Att främja internationella affärer - Länsstyrelsen i Stockholms län
Att främja internationella affärer - Länsstyrelsen i Stockholms län Att främja internationella affärer - Länsstyrelsen i Stockholms län
onala miljöhandlingsprogrammet, kommunala klimatinvesteringsprogram och miljödiplomeringav företag användas för att både driva på hemmamarknaden och skapa förtroendeutomlands. Ett utvecklat samspel mellan Stockholmsregionen och den nationellanivå kan också fylla en funktion för att öka regionens identitet och synlighet.Kritiska faktorerUtvärderingen frilägger följande faktorer som särskilt kritiska (hinder och nödvändigaförutsättningar) för att skapa förtroende för regionens leverantörer genom en legitimerandehemmamarknad.MarknadOffentlig upphandlingHemmaPolitisk kraftsamlingBortaLeverantörerFig. 13Kritiska faktorer för perspektivet HemmamarknadenVad har RTA bidragit med?Offentlig upphandlingInom insatsområde IT har koppling skett både till den nationella IT-politiken och satsningenpå bredband, och scenarios för Stockholms stads teknikinfrastruktur. Tanken harbl.a varit att stimulera den egna tjänsteutvecklingen genom att bygga ut den egna infrastrukturen.Hammarby sjöstad och Stockholm IT Challenge har kunnat användas somdemonstrationsexempel. Några av Stockholms stads huvudleverantörer har agerat motoreri flera av projekten.Inom insatsområde Health Care har möjligheten att sälja in processer och produkteräven hos svenska landsting och vårdgivare fungerat som ett incitament för företag attdelta i RTA. Detta har funnits med som ett argument även för vissa projektägare inominsatsområde Utbildning. De ser inte bara möjligheten att exportera utan också att, genomden kompetenshöjning projekten ger, lättare kunna möta behoven i svenska företag.Inom insatsområde Miljö har ett antal projekt tagit sin utgångspunkt i kommunernasvänortssamarbete med länderna i öst. Kommunerna har kunnat fungera som neutralaparter med drifterfarenhet av de system som demonstreras. Därigenom har man skapattrovärdighet för de företag och produkter som man utnyttjar. Flera av de kommuner somhar agerat i RTA stöttar även småföretag genom miljödiplomering, vilket dels synliggör76
miljöarbetet och dels förbättrar kommunernas kontakter med företagen. Vidare pågår ennationell diskussion kring att kvalitetssäkra miljödiplomeringen för att nå en viss enhetligheti en idag (alltför) rikhaltig flora av diplomeringssystem.Politisk kraftsamlingMånga respondenter menar att RTA har gett regionens aktörer viktiga mötesplatser ochinsikter i såväl tillväxt- som exportproblematik. Detta har på ett positivt sätt påverkatmöjligheterna till kraftsamling. Under den tid som RTA har verkat har även departementoch nationella utvecklingsmyndigheter, om än inte på grund av RTA, gett Stockholmsregionenmandat att utvecklas på egna meriter.Många intervjuade menar dock att det trots detta ännu saknas en tydlig drivkraft iStockholmsregionen. Politikerna tenderar att betrakta sig som ombud för hela landet.Detta gör att regionen tappar i konkurrens med andra regioner som mer helhjärtat satsarpå den egna utvecklingen. I regionens kommuner har kunskapen om RTA och den politiskauppbackningen varit svag, och avsaknaden av debatter i kommunfullmäktige etchar gjort processen mindre offensiv än vad den kunde ha varit. Några projekt har ocksåbytt projektägare eller upplevt en ökad risk genom det politiska maktskiftet i Stockholmsstad som har medfört ändrade strategier för stadens internationella samarbete.”Det jag ser att jag saknat är den tydliga politiska tron och stödet för genomförandet.Det finns ingen politisk enighet.”Mycket kraft i projekten har gått åt till att hitta medfinansiering, både före och underprojektets gång. Och för att kunna säkra den uthållighet som krävs även efter projekttidenför att kunna skörda de resultat som man menar kommer först på längre sikt. Bildenav oöverskådliga och icke-samordnade finansieringskällor har starkt bidragit till att projekthar försenats eller har problem att föra investeringen till ett tillfredställande resultat.Vidare har en allt stramare ekonomisk verklighet hos de offentliga aktörerna gjort detallt svårare för dessa att medverka i utvecklingsprojekt, särskilt internationellt. Detta harnegativt påverkat både den egna utvecklingen och möjligheten att bygga nödvändigaPublic Private Partnerships för en exportmarknad.Ytterligare en problematik har varit en osäkerhet inför vad projektägarna egentligen harmandat att göra i näringslivsfrämjande syfte. Man balanserar mellan olika regelverk förbl.a kommunal kompetens och konkurrensneutralitet. ”Mycket som behöver göras liggerutanför den kommunala kompetensen”.77
- Page 31 and 32: 4. ITHur var det tänkt?Utgångspun
- Page 33 and 34: Hur blev det?Insatsområde IT har b
- Page 35 and 36: Insikter i StockholmsregionenDe int
- Page 37 and 38: 5. UtbildningHur var det tänkt?Utg
- Page 39 and 40: Särskilt ett av projekten, KLÖS,
- Page 41 and 42: Måluppfyllelse - affärsvolymMot b
- Page 43 and 44: 6. Resultat för insatsområdena so
- Page 45 and 46: FBA uppfattar att det i grunden har
- Page 47 and 48: Båda insatsområdena väcker fråg
- Page 49 and 50: 7. Att främja internationella aff
- Page 51 and 52: Kunder/marknadHemmaBortaLeverantör
- Page 53 and 54: 8. Programprocessen• Stockholmsre
- Page 55 and 56: har ofta upplevt ett behov av att i
- Page 57 and 58: Aktörernas roller - ”dörröppna
- Page 59 and 60: ar varit som störst. Vi kan också
- Page 61 and 62: en delvis oklar roll och avgränsni
- Page 63 and 64: hur många projekt som bör ha medf
- Page 65 and 66: Kritiska faktorerUtvärderingen fri
- Page 67 and 68: och tjänster. Öst ska exempelvis
- Page 69 and 70: Materialet tyder på att projekt so
- Page 71 and 72: varierar med fokus på formering, m
- Page 73 and 74: Kritiska faktorerUtvärderingen fri
- Page 75 and 76: Ryssland (främst S:t Petersburg),
- Page 77 and 78: Lokal anpassningProblem och möjlig
- Page 79 and 80: har i regel flera alternativa proje
- Page 81: Det finns inga exempel på projekt
- Page 85 and 86: Bilden av affären/ marknadenBilden
- Page 87 and 88: BilagorBilaga 1. IntervjupersonerKr
- Page 89 and 90: Bilaga 2. IntervjuguideInledning•
- Page 91 and 92: Summering• Hur skulle du vilja sa
- Page 93 and 94: (fr 1.7.03 Maria Bosdotter)Sif Stoc
- Page 95 and 96: Länsstyrelsens rapportserieTidigar
miljöarbetet och dels förbättrar kommunernas kontakter med företagen. Vidare pågår ennationell diskussion kring att kvalitetssäkra miljödiplomeringen för att nå en viss enhetligheti en idag (alltför) rikhaltig flora av diplomeringssystem.Politisk kraftsamlingMånga respondenter menar att RTA har gett regionens aktörer viktiga mötesplatser ochinsikter i såväl tillväxt- som exportproblematik. Detta har på ett positivt sätt påverkatmöjligheterna till kraftsamling. Under den tid som RTA har verkat har även departementoch nationella utvecklingsmyndigheter, om än inte på grund av RTA, gett <strong>Stockholms</strong>regionenmandat att utvecklas på egna meriter.Många intervjuade menar dock att det trots detta ännu saknas en tydlig drivkraft i<strong>Stockholms</strong>regionen. Politikerna tenderar att betrakta sig som ombud för hela landet.Detta gör att regionen tappar i konkurrens med andra regioner som mer helhjärtat satsarpå den egna utvecklingen. I regionens kommuner har kunskapen om RTA och den politiskauppbackningen varit svag, och avsaknaden av debatter i kommunfullmäktige etchar gjort processen mindre offensiv än vad den kunde ha varit. Några projekt har ocksåbytt projektägare eller upplevt en ökad risk genom det politiska maktskiftet i <strong>Stockholms</strong>stad som har medfört ändrade strategier för stadens <strong>internationella</strong> samarbete.”Det jag ser att jag saknat är den tydliga politiska tron och stödet för genomförandet.Det finns ingen politisk enighet.”Mycket kraft i projekten har gått åt till att hitta medfinansiering, både före och underprojektets gång. Och för att kunna säkra den uthållighet som krävs även efter projekttidenför att kunna skörda de resultat som man menar kommer först på <strong>län</strong>gre sikt. Bildenav oöverskådliga och icke-samordnade finansieringskällor har starkt bidragit till att projekthar försenats eller har problem att föra investeringen till ett tillfredställande resultat.Vidare har en allt stramare ekonomisk verklighet hos de offentliga aktörerna gjort detallt svårare för dessa att medverka i utvecklingsprojekt, särskilt internationellt. Detta harnegativt påverkat både den egna utvecklingen och möjligheten att bygga nödvändigaPublic Private Partnerships för en exportmarknad.Ytterligare en problematik har varit en osäkerhet inför vad projektägarna egentligen harmandat att göra i näringslivs<strong>främja</strong>nde syfte. Man balanserar mellan olika regelverk förbl.a kommunal kompetens och konkurrensneutralitet. ”Mycket som behöver göras liggerutanför den kommunala kompetensen”.77