Att främja internationella affärer - Länsstyrelsen i Stockholms län
Att främja internationella affärer - Länsstyrelsen i Stockholms län Att främja internationella affärer - Länsstyrelsen i Stockholms län
FinansieringProblem och möjligheterEn gemensam nämnare för länderna i öst är behovet av kapital för investeringar, menockså behovet att kunna skapa lösningar som bär sig ekonomiskt även i driftsfasen.Bristen på kompetens, och intresse, att värdera effekterna av hållbara lösningar kanmedföra att de har svårt att övertyga banker och andra om vilka vinster som kan erhållas,även om det finns tillgängligt kapital på marknaden. I flera av länderna är det hellerinte möjligt att ta sin utgångspunkt i privatisering av statliga verksamheter eftersom detinte finns lagstiftning som stödjer detta. Insatserna är således starkt beroende av internationellfinansiering, både bilaterala och multilaterala allianser.Vidare skiljer sig länderna åt vad gäller ekonomisk och politisk stabilitet, och korruption,vilket påverkar såväl den egna förmågan till finansiering som externa investeraresintresse. Flera respondenter menar att Ryssland i den meningen är den svåraste marknadenäven om den långtgående privatiseringen och ett starkt entreprenöriellt inslag ocksåskapar öppningar. Samtidigt kan liberaliseringen, i samtliga Östersjöländer, vara ett”hot” mot möjligheterna att styra mot hållbara lösningar. Det kan också finnas skillnadervad gäller de olika staternas vilja till garantiåtaganden vid lån från exempelvisEBRD.Flera respondenter pekar vidare på att vissa länder, exempelvis Finland, automatiskt germotfinansiering om projekt har fått godkänt från EU. Upplevelsen är att det är svårt attfå svensk motfinansiering, vilket skulle skapa sämre konkurrenskraft för Sverige.Vad har RTA bidragit med?Uppemot hälften av alla projekt har explicit arbetat med att försöka säkra uthålligheten iprojekten genom att söka, eller åtminstone identifiera, fortsatt finansiering. Inriktningenhar främst varit EU-medel (exempelvis ramprogram, Interreg, Phare, Tacis, Tempus),men också att rigga särskilda finansieringsfonder (Miljö) eller –konsortier (IT) ellergenom att involvera UD, SIDA eller Nordiska Investeringsbanken.Som vi har redovisat tidigare så har öst, trots den i många fall prekära finansiella situationen,bidragit med en inte oväsentlig medfinansiering (11 Mkr) till RTA. Denna medfinansieringavser uteslutande systemprojekt. Genom att tolka intervjuunderlaget så förefallerdet också som det är här som det finns möjligheter till fortsatt inhemsk medfinansiering,exempelvis från regionerna, ministerier och privata finansiärer.Perspektivet Utländska leverantörerProblem och möjligheterMarknaderna i öst är på intet sätt obrukad mark. Svenska företag möter en hård konkurrensfrån många andra nationaliteter som har funnits här en längre tid. Östersjöländerna72
har i regel flera alternativa projekt och partners att välja bland. Svensk teknik och kompetensär relativt okänd trots att vi ligger långt fram på vissa områden. Många andraländer, både våra nordiska grannar och andra västeuropeiska länder, har agerat både mersäljande, uppbackade politiskt på hög nivå, och med erbjudanden om delfinansiering.Detta har påverkat den svenska konkurrenskraften negativt. Incitament i form av mjukfinansiering där myndigheter helt eller delvis bekostar introduktionsarbetet inför en exportsatsningär ett välanvänt instrument i flera länder. Tillika kan det förekomma otillbörligkonkurrens och korruption i samband med offentliga upphandlingar.Till den utländska konkurrensen kommer den inhemska. Östersjöländernas egna företaghar självfallet ett försprång. Dels genom sin förankring både i språk och kultur, delsgenom lokal närvaro och nationella och regionala behov av att utveckla det egna näringslivet.Försprånget konstitueras också av löne-/prisnivån, som är betydligt lägre änden svenska. ”De har månadslöner på 3.000 kr. Det går inte att konkurrera med enprogrammerare från Sverige. Det är förhoppningen att vi ska kunna utnyttja detta genomatt lägga vissa saker i Litauen.”Ett samarbete mellan svenska leverantörer och lokala tekniska konsulter, distributörer,byggföretag, forskare m.fl kan både sänka priset och förbättra imagen för Stockholmsregionensföretag. Lokala partners kan också ordna en del av det praktiska så som attboka besök samt även göra kundbesök för en första ”kontroll”. Detta torde, särskilt underde första exportåren, vara nödvändigt för att dels vara tillräckligt tidigt ute för attidentifiera behov och skapa förtroende, och för att senare nå framgång vid upphandlingar.Ett sådant samarbete kan också leda till en framgångsrik rekrytering av kompetens tillSverige på områden med personalbrist. Eller import av innovativa lösningar som harkunnat uppstå på en marknad utan ”arv” av gammal teknik. Ett samarbete kan vidareinnebära att man gemensamt skapar ett ”brohuvud” till andra östeuropeiska och asiatiskamarknader. Mindre företag i öst har dock, liksom de svenska, begränsad erfarenhetav marknadsföring och försäljning av tjänster på en exportmarknad, och brist på medelför sådana satsningar.Således handlar ett konkurrenskraftigt, hållbart svenskt erbjudande inte bara om att haidentifierat efterfrågan och möjliga leverantörer. Det handlar lika mycket om att kartläggaoch kanske skapa allianser med både ländernas egna och andra länders leverantörer.Eller att skapa ett så unikt och prisvärt erbjudande i förhållande till efterfrågan attkonkurrensen faller.Kritiska faktorerUtvärderingen frilägger följande faktorer som särskilt kritiska (hinder och nödvändigaförutsättningar) för att svenska leverantörer ska kunna utveckla en stark marknadspositioni öst.73
- Page 27 and 28: MarknaderProjekten har varit inrikt
- Page 29 and 30: Det finns flera exempel på att pro
- Page 31 and 32: 4. ITHur var det tänkt?Utgångspun
- Page 33 and 34: Hur blev det?Insatsområde IT har b
- Page 35 and 36: Insikter i StockholmsregionenDe int
- Page 37 and 38: 5. UtbildningHur var det tänkt?Utg
- Page 39 and 40: Särskilt ett av projekten, KLÖS,
- Page 41 and 42: Måluppfyllelse - affärsvolymMot b
- Page 43 and 44: 6. Resultat för insatsområdena so
- Page 45 and 46: FBA uppfattar att det i grunden har
- Page 47 and 48: Båda insatsområdena väcker fråg
- Page 49 and 50: 7. Att främja internationella aff
- Page 51 and 52: Kunder/marknadHemmaBortaLeverantör
- Page 53 and 54: 8. Programprocessen• Stockholmsre
- Page 55 and 56: har ofta upplevt ett behov av att i
- Page 57 and 58: Aktörernas roller - ”dörröppna
- Page 59 and 60: ar varit som störst. Vi kan också
- Page 61 and 62: en delvis oklar roll och avgränsni
- Page 63 and 64: hur många projekt som bör ha medf
- Page 65 and 66: Kritiska faktorerUtvärderingen fri
- Page 67 and 68: och tjänster. Öst ska exempelvis
- Page 69 and 70: Materialet tyder på att projekt so
- Page 71 and 72: varierar med fokus på formering, m
- Page 73 and 74: Kritiska faktorerUtvärderingen fri
- Page 75 and 76: Ryssland (främst S:t Petersburg),
- Page 77: Lokal anpassningProblem och möjlig
- Page 81 and 82: Det finns inga exempel på projekt
- Page 83 and 84: miljöarbetet och dels förbättrar
- Page 85 and 86: Bilden av affären/ marknadenBilden
- Page 87 and 88: BilagorBilaga 1. IntervjupersonerKr
- Page 89 and 90: Bilaga 2. IntervjuguideInledning•
- Page 91 and 92: Summering• Hur skulle du vilja sa
- Page 93 and 94: (fr 1.7.03 Maria Bosdotter)Sif Stoc
- Page 95 and 96: Länsstyrelsens rapportserieTidigar
FinansieringProblem och möjligheterEn gemensam nämnare för <strong>län</strong>derna i öst är behovet av kapital för investeringar, menockså behovet att kunna skapa lösningar som bär sig ekonomiskt även i driftsfasen.Bristen på kompetens, och intresse, att värdera effekterna av hållbara lösningar kanmedföra att de har svårt att övertyga banker och andra om vilka vinster som kan erhållas,även om det finns tillgängligt kapital på marknaden. I flera av <strong>län</strong>derna är det hellerinte möjligt att ta sin utgångspunkt i privatisering av statliga verksamheter eftersom detinte finns lagstiftning som stödjer detta. Insatserna är således starkt beroende av internationellfinansiering, både bilaterala och multilaterala allianser.Vidare skiljer sig <strong>län</strong>derna åt vad gäller ekonomisk och politisk stabilitet, och korruption,vilket påverkar såväl den egna förmågan till finansiering som externa investeraresintresse. Flera respondenter menar att Ryssland i den meningen är den svåraste marknadenäven om den långtgående privatiseringen och ett starkt entreprenöriellt inslag ocksåskapar öppningar. Samtidigt kan liberaliseringen, i samtliga Östersjö<strong>län</strong>der, vara ett”hot” mot möjligheterna att styra mot hållbara lösningar. Det kan också finnas skillnadervad gäller de olika staternas vilja till garantiåtaganden vid lån från exempelvisEBRD.Flera respondenter pekar vidare på att vissa <strong>län</strong>der, exempelvis Finland, automatiskt germotfinansiering om projekt har fått godkänt från EU. Upplevelsen är att det är svårt attfå svensk motfinansiering, vilket skulle skapa sämre konkurrenskraft för Sverige.Vad har RTA bidragit med?Uppemot hälften av alla projekt har explicit arbetat med att försöka säkra uthålligheten iprojekten genom att söka, eller åtminstone identifiera, fortsatt finansiering. Inriktningenhar främst varit EU-medel (exempelvis ramprogram, Interreg, Phare, Tacis, Tempus),men också att rigga särskilda finansieringsfonder (Miljö) eller –konsortier (IT) ellergenom att involvera UD, SIDA eller Nordiska Investeringsbanken.Som vi har redovisat tidigare så har öst, trots den i många fall prekära finansiella situationen,bidragit med en inte oväsentlig medfinansiering (11 Mkr) till RTA. Denna medfinansieringavser uteslutande systemprojekt. Genom att tolka intervjuunderlaget så förefallerdet också som det är här som det finns möjligheter till fortsatt inhemsk medfinansiering,exempelvis från regionerna, ministerier och privata finansiärer.Perspektivet Ut<strong>län</strong>dska leverantörerProblem och möjligheterMarknaderna i öst är på intet sätt obrukad mark. Svenska företag möter en hård konkurrensfrån många andra nationaliteter som har funnits här en <strong>län</strong>gre tid. Östersjö<strong>län</strong>derna72