Att främja internationella affärer - Länsstyrelsen i Stockholms län

Att främja internationella affärer - Länsstyrelsen i Stockholms län Att främja internationella affärer - Länsstyrelsen i Stockholms län

keller.lisa41
from keller.lisa41 More from this publisher
13.07.2015 Views

Den regionala kompetens- och konkurrensprofilenValet av insatsområden för RTA byggde på en analys av inom vilka områden Stockholmsregionenkan stå stark i ett internationellt perspektiv. Och där man kunde göratroligt att starka företag skulle kunna backa upp satsningarna. Insatsområdena valdes såatt säga utifrån en bedömning av inom vilka områden regionen har internationell lyskraft”vi hade något att komma med inom dessa områden”. På så sätt fokuserades typiskaStockholmskompetenser.Detta förfaringssätt uppfattas i huvudsak som en styrka i RTA. Vi kan emellertid konstateraatt det finns de som upplever att tillvägagångssättet varit för ”utbudsdrivet”. Attfokusera på Stockholmsregionens starka sidor har till viss del gått ut över analysen avvad som faktiskt efterfrågas i Östersjöländerna. En av intervjupersonerna uttrycker detsom att det har funnits ett slags ”mantra i politiken” under de här åren. Det var ett antalområden som det togs för givet att de skulle vara intressanta. ”Det vi missade vargrundanalysen. Hur ser det egentligen ut där?”.RTA-aktörernas intresse- och nätverksprofilDet går också att skönja en annan utgångspunkt för valet av insatsområden, vilken vihar valt att kalla ”RTA-aktörernas intresse- och nätverksprofil”. Det innebar att valet avinsatsområden också grundade sig på förekomsten, eller icke-förekomsten, av aktörerinom RTAs programorganisation som var extra intresserade av och kunniga inom vissainsatsområdena, samt att de hade upparbetade nätverk och kontakter inom dessa områden.Valet av insatsområden skedde således inte förutsättningslöst. En intervjuperson berättar:– ”Att sjukvård överlevde berodde på att en av de starkaste aktörerna var landstinget.Och IT hade vi innanför väggarna här…. Det var inte så att man satt med tioområden och gjorde en objektiv evaluering av vart vi inom regionen hade störst möjlighet”.Åsikten är inte frekvent återkommande i intervjumaterialet men fler intervjupersonerhar varit inne på samma linje.Viss kritik har riktats mot själva projekturvalet. Ett par intervjupersoner menar att manborde ha haft ett mer öppet förfarande och använt sig av s.k. ”calls”. Detta, menar man,skulle ha gjort urvalsförfarandet mer rättvist samt även förbättrat förutsättningarna förRTA att nå mer kvalitativa projektsatsningar.För att inte ge en oförtjänt negativ bild vill FBA i sammanhanget poängtera att flertaletintervjupersoner varit överens om att det till syvende och sist ändå handlat om att mannågonstans måst ”sätta ner foten” och starta den aktiva processen.Det samlade intervjumaterialet ger således vid handen att valet av insatsområden gjordesdels ”aktörspragmatiskt”– inom vilka områden kan vi få kontakt med personer ochorganisationer som vill vara med, och där kansliet dessutom har kompetens? Dels utifrånen analys av de områden där man menat att regionens internationella förutsättning-52

ar varit som störst. Vi kan också konstatera att de valda sektorerna varit sådana där detoffentliga har en egen relation som beställare och finansiär. Man har valt områden somvarit särskilt betydelsefulla för offentligt-privata samarbeten. Det är också typiska områdenför offentliga inköp och upphandlingar.SamverkanSamverkan som arbetsform”All verksamhet inom ramen för tillväxtavtalet bedrivs i det regionala partnerskapetsnamn och i samverkan mellan parterna.” (text ur RTA)Tanken om partnerskap är naturligtvis central i en satsning som bygger på funktionellasamverkanslösningar för exportfrämjande arbete. Processen växer fram genom gränsöverskridandesamverkan, privat-offentligt, över gränserna inom den offentliga sfären,mellan olika verksamheter, affärsområden etc. Helt enkelt genom en funktionell formeringför tillväxt utifrån insatsområden, parternas förutsättningar och marknadens spelregler.Men hur har då samverkan som arbetsform fungerat i RTA och på vilka sätt har mansamverkat?Inledningsvis kan vi konstatera intervjupersonerna har uppfattat det som mycket viktigtatt diskutera frågor som relaterar till samverkan i bred bemärkelse. Huvuddelen av dekritiska faktorer (hinder och nödvändiga förutsättningar) som nämnts i intervjumaterialethandlar i grunden om hur samverkan fungerat eller borde ha fungerat. Utan samverkaninget avtal, inga projekt och ingen påverkan på tillväxten.FBA uppfattar att partnerskapet i viss mån bidragit till att fördjupa det mödosammaarbetet att knyta ihop Stockholmsregionen. Att detta inte är ett lätt arbete är dock knappastnågon hemlighet. Genom RTA och RUFS (Regional utvecklingsplan för Stockholmslän) och vidare in i RTP (Regionalt tillväxtprogram) och RUP (Regionalt utvecklingsprogram)så växer dock en ”regionaliserande” process fram där aktörerna så sakteligajämkar ihop sig. Mängden sådana regionala akronymer vittnar dock samtidigt omen viss fragmentisering. Viktiga frågetecken återstår alltså fortfarande att lösa för regionensaktörer: vilka bör prioriteringarna och strategierna vara, vem ska tillåtas att ageradrivande part?De aktörer i Stockholmsregionen som deltar i det regionala partnerskapet har i grunden,menar FBA, huvudsakligen bestämt att man behöver samla sig för den regionala tillväxten,inte vad man bör göra eller hur. Vi ser en ökad medvetenhet och ett visst ökat samarbetepå toppnivå i regionen kring en inriktning mot internationalisering, men det saknasen uppbackning runt de mer specifika hur-frågorna. Flera intervjupersoner inompartnerskapet tycks inte till fullo ställa sig bakom och ”backa upp” tillväxtavtalets prioriteringaroch inriktningar, och som man har ett gemensamt ansvar för. Enligt vissa berordetta på parternas olika syn på vad som egentligen krävs för att stärka tillväxtförutsättningarna.En konflikt uppfattas föreligga mellan de som betonar ”det infrastrukturel-53

Den regionala kompetens- och konkurrensprofilenValet av insatsområden för RTA byggde på en analys av inom vilka områden <strong>Stockholms</strong>regionenkan stå stark i ett internationellt perspektiv. Och där man kunde göratroligt att starka företag skulle kunna backa upp satsningarna. Insatsområdena valdes såatt säga utifrån en bedömning av inom vilka områden regionen har internationell lyskraft”vi hade något att komma med inom dessa områden”. På så sätt fokuserades typiska<strong>Stockholms</strong>kompetenser.Detta förfaringssätt uppfattas i huvudsak som en styrka i RTA. Vi kan emellertid konstateraatt det finns de som upplever att tillvägagångssättet varit för ”utbudsdrivet”. <strong>Att</strong>fokusera på <strong>Stockholms</strong>regionens starka sidor har till viss del gått ut över analysen avvad som faktiskt efterfrågas i Östersjö<strong>län</strong>derna. En av intervjupersonerna uttrycker detsom att det har funnits ett slags ”mantra i politiken” under de här åren. Det var ett antalområden som det togs för givet att de skulle vara intressanta. ”Det vi missade vargrundanalysen. Hur ser det egentligen ut där?”.RTA-aktörernas intresse- och nätverksprofilDet går också att skönja en annan utgångspunkt för valet av insatsområden, vilken vihar valt att kalla ”RTA-aktörernas intresse- och nätverksprofil”. Det innebar att valet avinsatsområden också grundade sig på förekomsten, eller icke-förekomsten, av aktörerinom RTAs programorganisation som var extra intresserade av och kunniga inom vissainsatsområdena, samt att de hade upparbetade nätverk och kontakter inom dessa områden.Valet av insatsområden skedde således inte förutsättningslöst. En intervjuperson berättar:– ”<strong>Att</strong> sjukvård överlevde berodde på att en av de starkaste aktörerna var landstinget.Och IT hade vi innanför väggarna här…. Det var inte så att man satt med tioområden och gjorde en objektiv evaluering av vart vi inom regionen hade störst möjlighet”.Åsikten är inte frekvent återkommande i intervjumaterialet men fler intervjupersonerhar varit inne på samma linje.Viss kritik har riktats mot själva projekturvalet. Ett par intervjupersoner menar att manborde ha haft ett mer öppet förfarande och använt sig av s.k. ”calls”. Detta, menar man,skulle ha gjort urvalsförfarandet mer rättvist samt även förbättrat förutsättningarna förRTA att nå mer kvalitativa projektsatsningar.För att inte ge en oförtjänt negativ bild vill FBA i sammanhanget poängtera att flertaletintervjupersoner varit överens om att det till syvende och sist ändå handlat om att mannågonstans måst ”sätta ner foten” och starta den aktiva processen.Det samlade intervjumaterialet ger således vid handen att valet av insatsområden gjordesdels ”aktörspragmatiskt”– inom vilka områden kan vi få kontakt med personer ochorganisationer som vill vara med, och där kansliet dessutom har kompetens? Dels utifrånen analys av de områden där man menat att regionens <strong>internationella</strong> förutsättning-52

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!