Sarekfjällen. Vägledning för färder i högfjällen ... - Axel Hamberg
Sarekfjällen. Vägledning för färder i högfjällen ... - Axel Hamberg Sarekfjällen. Vägledning för färder i högfjällen ... - Axel Hamberg
Föror.d.ISAAC MARCUS' BOKTRYCK8RI-AK~'IEH.STOCKHOLM19:2 :2Föreliggande vägledning gäller en trakt, som hittillsendast obetydligt berörts av tnristlivet och där ännunästan ingenting blivit gjort för underlättande av turist.färder. Då det dessutom för den oerfarne torde vara enviss risk att under nuvarande förhållanden begiva sig dit,kan det förefalla olämpligt att locka folk till en sådantrakt genom att giva ut en resehandbok om densamma.Man skulle tycka, att först borde vägar och broar anläggaseller åtminstone turisthyddor uppföras, roddbåtar anskaffasoch förare uppfostras. Öppnandet aven så vidsträcktoch svårtillgänglig fjälltrakt för ett välordnat turistliv äremellertid en mycket stor uppgift, och det kan varatvivel underkastat, i vilken ända man bör börja vid lösningenav ett sådant problem. Ett sätt är onekligen,att eftersom trakten är så gott som okänd, börja med enbeskrivning av densamma och huruledes man under nuvarandeförhållanden skall kunna färdas där och vilkauppgifter, som där möta turisten och alpinisten.Detta hal' varit en anledning, men författaren hardessutom haft tvenne viktiga anledningar till avfattandetav denna lilla handbok. Den första är att Turistföreningensstyrelse önskat en sådan, ehuru man egentligen hadetänkt sig en skrift av vida mindre omfång. Den andraär, att författaren genom mångåriga arbeten i traktenvunnit en kännedom om densamma. som ingen utan strängastrapatser under minst fyra å. fem somrar torde kunnaförvärva. Del hal' därför synts mig oekonomiskt att icketaga vara på denna erfarenhet, medan det är ~öjligt.
IVstakandet av iuristleder. utan vetenskapliga, icke minsttopografiska forskningar. För delta ändamål har jag genomströvatså golt som alla dalgångar och bestigit enmassa toppar. Mången gång hal' en svårbestiglig toppvisat sig önskvärd att komma på, och då har jag vanligengått dit för att erhålla de önskade observationerna.Emellertid finnes ännu en hel del jungfruliga toppar kvar,därav nog en och annan, som torde erbjuda åtminstoneför genomsniHsfolk avsevärda svårigheter. Jag har fleragånger tänkt att komplettera min erfarenhet genom ensvårare bestigning för nöjes skull, men tiden har ej räckttill härför. Även några här omtalade passövergångar harjag ej själv utfört. I dessa fall lämnar jag mina anvisningarefter granskning av terrängen eller efter studier påmina fotografier. Dessa ha även i många andra fall varitmig ett gott stöd, där anteckningar saknas och minnetbleknat.Samtliga landskapsfotografier äro tagna av mig självoch det har därför synts onödigt aU signera val' och enmed »förf. fot.», utan ha de endast daterats. De värdefullaregistren över namnen på bilderna och kartan samt i textenäro utarbetade av herr Andt'rs Pallin.Den medsända bilden av min fjällkostym var egentligenavsedd att reproduceras såsom en smal textfigur påsid. 26, men Redaktionen av Turistföreningens publikationerhar utökat bredden till en helsidesplanseh, som in·fogats vid titelbladet. För en resehandbok torde en sådanplacering vara mindre vanlig, men jag ser i densammaRedaktionens välvilliga uppskattning av mina strävandenatt utforska Sarekfjällen och även göra dem kända fören bredare publik.Uppsala januari 1922.Axel Hamberg.Författarens arbeten i t:jällen ha närmast avsett aUvetenskapligt undersöka dem och skaffa matt'rial till enbättre karta över desamma än som nu finnes. Då en detaljeradkarta är ett ovärderligt hjälpmedel vid färder påegen hand i en främmande terräng, kunde ännu ett särskiltskäl till uppskov med denna resehandbok ha varitatt först göra kartan färdig. Men jag måste medgiva attdet - i betraktande av min strängt upptagna tid - måhändablivit att uppskjuta boken .ad calendas graecas •.I brist på en detaljerad topografisk karta har emellertidframställningen måst bli en annan än den vanligai resehandböcker. Jag har i flera fall med ord måst redogöraför landskapet rätt utförligt. Till hjälp hal' jagdessutom tagit fotografier. Dessa äro i allmänhet ickevalda ur estetisk synpunkt utan för alt åskådliggöra terrängen,huvudsakligen komplexen av toppar, glaciärer ochhögt liggande dalgångar. Ett träget arbete har nedlagtspå l,ltsältandet av namn på alla dessa toppanoramor. Medtillhjälp av dem, beskrivningen och den skematiska kartanöver ortnamnen, på vilken dessutom terrängen i grovadrag finnes inlagd bör turisten kunna orientera sig ochgöra upp sina planer. Jag hade egentligen önskat ännuflere panoramabilder, men redan nu intager illushationsmaterialeten aktningsvärd del av texten.Även i ett annat avseende skiljer sig min framställningfrån den i resehandböcker vanliga. Jag har ej kunnatlämna några uppgifter, om huru lång tid den eller denturen kan taga, ty därtill skulle först och främst fordraskännedom om utgångspunkten. Där fasta turisthyddorfinnas, gestaltar sig saken på ett annat sätt, där bli hyddornade utgångspunkter, från vilka man kan räkna, meni Sarekfjällen, där den ene kan finna på att slå läger här,den andre där, sknlle nyttan av detaljerade tidsuppgiftervara illusorisk. Sådana uppgiftt'r bli dessulom ytterstosäkra, emedan fortfärdigheten i oländig terräng är mycketväxlande och även beroende på väderleken.Mina .arbeten i fjällen ha för övrigt icke avsett utv
- Page 1: SVENSKA TURISTFÖRENINGENS RESEHAND
- Page 5 and 6: !VillSidaKukkesvagge och Kasavaratj
- Page 7 and 8: om Njåtsosjokk och Luollo samt S o
- Page 9 and 10: 6Helt annorlunda skulle i alla hän
- Page 11 and 12: 10Där lappflyttningsvägen bär ö
- Page 13 and 14: 14för nedglidning. Av samma skäl
- Page 15 and 16: 18l19Fig. 9. :Miosta sitt- och l ig
- Page 17 and 18: 22mycket fint dun kan vikten aven s
- Page 19 and 20: 26I sulonul böl' ett vattentätt l
- Page 21 and 22: 300.4 kg. ångpreparerade havregryn
- Page 23 and 24: B. Speciell. del.Infartsvägar till
- Page 25 and 26: c..:>002 35 b4Fig. 16. Rapadalens m
- Page 27 and 28: 422 km tvärs över dalen), vilket
- Page 29 and 30: 46och SkArkasglaciärerna. Strax no
- Page 31 and 32: 51ningarna av Virihaure och Vastenj
- Page 33 and 34: 54Från Jeknavagge kunna även Tsä
- Page 35 and 36: 58. Någ~'a av de på norrl!- sidan
- Page 37 and 38: 62Från Säkoks viistände (fig. 30
- Page 39 and 40: GCeller O'å långl ut på dalbottn
- Page 41 and 42: 70synnerligen lätt upp på det hö
- Page 43 and 44: 74lllan finna en övergång Ull V,
- Page 45 and 46: 78(1768) och Taka;:- (omkr. 1730 m)
- Page 47 and 48: 82Toppbestigningar och passövergå
- Page 49 and 50: 86spetsiga ~avapakte vid Ruotesvagg
- Page 51 and 52: 90kantmen rätt ul i Suolasglaciär
Föror.d.ISAAC MARCUS' BOKTRYCK8RI-AK~'IEH.STOCKHOLM19:2 :2Föreliggande vägledning gäller en trakt, som hittillsendast obetydligt berörts av tnristlivet och där ännunästan ingenting blivit gjort <strong>för</strong> underlättande av turist.<strong>färder</strong>. Då det dessutom <strong>för</strong> den oerfarne torde vara enviss risk att under nuvarande <strong>för</strong>hållanden begiva sig dit,kan det <strong>för</strong>efalla olämpligt att locka folk till en sådantrakt genom att giva ut en resehandbok om densamma.Man skulle tycka, att <strong>för</strong>st borde vägar och broar anläggaseller åtminstone turisthyddor upp<strong>för</strong>as, roddbåtar anskaffasoch <strong>för</strong>are uppfostras. Öppnandet aven så vidsträcktoch svårtillgänglig fjälltrakt <strong>för</strong> ett välordnat turistliv äremellertid en mycket stor uppgift, och det kan varatvivel underkastat, i vilken ända man bör börja vid lösningenav ett sådant problem. Ett sätt är onekligen,att eftersom trakten är så gott som okänd, börja med enbeskrivning av densamma och huruledes man under nuvarande<strong>för</strong>hållanden skall kunna färdas där och vilkauppgifter, som där möta turisten och alpinisten.Detta hal' varit en anledning, men <strong>för</strong>fattaren hardessutom haft tvenne viktiga anledningar till avfattandetav denna lilla handbok. Den <strong>för</strong>sta är att Turist<strong>för</strong>eningensstyrelse önskat en sådan, ehuru man egentligen hadetänkt sig en skrift av vida mindre omfång. Den andraär, att <strong>för</strong>fattaren genom mångåriga arbeten i traktenvunnit en kännedom om densamma. som ingen utan strängastrapatser under minst fyra å. fem somrar torde kunna<strong>för</strong>värva. Del hal' där<strong>för</strong> synts mig oekonomiskt att icketaga vara på denna erfarenhet, medan det är ~öjligt.
Change language