Att främja internationella affärer - Länsstyrelsen i Stockholms län
Att främja internationella affärer - Länsstyrelsen i Stockholms län Att främja internationella affärer - Länsstyrelsen i Stockholms län
Intervjupersoner från samtliga insatsområden pekar på att näringslivets struktur inteföljer länsgränserna, varför viktiga samarbetspartners och företag kan finnas i andradelar av landet, både i övriga Mälardalsregionen och i andra regioner. Samarbete skermed aktörer i exempelvis Uppsala län, Gävleborgs län, Småland, region Skåne, Västerbottenm fl. En uppfattning bland respondenterna är att det är viktigare att man har medde rätta företagen än att de kommer från regionen. Något som kanske blir särskilt viktigtdå RTA är inriktat mot systemexport – ”Hela systemen görs knappast i samma region.”Respondenterna betonar vikten av att vara flexibel i regiontänkandet. Ett dynamisktregionbegrepp betraktas som en helt nödvändig förutsättning för att kunna sätta sammankonkurrenskraftiga affärsfrämjande verksamheter.Vidare betonar respondenterna att det inte är regioner som är utgångspunkten för samarbete,utan enskilda aktörer. Aktörer som utifrån sina olika utgångspunkter och förmågorkan bidra med olika typer av kompetens, kontakter etc, och som tillsammans kan geett ökat mervärde för aktörskonstellationen som helhet. Eller som en av de intervjuadeuttrycker det – ”Våra nätverk femdubblas genom att vi går ihop.”Samtidigt som fokus i intervjumaterialet, med viss självklarhet, ofta ligger på aktörsnivånkan vi konstatera att ”Stockholm”, snarare än Stockholmsregionen, uppfattas ha ettviktigt signalvärde. Begreppet ”Stockholm”, och den förståelse detta väcker hos olikaaktörer, anses ”ha en bra klang utomlands”. Det är också i Stockholm som de drivandeintressenterna och branschföreningarna finns.Sammanfattningsvis kan man kanske säga att den administrativa länsindelningen harbetydelse för att det ska finnas en eller flera beslutsfattare som har såväl mandat somförmåga att organisera, koordinera och finansiera satsningarna. Därutöver bör formeringenske med hjälp av landets samlade resurser.AktörernaIntervjupersonerna menar överlag att RTA varit rätt riggat som programorganisation.Även om nyansskillnader förekommer så uppfattar de flesta även att rätt regionala aktörervarit med på central nivå inom programmet. Kritik har emellertid framförts mot vadman uppfattar som bristande företags- och kommunal medverkan i RTA som helhet.Företagsmedverkan i RTAVi kan konstatera att drygt 1/3 av projekten har haft medfinansiering från företag, vilkaockså har medverkat i projekten. Vi ser också ett relativt stort antal företag i samverkanskonstellationerna.De har introducerats på nya marknader och har som en effekt avRTA-projekten fått ta del av upphandlingar (speciellt inom insatsområden Health Careoch Miljö).Samtidigt påvisar bland annat intervjumaterialet viss brist i satsningen rörande just företagsmedverkanoch företagsperspektivens integrering i projekten. Intervjupersonerna48
har ofta upplevt ett behov av att involvera fler företag och företagare i såväl projekt somi programorganisation, och man har ibland också upplevt en brist på affärsperspektiv,marknadsanalyser och marknadsförståelse.Här vill vi poängtera att intervjupersonerna ofta gör en distinktion mellan att få medföretagens representantorganisationer och att få med företagen själva – ”Det räcker inteatt bara få med Företagarna, företagen behövs också.”.Företag och företagare är (naturligtvis) oundgängliga samverkansparter i en satsningsom eftersträvar internationella affärer. FBA menar att RTA nått längre än många andraliknande/relaterade satsningar där FBA haft inblick, men man hade troligen kunnat nåännu längre.Relaterad är också den lärdom som handlar om att i högre utsträckning söka involveraaffärsinriktade personer/aktörer med tydliga ingångar (nätverk, kontakter, kunskap,språk) till marknaderna i öst. Det förefaller naturligt att verkligt konkurrenskraftiga,internationellt inriktade affärssatsningar bör involvera fler partners från de specifikamarknadernas affärsliv, eller från andra internationella aktörer med ett intresse för enspecifik marknad. När affärerna och marknaderna är internationella, samt uppvisar enstark konkurrens, så behöver sannolikt affärskonstellationerna ha en internationell inriktning.Det torde finnas goda förutsättningar för att engagera sådana företag i Stockholmsregionen,som har den högsta andelen internationella företag i landet.Intervjupersonerna menar att det i huvudsak är två punkter man bör ha i beaktande viden satsning som vänder sig till SME. Främst de små företagen lider ofta brist på kunskapom affärsförutsättningarna. I ett initialt skede lider de också ofta brist på resurseratt ge sig in i nya satsningar. En intervjuperson menar att SME oftast har större behovav snabb avkastning medan de större har råd att göra mer strategiskt långsiktiga satsningarutan omedelbara vinster. I kombination med en begränsad kunskap om exportfungerar bristen på resurser hämmande på exportsatsningar till nya, okända marknader.Flera respondenter menar att det behövs tydligare insatser för att underlätta för dessaföretag att delta. Ett förslag som förs fram är att kansliet utformar en arbetsmetodik såatt SME kan få stöd när det kommer till ”skrivarbetet” runt RTA. Flera uppfattar att justdetta moment är kritiskt då de mindre företagens ”fria resurser” är mycket begränsade.Någon nämner att en särskild organisation kanske borde skapas för att stödja företagenmed t.ex. ansökningsförfarandet. Några föreslår även utbildningar inom områden somexempelvis avtalsjuridik, certifieringar, tullfrågor, registreringar, regelverk, myndighetskontakterför att möta företagens ”kunskapsunderskott”.Kommunmedverkan i RTADet går även att konstatera ett kommunalt underskott i RTA. Stockholms stad ochKommunförbundet i Stockholms län finns med i arbetet, men övriga 25 enskilda kommunerär relativt osynliga, annat än i vänortssamarbeten, eller representeras genom49
- Page 5: FörordPå uppdrag av Länsstyrelse
- Page 9 and 10: SammanfattningUtvärderingStockholm
- Page 11 and 12: • Vem driver processen fram till
- Page 13 and 14: • Offentliga organisationer har i
- Page 15 and 16: 1. UppdragetBakgrund och uppdragDet
- Page 17 and 18: Estland Lettland Litauen Ryssland P
- Page 19 and 20: 2. Health CareHur var det tänkt?Ut
- Page 21 and 22: Målgrupper, aktörer, organisation
- Page 23 and 24: Ett mer specifikt svar, i kronor oc
- Page 25 and 26: 3. Miljöexport och miljödriven ti
- Page 27 and 28: MarknaderProjekten har varit inrikt
- Page 29 and 30: Det finns flera exempel på att pro
- Page 31 and 32: 4. ITHur var det tänkt?Utgångspun
- Page 33 and 34: Hur blev det?Insatsområde IT har b
- Page 35 and 36: Insikter i StockholmsregionenDe int
- Page 37 and 38: 5. UtbildningHur var det tänkt?Utg
- Page 39 and 40: Särskilt ett av projekten, KLÖS,
- Page 41 and 42: Måluppfyllelse - affärsvolymMot b
- Page 43 and 44: 6. Resultat för insatsområdena so
- Page 45 and 46: FBA uppfattar att det i grunden har
- Page 47 and 48: Båda insatsområdena väcker fråg
- Page 49 and 50: 7. Att främja internationella aff
- Page 51 and 52: Kunder/marknadHemmaBortaLeverantör
- Page 53: 8. Programprocessen• Stockholmsre
- Page 57 and 58: Aktörernas roller - ”dörröppna
- Page 59 and 60: ar varit som störst. Vi kan också
- Page 61 and 62: en delvis oklar roll och avgränsni
- Page 63 and 64: hur många projekt som bör ha medf
- Page 65 and 66: Kritiska faktorerUtvärderingen fri
- Page 67 and 68: och tjänster. Öst ska exempelvis
- Page 69 and 70: Materialet tyder på att projekt so
- Page 71 and 72: varierar med fokus på formering, m
- Page 73 and 74: Kritiska faktorerUtvärderingen fri
- Page 75 and 76: Ryssland (främst S:t Petersburg),
- Page 77 and 78: Lokal anpassningProblem och möjlig
- Page 79 and 80: har i regel flera alternativa proje
- Page 81 and 82: Det finns inga exempel på projekt
- Page 83 and 84: miljöarbetet och dels förbättrar
- Page 85 and 86: Bilden av affären/ marknadenBilden
- Page 87 and 88: BilagorBilaga 1. IntervjupersonerKr
- Page 89 and 90: Bilaga 2. IntervjuguideInledning•
- Page 91 and 92: Summering• Hur skulle du vilja sa
- Page 93 and 94: (fr 1.7.03 Maria Bosdotter)Sif Stoc
- Page 95 and 96: Länsstyrelsens rapportserieTidigar
har ofta upplevt ett behov av att involvera fler företag och företagare i såväl projekt somi programorganisation, och man har ibland också upplevt en brist på affärsperspektiv,marknadsanalyser och marknadsförståelse.Här vill vi poängtera att intervjupersonerna ofta gör en distinktion mellan att få medföretagens representantorganisationer och att få med företagen själva – ”Det räcker inteatt bara få med Företagarna, företagen behövs också.”.Företag och företagare är (naturligtvis) oundgängliga samverkansparter i en satsningsom eftersträvar <strong>internationella</strong> <strong>affärer</strong>. FBA menar att RTA nått <strong>län</strong>gre än många andraliknande/relaterade satsningar där FBA haft inblick, men man hade troligen kunnat nåännu <strong>län</strong>gre.Relaterad är också den lärdom som handlar om att i högre utsträckning söka involveraaffärsinriktade personer/aktörer med tydliga ingångar (nätverk, kontakter, kunskap,språk) till marknaderna i öst. Det förefaller naturligt att verkligt konkurrenskraftiga,internationellt inriktade affärssatsningar bör involvera fler partners från de specifikamarknadernas affärsliv, eller från andra <strong>internationella</strong> aktörer med ett intresse för enspecifik marknad. När <strong>affärer</strong>na och marknaderna är <strong>internationella</strong>, samt uppvisar enstark konkurrens, så behöver sannolikt affärskonstellationerna ha en internationell inriktning.Det torde finnas goda förutsättningar för att engagera sådana företag i <strong>Stockholms</strong>regionen,som har den högsta andelen <strong>internationella</strong> företag i landet.Intervjupersonerna menar att det i huvudsak är två punkter man bör ha i beaktande viden satsning som vänder sig till SME. Främst de små företagen lider ofta brist på kunskapom affärsförutsättningarna. I ett initialt skede lider de också ofta brist på resurseratt ge sig in i nya satsningar. En intervjuperson menar att SME oftast har större behovav snabb avkastning medan de större har råd att göra mer strategiskt långsiktiga satsningarutan omedelbara vinster. I kombination med en begränsad kunskap om exportfungerar bristen på resurser hämmande på exportsatsningar till nya, okända marknader.Flera respondenter menar att det behövs tydligare insatser för att underlätta för dessaföretag att delta. Ett förslag som förs fram är att kansliet utformar en arbetsmetodik såatt SME kan få stöd när det kommer till ”skrivarbetet” runt RTA. Flera uppfattar att justdetta moment är kritiskt då de mindre företagens ”fria resurser” är mycket begränsade.Någon nämner att en särskild organisation kanske borde skapas för att stödja företagenmed t.ex. ansökningsförfarandet. Några föreslår även utbildningar inom områden somexempelvis avtalsjuridik, certifieringar, tullfrågor, registreringar, regelverk, myndighetskontakterför att möta företagens ”kunskapsunderskott”.Kommunmedverkan i RTADet går även att konstatera ett kommunalt underskott i RTA. <strong>Stockholms</strong> stad ochKommunförbundet i <strong>Stockholms</strong> <strong>län</strong> finns med i arbetet, men övriga 25 enskilda kommunerär relativt osynliga, annat än i vänortssamarbeten, eller representeras genom49