Att främja internationella affärer - Länsstyrelsen i Stockholms län
Att främja internationella affärer - Länsstyrelsen i Stockholms län Att främja internationella affärer - Länsstyrelsen i Stockholms län
Den regionala kompetens- och konkurrensprofilenValet av insatsområden för RTA byggde på en analys av inom vilka områden Stockholmsregionenkan stå stark i ett internationellt perspektiv. Och där man kunde göratroligt att starka företag skulle kunna backa upp satsningarna. Insatsområdena valdes såatt säga utifrån en bedömning av inom vilka områden regionen har internationell lyskraft”vi hade något att komma med inom dessa områden”. På så sätt fokuserades typiskaStockholmskompetenser.Detta förfaringssätt uppfattas i huvudsak som en styrka i RTA. Vi kan emellertid konstateraatt det finns de som upplever att tillvägagångssättet varit för ”utbudsdrivet”. Attfokusera på Stockholmsregionens starka sidor har till viss del gått ut över analysen avvad som faktiskt efterfrågas i Östersjöländerna. En av intervjupersonerna uttrycker detsom att det har funnits ett slags ”mantra i politiken” under de här åren. Det var ett antalområden som det togs för givet att de skulle vara intressanta. ”Det vi missade vargrundanalysen. Hur ser det egentligen ut där?”.RTA-aktörernas intresse- och nätverksprofilDet går också att skönja en annan utgångspunkt för valet av insatsområden, vilken vihar valt att kalla ”RTA-aktörernas intresse- och nätverksprofil”. Det innebar att valet avinsatsområden också grundade sig på förekomsten, eller icke-förekomsten, av aktörerinom RTAs programorganisation som var extra intresserade av och kunniga inom vissainsatsområdena, samt att de hade upparbetade nätverk och kontakter inom dessa områden.Valet av insatsområden skedde således inte förutsättningslöst. En intervjuperson berättar:– ”Att sjukvård överlevde berodde på att en av de starkaste aktörerna var landstinget.Och IT hade vi innanför väggarna här…. Det var inte så att man satt med tioområden och gjorde en objektiv evaluering av vart vi inom regionen hade störst möjlighet”.Åsikten är inte frekvent återkommande i intervjumaterialet men fler intervjupersonerhar varit inne på samma linje.Viss kritik har riktats mot själva projekturvalet. Ett par intervjupersoner menar att manborde ha haft ett mer öppet förfarande och använt sig av s.k. ”calls”. Detta, menar man,skulle ha gjort urvalsförfarandet mer rättvist samt även förbättrat förutsättningarna förRTA att nå mer kvalitativa projektsatsningar.För att inte ge en oförtjänt negativ bild vill FBA i sammanhanget poängtera att flertaletintervjupersoner varit överens om att det till syvende och sist ändå handlat om att mannågonstans måst ”sätta ner foten” och starta den aktiva processen.Det samlade intervjumaterialet ger således vid handen att valet av insatsområden gjordesdels ”aktörspragmatiskt”– inom vilka områden kan vi få kontakt med personer ochorganisationer som vill vara med, och där kansliet dessutom har kompetens? Dels utifrånen analys av de områden där man menat att regionens internationella förutsättning-52
ar varit som störst. Vi kan också konstatera att de valda sektorerna varit sådana där detoffentliga har en egen relation som beställare och finansiär. Man har valt områden somvarit särskilt betydelsefulla för offentligt-privata samarbeten. Det är också typiska områdenför offentliga inköp och upphandlingar.SamverkanSamverkan som arbetsform”All verksamhet inom ramen för tillväxtavtalet bedrivs i det regionala partnerskapetsnamn och i samverkan mellan parterna.” (text ur RTA)Tanken om partnerskap är naturligtvis central i en satsning som bygger på funktionellasamverkanslösningar för exportfrämjande arbete. Processen växer fram genom gränsöverskridandesamverkan, privat-offentligt, över gränserna inom den offentliga sfären,mellan olika verksamheter, affärsområden etc. Helt enkelt genom en funktionell formeringför tillväxt utifrån insatsområden, parternas förutsättningar och marknadens spelregler.Men hur har då samverkan som arbetsform fungerat i RTA och på vilka sätt har mansamverkat?Inledningsvis kan vi konstatera intervjupersonerna har uppfattat det som mycket viktigtatt diskutera frågor som relaterar till samverkan i bred bemärkelse. Huvuddelen av dekritiska faktorer (hinder och nödvändiga förutsättningar) som nämnts i intervjumaterialethandlar i grunden om hur samverkan fungerat eller borde ha fungerat. Utan samverkaninget avtal, inga projekt och ingen påverkan på tillväxten.FBA uppfattar att partnerskapet i viss mån bidragit till att fördjupa det mödosammaarbetet att knyta ihop Stockholmsregionen. Att detta inte är ett lätt arbete är dock knappastnågon hemlighet. Genom RTA och RUFS (Regional utvecklingsplan för Stockholmslän) och vidare in i RTP (Regionalt tillväxtprogram) och RUP (Regionalt utvecklingsprogram)så växer dock en ”regionaliserande” process fram där aktörerna så sakteligajämkar ihop sig. Mängden sådana regionala akronymer vittnar dock samtidigt omen viss fragmentisering. Viktiga frågetecken återstår alltså fortfarande att lösa för regionensaktörer: vilka bör prioriteringarna och strategierna vara, vem ska tillåtas att ageradrivande part?De aktörer i Stockholmsregionen som deltar i det regionala partnerskapet har i grunden,menar FBA, huvudsakligen bestämt att man behöver samla sig för den regionala tillväxten,inte vad man bör göra eller hur. Vi ser en ökad medvetenhet och ett visst ökat samarbetepå toppnivå i regionen kring en inriktning mot internationalisering, men det saknasen uppbackning runt de mer specifika hur-frågorna. Flera intervjupersoner inompartnerskapet tycks inte till fullo ställa sig bakom och ”backa upp” tillväxtavtalets prioriteringaroch inriktningar, och som man har ett gemensamt ansvar för. Enligt vissa berordetta på parternas olika syn på vad som egentligen krävs för att stärka tillväxtförutsättningarna.En konflikt uppfattas föreligga mellan de som betonar ”det infrastrukturel-53
- Page 9 and 10: SammanfattningUtvärderingStockholm
- Page 11 and 12: • Vem driver processen fram till
- Page 13 and 14: • Offentliga organisationer har i
- Page 15 and 16: 1. UppdragetBakgrund och uppdragDet
- Page 17 and 18: Estland Lettland Litauen Ryssland P
- Page 19 and 20: 2. Health CareHur var det tänkt?Ut
- Page 21 and 22: Målgrupper, aktörer, organisation
- Page 23 and 24: Ett mer specifikt svar, i kronor oc
- Page 25 and 26: 3. Miljöexport och miljödriven ti
- Page 27 and 28: MarknaderProjekten har varit inrikt
- Page 29 and 30: Det finns flera exempel på att pro
- Page 31 and 32: 4. ITHur var det tänkt?Utgångspun
- Page 33 and 34: Hur blev det?Insatsområde IT har b
- Page 35 and 36: Insikter i StockholmsregionenDe int
- Page 37 and 38: 5. UtbildningHur var det tänkt?Utg
- Page 39 and 40: Särskilt ett av projekten, KLÖS,
- Page 41 and 42: Måluppfyllelse - affärsvolymMot b
- Page 43 and 44: 6. Resultat för insatsområdena so
- Page 45 and 46: FBA uppfattar att det i grunden har
- Page 47 and 48: Båda insatsområdena väcker fråg
- Page 49 and 50: 7. Att främja internationella aff
- Page 51 and 52: Kunder/marknadHemmaBortaLeverantör
- Page 53 and 54: 8. Programprocessen• Stockholmsre
- Page 55 and 56: har ofta upplevt ett behov av att i
- Page 57: Aktörernas roller - ”dörröppna
- Page 61 and 62: en delvis oklar roll och avgränsni
- Page 63 and 64: hur många projekt som bör ha medf
- Page 65 and 66: Kritiska faktorerUtvärderingen fri
- Page 67 and 68: och tjänster. Öst ska exempelvis
- Page 69 and 70: Materialet tyder på att projekt so
- Page 71 and 72: varierar med fokus på formering, m
- Page 73 and 74: Kritiska faktorerUtvärderingen fri
- Page 75 and 76: Ryssland (främst S:t Petersburg),
- Page 77 and 78: Lokal anpassningProblem och möjlig
- Page 79 and 80: har i regel flera alternativa proje
- Page 81 and 82: Det finns inga exempel på projekt
- Page 83 and 84: miljöarbetet och dels förbättrar
- Page 85 and 86: Bilden av affären/ marknadenBilden
- Page 87 and 88: BilagorBilaga 1. IntervjupersonerKr
- Page 89 and 90: Bilaga 2. IntervjuguideInledning•
- Page 91 and 92: Summering• Hur skulle du vilja sa
- Page 93 and 94: (fr 1.7.03 Maria Bosdotter)Sif Stoc
- Page 95 and 96: Länsstyrelsens rapportserieTidigar
ar varit som störst. Vi kan också konstatera att de valda sektorerna varit sådana där detoffentliga har en egen relation som beställare och finansiär. Man har valt områden somvarit särskilt betydelsefulla för offentligt-privata samarbeten. Det är också typiska områdenför offentliga inköp och upphandlingar.SamverkanSamverkan som arbetsform”All verksamhet inom ramen för tillväxtavtalet bedrivs i det regionala partnerskapetsnamn och i samverkan mellan parterna.” (text ur RTA)Tanken om partnerskap är naturligtvis central i en satsning som bygger på funktionellasamverkanslösningar för export<strong>främja</strong>nde arbete. Processen växer fram genom gränsöverskridandesamverkan, privat-offentligt, över gränserna inom den offentliga sfären,mellan olika verksamheter, affärsområden etc. Helt enkelt genom en funktionell formeringför tillväxt utifrån insatsområden, parternas förutsättningar och marknadens spelregler.Men hur har då samverkan som arbetsform fungerat i RTA och på vilka sätt har mansamverkat?Inledningsvis kan vi konstatera intervjupersonerna har uppfattat det som mycket viktigtatt diskutera frågor som relaterar till samverkan i bred bemärkelse. Huvuddelen av dekritiska faktorer (hinder och nödvändiga förutsättningar) som nämnts i intervjumaterialethandlar i grunden om hur samverkan fungerat eller borde ha fungerat. Utan samverkaninget avtal, inga projekt och ingen påverkan på tillväxten.FBA uppfattar att partnerskapet i viss mån bidragit till att fördjupa det mödosammaarbetet att knyta ihop <strong>Stockholms</strong>regionen. <strong>Att</strong> detta inte är ett lätt arbete är dock knappastnågon hemlighet. Genom RTA och RUFS (Regional utvecklingsplan för <strong>Stockholms</strong><strong>län</strong>) och vidare in i RTP (Regionalt tillväxtprogram) och RUP (Regionalt utvecklingsprogram)så växer dock en ”regionaliserande” process fram där aktörerna så sakteligajämkar ihop sig. Mängden sådana regionala akronymer vittnar dock samtidigt omen viss fragmentisering. Viktiga frågetecken återstår alltså fortfarande att lösa för regionensaktörer: vilka bör prioriteringarna och strategierna vara, vem ska tillåtas att ageradrivande part?De aktörer i <strong>Stockholms</strong>regionen som deltar i det regionala partnerskapet har i grunden,menar FBA, huvudsakligen bestämt att man behöver samla sig för den regionala tillväxten,inte vad man bör göra eller hur. Vi ser en ökad medvetenhet och ett visst ökat samarbetepå toppnivå i regionen kring en inriktning mot internationalisering, men det saknasen uppbackning runt de mer specifika hur-frågorna. Flera intervjupersoner inompartnerskapet tycks inte till fullo ställa sig bakom och ”backa upp” tillväxtavtalets prioriteringaroch inriktningar, och som man har ett gemensamt ansvar för. Enligt vissa berordetta på parternas olika syn på vad som egentligen krävs för att stärka tillväxtförutsättningarna.En konflikt uppfattas föreligga mellan de som betonar ”det infrastrukturel-53