Sarekfjällen. Vägledning för färder i högfjällen ... - Axel Hamberg

22mycket fint dun kan vikten aven sådan säck lätt begränsastill 2 kg. Den är utomordentligt varm utom mot markendär genom kroppens tyngd dunet sammanpressas. Dunsov:säcken bör noga skyddas mot väta.För snygghetens skull bör under längre färder sovsäcklakananvändas (fig. 11). Dessa göras av oblekt domestik(0.8 kg) eller extra tunt tyg (0.3 ka) och börahava samma form samt minst samma storlek som sovsiicken,annars sprängas de lätt. De höra liksom sovsäckenvara försedda med ett uppslag, som kan fällas uppöver axlarna. Med sovsäcklakan och en ,'arm dunsovsäckkan man åtminstone under högsommaren lio'o'a i naltskjorta.På sidorna av öppningen till sovsäck~n och sovs~ckslakanetböra. kilar vara insydda för att gom öppninaenvld~ll'e och dymedelst underlätta in- och utkrypandet. ".1' ördelen av sovsäck ligger däri, alt kroppen åt alla hållbhr väl skyddad, att under rörelse i sömnen inO'en delbehöver bli bar, ~lt man helt och hållet kan kry"pa in iden. I den av nug använda modellen (fig. 11) kan manmed uppslaget reglera lufttillträdet därhän, att man andasinne i säcken under tillräckligt, men ej överflödiO"t tillträdeav yttre luft. Under synnerligen kalla nätter ka~ en sådanreglering vara av vikt.En helt annan sovsäckmodell har använts av de sistasvenska Spetsbergsexpl!!iitionerna. Modellen torde härstammafrån Norge. Oppningen består icke aven uppskärningpå tvären ulan en på längden (fig. 12). Härige!l0mbhr s~cken mycket bekvämare att krypa n",duh. För. att hmdra kalllu~t att inkomma äro i öppningenskanler (hksom på den av nug använda modellen) fastsyddauppslag, som man kan svepa om sig. I denna modelltorde de för reumatism ofta utsatta axlarna vara ändåbättre skyddade än i den förut nämnda modellen.Mången härdad fjiillvandrare reder sig med endast ettrenskinn under sig och en filt över sig. HäriO'enom besparastillrustningar, men viktbesparingen iiI' "obetydlig,då en filtsovsäck knappt väger mera än en stor filt. Ettrenskinn är utomordentligt fördelakligt att ha va ävenunder sovsäckar, isynnerhet under sådana av ömtåligarebeskaffenhet.Vid större expeditioner 'är en lätt men vattentät presenningså gott som nödvändig. Under den kunna ömtåligasaker skyddas mot väta och behöva ej inkräkta på utr:r~meti tältet. En bi!lig presenning kan man _ görasJalv a~ oblekt domeshk, som överstrykes med linolja.Presennmgens kanter böra vara väl stenade under natten,'.Fig. 12. Dunsovsäck med längsuppn1ug och tvenne utHtllbarauppslag.Förf. fot.så att den ej blåser ulav i händelse av oviider. Funnosej myggorna skulle tältet mången gång' kunna ersättasav presenning.Man bör komma ihåg att efter den 15 augusti nätternabli mörka och att man då alltid bör vara vid lägerplatseni god tid före mörkrets inbrott.Fjällkostymen kan sommartiden lämpligen utgöras avslitna vinterkläder. Under juli kan man nöja sig medbomullsunderkläder, om man är van vid sådana, men iaugusti kan det bli ganska kalIt, varför mil:!l hör varaväl försedd med ljocka underkläder av ylle. Overrock ärhindersam vid gång, men yUerkavaj lämplig och väl behövlig.Mot regn och storm skyddar man sig bäst meden ej alltför lång sjömansoljerock. Vid toppbesligningarbör man erinra sig, att man under uppstigningen vanligenblir svettig, samt att uppe på top flen vid 2 UOO m höjdofta iir inemot 15 o kallare än i dalgången vid 500 mö. h. I vinterkölden och blåsten på loppen har man svårtatt hälla sig varm i sina svettiga underkläder, varför ettombyte just där är härligt. Har man en tjock ylleskjortaoch önskar stanna på toppen längre stund, är ett golt sält attvända skjortan, så att den svettiga sidan kommer utåt.Klädlus kan någon gång under tjällresor efter samvaromed ej alltid så renliga lappar eller nybyggare inkommai skjortan. De uppenbara sig vanligen först vid halslinningeneller armlederna j man hör söka snarast möjligt23