Ladda ner rapporten här (PDF) - Socialdemokraterna

Studenternas tillträde till socialförsäkringarnaDeluppdrag för Arbetarrörelsens socialförsäkringskommission

InledningSocialdemokraternas studiesociala grupp tillsattes med uppdraget att undersöka de olikaalternativ till lösningar som det finns för att försäkra att studenter på eftergymnasial nivåges trygghet vid sjukdom.Att ha en välutbildad befolkning bygger dels på en strävan att skapa ökad frihet och flerlivschanser för den som utbildar sig men det finns också en samhällsmässig vinst med attha en välutbildad befolkning. Då Sveriges ekonomi globaliserats i avsevärd hastighetunder de senaste decennierna så har det politiska valet ofta stått mellan en arbetsmarknadsom konkurrerar med låga löner eller att höja vår utbildningsnivå. Valet har här fallit påen ständigt höjd utbildningsnivå men att fortsätta denna utveckling och därmed alltmeröka antalet studenter på våra lärosäten innebär också utmaningar då studentgruppendärmed även blir alltmer heterogen.Gruppens utgångspunkt har därför varit att vi socialdemokrater vill möjliggöra två avvåra grundläggande mål för högre utbildning och för en kunskapsbaserad ekonomi.1. Socialdemokratins mål att hälften av varje gymnasieårskull ska studera vidare påeftergymnasial nivå. Att fler väljer att studerar vidare innebär också en alltmerblandad och heterogen grupp studenter, detta skapar nya utmaningar förlärosäten och samhället i stort. Det ställer också krav på sjukförsäkringssystemen.2. För att uppnå målet med det livslånga lärandet krävs att människor under helalivet ska kunna utbilda sig och finna nya vägar in i nya yrken. Detta betyder ocksåatt kraven på fungerande sjuk- och föräldraförsäkringar ökar för gruppenstudenter. För äldre studerande som kommer in senare i livet är risken försjukdom samt behovet av föräldraledighet större 1 .Det är ingen hemlighet att de studenter som drabbas av sjukdom eller under studietidenväljer att skaffa barn ställs inför en väldigt tuff ekonomisk situation, detta är något somredan har utretts och konstaterats vid ett flertal tillfällen 2 . Tyvärr har inga konkretapolitiska lösningar framkommit och målet med denna rapport är därför att ge ett antalkonkreta politiska rekommendationer.Samtidigt är det för många studenter problematiskt att dagens sjukförsäkringssystembygger på en upparbetad försäkringspremie som med nödvändighet inte har uppnåtts avde studenter som ännu inte varit ute i yrkeslivet. Gruppens mål har varit att hittareformer som passar in i dagens socialförsäkringssystem men även problematisera och gevissa förslag utarbetade för att selektivt hjälpa gruppen studenter.Arbetsgruppen har även valt att se över systemet för studenter som väljer att skaffa barn.Även om detta låg utanför gruppens direkta direktiv så anser vi att situationen förstudenter med barn är alltför allvarligt för att förbises. Dessutom bärföräldraförsäkringen med sig många av de problem som även sjukförsäkringen innebärför studenter och det är därför rimligt att kortfattat beröra dem samtidigt.Denna rapports upplägg bygger på att först ge en kortare sammanfattning av problemetmed dagens sjukersättningssystem för studenter. Rapporten fortsätter sedan med att ge1 Figur 1 samt 2. RUT-utredning (2011) Sjukförsäkring och studenter, Dnr 2011:5962 Saco, rapporten ”Tryggare kan alla vara”, 2011 & SOU 2009:28, Stärkt stöd för studier– tryggt,enkelt och flexibelt, Betänkande av Studiesociala kommittén, Stockholm 2009 & SFS-rapporten:”Studerande och socialförsäkringen: Rapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen”,2011

en genomgång av olika studentgruppers behov och sedan summeras det hela i ett antallösningsförslag. Dessa lösningsförslag tar även intryck från och kommenterar förslagsom lagts av tidigare utredningar.ProblembeskrivningDagens system för studenter bygger på att ersättning ges grundat påsjukpenningsgrundande inkomst (SGI). Detta innebär att man får ut ersättning eftertidigare insättningar från arbete. Eftersom studiemedlet inte anses varainkomstgrundande betyder detta i praktiken att studenter ofta hamnar utanför systemet.Det första problemet med att utforma ett sjukförsäkringssystem för studenter är attidentifiera vem som är student. Studenter är en väldigt blandad grupp bestående av alltfrån deltidsstuderande, yrkesstuderande, studenter med extraarbete,folkhögskolestudenter, komvuxstudenter osv. Idag studerar cirka 290 000 studenterheltid på högskola eller universitet, av dessa är 38 % män och 62 % kvinnor. Ungefär vartredje student tar varken studiebidrag eller lån medan de övriga två tredjedelarna uppbärstudiemedel i olika utsträckning. Cirka 60 % av studenterna arbetar extra vid sidan avsina studier. Detta är dessutom en siffra som ökat avsevärt under flera år och att alltflerväljer arbeta vid sidan av studierna är förmodligen ett resultat av att studiemedlet desenaste åren inte ökat i takt med de ökande levnadskostnaderna för studenter. 3En student som blir sjuk och sjukskriver sig får idag fortsatt studiestöd utan krav på attuppvisa studieresultat under de första 30 dagarna av sin sjukskrivning. Dock räknasdenna ersättning som vanligt studiemedel och studenten måste därmed betala tillbakastudielånet i vanlig ordning. På så sätt skiljer det sig från ordinarie sjukförsäkring sominte har krav på återbetalning. I praktiken har alltså en student 30 karensdagar då honsjälv får bekosta det med lån. Det kostar således en student 6200kr att sjukskriva sig 4 .Från och med den 31e dagen ställs inte längre återbetalningskrav och studenten hardärefter fullt studiemedel utan prestationskrav fram till terminens slut. Om studentenfortfarande är sjuk efter CSN upphört att komma, i och med terminsslut, utgår ingenytterligare ersättning. Studenten får i sådana fall anses ha avslutat studierna och hänvisastill sin individuella SGI. Denna beskrivning gäller dock endast studenter som uppbärstudiemedel (CSN) på heltid, för övrigt studenter utgår ingen sjukersättning.Det finns även gruppen doktorander som har haft liknande problem som studenter närdet gäller sjukförsäkringen. Problemet med doktorander är dock alltför stort för atthantera inom ramen av denna rapport utan vi kan bara konstatera att situationen fördoktorander varierar starkt beroende på om de är anställda av sitt lärosäte, går på statligtutbildningsbidrag eller får sin forskning finansierad igenom stipendier. Detta problembör utredas vidare eftersom även doktorander ofta har en väldigt tuff situation vidsjukdom, något som ofta gör livet som forskare väldigt svårt.Studenter som arbetar extra vid sidan av studiernaFör de ovan nämnda 60 % studenter som i olika utsträckning arbetar vid sidan avstudierna bestäms istället en så kallad studietids-SGI om sjukdom infaller. Denna SGIblir däremot ofta väldigt låg eftersom studiemedlet inte räknas som inkomst och inkomst3 Saco, s. 15-16 (2011)4 1374 kr lån i veckan x 4,5veckor = 6138kr

från arbete under sommaruppehållet inte heller används som beräkningsunderlag. 5 På såsätt baseras sjukpenningen endast på den eventuella extrainkomst som arbetet gett underterminstid, något som givetvis resulterar i en väldigt låg sjukersättning.Studenter som arbetat innan studiernaFör studenter som arbetat innan studierna finns en möjlighet att behålla sin tidigare SGIunder studierna och därmed bibehålla en skälig sjukpenning även under studietiden.Detta kallas att SGI blir vilande. Systemet med vilande SGI är dock så uppbyggt attstudenten som arbetat innan studierna inte kan få ut sin SGI under pågående studier utanatt först avbryta studierna. Det finns inte heller någon klar definition av vad avbrutnastudier innebär eller vart man rapporterar detta.Undantaget med vilande SGI gäller endast studenter som uppbär heltid studiemedel (lånoch bidrag), den som sparat pengar från tidigare arbete för att exempelvis slippa tastudielån förlorar därmed hela sin SGI. Ett ytterligare problem med systemet är att manhelt riskerar att förlora sin intjänade SGI om man tillfälligt avbryter sina studier förexempelvis arbete under sommaren, sådana situationer har uppkommit och rapporteratsom och systemet är därmed svårt för den enskilde studenten att förstå sig på 6 .Det är givetvis väldigt problematiskt att systemet är så pass oklart för den som väljer attgå in i studier efter arbete och det är idag bara drygt var sjätte student som känner till hursystemet i praktiken fungerar 7 . För att uppmuntra människor till livslångt lärande och enmöjlighet till ombildning så borde systemet vara baserat på en trygg sjukförsäkring, ävenför den som väljer att gå från anställning till ombildning. Systemet borde därmed ävenvara transparent och lätt att följa.Studerande på deltidSå som systemet är uppbyggt idag är det inte möjligt för en student att varadeltidssjukskriven. En person som sjukskriver sig från arbete kan få rätt att börja studerapå deltid och arbeta deltid om hennes sjukdom samt försäkringskassan tillåter detta. Detär däremot inte möjligt att gå ner från heltidsstudier till deltidsstudier.Detta är något som flera utredningar ställt sig skeptiska till 8 och något som är specielltproblematiskt eftersom en vanlig anledning till att heltidsstudenter sjukskriver sig ärpsykosomatiska problem. Att vid stress eller kortvarig depression kunna gå ner tilldeltidsstudier istället för att helt tvingas avbryta studierna hade förmodligen varit en godlösning för många studenter med stressymptom och hade gett systemet den flexibilitetsom krävs för att bryta sjukskrivningsmönstret, något som även försäkringskassanvidhåller 9 .Det bör vara ett fokus för socialdemokraternas framtida politik i frågan om det studiesociala att ändrareglerna så att deltidssjukskrivning tillåts.5 RUT-utredning (2011), s.26 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=45236817 Studenter om den studiesociala utredningen (2009) SFS, TCO och Tria : Enligt rapporten så vetendast 16 % av studenterna vad som gäller vid sjukdom.8 Saco (2011), s.509 Försäkringskassan (2005), s.6

FöräldraförsäkringenIdag har ungefär var femte student barn 10 . För studenter som får barn finns det etttilläggsbidrag som en av vårdnadshavarna kan få, bidraget varierar beroende på antal barnmen är som grund 512kr i månaden för ett barn och vid heltidsstudier 11 .Det största problemet för studenten som får barn är ofta föräldraledigheten. Eftersomstudiemedlet inte är SGI-grundande så kommer en student endast ges grundnivån iföräldraförsäkringen, dvs. 180kr om dagen vilket ger strax över 4000kr i månaden. Dettainnebär att en student som får barn ges en halvering av studiemedlet som vanligtvis liggerpå cirka 8000kr i månaden. Eftersom studier inte anses vara arbete kan inte hellerstudenten överföra tillfällig föräldrapenning till en nära släkting eller vän vid vård av sjuktbarn. Detta leder till att studenten riskerar bli helt beroende av att dess lärare ellerhandledare är flexibel eller generös nog att låta studenten klara av obligatoriska momenthemifrån eller i efterhand.Om man däremot har arbetat innan studierna kan man precis som vid sjukdom få envilande SGI som återupptas då man får barn. Detta kräver dock att man tar studiemedelför hela studieperioden, om man istället väljer att arbeta extra eller av annan anledninginte ta fullt studiemedel så riskerar man att halka ner på grundnivå avföräldraförsäkringen. Detta är något som även uppmärksammats av Sveriges radio 12 .Problemen med låg föräldraförsäkring hade på många sätt lösts genom att få en fungerande och rimligSGI för studenter. Alternativet skulle vara att höja tilläggsuppdraget för studenter med barn istudiemedlet. Hur som helst så bör frågan om studenter med barn beröras då en eventuell förändring avSGI diskuteras.LösningsförslagGruppens har efter att ha undersökt ett flertal olika alternativ samt granskat de förslagsom bland annat TCO, SFS samt Saco presenterat kommit fram till ett antal generellalösningsförslag för att förbättra för sjuka studenter. Vi kommer dessutom presentera tvåstycken olika lösningsförslag på frågan om sjukförsäkringens utformning för studenter.Båda dessa är gruppens lösningsförslag och läggs därför fram tillsammans.De tre generella förändringar som bör genomföras alldeles oavsett vilket av de övriga förslagen manföredrar är en sänkning av antalet karensdagar för sjuk student samt införande av möjlighet tilldeltidsstudier och ett tydliggörande av rehabiliteringsansvaret för sjuk student.Att sjuksystemet för student idag i praktiken har 30 karensdagar är orimligt och attstudenter vore mer benägna att fuska än övriga i samhället är ingen hållbarargumentation för det höga antalet karensdagar. Förslagsvis kunde dessa kortas till 14karensdagar vilket också är vad egenföretagare har. I likhet med egenföretagare saknarnämligen studenter en arbetsgivare som kan ta kostnaden för sjukdom under de första 14dagarna. Utöver denna förändring bör dock systemet fungera såsom idag då studentenkan ta fullt studiemedel utan krav på att uppvisa studieresultat under de 14karensdagarna.10 Högskoleverket (2008)11 http://www.csn.se/hogskola/hur-mycket-kan-du-fa/barn12 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4523681

Deltidssjukskrivning för studenter vore ett utmärkt sätt att möjliggöra för studenter atttrots sjukskrivning kunna avsluta studierna i långsammare tempo. Flera tungaremissinstanser bekräftar att en reform som möjliggjorde deltidsstudier skulle hjälpastudenter att slutföra sin utbildning och snabbare komma ut i arbete och egenförsörjning 13 . Idag kan man endast vara deltidssjukskriven student om man sjukskriversig från en anställning och sedan får försäkringskassans eller arbetsförmedlingensgodkännande att börja studera på deltid. Då den vanligaste åkomman för sjuka studenterär psykiska besvär så är det rimligt att anta att studenten i många fall skulle kunnafortsätta studierna i något lägre tempo 14 .Denna reform bör dock genomföras i samband med en förändring avrehabiliteringsansvaret för sjuk student. Genom att tillåta deltidssjukskrivning bör ävenrehabiliteringsansvaret hamna på respektive lärosätes studiesamordnare för att på så sättklargöra dennes ansvar. Studiesamordnare skulle därmed ha ett tydligt ansvar gentemotförsäkringskassan. På detta sätt skulle man tydligt kunna sända en signal om attstudieorten måste tillhandahålla deltidskurser samt en god studenthälsa för studenter sominte klarar av heltidsstudier 15 . Denna rehabilitering hade kunnat öka genomströmningenför sjuka studenter som i nuläget prövas mot arbetsmarknaden när de sjukskrivs mensom istället, med rätt stöd, skulle kunna avsluta sin utbildning.Dessa tre reformer skulle tillsammans skapa en konkret möjlighet för studenter attslutföra sina studier trots sjukdom. Nedan följer gruppen två lösningsförslag påsjukförsäkringens utformning för studenter.En grundförsäkring för studenterSveriges förenade studentkårer (SFS) har förordat ett förslag som första gångenpresenterades i SOU (2003:50). Gruppen har valt att som ett av våra två förslag förordaen liknande variant av SFS förslag.Systemet bygger i grund och botten på att skapa en grundersättning för studenter.Grundersättningen vid sjukdom skulle i detta fall motsvara studiemedlet (dvs. 100 %ersättning från studiemedel) för att motsvara en rimlig levnadsnivå. Denna fiktivaersättningsnivå skulle tillfälligt ersätta tidigare inarbetad SGI under studietiden eftersomdet är ett rimligt antagande att detta motsvarar studentens ungefärliga levnadskostnad.Detta skulle även frigöra grundersättningen från CSN och ersättningen skulle ges baseratendast på huruvida personen studerar eller ej, detta är viktigt eftersom det idag finnscirka 40 % av studenterna som studerar utan studiemedel. Kontrollen av godkändastudieresultat bör genomföras av VHS, på så sätt skulle inte studenter som väljer attstudera utan studiemedel missgynnas. Gruppen föreslår även att en kvalificeringstid på 1år införs, dvs. en period som motsvarar A-kassans.Det skulle även vara en möjlighet att inkludera doktorander som finansieras avutbildningsbidrag eller stipendier i denna grundersättning. För de doktorander somanställs av sitt lärosäte är dock problemet löst då de redan passar in i det ordinariesjukförsäkringssystemet.13 SOU (2009:28) , s.437-43814 Eurostudent 200915 Studenthälsan är idag frivilligt för lärosätena att införa och de arbetar framförallt med kortvarigasjukdomsbesvär. Oftast kopplade till studierelaterad stress, lättare depression eller andrastödfunktioner.

Detta vore en effektiv lösning för att försäkra att studenten får ett fullgott stöd men detskulle frångå principen om att sjukersättningen är baserat på en socialförsäkring där desom använder systemet själva har betalat in till det. Det finns även en risk att personerutan någon upparbetad SGI skulle påbörja studier bara för att kunna sjukanmäla sig medhögre ersättning som resultat. Detta skulle dock kunna motverkas med kravet på ett årskvalificeringstid.Trots att denna förändring skulle frångå principen om ersättning baserat på arbete såanser vi i gruppen att studenter idag har växt till en så pass stor och heterogen grupp attdet vore svårt att bortse från deras konkreta vardag. Att skapa en grundersättning vore idetta sammanhang en rimlig lösning.Systemet med vilande SGI borde dock finnas kvar i sin nuvarande form. På så sätt kanpersoner med högre SGI välja att återuppta denna efter avslutade studier men så längestudierna pågår gäller den generella grundersättningen. För studenter som drabbas avsjukdom under sommarmånaderna bör grundersättning utgå om studenten studeratföregående termin samt sökt utbildning inför kommande, dvs. om det finns en tydlighet iatt sommaruppehållet är just ett uppehåll och inte avslutade studier.Att studiemedel blir SGI-grundandeArbetarrörelsens studiesociala grupp fick i uppdrag att undersöka möjligheterna attförbättra studenters situation vid sjukdom men även att beakta att sjukförsäkringen idagbygger på en upparbetad försäkring baserad på inbetalningar via arbetsgivaravgiften. Föratt ta hänsyn till detta har gruppen även utarbetat ett andra lösningsförslag, ett förslagsom innebär att man skulle kunna undvika en generell grundersättning för studenter.Det andra lösningsförslaget för att förbättra studenters situation vid sjukdom är att ändradagens regler för beräkning av SGI och istället räkna in studiemedlet som grund förberäkning av SGI. På så sätt skulle man kunna räkna in både CSN och arbete vid sidanav studierna som grund för SGI och ersättning vid sjukskrivning. Detta skulle skapa ettsystem som är väldigt enkelt att beräkna och följa för den enskilde studenten, detuppfyller således kravet på transparens.Nackdelen är givetvis att ersättningen vid sjukdom, om man inte arbetat vid sidan av, blirväldigt låg 16 . Ett ytterligare problem med detta är att SGI blir fortsatt kraftigt bundet tillstudiemedlet och för de 40 % av studenterna som väljer att studera utan studiemedel blirkonsekvensen att en eventuell sjukersättning riskerar att bli mycket låg.Denna lösning förordas av Saco i deras rapport ”Tryggare kan alla vara”.Arbetsgruppen har bestått avSammankallande:Magnus Nilsson, förbundsordförande S-studenterLedamöter:Adnan Dibrani, riksdagsledamot SJasenko Omanovic, riksdagsledamot S16 Cirka 8000kr * ,08 = 6 400kr i månaden i ersättning om studenten endast tagit ut studiemedel.

Gabriel Wikström, förbundsordförande SSUAdjungerade:Lisa Gemmel, ordförande Saco-studentrådGerman Bender, TCOReferenser• Högskoleverkets årsrapport 2008• SOU (2003:50) ”Sjukpenningsgrundande inkomst – skydd och anpassning”• SOU (2009:28) – ”Stärkt stöd för studier – tryggt, enkelt och flexibelt”• ”Tryggare kan alla vara: Socialförsäkringarna för studenten” Saco - (2011), MariaNoleryd• ”Studerande och socialförsäkringen: Rapport till den parlamentariskasocialförsäkringsutredningen” SFS (2011), Fredrik Bodin• RUT-utredning (2011) Sjukförsäkring och studenter, Dnr 2011:596• Eurostudent 2009 (Högskoleverket rapport 2010:20 R), ”Om svenska studenter ien europeisk undersökning, hösten 2009”