Bergbestigningar kring Rapaselet. Takar, Vctssjaoch Unna Skårkas äro alla .lätta alt komma på från S.Stuon'a Skårkas kan däremot icke bestigas direkt frånRapadalen. Troligen kan man komma på deUa berg frånSvirjaglaciiiren, åtminstone om man först går uppåt Svi1'ja.t jåkk o samt därefter följer )Tippel» eller dalkantel1 motV. Jag har ('6/ 7 97) bestigit Stuorra Skår kas från Snavva.vagge; uppstigningen till det västra utsprånget (1600 m)mycket brant, dock utförbar, varefter man lätt kommer påbergets huvudmassa. Den bekvämaste vägen torde varaaU' gå tämligen långt in i JilJavagge och börja uppstigningendärifrån. Från JiIlavagge kan även Svirjatjåkko(1820 m), Midtji Skårkas och Såbbetjåkko (1 831 m) bestigas.Låcldepakte (1 654 m) är lätt att komma på frånSna vva vagge. .Beträffande sydsidans berg är följande att nämna :Kåtoktjåkkos bestigning tarvar ingen närmare vägledning.Kåtokjokotjkctskas långa kam kan man komma på delsfrån Rapadalen, dels från Kåtoktjåkko. Då kammen längremot SV hur flere lvärbr.anta hak Ur det dock knappt möj.