Så får du en skarpare hjärna - Naturvetarna

Så får du en skarpare hjärna - Naturvetarna Så får du en skarpare hjärna - Naturvetarna

naturvetarna.se
from naturvetarna.se More from this publisher
13.07.2015 Views

manualen får du enskarpare hjärnaVi behöver tänka på hur vi använder hjärnan. Hjärnergonomi har blivit ett nytt begrepp. Det handlar omhur du får du din hjärna att fungera bäst. Erbjud variation och utmaningar och prestera bättre.– Hjärnan måste ha roligtoch utmanas. Då uppstår brakemi, men det är viktigt att inteöverskatta dess förmåga, sägerRolf Ekman, professor i neurokemivid Göteborgs universitet.Rolf Ekman har länge intresseratsig för hjärnan och dess kapaciteti förhållande till de kemiskaprocesser som sker där. Han kallarsin forskning för klinisk närvarokemioch har nyligen tillsammansmed Bengt Arnetz gett ut en bokom stress. WHO har deklarerat attstress och dess relaterade sjukdomarär en av de stora utmaningarnapå hälsoområdet.– Och i Sverige ligger vi i framkantinom forskning och diagnostiseringav stressrelaterad ohälsa.1998 myntades uttrycket hjärnstress,vilket förklaras som en förlustav frihet i tanke och handling.Tillståndet resulterar i en kemiskobalans i hjärna och kropp medåtföljande beteendestörningar.– Hjärnstress hindrar dig frånatt vara närvarande i nuet. Det ärprecis vad som händer vid stressrelateradohälsa och i Sverige harvi satt ett namn på tillståndet– utmattningssyndrom.EnergislukareDet har sagts att vi gått in i enny (h)järnålder. Och hjärnan ärett spännande forskningsområdemed mycket obruten mark. Forskarenoch nobelpristagaren EricKandel visade i början på sekletbland annat på hjärnans plasticitet.Under hela vårt liv påverkarvårt sätt att leva hjärnans funktioner.Och den i skallbenet ”inlåsta”kroppsdelen använder tio gångermer energi än vår hårdast arbetandemuskel – hjärtat.– Det behöver den för kunnasortera och åtgärda stimulipå över en miljard bytes dygnetrunt. Därtill har människor idagens högteknologiska samhälleett stort behov av filtreringsmekanismer.Det innebär kompliceradkemi och vår hjärna påverkasså klart av hur vi lever och handskasmed den.Om hjärnan harroligt hängerkroppen medoch tvärs om.Rolf Ekman, professor i neurokemi,Göteborgs universitetStress inaktiverarForskning på krigsveteraner, somkanske utsatts för den kraftigasteformen av stress, har visat attdelar av hjärnan stängs av ochinaktiverats. Stressreaktioner haräven kopplats till demensutveckling.Men är då alla former avstress av ondo?– Nej då, menar Rolf Ekman,stress är mycket viktig för att fåigång kroppens belöningssystemi form av dopamin och endorfin,men det är viktigt att den är hanterbar.Och belöningssystemengör oss i sin tur höga och lyckligavilket ökar medvetandegradenoch vår kreativitet.Tävla mot dig självSjälvfallet är det viktigast att ätarätt, sova och motionera, men enpositiv miljö är väl så betydelsefull.Det finns ingen forskningsom stödjer det men vi vet allaatt optimister lever ett längre ochsundare liv.– Ingen vet var jaget sitter,men jag tror att vi är vår hjärnamed våra synapser och reflektioner.Det är en arena av nervtrådar,nätverk och synapsrelationer.Och det är upp till oss attskapa förutsättning för de relationerna.Att tillåta hjärnan attförändras genom att testa nya saker.Att till exempel kunna växa isitt arbete.En klok arbetsledare bör läggain två–tre korta fysiska passunder en arbetsdag för att få utmaximalt effekt. Att se och lyssnapå sina anställda ger sedan enpsykiskt bra miljö. Men det gällerockså själv att ha rätt inställning.Att inte tävla mot andra utan motde egna prestationerna.– Man bör glädja sig när manlyckas och om ingen annan finnstill hands – ge dig själv beröm.Att försöka känna att man dugersom man är och inte bry sigom vad andra tycker och gör. Desom är framgångsrikast idag ärde som tävlar mot sig själva.Rolf Ekman tar den gravt handikappadeDavid Lega som exempel.Han föddes med förlamadearmar och kraftigt nedsatt rörelseförmågai benen. Genom viljaoch ett ideligt tävlande mot sigsjälv och den egna förmågan blevhan elitsimmare som förvärvadeåtskilliga medaljer och världsrekordunder sin aktiva karriär.Vilja betyder alltHjärnan älskar utmaningar.– Sudoku-trenden och den senastetidens ökning av korsordi pressen är exempel på lustfylldautmaningar som våra hjärnor28naturvetaren #8 | 2007

manual<strong>en</strong><strong>Så</strong> <strong>får</strong> <strong>du</strong> <strong>en</strong><strong>skarpare</strong> <strong>hjärna</strong>Vi behöver tänka på hur vi använder <strong>hjärna</strong>n. Hjärnergonomi har blivit ett nytt begrepp. Det handlar omhur <strong>du</strong> <strong>får</strong> <strong>du</strong> din <strong>hjärna</strong> att fungera bäst. Erbjud variation och utmaningar och prestera bättre.– Hjärnan måste ha roligtoch utmanas. Då uppstår brakemi, m<strong>en</strong> det är viktigt att inteöverskatta dess förmåga, sägerRolf Ekman, professor i neurokemivid Göteborgs universitet.Rolf Ekman har länge intresseratsig för <strong>hjärna</strong>n och dess kapaciteti förhållande till de kemiskaprocesser som sker där. Han kallarsin forskning för klinisk närvarokemioch har nylig<strong>en</strong> tillsammansmed B<strong>en</strong>gt Arnetz gett ut <strong>en</strong> bokom stress. WHO har deklarerat attstress och dess relaterade sjukdomarär <strong>en</strong> av de stora utmaningarnapå hälsoområdet.– Och i Sverige ligger vi i framkantinom forskning och diagnostiseringav stressrelaterad ohälsa.1998 myntades uttrycket hjärnstress,vilket förklaras som <strong>en</strong> förlustav frihet i tanke och handling.Tillståndet resulterar i <strong>en</strong> kemiskobalans i <strong>hjärna</strong> och kropp medåtföljande bete<strong>en</strong>destörningar.– Hjärnstress hindrar dig frånatt vara närvarande i nuet. Det ärprecis vad som händer vid stressrelateradohälsa och i Sverige harvi satt ett namn på tillståndet– utmattningssyndrom.EnergislukareDet har sagts att vi gått in i <strong>en</strong>ny (h)järnålder. Och <strong>hjärna</strong>n ärett spännande forskningsområdemed mycket obrut<strong>en</strong> mark. Forskar<strong>en</strong>och nobelpristagar<strong>en</strong> EricKandel visade i början på sekletbland annat på <strong>hjärna</strong>ns plasticitet.Under hela vårt liv påverkarvårt sätt att leva <strong>hjärna</strong>ns funktioner.Och d<strong>en</strong> i skallb<strong>en</strong>et ”inlåsta”kroppsdel<strong>en</strong> använder tio gångermer <strong>en</strong>ergi än vår hårdast arbetandemuskel – hjärtat.– Det behöver d<strong>en</strong> för kunnasortera och åtgärda stimulipå över <strong>en</strong> miljard bytes dygnetrunt. Därtill har människor idag<strong>en</strong>s högteknologiska samhälleett stort behov av filtreringsmekanismer.Det innebär kompliceradkemi och vår <strong>hjärna</strong> påverkasså klart av hur vi lever och handskasmed d<strong>en</strong>.Om <strong>hjärna</strong>n harroligt hängerkropp<strong>en</strong> medoch tvärs om.Rolf Ekman, professor i neurokemi,Göteborgs universitetStress inaktiverarForskning på krigsveteraner, somkanske utsatts för d<strong>en</strong> kraftigasteform<strong>en</strong> av stress, har visat attdelar av <strong>hjärna</strong>n stängs av ochinaktiverats. Stressreaktioner haräv<strong>en</strong> kopplats till dem<strong>en</strong>sutveckling.M<strong>en</strong> är då alla former avstress av ondo?– Nej då, m<strong>en</strong>ar Rolf Ekman,stress är mycket viktig för att fåigång kropp<strong>en</strong>s belöningssystemi form av dopamin och <strong>en</strong>dorfin,m<strong>en</strong> det är viktigt att d<strong>en</strong> är hanterbar.Och belöningssystem<strong>en</strong>gör oss i sin tur höga och lyckligavilket ökar medvetandegrad<strong>en</strong>och vår kreativitet.Tävla mot dig självSjälvfallet är det viktigast att ätarätt, sova och motionera, m<strong>en</strong> <strong>en</strong>positiv miljö är väl så betydelsefull.Det finns ing<strong>en</strong> forskningsom stödjer det m<strong>en</strong> vi vet allaatt optimister lever ett längre ochsundare liv.– Ing<strong>en</strong> vet var jaget sitter,m<strong>en</strong> jag tror att vi är vår <strong>hjärna</strong>med våra synapser och reflektioner.Det är <strong>en</strong> ar<strong>en</strong>a av nervtrådar,nätverk och synapsrelationer.Och det är upp till oss attskapa förutsättning för de relationerna.Att tillåta <strong>hjärna</strong>n attförändras g<strong>en</strong>om att testa nya saker.Att till exempel kunna växa isitt arbete.En klok arbetsledare bör läggain två–tre korta fysiska passunder <strong>en</strong> arbetsdag för att få utmaximalt effekt. Att se och lyssnapå sina anställda ger sedan <strong>en</strong>psykiskt bra miljö. M<strong>en</strong> det gällerockså själv att ha rätt inställning.Att inte tävla mot andra utan motde egna prestationerna.– Man bör glädja sig när manlyckas och om ing<strong>en</strong> annan finnstill hands – ge dig själv beröm.Att försöka känna att man <strong>du</strong>gersom man är och inte bry sigom vad andra tycker och gör. Desom är framgångsrikast idag ärde som tävlar mot sig själva.Rolf Ekman tar d<strong>en</strong> gravt handikappadeDavid Lega som exempel.Han föddes med förlamadearmar och kraftigt nedsatt rörelseförmågai b<strong>en</strong><strong>en</strong>. G<strong>en</strong>om viljaoch ett ideligt tävlande mot sigsjälv och d<strong>en</strong> egna förmågan blevhan elitsimmare som förvärvadeåtskilliga medaljer och världsrekor<strong>du</strong>nder sin aktiva karriär.Vilja betyder alltHjärnan älskar utmaningar.– Sudoku-tr<strong>en</strong>d<strong>en</strong> och d<strong>en</strong> s<strong>en</strong>astetid<strong>en</strong>s ökning av korsordi press<strong>en</strong> är exempel på lustfylldautmaningar som våra hjärnor28naturvetar<strong>en</strong> #8 | 2007


tandläkartid kl 08.10fmtorsdagring kund<strong>en</strong>handlamöte 14.15deadline på fredagmöte ons 10.45spaghetti med köttfärssåshämta barn<strong>en</strong> på dagismöte 11.00ekonomimötekund<strong>en</strong>mejlaring Håkanmöteföräldramöte ikväll kl19.00skor till barn<strong>en</strong>sudokodeadline v 42tycker om. Och det leder till fantastiskbra kemi.Det finns <strong>en</strong> <strong>en</strong>orm pot<strong>en</strong>tialatt vårda och utveckla. M<strong>en</strong> utmaningarkan också bestå i att<strong>en</strong>bart bryta ett mönster. Att tillexempel byta hand när man görvardags<strong>en</strong>kla saker. Och Rolf Ekmanhoppas äv<strong>en</strong> på nya pedagogiskavägar inom skolan. Nylig<strong>en</strong>besökte han <strong>en</strong> matematiklektionmed inslag av musik,rytm och bild.– G<strong>en</strong>om att integrera fler delarav <strong>hjärna</strong>n ökar vi d<strong>en</strong> kemiskakommunikation som i sin tur ökarbildning<strong>en</strong> av fler synapser. Detmår <strong>hjärna</strong>n bra av. Bli aldrig nöj<strong>du</strong>tan stimulera din nyfik<strong>en</strong>het så”öppnas valv efter valv oändligt”,uppmanar Rolf och citerar <strong>en</strong> diktav Tomas Tranströmer.JOHAN LENNSTRÖM4 TIPS FRÅN ROLF EKMAN1. Ha roligt och utmana dig själv2. Utför olika fysiska och m<strong>en</strong>tala aktiviteter3. Ät och drick klokt4. Skapa tid till eftertankeNATURVETAREN #8 | 200729

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!