Att främja internationella affärer - Länsstyrelsen i Stockholms län
Att främja internationella affärer - Länsstyrelsen i Stockholms län Att främja internationella affärer - Länsstyrelsen i Stockholms län
Kommunförbundet. Ingen kommun förutom Stockholms stad har agerat projektägareför enskilda RTA-projekt.Konsultteamet menar att kommunerna i hög utsträckning behövs i den här typen avsatsningar. De är en offentlig part med en relativt nära och naturlig koppling till ochkunskaper om det lokala näringslivet.Resurser och offentliga organisationerDen resursproblematik som identifierades ovan gäller naturligtvis inte endast privatanäringslivsaktörer. Flera intervjupersoner pekar på att offentliga organisationer i mångafall har svårt att frigöra de resurser som behövs för att kunna medverka i satsningar somligger utanför deras egna vardagliga och direkta verksamhet. ”För 10 år sedan hade deoffentliga aktörerna en sådan buffert att de kunde vara med. Det var t.ex. lätt att få medsjukvården. Idag är det annorlunda.”Medverkan från det offentliga i bred bemärkelse uppfattas av respondenterna som bådeönskvärt och nödvändigt, särskilt i fall satsningarna syftar till systemexport. Men detfinns också en tveksamhet kring exempelvis enskilda sjukhus möjligheter att ”dra sittstrå till stacken” genom att låta anställd personal medverka. ”På deras arbetsplatserfinns inte pengar för att få in dem i systemen”.En intervjuperson uttrycker troligen det många känner – ”Satsas det inte tillräckligtuppifrån så är det svårt att sätta igång det hela”.Det offentligas mandatFlera respondenter menar att det ibland handlar om att gå en inte helt lätt balansgångmellan vad offentliga aktörer får och inte får göra. Även om de flesta i stora drag äröverens om vad de anser att det offentligas roll är, så finns det en tydlig medvetenhetom de olika regelverkens mer eller mindre ”hämmande” eller begränsande inverkan påvad som är möjligt. En av de intervjuade påpekar t.ex. att man måste vara försiktig dådet är lätt att hamna i en diskussion om (otillåtna) företagssubventioner. ”Vad får egentligengöras i näringslivsfrämjande syfte?” Åtgärder som uppfattas som nödvändiga attgenomföra kanske inte går att genomföra då de ligger utanför den offentliga kompetensen.”Vi får inte sälja kunskapen” eller ”vi får inte verka utanför Sveriges gränser”uttrycker det som respondenterna har framförts.Denna problematik försvårar ett systemexportperspektiv. Kunskapen inom hälso- ochsjukvårdsområdet exempelvis är i stor utsträckning inbyggd i den offentliga sfären. Vilkakan leverera denna kunskap på en marknad? Och om produkterna säljs privat, samtidigtsom kunskapen om deras användning finns i det offentliga – hänger tekniken ochtjänsten ihop? Vem är det egentligen som ska sälja systemen? Om det är offentligatjänstemän – ryms i så fall den uppgiften inom deras arbetsuppgifter och mandat?50
Aktörernas roller – ”dörröppnare”, ”mäklare” och ”lokomotiv””Tillväxtavtalet gäller insatser som offentliga aktörer har särskilda förutsättningar föroch som företagen inte klarar på egen hand […] Staten, landstinget och kommunernakan öppna dörrar för företag på Östersjöområdets exportmarknader […] …identifierainternationellt finansierade utvecklingsprojekt, utöva inflytande tidigt när sådana projektaktualiseras, kartlägga juridiska förutsättningar för offertgivning m.m….” (text urRTA)FBA kan konstatera att det finns ett medvetet drag av rollfördelning i projekten. De offentligaaktörerna, som exempelvis länsstyrelsen, Kommunförbundet, landstinget,Stockholms stad och Hjälpmedelsinstitutet agerar ”dörröppnare” och legitimerar företagenoch produkterna såväl vad avser kvalitet som kapacitet. Olika företag och organisationer(privata, halvoffentliga etc) agerar å sin sida som konkreta ”mäklare” av kontakterför match-making eller formering. Mäklandet sker antingen på uppdrag av det offentligaeller organisationernas medlemmar, eller därför att det i företagets affärsidéingår att bygga nätverk med andra för att stärka sin egen konkurrenskraft i större affärer.Varje insatsområde har sådana mäklare med specialkompetens och kontakter inom resp.område, exempelvis Exportrådet, KTH, Handelshögskolan, Eco Baltic, Östhandelsforum,Miljöteknik Öresund, Lynx & Partners (IT), Karolinska institutet, Sweden Multitech& Marketing, Scandinavian Care, Euromed Networks, Informationslogik, Hälsoochsjukvårdens Östeuropakommitté m.fl.Vidare kan vi konstatera att rollerna kan vara mer eller mindre överlappande. Som exempelagerar ofta Stockholms stad och Exportrådet både som dörröppnare och mäklare.I flera projekt har det också funnits idéer om att större, internationella företag skullekunna agera ”lokomotiv” för olika konstellationer av främst mindre företag. Utifrån sinakontakter och erfarenheter på en internationell arena kan de fungera som draghjälp. Sådanaföretag har funnits med i alla insatsområden utom Utbildning och är exempelvisEricsson, ABB, Siemens, Vattenfall, Fortum, och Tieto Enator.Således har ett stort antal projekt inneburit samverkan mellan företag, myndigheter ochutbildnings- och forskningsinstitutioner. Ett så kallat Private Public Partnership (PPP)där aktörerna innehar olika roller.Insatsområden och projektVid en genomlysning av intervjumaterialet framgår det att valet av insatsområden ochprojekt analytiskt kan hänföras till två utgångspunkter, dels till vad man kan kalla för”den regionala kompetens- och konkurrensprofilen”, dels till vad man på motsvarandesätt skulle kunna benämna ”RTA-aktörernas intresse- och nätverksprofil”.51
- Page 5: FörordPå uppdrag av Länsstyrelse
- Page 9 and 10: SammanfattningUtvärderingStockholm
- Page 11 and 12: • Vem driver processen fram till
- Page 13 and 14: • Offentliga organisationer har i
- Page 15 and 16: 1. UppdragetBakgrund och uppdragDet
- Page 17 and 18: Estland Lettland Litauen Ryssland P
- Page 19 and 20: 2. Health CareHur var det tänkt?Ut
- Page 21 and 22: Målgrupper, aktörer, organisation
- Page 23 and 24: Ett mer specifikt svar, i kronor oc
- Page 25 and 26: 3. Miljöexport och miljödriven ti
- Page 27 and 28: MarknaderProjekten har varit inrikt
- Page 29 and 30: Det finns flera exempel på att pro
- Page 31 and 32: 4. ITHur var det tänkt?Utgångspun
- Page 33 and 34: Hur blev det?Insatsområde IT har b
- Page 35 and 36: Insikter i StockholmsregionenDe int
- Page 37 and 38: 5. UtbildningHur var det tänkt?Utg
- Page 39 and 40: Särskilt ett av projekten, KLÖS,
- Page 41 and 42: Måluppfyllelse - affärsvolymMot b
- Page 43 and 44: 6. Resultat för insatsområdena so
- Page 45 and 46: FBA uppfattar att det i grunden har
- Page 47 and 48: Båda insatsområdena väcker fråg
- Page 49 and 50: 7. Att främja internationella aff
- Page 51 and 52: Kunder/marknadHemmaBortaLeverantör
- Page 53 and 54: 8. Programprocessen• Stockholmsre
- Page 55: har ofta upplevt ett behov av att i
- Page 59 and 60: ar varit som störst. Vi kan också
- Page 61 and 62: en delvis oklar roll och avgränsni
- Page 63 and 64: hur många projekt som bör ha medf
- Page 65 and 66: Kritiska faktorerUtvärderingen fri
- Page 67 and 68: och tjänster. Öst ska exempelvis
- Page 69 and 70: Materialet tyder på att projekt so
- Page 71 and 72: varierar med fokus på formering, m
- Page 73 and 74: Kritiska faktorerUtvärderingen fri
- Page 75 and 76: Ryssland (främst S:t Petersburg),
- Page 77 and 78: Lokal anpassningProblem och möjlig
- Page 79 and 80: har i regel flera alternativa proje
- Page 81 and 82: Det finns inga exempel på projekt
- Page 83 and 84: miljöarbetet och dels förbättrar
- Page 85 and 86: Bilden av affären/ marknadenBilden
- Page 87 and 88: BilagorBilaga 1. IntervjupersonerKr
- Page 89 and 90: Bilaga 2. IntervjuguideInledning•
- Page 91 and 92: Summering• Hur skulle du vilja sa
- Page 93 and 94: (fr 1.7.03 Maria Bosdotter)Sif Stoc
- Page 95 and 96: Länsstyrelsens rapportserieTidigar
Aktörernas roller – ”dörröppnare”, ”mäklare” och ”lokomotiv””Tillväxtavtalet gäller insatser som offentliga aktörer har särskilda förutsättningar föroch som företagen inte klarar på egen hand […] Staten, landstinget och kommunernakan öppna dörrar för företag på Östersjöområdets exportmarknader […] …identifierainternationellt finansierade utvecklingsprojekt, utöva inflytande tidigt när sådana projektaktualiseras, kartlägga juridiska förutsättningar för offertgivning m.m….” (text urRTA)FBA kan konstatera att det finns ett medvetet drag av rollfördelning i projekten. De offentligaaktörerna, som exempelvis <strong>län</strong>sstyrelsen, Kommunförbundet, landstinget,<strong>Stockholms</strong> stad och Hjälpmedelsinstitutet agerar ”dörröppnare” och legitimerar företagenoch produkterna såväl vad avser kvalitet som kapacitet. Olika företag och organisationer(privata, halvoffentliga etc) agerar å sin sida som konkreta ”mäklare” av kontakterför match-making eller formering. Mäklandet sker antingen på uppdrag av det offentligaeller organisationernas medlemmar, eller därför att det i företagets affärsidéingår att bygga nätverk med andra för att stärka sin egen konkurrenskraft i större <strong>affärer</strong>.Varje insatsområde har sådana mäklare med specialkompetens och kontakter inom resp.område, exempelvis Exportrådet, KTH, Handelshögskolan, Eco Baltic, Östhandelsforum,Miljöteknik Öresund, Lynx & Partners (IT), Karolinska institutet, Sweden Multitech& Marketing, Scandinavian Care, Euromed Networks, Informationslogik, Hälsoochsjukvårdens Östeuropakommitté m.fl.Vidare kan vi konstatera att rollerna kan vara mer eller mindre överlappande. Som exempelagerar ofta <strong>Stockholms</strong> stad och Exportrådet både som dörröppnare och mäklare.I flera projekt har det också funnits idéer om att större, <strong>internationella</strong> företag skullekunna agera ”lokomotiv” för olika konstellationer av främst mindre företag. Utifrån sinakontakter och erfarenheter på en internationell arena kan de fungera som draghjälp. Sådanaföretag har funnits med i alla insatsområden utom Utbildning och är exempelvisEricsson, ABB, Siemens, Vattenfall, Fortum, och Tieto Enator.Således har ett stort antal projekt inneburit samverkan mellan företag, myndigheter ochutbildnings- och forskningsinstitutioner. Ett så kallat Private Public Partnership (PPP)där aktörerna innehar olika roller.Insatsområden och projektVid en genomlysning av intervjumaterialet framgår det att valet av insatsområden ochprojekt analytiskt kan hänföras till två utgångspunkter, dels till vad man kan kalla för”den regionala kompetens- och konkurrensprofilen”, dels till vad man på motsvarandesätt skulle kunna benämna ”RTA-aktörernas intresse- och nätverksprofil”.51