Sarekfjällen. Vägledning för färder i högfjällen ... - Axel Hamberg

40går i land vid lappkåtorna. Därifrån torde man antingenböra följa lappflytlningsvägen inåt Rapadalen ett kortarestycke och därefter styra kosan uppemot bergsslutlningenmellan Skerfc och Kertoketjtjåkko eller ock omedelbartslå in på riktningen dit. Närmare kanten är sluttningenställvis ganska brant, varför man böl' välja sin väD'. Väluppe tager man av åt öster, följande tvärbranten på veder·börligt avstånd.Nammatj (825 m) erbjuder den vackraste utsikten överdeltat Föl' att bestiga detta lilla berg företager man sammaroddtur som omnämnes i tur 2 under Skerfe. Från Saivaföljer man lappflyltningsvägen, tills man kommit ett styckeförbi berg!:t. Detta är nämligen obestigligt från alla håll utomfrån V. At detta håll är en rätt bekväm sluttning. Fråndet sydö~tra hörnet av den lilla topplatån har man denb~sta utSIkt över det modellartade deltat (tig. 17), Skerfe,TJakkeli och Rapadalen ända uppåt Kåtoktjåkko och Pello·reppe. l deltat lägger man märke till följande väsentliga drag:de tre huvudälvgrenarna Nuortätno (Non'älven), Kuoutätno(Mittälven) och Arj~liätno (sydälven) samt en mängd andraälvgrenar, mellan vIlka lagunförande öar inneslutas; JaD'u,ner innestängas även mellan älvgrenarnas barriärer gcllbukter vid land, i vilkas begränsning även ändmoränbåD'arspela en stor roll; vid högvatten visar sig en mängd olikaskiftningar i vattnets färg i älven och lagunerna, beroendepå blandningar mellan det oerhört grumliga älvvatlnetoch klart vatten från land o. s. v.Tjakk;eli (t 221 m) ligger såsom en mäktig bergklotsnästan mItt framför Rapadalens huvudaxel. Såväl från skoo's,trakterna i öster (~g. 15). som från dalgången (fig. 18)framträder d.et majestätiskt och kan väl tåla jämförelsemed amfiboht~ J äl\ens toppar. Den mot Laitaure vändasidan tyckes vara i det närmaste lika obestiglig som mot·svarande brant av Skerfe, dock är det måhända möjligt,att en uppstigning i någon kaminarIad skreva, t. ex. entäml. nära väständan, skall lyckas. Från öster besteD'jag berget ':/' 1904; talusbildningarna stiga visserligen dä~till stor hÖJd, men över dem betydande branter, som ärosv:åra a~t passera. Det lättaste stället att komml!: upp på,!JakkelI. ~r ,:-ngefä~ mitt på SV sluttningen. Aven har.lag besbgI~ TJakkeh från V (1899); endast högst upp i enbrant ravm föreligga några obetydliga svårigheter attkomma fram. Frå~ väständan en praktfull utsikt uppåtRapadalen ända hll dess tvärböjning vid Låddepakte.Nere i dalen den ena bergrigelkulissen bakom den andra.Från stupet mot Laitaure har man god utsikt över deltat.Fig. 1~ . Från ,trakten av Pnoutavaratj vadstället mot Rapaclalensmynmng. 1 RItok, 2 Skerfe, 3 Nammatj, 4 Tjakke li , 5 Haddepakte.A. H. 18 aug. 1915.Särskilt påfallande från detta håll äro de talrika lagunernaunder Tjakkeli.Från branterna på Skerfe, Nammatj och Tjakkeli ramlaofta lled stenar, i synnerhet vid snösmältniIl 0 ' och underlångvarigt regnväder. Stundom förekomma ve~' itabla stens~red,var?m talusbildningarna vid bergfoten bära vittne.Vid klättrIngar på dessll bör man iakttaga en viss för.siktighet.Rapadalen nedanför Telmavadstället .~apadalt>:n e~ler Rapavuobme (= Rapaskogen på lapska)stracker sIg hka. långt som Rapaälven (= Rapaätno).Man torde lämplIgen kunna lägga den övre gränsen viddet .branta fallet nedanför Akajokks inflöde i Kuoperjokk.Dänfrån sträcker sig dalen till Laitaure.Rapadalens norra sida. Då turistbåtar alldelessaknas i älven, är så golt som all kommunikation melland.e båd~ ~lvsidorna utesluten. Den lättast tillgängligaSIdan, atmmstqne från Aktse, är den norra, dit man kankomma även landvägen bakom Skerfe (se detta). Bekvämtär annars att 1'0 till Saiva (se Skerfe), där en lappfiy t t ­n ingsväg börjar, som man bör söka följa så gott siD'göra låter. "Dalen ö.verlväras av flera riglar eller trösklar, som!?enombrubts av erosionen. Nammatj synes vara eUfragment aven sådan tröskel, den näst.a är Ritok, enännu mera markerad är Spatnek·Kåtokvaratj. Mellan dekulissformigt framstickande rigelfragmenten är dalen starktutvidgad. Här nål' björkskogen en betydande bredd (omkr.441