Sarekfjällen. Vägledning för färder i högfjällen ... - Axel Hamberg

422 km tvärs över dalen), vilket giver den lilla björnstammeni dalen ökad rörelsefrihet. Mellan Ritok och Spatneken extra mindre framträdande kuliss Puoutavaratj.Frän norra sidan Nammatj fortsätter stigen till Ritokssydligaste utsprång, där den ställvis kommer i närhetenaven älvgren. Sedan man passerat den vid högvattenmycket svåra Puoutavaratjjokotj (där ligger, föl' närvarandeen slags bro av krokiga björkstammar) nära dess ~lynningi en gren av Rapaälven, övergås denna gren, om ej vattenståndetär föl' högt, och vandringen fortsättes över en storjämn ö i riktning mot Spatneks sydända. Den del avälvarmen, där man åtel' kommer på fastlandet är i allmänhettorr. Vid högvaHen följer man en otydlig stigpå älvens norra sida. Båda stigarna sammanträffa vidaen »torra> älvfåran strax sydost om en myr, som sträckersig utmed foten av Spatnek. Myren övergås, därefter höjersig väO'en avsevärt till bergets sydända.Ritokkammen kan utan svårighet övergås vid sin rot;från tlyHningsvägen kunna de södra utsprången av Ritoklätt nås och äro goda utsiktspunkter över nedre Rapadalen ;mot öster kan man härifrån ännu se Aktsegårdarna. Meralönande är dock utsikten från Spatnek som från västrasluttningen är lätt aH bestiga. Utsikten härifrån nedåtRapadalen motsvarar ungefär fig. 18, uppåt dalgången harman en vy ungefär motsvarande PI. 1, fig. 1-Spatnek är den sista kuliss, som stänger utsikten uppåtRapadalen. V därom framträder denna i hela sin prakt.Storslagnast te sig Pelloreppe på södra sidan och StuOlTaSkårkas med den lilla Svirjaglaciären på den norra. Härär björnarnes land par preference, i synnerhet tyc~!ls d~älska att uppehålla sig i det breda skogsbältet O omSvirjabäcken mellen Unna Skårkas och älven. Har man"od tur och riktigt skarpa ögon, kanske man kan få synpå en ,nalle eller björnhona med ungar just i denna trakt.Jag har själv sett björn här fyra gånger, dock endast engång på nära håll. .Från Spatneks sydända, där stigen går avsevärt högt,sänker den sig åter nästan till älvens nivå och svängerdärpå mot N för att sedan fortsätta i dalens riktninp'Omkr. 2 km V om Spatnek är »Runda vallen», en. av. mIgmycket omtyckt tältplats på en rund gräsplan l bJör~skogen(fig 19). Därifrån går stigen över torr och härlIgängsmark till den stundom mycket svårvadade LulepVassjajokk (sid. 16) samt vidare till Alep Vassjajokkomkr. 4 km från Runda vallen.Man är nu framme vid Rapaälvens stora dellasjö och."Fig. 19. Läger på Runda vallen. A. H. 24 aug'. lDta.har kommit bergjältarna närmare inpå livet. Finnes enbåt, som man har rätt att använda, kan man nu fortsättapå Rapaselet omkring en mil i de härligaste omgivningar.Det är dock ej så lätt aH utan en mängd grundstötnlngarfinna leden och komma fram . Principen är att följa debranta stränderna invid den djupaste strömfåran. Al' vaUenståndetmycket lågt, såsom ofta i senare hälften av augusti,måste man mångenstädes draga båten över sandrevlarna.Frestelsen att anvJ!.nda båt är dock ej stor, emedan ingenturistbåt finnes. Ar vattenståndet lågt, kan man göra enhärlig promenad på de släta och torra sandavlagringarnautmed älvstranden ; endast där tvärbäckar tillflöda, måsteman kliva i vattnet. SImlle vattenståndet vara högt, måsteman finna sig i aU följa en högre upp över diverse back·kullar framgående usel stig, vada över en del myrarm. m.I händelse av ihållande t'egn ell ",r livlig snösmältning k anman ej komma över de större tvärbäckarna, såsom Puoutavaratjjokotjoch Lulep Vassjajokk. Man kan i så fall likvälkomma fram till Rapaselet från Aktse genom att färdasgenom Vassjavagge. Från Aktse följer man stigen upppå högslätten, slår därpå in på en nordvästlig riktning, gårstrax öster om Passeåive, Slenketjåkko och Suorkisnurtje,vadar över Abmojokk nära dess utflöde ur Suorkijaur och fort·sätter ungefär i samma nordvästliga riktning ända fram tilldet höga berget Takar, där man slår in på västsydvästligstråt genom den utmed detta bergs sydsluttning gående dal-43