Sarekfjällen. Vägledning för färder i högfjällen ... - Axel Hamberg

8Sarekfjällen såsom turisttrakt.Ingen del av vårt land torde erbjuda en sådan rikedomav storslagen högfjällsnatur som Sarekfjällen, men pågrund av sin avlägsenhet och svårberestnet ha de varitså gott som oberörda av turistlivet och förblivit för tu·risterna obekanta. Man hal' inskränkt sig till att se demfrån bergen kring Saltoluokta eller från färdleden där·emellan och Kvikkjokk.Att öppna denna vidsträckta fjälltrakt fÖl' ett intensivareturistliv skulle vara en mycket vidlyftig uppgift. Härtillskulle erfordras att anlägga vägar, många broar och fjäll.stugor samt frakta upp båtar i åtskilliga sel och sjöar.Huruvida detta skulle vara förenligt med traktens egenskapav nationalpark må lämnas därhän. Mycket skulledock utan nämnvärda ingrepp i naturens ursprunglighetkunna göras för färdernas underlättande. Hit hör an·läggandet av hyggliga gångstigar på vissa svårframkom.liga ställen och uppfraktandet av båtar i några sjöar{under förutsättning, att båtarna lämnades i fred av obehöriga}.'En eller annan bro av enkel men solid konstruk·tion skulle kunna anbringas för att undgå vissa svåravadningar. För ögonblicket är det dock kna(lpt fråga omnågra dylika inrättningar och för lång tid framåt tordedet komma att gälla att den turist, som önskar göra enfärd i Sarekfjällen, måste bereda sig på stränga strapatseroch diverse personliga obehag, vilka dock i de flesta fallmer än väl uppvägas av friluftslivet och de storslagnanaturscenerierna. Emellertid må det ej fördöljas, att enresa i dessa fjäll för den med trakten obekante ännumåste betecknas såsom rätt vansklig, för mången till ochmed så riskabel, att han helst hör avstå därifrån.Färdåätt och utrustning. Då turisthyddor saknasi trakten, måste för färder om två eller flere dagar tält,sovsäckar och proviant medföras. Föl' transportp.n häravär i de flesta fall engagerandet av bäral'e nödvändigt.En färd i Sarekfjällp.n blir därför ingen vanlig turistresautan nära nog en liten expedition. Skall all materielennyanskaffas och färden ,räcka längre tid kan den blivarätt dyrbar.Såsom bära.re är lämpligt att om möjligt skaffa åt·minstone en i trakten lokalkunnig person från Kvikkjokk,Aktse eller Saltoluokta, berot'nde på var färden skall tagasin början och var man kan få någon. ~appa~t någongrundlig kännare av fjällen finnes där numera, men attgiva sig dit utan en någorlunda ortskunnig lapplänningär i de flesta fall, särskilt om svårare vadningar skolagöras, även föl' en van (jällvandrare riskabelt. För enovan, dåligt utrustad, som kanske dessutom hal' dåligtten'ängsinne, kan det betecknas såsom självmord.Om i ett sällskap av flera duktiga personer finnes åtminstoneen verkligt erfaren och förståndig fjällvandrare samtman är väl utrustad och rikligt försedd med proviant och ejavlägsnar sig alltför långt fl'ån bebodd plats kan särskiltengagerad bärare möjligen undvaras. Men detta måstebetraktas såsom ett sällsynt undantagsfall. Har man gottum tid och mat, kan man även lättare reda sig; man kandå avvakta bättre väderlek eller vattnets fallande i enbäck eller göra en omväg. Med knapp tid och knappproviant kan man bli ställd inför nödvändigheten attnödgas taga sig fram under l:iskabla förhållanden, och dåkan det vara ännu nödvändIgare att hava en ortskunnigman och tränad bärare till stöd.Såväl lappar som nybyggare ha åtminstone förr varitduktiga bördbära.re; med senare tiders benägenhet föl'ett bekvämare liv hal' villigheten att bära tunga bördorförmodligen avtagit. Jag tror knappt man i våra dagarkan påräkna att få över 17 kilo {s. k. laglig börda} burnaav varje man. Detta är ej särdeles mycket föl' en starkoch van bärare vid marsch på fjällslätten eller i dalgångar,men man får dock även taga hänsyn till, att bärarna i deflesta fall också måste bära egna saker.Vinterturer kunna i mars under gynnsam väderlekvara härliga nog för duktiga skidåkare, men då turisthyddoralldeles saknas i fjällen, kunna knappast vinter·färder göras. Toppbestigningar med skidorna på äro iallmänhet ganska krångliga, och utan skidor kan det påmånga ställen vara svårt att taga sig fram genom snön.Enligt min mening hör bergs porten företrädesvis till sommarsäsongen.På de stora fjällslätterna och dalbottnarna samtdär terrängen är måtUigt kuperad är skidan emellertid ettförstklassigt hjälpmedel under vintern, och man kan fårdasrakt fram över bäckar, sjöar och myrar, där man sommartidenkanske måste göra stora omvägar.Tydligt angivna stigar saknas ännu i allmänhet i fjällen,dock finnas genom så gott som alla huvuddalar lappflytt.ningsvägar, som på stora sträckor äro tydliga, men häroch val' nästan omöjliga att följa. Kommer man av vägen,kan man vanligen återfinna den genom att gå vinkelrättmot dalens längdriktning. Ofta gå stigarna genom myrar.9