Att främja internationella affärer - Länsstyrelsen i Stockholms län

Att främja internationella affärer - Länsstyrelsen i Stockholms län Att främja internationella affärer - Länsstyrelsen i Stockholms län

keller.lisa41
from keller.lisa41 More from this publisher
13.07.2015 Views

Kommunförbundet. Ingen kommun förutom Stockholms stad har agerat projektägareför enskilda RTA-projekt.Konsultteamet menar att kommunerna i hög utsträckning behövs i den här typen avsatsningar. De är en offentlig part med en relativt nära och naturlig koppling till ochkunskaper om det lokala näringslivet.Resurser och offentliga organisationerDen resursproblematik som identifierades ovan gäller naturligtvis inte endast privatanäringslivsaktörer. Flera intervjupersoner pekar på att offentliga organisationer i mångafall har svårt att frigöra de resurser som behövs för att kunna medverka i satsningar somligger utanför deras egna vardagliga och direkta verksamhet. ”För 10 år sedan hade deoffentliga aktörerna en sådan buffert att de kunde vara med. Det var t.ex. lätt att få medsjukvården. Idag är det annorlunda.”Medverkan från det offentliga i bred bemärkelse uppfattas av respondenterna som bådeönskvärt och nödvändigt, särskilt i fall satsningarna syftar till systemexport. Men detfinns också en tveksamhet kring exempelvis enskilda sjukhus möjligheter att ”dra sittstrå till stacken” genom att låta anställd personal medverka. ”På deras arbetsplatserfinns inte pengar för att få in dem i systemen”.En intervjuperson uttrycker troligen det många känner – ”Satsas det inte tillräckligtuppifrån så är det svårt att sätta igång det hela”.Det offentligas mandatFlera respondenter menar att det ibland handlar om att gå en inte helt lätt balansgångmellan vad offentliga aktörer får och inte får göra. Även om de flesta i stora drag äröverens om vad de anser att det offentligas roll är, så finns det en tydlig medvetenhetom de olika regelverkens mer eller mindre ”hämmande” eller begränsande inverkan påvad som är möjligt. En av de intervjuade påpekar t.ex. att man måste vara försiktig dådet är lätt att hamna i en diskussion om (otillåtna) företagssubventioner. ”Vad får egentligengöras i näringslivsfrämjande syfte?” Åtgärder som uppfattas som nödvändiga attgenomföra kanske inte går att genomföra då de ligger utanför den offentliga kompetensen.”Vi får inte sälja kunskapen” eller ”vi får inte verka utanför Sveriges gränser”uttrycker det som respondenterna har framförts.Denna problematik försvårar ett systemexportperspektiv. Kunskapen inom hälso- ochsjukvårdsområdet exempelvis är i stor utsträckning inbyggd i den offentliga sfären. Vilkakan leverera denna kunskap på en marknad? Och om produkterna säljs privat, samtidigtsom kunskapen om deras användning finns i det offentliga – hänger tekniken ochtjänsten ihop? Vem är det egentligen som ska sälja systemen? Om det är offentligatjänstemän – ryms i så fall den uppgiften inom deras arbetsuppgifter och mandat?50

Aktörernas roller – ”dörröppnare”, ”mäklare” och ”lokomotiv””Tillväxtavtalet gäller insatser som offentliga aktörer har särskilda förutsättningar föroch som företagen inte klarar på egen hand […] Staten, landstinget och kommunernakan öppna dörrar för företag på Östersjöområdets exportmarknader […] …identifierainternationellt finansierade utvecklingsprojekt, utöva inflytande tidigt när sådana projektaktualiseras, kartlägga juridiska förutsättningar för offertgivning m.m….” (text urRTA)FBA kan konstatera att det finns ett medvetet drag av rollfördelning i projekten. De offentligaaktörerna, som exempelvis länsstyrelsen, Kommunförbundet, landstinget,Stockholms stad och Hjälpmedelsinstitutet agerar ”dörröppnare” och legitimerar företagenoch produkterna såväl vad avser kvalitet som kapacitet. Olika företag och organisationer(privata, halvoffentliga etc) agerar å sin sida som konkreta ”mäklare” av kontakterför match-making eller formering. Mäklandet sker antingen på uppdrag av det offentligaeller organisationernas medlemmar, eller därför att det i företagets affärsidéingår att bygga nätverk med andra för att stärka sin egen konkurrenskraft i större affärer.Varje insatsområde har sådana mäklare med specialkompetens och kontakter inom resp.område, exempelvis Exportrådet, KTH, Handelshögskolan, Eco Baltic, Östhandelsforum,Miljöteknik Öresund, Lynx & Partners (IT), Karolinska institutet, Sweden Multitech& Marketing, Scandinavian Care, Euromed Networks, Informationslogik, Hälsoochsjukvårdens Östeuropakommitté m.fl.Vidare kan vi konstatera att rollerna kan vara mer eller mindre överlappande. Som exempelagerar ofta Stockholms stad och Exportrådet både som dörröppnare och mäklare.I flera projekt har det också funnits idéer om att större, internationella företag skullekunna agera ”lokomotiv” för olika konstellationer av främst mindre företag. Utifrån sinakontakter och erfarenheter på en internationell arena kan de fungera som draghjälp. Sådanaföretag har funnits med i alla insatsområden utom Utbildning och är exempelvisEricsson, ABB, Siemens, Vattenfall, Fortum, och Tieto Enator.Således har ett stort antal projekt inneburit samverkan mellan företag, myndigheter ochutbildnings- och forskningsinstitutioner. Ett så kallat Private Public Partnership (PPP)där aktörerna innehar olika roller.Insatsområden och projektVid en genomlysning av intervjumaterialet framgår det att valet av insatsområden ochprojekt analytiskt kan hänföras till två utgångspunkter, dels till vad man kan kalla för”den regionala kompetens- och konkurrensprofilen”, dels till vad man på motsvarandesätt skulle kunna benämna ”RTA-aktörernas intresse- och nätverksprofil”.51

Aktörernas roller – ”dörröppnare”, ”mäklare” och ”lokomotiv””Tillväxtavtalet gäller insatser som offentliga aktörer har särskilda förutsättningar föroch som företagen inte klarar på egen hand […] Staten, landstinget och kommunernakan öppna dörrar för företag på Östersjöområdets exportmarknader […] …identifierainternationellt finansierade utvecklingsprojekt, utöva inflytande tidigt när sådana projektaktualiseras, kartlägga juridiska förutsättningar för offertgivning m.m….” (text urRTA)FBA kan konstatera att det finns ett medvetet drag av rollfördelning i projekten. De offentligaaktörerna, som exempelvis <strong>län</strong>sstyrelsen, Kommunförbundet, landstinget,<strong>Stockholms</strong> stad och Hjälpmedelsinstitutet agerar ”dörröppnare” och legitimerar företagenoch produkterna såväl vad avser kvalitet som kapacitet. Olika företag och organisationer(privata, halvoffentliga etc) agerar å sin sida som konkreta ”mäklare” av kontakterför match-making eller formering. Mäklandet sker antingen på uppdrag av det offentligaeller organisationernas medlemmar, eller därför att det i företagets affärsidéingår att bygga nätverk med andra för att stärka sin egen konkurrenskraft i större <strong>affärer</strong>.Varje insatsområde har sådana mäklare med specialkompetens och kontakter inom resp.område, exempelvis Exportrådet, KTH, Handelshögskolan, Eco Baltic, Östhandelsforum,Miljöteknik Öresund, Lynx & Partners (IT), Karolinska institutet, Sweden Multitech& Marketing, Scandinavian Care, Euromed Networks, Informationslogik, Hälsoochsjukvårdens Östeuropakommitté m.fl.Vidare kan vi konstatera att rollerna kan vara mer eller mindre överlappande. Som exempelagerar ofta <strong>Stockholms</strong> stad och Exportrådet både som dörröppnare och mäklare.I flera projekt har det också funnits idéer om att större, <strong>internationella</strong> företag skullekunna agera ”lokomotiv” för olika konstellationer av främst mindre företag. Utifrån sinakontakter och erfarenheter på en internationell arena kan de fungera som draghjälp. Sådanaföretag har funnits med i alla insatsområden utom Utbildning och är exempelvisEricsson, ABB, Siemens, Vattenfall, Fortum, och Tieto Enator.Således har ett stort antal projekt inneburit samverkan mellan företag, myndigheter ochutbildnings- och forskningsinstitutioner. Ett så kallat Private Public Partnership (PPP)där aktörerna innehar olika roller.Insatsområden och projektVid en genomlysning av intervjumaterialet framgår det att valet av insatsområden ochprojekt analytiskt kan hänföras till två utgångspunkter, dels till vad man kan kalla för”den regionala kompetens- och konkurrensprofilen”, dels till vad man på motsvarandesätt skulle kunna benämna ”RTA-aktörernas intresse- och nätverksprofil”.51

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!