Sarekfjällen. Vägledning för färder i högfjällen ... - Axel Hamberg

36kräver någ'on beskrivI.Jing. Från ~jåmotis ror man ~. k?löver Jekkaure till början av gångstIgen, som går på vastrasidan Blackälven ; promenad en dryg mil på god spångadväg var.efter man kommer till ett sel, Savvon, där roddomkl:, 4 km, om båt kan skaffas, sedan promenad 3 kmpå jämn stig till Snavvasjön. Vid södra strandt;n av dennalillå sjö~ika älvutv!dgning m~ste man genom eldsIgnaler ~!~ersynnerhgen krafhg,a rop pak~lJa Sn.avvabornas uppma~k ­samhet för att bh hämtad l båt hll Snavva, elt fatbgtställe, där dock ' ett par personer kUll~a få tak öveI:, hu:vudet och liggplats. Annan mat än mjölk och fisk ar ejatt påräkna. Från Snavva fortsätte~ 7 km på någotsämre stig till LaitaUl'es öslända, med ,VId låg~atten myck~tstenig och svår . båtlänning: där TUl'lst~?rellln.ge~ har smbåt förlaO'd . DärIfrån rodd bli Aktse, dar lOgI bol' kunnapåräknas~ Färden måste föl' båtarnas skull på förhandplaneras.Angåend~ tillt~ädet till fjällen från S~ltoluokta och StoraLule älvs sJökedja se Kukkesvagge (SId . 86).Laitaure.Logi i Aktse h.os .Amul .Länta.. i .. den ,:ästra. gårde?,en enkel men härlIg fJällboI.Jmg, dar aven lItet bIdrag t~.llkosthållet, såsom något mjölk och eventuellt fisk, borkunna påräknas.LaitaUl'e (498 . m) är säkerligen vårt laI?ds mes.t storslagnafjällsjö och en av d~ natu:sk?,?aste sjöar på Jo~· d~n.Dess östra delligO'er ännu mom lagfJallen. men den väsha,som till ett djup ~v 700-80~ m geno~skär n~ellanb.ergen(syenitformation med uI?derhggande o sIlur) blld.ar hk.som'en öppel) port, genom . vIlken ~an fran sJon hal en pI~.k~ ­full utsikt uppåt Rapadalen (flg, 16). Portens norra don ­post utgöres av den egendomligt formade fjällnäsaI? Skerfe(vid dess fot en gammal offe,rplatsl .. den södra bIld.as avdet nästan lika tvärbranta TJakkeh, ett av de ståtlIgasteberg i hela fjälltrakten (fig.. 15) ehuru ej nåe~de högreän 1 221 m. Mitt i porten lIgger det egendomlIgt place.rade, tärningsformade 1~lla Nammatj. Där bakom fram ..träder kulissformigt på norra sidan den långa bergåseJl'Ritok, på den södra det mera mas:;formiga VafkantJ,åk~o.I fonden resa sig på omkr. 2 mIls. avstånd de. makbgaamfibolitfjällen Skaitetjåkko, Kåtoktjåkko (dom~ner~nde)och Pelloreppe. Från Aktsegårdal'na ändrar sIg bIlden},ig. 15. Tjakkeli från NO. A. H . 25 juni 1915.någ~t och ' den nordligaste av Pårtekaises 3 mil avlägsnatoppar, Lullihatjåkko, inträder i tavlan.Rapadalen genomflytes av Rapaälven, som är högfjällensförnämsta dräneringsåder. Den avvattnar etttretliotal glaciärer och dess vatten är .därför sommartidenalltid grumligt. Under varmt och reglllgt väder, då vattneti älven kun stiga ett par meter över lågvattenståndet, kanslamhalten uppgå till 0.5 kg per kbm. Största delen avslammet avsätter sig vid älvens utflöde i Laitaure. Där hal'den sedan istiden uppbyggt ett 6 km långt delta, som ärLuitaures största märkvärdighet. En viss grumlighet fortsättervid högvatten genom hela Laitaure, Laitätno ochBlackälven samt är stundOlll märkbar i Skalkas västradelar. Redan från Aktse (omkr. 35 m över Laitaure) kanman få en föreställning om deltat. Vill man skaffa sig engod ö,~ersikt över detsamma böl' mun bestiga Skerfe, Nam.mat j eller Tjakkeli... Skerfe (1194m)är obestigligt från S, men är lättåtkomligtfrån Aktse, 1) Man kan följa turistvägen upp på fj~llslätten(såvida ej måhända någon genare stig gives), följerkanten av fjällslätlen mot V, tills man nål' Skerfeberget,som från baksidan (NO) tel' sig såsom en rund kulle.Då den södra väggbranten stupar vertikalt flera hundra moch är genomdragen av talrika sprickor, torde det vararådligast att ej gå för nära kanten. På Västsluttningenav berget synes på avstånd en stor öppen spricka närakanten; de närmare omständigheterna därstädes äro dockännu okända. Förhållandet manar till försiktighet. 2) Skerfekan även bestigas från V. Kommer man från Aktse, kanman då först ro sjön. Nuorlätno (Norrälven) oeh Kavak.velmes (K\'okälven) till den stora lagunen Saiva, där man37