Ladda ner rapporten här (PDF) - Socialdemokraterna
Ladda ner rapporten här (PDF) - Socialdemokraterna Ladda ner rapporten här (PDF) - Socialdemokraterna
InledningSocialdemokraternas studiesociala grupp tillsattes med uppdraget att undersöka de olikaalternativ till lösningar som det finns för att försäkra att studenter på eftergymnasial nivåges trygghet vid sjukdom.Att ha en välutbildad befolkning bygger dels på en strävan att skapa ökad frihet och flerlivschanser för den som utbildar sig men det finns också en samhällsmässig vinst med attha en välutbildad befolkning. Då Sveriges ekonomi globaliserats i avsevärd hastighetunder de senaste decennierna så har det politiska valet ofta stått mellan en arbetsmarknadsom konkurrerar med låga löner eller att höja vår utbildningsnivå. Valet har här fallit påen ständigt höjd utbildningsnivå men att fortsätta denna utveckling och därmed alltmeröka antalet studenter på våra lärosäten innebär också utmaningar då studentgruppendärmed även blir alltmer heterogen.Gruppens utgångspunkt har därför varit att vi socialdemokrater vill möjliggöra två avvåra grundläggande mål för högre utbildning och för en kunskapsbaserad ekonomi.1. Socialdemokratins mål att hälften av varje gymnasieårskull ska studera vidare påeftergymnasial nivå. Att fler väljer att studerar vidare innebär också en alltmerblandad och heterogen grupp studenter, detta skapar nya utmaningar förlärosäten och samhället i stort. Det ställer också krav på sjukförsäkringssystemen.2. För att uppnå målet med det livslånga lärandet krävs att människor under helalivet ska kunna utbilda sig och finna nya vägar in i nya yrken. Detta betyder ocksåatt kraven på fungerande sjuk- och föräldraförsäkringar ökar för gruppenstudenter. För äldre studerande som kommer in senare i livet är risken försjukdom samt behovet av föräldraledighet större 1 .Det är ingen hemlighet att de studenter som drabbas av sjukdom eller under studietidenväljer att skaffa barn ställs inför en väldigt tuff ekonomisk situation, detta är något somredan har utretts och konstaterats vid ett flertal tillfällen 2 . Tyvärr har inga konkretapolitiska lösningar framkommit och målet med denna rapport är därför att ge ett antalkonkreta politiska rekommendationer.Samtidigt är det för många studenter problematiskt att dagens sjukförsäkringssystembygger på en upparbetad försäkringspremie som med nödvändighet inte har uppnåtts avde studenter som ännu inte varit ute i yrkeslivet. Gruppens mål har varit att hittareformer som passar in i dagens socialförsäkringssystem men även problematisera och gevissa förslag utarbetade för att selektivt hjälpa gruppen studenter.Arbetsgruppen har även valt att se över systemet för studenter som väljer att skaffa barn.Även om detta låg utanför gruppens direkta direktiv så anser vi att situationen förstudenter med barn är alltför allvarligt för att förbises. Dessutom bärföräldraförsäkringen med sig många av de problem som även sjukförsäkringen innebärför studenter och det är därför rimligt att kortfattat beröra dem samtidigt.Denna rapports upplägg bygger på att först ge en kortare sammanfattning av problemetmed dagens sjukersättningssystem för studenter. Rapporten fortsätter sedan med att ge1 Figur 1 samt 2. RUT-utredning (2011) Sjukförsäkring och studenter, Dnr 2011:5962 Saco, rapporten ”Tryggare kan alla vara”, 2011 & SOU 2009:28, Stärkt stöd för studier– tryggt,enkelt och flexibelt, Betänkande av Studiesociala kommittén, Stockholm 2009 & SFS-rapporten:”Studerande och socialförsäkringen: Rapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen”,2011
en genomgång av olika studentgruppers behov och sedan summeras det hela i ett antallösningsförslag. Dessa lösningsförslag tar även intryck från och kommenterar förslagsom lagts av tidigare utredningar.ProblembeskrivningDagens system för studenter bygger på att ersättning ges grundat påsjukpenningsgrundande inkomst (SGI). Detta innebär att man får ut ersättning eftertidigare insättningar från arbete. Eftersom studiemedlet inte anses varainkomstgrundande betyder detta i praktiken att studenter ofta hamnar utanför systemet.Det första problemet med att utforma ett sjukförsäkringssystem för studenter är attidentifiera vem som är student. Studenter är en väldigt blandad grupp bestående av alltfrån deltidsstuderande, yrkesstuderande, studenter med extraarbete,folkhögskolestudenter, komvuxstudenter osv. Idag studerar cirka 290 000 studenterheltid på högskola eller universitet, av dessa är 38 % män och 62 % kvinnor. Ungefär vartredje student tar varken studiebidrag eller lån medan de övriga två tredjedelarna uppbärstudiemedel i olika utsträckning. Cirka 60 % av studenterna arbetar extra vid sidan avsina studier. Detta är dessutom en siffra som ökat avsevärt under flera år och att alltflerväljer arbeta vid sidan av studierna är förmodligen ett resultat av att studiemedlet desenaste åren inte ökat i takt med de ökande levnadskostnaderna för studenter. 3En student som blir sjuk och sjukskriver sig får idag fortsatt studiestöd utan krav på attuppvisa studieresultat under de första 30 dagarna av sin sjukskrivning. Dock räknasdenna ersättning som vanligt studiemedel och studenten måste därmed betala tillbakastudielånet i vanlig ordning. På så sätt skiljer det sig från ordinarie sjukförsäkring sominte har krav på återbetalning. I praktiken har alltså en student 30 karensdagar då honsjälv får bekosta det med lån. Det kostar således en student 6200kr att sjukskriva sig 4 .Från och med den 31e dagen ställs inte längre återbetalningskrav och studenten hardärefter fullt studiemedel utan prestationskrav fram till terminens slut. Om studentenfortfarande är sjuk efter CSN upphört att komma, i och med terminsslut, utgår ingenytterligare ersättning. Studenten får i sådana fall anses ha avslutat studierna och hänvisastill sin individuella SGI. Denna beskrivning gäller dock endast studenter som uppbärstudiemedel (CSN) på heltid, för övrigt studenter utgår ingen sjukersättning.Det finns även gruppen doktorander som har haft liknande problem som studenter närdet gäller sjukförsäkringen. Problemet med doktorander är dock alltför stort för atthantera inom ramen av denna rapport utan vi kan bara konstatera att situationen fördoktorander varierar starkt beroende på om de är anställda av sitt lärosäte, går på statligtutbildningsbidrag eller får sin forskning finansierad igenom stipendier. Detta problembör utredas vidare eftersom även doktorander ofta har en väldigt tuff situation vidsjukdom, något som ofta gör livet som forskare väldigt svårt.Studenter som arbetar extra vid sidan av studiernaFör de ovan nämnda 60 % studenter som i olika utsträckning arbetar vid sidan avstudierna bestäms istället en så kallad studietids-SGI om sjukdom infaller. Denna SGIblir däremot ofta väldigt låg eftersom studiemedlet inte räknas som inkomst och inkomst3 Saco, s. 15-16 (2011)4 1374 kr lån i veckan x 4,5veckor = 6138kr
- Page 1: Studenternas tillträde till social
- Page 5 and 6: FöräldraförsäkringenIdag har un
- Page 7 and 8: Detta vore en effektiv lösning fö
en genomgång av olika studentgruppers behov och sedan summeras det hela i ett antallösningsförslag. Dessa lösningsförslag tar även intryck från och kommenterar förslagsom lagts av tidigare utredningar.ProblembeskrivningDagens system för studenter bygger på att ersättning ges grundat påsjukpenningsgrundande inkomst (SGI). Detta innebär att man får ut ersättning eftertidigare insättningar från arbete. Eftersom studiemedlet inte anses varainkomstgrundande betyder detta i praktiken att studenter ofta hamnar utanför systemet.Det första problemet med att utforma ett sjukförsäkringssystem för studenter är attidentifiera vem som är student. Studenter är en väldigt blandad grupp bestående av alltfrån deltidsstuderande, yrkesstuderande, studenter med extraarbete,folkhögskolestudenter, komvuxstudenter osv. Idag studerar cirka 290 000 studenterheltid på högskola eller universitet, av dessa är 38 % män och 62 % kvinnor. Ungefär vartredje student tar varken studiebidrag eller lån medan de övriga två tredjedelarna uppbärstudiemedel i olika utsträckning. Cirka 60 % av studenterna arbetar extra vid sidan avsina studier. Detta är dessutom en siffra som ökat avsevärt under flera år och att alltflerväljer arbeta vid sidan av studierna är förmodligen ett resultat av att studiemedlet desenaste åren inte ökat i takt med de ökande levnadskostnaderna för studenter. 3En student som blir sjuk och sjukskriver sig får idag fortsatt studiestöd utan krav på attuppvisa studieresultat under de första 30 dagarna av sin sjukskrivning. Dock räknasdenna ersättning som vanligt studiemedel och studenten måste därmed betala tillbakastudielånet i vanlig ordning. På så sätt skiljer det sig från ordinarie sjukförsäkring sominte har krav på återbetalning. I praktiken har alltså en student 30 karensdagar då honsjälv får bekosta det med lån. Det kostar således en student 6200kr att sjukskriva sig 4 .Från och med den 31e dagen ställs inte längre återbetalningskrav och studenten hardärefter fullt studiemedel utan prestationskrav fram till terminens slut. Om studentenfortfarande är sjuk efter CSN upphört att komma, i och med terminsslut, utgår ingenytterligare ersättning. Studenten får i sådana fall anses ha avslutat studierna och hänvisastill sin individuella SGI. Denna beskrivning gäller dock endast studenter som uppbärstudiemedel (CSN) på heltid, för övrigt studenter utgår ingen sjukersättning.Det finns även gruppen doktorander som har haft liknande problem som studenter närdet gäller sjukförsäkringen. Problemet med doktorander är dock alltför stort för atthantera inom ramen av denna rapport utan vi kan bara konstatera att situationen fördoktorander varierar starkt beroende på om de är anställda av sitt lärosäte, går på statligtutbildningsbidrag eller får sin forskning finansierad igenom stipendier. Detta problembör utredas vidare eftersom även doktorander ofta har en väldigt tuff situation vidsjukdom, något som ofta gör livet som forskare väldigt svårt.Studenter som arbetar extra vid sidan av studiernaFör de ovan nämnda 60 % studenter som i olika utsträckning arbetar vid sidan avstudierna bestäms istället en så kallad studietids-SGI om sjukdom infaller. Denna SGIblir däremot ofta väldigt låg eftersom studiemedlet inte räknas som inkomst och inkomst3 Saco, s. 15-16 (2011)4 1374 kr lån i veckan x 4,5veckor = 6138kr
Change language