Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor - SLL Tillväxt, miljö ...

Att utveckla kvällsliveti regionala stadskärnorErfarenheter från en fallstudie av Täby centrum-Arninge och Barkarby-JakobsbergRAPPORT 4:2012

Att utveckla kvällslivet iregionala stadskärnorErfarenheter från en fallstudie av Täby centrum-Arninge och Barkarby-JakobsbergRAPPORT 4:2012

Tillväxt, miljö och regionplanering, TMR, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågori Stock-holms län. TMR arbetar på uppdrag av landstingsstyrelsen och tillhörStockholms läns landsting (SLL). Vi bidrar till Stockholmsregionens utveckling genom enutvecklingsplanering som grundas på kvalificerat underlag och analys. Genom samverkan ochkommunikation bidrar vi till att regionens aktörer når en gemensam syn på regionens utveckling.Vi ger förutsättningar och tar initiativ för att visioner, mål, strategier och åtaganden i denRegionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS) ska bli verklighet.Vi bevakar systematiskt utvecklingen i regionen och omvärlden. I TMR:s rapportserie presenteraskunskapsun-derlag, analyser, scenarion, kartläggningar, utvärderingar, statistik ochrekommendationer för regionens utveckling. De flesta rapporter är framtagna av forskare,utredare, analytiker och konsulter på uppdrag av TMR. På www.tmr.sll.se/publikationer finnsmöjligheter att ladda hem digitala versioner, beställa eller prenumerera på våra rapporter.Citera gärna innehållet i rapporten men uppge alltid källan. Även kopiering av sidor i rapportenär tillåtet förutsatt att källan anges och att spridning inte sker i kommersiellt syfte.Återgivning av bilder, foto, figurer och tabeller (digitalt eller analogt) är inte tillåtet utansärskilt medgivande.TMR är i likhet med Stockholms läns landstings samtliga förvaltningar miljöcertifierade enligtISO 14001 och jobbar med ständiga förbättringar i ett särskilt Miljöprogram, femte steget. SLL:supphandlade konsulter möter särskilt ställda miljökrav. Denna trycksak är tryckt enligt SLL:smiljökrav.TMR, Stockholms läns landstingBox 4414, 102 69 StockholmBesöksadress: Västgötagatan 2Tfn +46 (0)8 737 25 00, Fax +46 (0)8 737 25 66www.tmr.sll.seKonsulter Emilia Jensen, UUS Urban Utveckling & Samhällsplanering ABGrafisk form och produktion Fidelity/Autotech Teknikinformation i Stockholm ABTryck Danagård Litho, 2012ISSN 1104-6104ISBN 978-91-85795-53-6LS 1103-0343

FörordDen regionala utvecklingsplaneringen i Stockholmsregionen är inriktad påstruktur som bygger på en stor centrumkärna kompletterad med åtta yttreDessa åtta yttre regionala stadskärnor är; Barkarby-Jakobsberg, Kista-Sollentuna-Häggvik, Arlanda-Märsta, Täby centrum-Arninge, Kungenscentrumkärnan är det viktigt att den är attraktiv och kan dra till sig investe---Kvällslivet kan bestå av en mängd olika verksamheter och aktiviteter-man utvecklar ett levande kvällsliv i de regionala stadskärnorna med särskiltPeter Haglundtf direktör Tillväxt, miljö och regionplanering

InnehållSammanfattning 7Summary 91. Inledning 11Syfte 12Om studien 12Avgränsningar 12Observationer av stadskärnorna 12Intervjustudie 13Fokusgrupp 13Disposition 13Från kvällsekonomi till kvällsliv 13Kvällslivets kvalitet i de regionala stadskärnorna 14Täby centrum-Arninge 14Barkarby-Jakobsberg 152. Kvällslivet i regionala stadskärnor 17Förutsättningar 17Attraktiv fysisk utformning 18Samspel mellan utbud och efterfrågan 19Trafik, kollektiva färdmedel och tillgänglighet 21Tydlig och gemensam målbild 223. Kvällsliv i Täby centrum-Arninge 25Fysisk utformning 26Köpcentrumet Täby Centrum 28Offentliga miljöer i Täby centrum 30Ett koncentrerat utbud 32Stadskärnans kvällsutbud 34Kommersiellt utbud 34Lokalisering av verksamheter 35Idrott, kultur och föreningsliv 37Kvällslivskartor över Täby centrum 39Analys av kvällslivskartor 48Kundunderlag och åldersstruktur 48Begränsat bostadsbestånd påverkar kundunderlaget 48Möjligheter till utökat kundunderlag 51Trafik och kollektiva färdmedel 51Kollektiva färdmedel 51Vägar och tillfarter till Täby centrum 54Samarbete och kommunikation för kvällsliv 55Profilering och marknadsföring 56Kvällslivets kvalitet i Täby kommun 56

4. Kvällsliv i Barkarby-Jakobsberg 59Fysisk utformning 60Offentliga miljöer i Jakobsbergs centrum 61Köpcentrumet och stråken 64Stadskärnans kvällsutbud 66Kommersiellt utbud 67Lokalisering av utbudet 70Stärk det kommersiella utbudet med nya inslag 71Idrott, kultur och föreningsliv 72De offentliga platserna 76Kvällslivskartor: Jakobsberg 78Analys av kvällslivskartor 87Kundunderlag och åldersstruktur 87Möjligheter till ett utökat kundunderlag 88Trafik och kollektiva färdmedel 89Trygghet och säkerhet 91Samarbete och kommunikation 93Marknadsföring 94Kvaliteten i Barkarby-Jakobsberg 95Barkarby 95Jakobsberg 96Referenser 99

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 7SammanfattningKvällsekonomin, eller enklare uttryckt kvällslivet, har en viktig funktion för att Stockholmsregionala stadskärnor ska kunna utvecklas och blir alternativ till Stockholmsinnerstad. De ska inte bara vara ett alternativ till Stockholms innerstad på dagtid,utan ska också erbjuda ett kvalitativt utbud på kvällstid. I den här studien användsbegreppet kvällsliv istället för kvällsekonomi eftersom det på ett bättre sätt omfattarden verksamhet och utbudet av nöjen, upplevelser och underhållning som skapar livoch rörelse i stadskärnans centrala delar på kvällen och natten.I sin nuvarande, begränsade form är kvällslivet i de studerade regionala stadskärnorna,Täby centrum-Arninge och Barkarby-Jakobsberg, inget alternativ till den centralastadskärnan, Stockholms innerstad, trots att det, enligt RUFS 2010, eftersträvasmer lik storstadens. Då kan ett rikare och mer kvalitativt kvällsliv ta plats och attraherakommunens invånare, men också regionens invånare och tillfälliga besökare.Intresset för att på kvällstid utnyttja och uppleva stadens utbud av nöjen, upplevelser,fritidsaktiviteter och kultur har ökat i storstadsregionerna de senaste åren.Tendensen är att kvällslivet allt mer utvecklas mot en underhållningsbaserad konsumtion.Attraktionen och kvaliteten baseras allt mer på bredden och variationen avkonsumtionstjänster i staden. Utbudet förväntas inte bara vara tillgängligt på dagtid,utan även på kvällstid.Ett kvalitativt kvällsliv kan uppnås genom att staden tillförs fotgängarvänliga,offentliga rum, stråk, gator, torg och parker. Stadskärnornas utbud av nöjen, kultur,service, samt småskalig och specialiserad detaljhandel behöver också stärkas. Deregionala stadskärnorna bör ligga i framkant i utvecklingen och stärka kvällslivetskvaliteter så nivån är högre än ett vanligt kommuncentrum.Den regionala stadskärnan Täby centrum-Arninge består av centralorten Täbycentrum och det externa handels- och arbetsområdet Arninge. Den naturliga platsenför att skapa och utveckla ett kvällsliv är Täby centrum och det nya Täby Torg. Utmaningarnaär att bryta ner storskaligheten, återvinna Täbyborna till det lokala kvällslivet,minska avstånden mellan utbudet, samt göra det möjligt att ha större variationi utbudet. För att kvällsutbudet och dess kvalitet ska utvecklas och stärkas måstekundunderlaget öka. Fler centrala bostäder, trygga och säkra gång- och cykelanslut-för ett utökat kundunderlag, vilket också kan påverka utbudet i Täby centrum.I den regionala stadskärnan Barkarby-Jakobsberg är Jakobsberg centralort ochBarkarby det stora utvecklingsområdet där handel, arbetsplatser och bostäder skasamsas i en ny stadsdel. Som centralort borde Jakobsberg vara den naturliga platsenför att utveckla kvällslivet, men en viktig fråga för framtiden är relationen till den nyaBarkarbystaden. Utmaningarna för kommunen är att fastställa, klargöra och infor-och besökare till stadskärnan, samt tillsammans med centrumägaren åter göra Jakobsbergscentrum tryggt och tilltalande även kvällstid. Fler centrala bostäder, bättreett koncentrerat utbud, ger förutsättningar för ett kvällsliv i stadskärnan Barkarby-Jakobsberg.

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 9SummaryEvening economy or, more simply expressed, evening life is an important functionfor the development of Stockholm’s regional city centres as an alternative to centralStockholm. The regional city centres are expected not only to provide an alternativeto central Stockholm during the day but also during the evening. For the purposeof this study the concept of “evening economy” has been transformed into “eveninglife” which better addresses those operations and activities that offer a range of fun,adventure and entertainment, creating hustle and bustle in the central areas of thecity during the evening.The two regional city centres studied in this project are Täby centrum-Arningeand Barkarby-Jakobsberg. Activities and shopping opportunities in these city centresare limited and cannot compete with central Stockholm in the way that, according toRUFS 2010, regional city centres should strive towards. These regional city centresare in need of an atmosphere more similar to a big city where richer and betterquality in the evening life can exist in order to attract not only local residents but alsoregional residents and temporary visitors. In recent years interest in using the city’svariety of entertainment, recreational activities and culture during the evening hasincreased in metropolitan areas. The development of evening life increasingly tendsto evolve into an entertainment-based consumption. The attraction and quality ofthe city is increasingly based on the breadth and variety of consumer services. Thesupply is not only expected to be available during the day but also during the evening.Quality evening life can be achieved by introducing urban qualities such as pedestrian-friendlypublic spaces, interesting passages, streets, squares and parks. Theregional city centres range of recreational and cultural activities and services as wellas small-scale and specialized retail trade also requires strengthening. The regionalcity centres should be at the forefront of the development and strengthen the qualityof the nightlife to a level higher than that of a normal municipal centre.The regional city center Täby centrum-Arninge consists of the main town centre,Täby Center, and the external trade and work area, Arninge. The natural place tocreate and develop nightlife is in the core of the city, Täby Center, and around theplaned Täby square. The major challenges for the creation of quality evening lifein Täby Center is to break down the large scale in the city centre, win back Täbyresidents to the local evening life, reduce distances between different services in thecity centre and allow for greater variation of services. An expanded customer baseis a prerequisite for the development and strengthening of evening services and thequality of such services. More central housing, safe and secure pedestrian and bicycleconnections, good public transport and improved interdisciplinary communicationsare prerequisites for an expanded customer base.In the regional city centre of Barkarby-Jakobsberg the main town is Jakobsbergand Barkarby is the major development area in which trade, jobs and housing will becombined in a new district. As the centre of the core Jakobsberg should be the naturalplace for the development of nightlife, but an important question for the fututure isthe relationship to the new town of Barkarby. In order to develop nightlife, the challengesfor the municipality is to jointly establish, clarify and outwardly convey where

10 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnorthe evening life is to be developed and concentrated to attract more customers andvisitors to the city centre and to jointly with the centre’s owners remake Jakobsberg’scentre so that it is safe and attractive even in the evening. More central housing,better and safer links in terms of pedestrian and cycle routes as well as connectingcity streets instead of highways and a concentrated supply of services will allow theopportunity for evening life in the regional city centre of Barkarby-Jakobsberg.

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 111. InledningBild 1. Kartan visar Stockholms åtta regionala stadskärnor och centrala regionkärnanKälla: Lantmäteriet Gävle 2010.

12 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnorKvällsekonomin i Stockholms regionala stadskärnor är idag sparsam och begränsad.Liv och rörelse, upplevelser, nöje och underhållning är starkt koncentrerat till Stockholmsinnerstad. Utbudet i de regionala stadskärnorna behöver utvecklas om det skabli en attraktion för stadskärnans och regionens invånare. Stockholms innerstad sesofta som det självklara alternativet och valet ifrågasätts sällan.SyfteSyftet med den här studien är att fördjupa kunskapen om hur Stockholms regionalastadskärnor kan bli mer levande kvällstid. Stadskärnorna Täby centrum-Arningeoch Barkarby-Jakobsberg har använts som fallstudieobjekt. Syftet är att konkret visanågra tänkbara idéer som kan leda till att kvaliteten på kvällsekonomin utvecklas.Om studienStudien har genomförts av Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) i samarbetemed Urban Utveckling & Samhällsplanering AB (UUS) mellan oktober 2010 ochjuni 2011. Arbetet har även bedrivits i nära samarbete med Täby och Järfälla kommuner.Studien är en fördjupning av förstudien ”Kvällsekonomi i de regionalastadskärnorna”. 1Eftersom undersökningen bygger på studier av de regionala stadskärnorna Täbycentrum-Arninge och Barkarby-Jakobsberg, är slutsatserna för hur kvällsekonominkan utvecklas starkt knutna till respektive stadskärna. Utvecklingsidéerna som presenterasi rapporten ska ses som idéer, inte som uppmaningar till kommunerna ellerandra aktörer.Utvecklingsidéerna grundar sig på studiens intervjuer, fokusgrupper och observationerav de två fallstudieobjekten. Tillvägagångssätten beskrivs närmare i följandeavsnitt.AvgränsningarStudien omfattar stadskärnorna i de två fallstudieobjekten. Övriga regionala stadskärnorsutvecklingsområden berörs däremot inte. Huvudfokus har varit Täby centrumoch Jakobsberg som utgör tyngdpunkterna i respektive stadskärna.Observationer av stadskärnornaFör att kunna bedöma och förstå kvällsekonomin och dess kvalitet har observationerutförts i de två stadskärnornas centrala delar kl. 18–23, vardag som helg. Observa-av fokusgrupper inom stadskärnorna. Observationerna genomfördes mellan oktober2010 och januari 2011.1 Regionplanekontoret. Kvällsekonomi i de regionala stadskärnorna.Rapport 1:2011.

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 13IntervjustudieFokusgruppDispositionFrån kvällsekonomi till kvällsliv-- 2 --2 Regionplanekontoret. Kvällsekonomi i de regionala stadskärnorna.Rapport 1:2011.

14 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnorKvällslivets kvalitet i de regionala stadskärnorna--ett snabbmatsställe men ändå inte en gourmetkrog, upplevs av gemene man som en 3 stad lockar ständigt många personer, men kvällslivet i de regionala stadskärnorna-alternativ till innerstaden, vilket innebär att det är viktigt att veta vilken sorts kvälls-Hur kvaliteten på kvällslivet i de regionala stadskärnorna upplevs, grundar sigTäby centrum-Arningedetska bli en viktig kommunikationspunkt i både Täby kommun och hela nordost-3 Guide Michelin, http://www.michelin.se/om/guide-michelin

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 15Barkarby-Jakobsbergåren kommer att utvecklas med bostadsbebyggelse i den nya stadsdelen Barkarby-Läs mer om de regionala stadskärnorna Täby centrum-Arninge och Barkarby-

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 172. Kvällslivet i regionalastadskärnorRegionala stadskärnor behöver få mer storstadskaraktär och ett rikare kvällsliv. Det kan blandannat uppnås genom att tillföra fotgängarvänliga offentliga rum, stråk, gator, torg ochparker tillförs. Utbudet av nöje, kultur, service och småskalig och specialiserad detaljhandelbehöver också stärkas. De regionala stadskärnorna bör erbjuda något mer än ett vanligtkommuncentrum.Förutsättningarkvällstid, något som delvis kan åstadkommas genom att centrala bostäder byggs i 4med stadsmässiga kvaliteter och ett utbud som är tillgängligt både dag och kväll, är---4 Regionplanekontoret. Regional utvecklingsplan förStockholmsregionen. RUFS 2010.

18 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnorAttraktiv fysisk utformning----staden, samt torg, stråk, parker och småbutiker bidrar till stadskaraktären och gyn----

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 19Samspel mellan utbud och efterfråganStadskärnans utbud måste samspela med kundunderlaget, när det gäller både volym-------kärnan,passerar kommunen på väg hem eller bor i närkommunerna är potentiella-Ett kvalitativt utbud i en tät struktur-

20 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnormånga olika mål som är koncentrerade till en avgränsad plats, bidrar till spontan 5 --Kvällslivet tenderar allt mer att utvecklas mot en underhållningsbaserad konsum-- 6 ---5 Regionplane- och trafikkontoret. Livsstilar och konsumtionsmönsteri Stockholmsregionen – ett regionalt utvecklingsperspektiv.Rapport 10:2008, sid. 19–22.6 Ibid.

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 21Trafik, kollektiva färdmedel och tillgänglighet--Dagtid sker en stor del av aktiviteten inuti de regionala stadskärnornas stora---kollektiva kommunikationer, trygga och säkra gång- och cykelstråk och tillgång till----

22 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnorTydlig och gemensam målbild ---enheter ---

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 23--styr sammansättningen på utbudet är det viktigt att de är involverade i strategi- och----

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 253. Kvällsliv i Täby centrum-ArningeStudien baseras på observationer av den regionala stadskärnan Täby centrum-Arninge och intervjuer med kommunpolitiker, kommunala tjänstemän, företagar-intervjuas har höga ambitioner och krav på det nya Täby centrum, vilket också syns ideras bedömning och syn på det nuvarande och framtida kvällslivet. Utvecklingsförslagensom presenteras för Täby centrum-Arninge ska ses som idéer som grundas påstudiens intervjuer, fokusgrupp och observationer.Täby centrum är den plats som har störst potential att utveckla kvällslivet i denregionala kärnan Täby centrum-Arninge. Omvandlingen av Täby centrum inleddes2010 och de följande fyra åren förväntas det nya Täby centrum växa fram med nystadsstruktur, nytt utbud, nya bostäder och nya offentliga rum.Arninge är under utveckling och planeras att bli en viktig kommunikationspunkti både Täby kommun och för kommunerna i nordost. Ett nytt resecentrum skasäkerställa tillgången till hållbara och attraktiva, kollektiva färdmedel med snabbaoch enkla byten. Visionen för Arninge-Ullna, som utvecklingsområdet heter, är attfrån extern handelsplats och arbetsområde till en funktionsintegrerad stadsdel därhandel, bostäder och arbetsplatser samsas bredvid varandra. Hur området kommeratt fungera kvällstid är svårt att förutspå, men inom kommunen är man överens omatt Arninges kvällsliv inte kommer att kunna mäta sig med det i Täby centrum inomBild 2. Den regionala stadskärnan Täby centrum-Arninge. Den röda pricken visar Täbycentrum och den blå rutan Arninge.Källa: TMR.

26 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnorFysisk utformningTäby centrum byggdes på 1960-talet när nya byggtekniker och stadsideal varrådande. Stenstadens stads- och gatustruktur frångicks och funktionalismoch bilism blev istället styrande.Bild 3. Dagens Täby centrumKälla: Täby kommun.--

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 27Bild 4. Karta över nya Täby centrum.Källa: Täby kommun.Bild 5. Det nya Täby centrum ska stå klart runt år 2015. På bilden syns centrumet från sydväst,med galoppfältet till höger.Källa: Unibail-Rodamco http://www.nyatabycentrum.se

28 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnorKöpcentrumet Täby Centrum-- 7Bild 6. Dagens slutna fasader döljer det liv som pågår innanför väggarna (foto: UUS).Det framtida köpcentrumet får stora skyltfönster och öppna glaspartier(källa: Unibail-Rodamco).7 http://www.nyatabycentrum.se/

30 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnorOffentliga miljöer i Täby centrumBild 9. Vid omvandlingen av Täby centrum planeras en renovering av Tibble teater, samtbibliotekshuset, som även inrymmer kontor. Foto: UUS.--också diskuterats att låta det planerade nya kommunhusets entréplan användas avBiblioteksgången kantas av både kommersiella lokaler, bostadshus, kommunala--

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 31Bild 10. Biblioteksgången bör samspela med centrumets nya moderna miljöer. Foto: UUS.--Bild 11. Täby Torg ska kunna erbjuda bland annat upplevelser, lek, möten och vila.Källa: Unibail-Rodamco.

32 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor-ett sammanbindande stråk som med attraktiva attribut och trivselgivande verksam- Den nya strukturen i Täby centrum-- 8 Precis som i länet i stort är kvinnorEtt koncentrerat utbud--8 Statistiska Centralbyrån. SCB:s Medborgarundersökning –Hösten 2010,. Täby kommun,

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 33Bild 12. Restaurangen och nattklubben Tegelbruket är vänd mot Biblioteksgången och harbara visuell kontakt med ett fåtal andra verksamheter. Foto: UUS.--

34 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnorStadskärnans kvällsutbudAtt locka Täbyborna att stanna i Täby centrum på kvällen istället för attåka till Stockholms innerstad är en utmaning, sett till de invanda mönstrenoch kraven på kvalitet i utbudet. Täby centrum kan bli ett alternativtill innerstaden genom ett kvalitativt utbud i trivsamma, attraktiva ochstadsmässiga miljöer där många människor vill uppehålla sig kvällstid.Kommersiellt utbud-----annat biblioteket, livsmedelsbutikerna, restaurangen och nattklubben Tegelbruket,

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 35Bild 13. Täby centrum är planerat kring det storskaliga köpcentrumet. Foto: UUS.Lokalisering av verksamheter---

36 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnorBild 14. I markplanet i de nya bostadskvarteren mot Täby Torg finns lokaler som med rättverksamhet kan bidra till ett levande kvällsliv.(källa: Riksbyggen, http://www.nyatabycentrum.se/).Lokaliseringen av verksamheterna påverkar hur centrumet kommer att användas och--

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 37Idrott, kultur och föreningsliv --samhethar svårt att ta plats centralt i Täby centrum, men som tidigare nämnts har-Kulturen i Täbys kvällsliv

38 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnorbibliotekskonceptet tillåter att man tar något att dricka eller äta, samt talar i mobil- 9-Bild 15. Biografen lockar många besökare till stadskärnan och är ett viktigt mål i Täby centrumskvällsliv. Foto: UUS.9 http://www.arkitekt.se/s27118

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 39Även om målet inte är att Täby ska konkurrera med Stockholms innerstad och dess--Idrotten i Täbys kvällsliv---Kvällslivskartor över Täby centrumvisar var och när utbudet är tillgängligt, skillnader under kvällen och mellan vardag

40 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 41

42 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 43

44 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 45

46 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 47

48 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnorAnalys av kvällslivskartorKundunderlag och åldersstrukturBefolkningen i Täby kommun domineras av äldre och av barnfamiljer.En mer varierad befolkning, med fler yngre invånare, skulle kompletterakundunderlaget och innebära nya förutsättningar för kvällslivet.--givningen,de som når Täby centrum inom tio minuter med bil, trots att Täby C har-Begränsat bostadsbestånd påverkar kundunderlaget

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 49samhetsidkarei Täby centrum menar att ett utbud med en kvalitet värt en regional-Bild 16. I bostadshusen som ligger centralt i Täby centrum, till exempel bostadsrättsföreningenStorstugan (bilden), finns det många potentiella användare av kvällslivet. Foto: UUS.-

50 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 10 konsumentgrupp som är viktig att behålla i kommunen, inte minst med tanke på--Bild 17. De nya bostadskvarteren i Täby centrum förväntas locka även yngre hushåll somkan ge nya förutsättningar för kvällslivet i stadskärnan. Bild från restaurang och nattklubbTegelbruket i Täby centrum. Foto: UUS10 Statistiska Centralbyrån. Kommunfakta Täby kommun 2010.

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 51Möjligheter till utökat kundunderlag--och det kan vara en utmaning att locka dem att använda Täby centrums utbud på 11 Trafik och kollektiva färdmedelBra kollektivtrafik och ett utökat kundunderlag anses kunna ökakvällslivet i Täby centrum. Om fler kommuninvånare ska lockas att stannai kommunen istället för att åka in till Stockholms innerstad, som baraligger femton minuter bort med Roslagsbanan, krävs det väl fungeradetvärkommunikationer med smidiga byten och avgångar som är anpassadetill kvällsutbudet.Kollektiva färdmedel11 Täby kommun, http://www.taby.se/sv/Om-Taby/Fakta-om-Taby---ny/Ola/

52 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnorBild 18. På femton minuter tar Roslagsbanan resenärerna från Täby centrum till StockholmÖstra. Foto: UUS.--är oacceptabelt med tanke på att Täby centrum ska vara en regional stadskärna där

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 53Bild 19. Stationen Täby centrum är sliten och behöver rustas upp. Foto: UUS. 12 -levdessom otrygga under studien, vilket också har uppmärksammats under de trygg--12 Roslagståg, http://www.roslagstag.se/?page=1

54 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnorBild 20. Promenadvägarna mellan de kollektiva färdmedlen och utbudet är viktiga förkvällslivet. Foto: UUS.- 13Vägar och tillfarter till Täby centrumBristen på bra, kollektiva kommunikationer och bekvämlighetskrav har skapat ett13 http://www.kalmar.se/t/videopage.aspx?id=53383 http://www.barometern.se/nyheter/kalmar/article2059978.ece

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 55Bild 21. Det måste vara smidigt att ta bilen till Täby centrum eftersom bilanvändningen ärså utbredd i både Täby kommun och i kommunerna i nordost. Foto: UUS.och medverka till att Täby- och nordostbor istället stannar i någon annan stadskärna--Samarbete och kommunikation för kvällslivTäby kommun ansvarar tillsammans med andra aktörer för utvecklingenav den regionala stadskärnan. En första satsning är omvandlingen av Täbycentrum som initierades av kommunen. -

56 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnorProfilering och marknadsföringKvällslivets kvalitet i Täby kommunKvaliteten på kvällslivet avgör om kvällslivet i Täby centrum kan bli detalternativ till Stockholms innerstad som eftersträvas av den regionalastadskärnan, Täbys aktörer och invånare. Kvaliteten bestäms utifrån ensamlad uppfattning och bedömning av stadskärnans olika funktioner ochföreteelser.------

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 57-Tegelbrukets nattklubb, samt idrottsevenemangen som arrangeras på sportcentret- 14 --- -Kvaliteten på kvällslivet påverkar inte bara konsumtionen i Täby centrum, utanvarierat och attraktivt utbud av kvällsaktiviteter och utvecklas till en regional stads-14 Regionplane- och trafikkontoret. Livsstilar och konsumtionsmönsteri Stockholmsregionen – ett regionalt utvecklingsperspektiv.Rapport 10:2008, s.21.

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 594. Kvällsliv i Barkarby-Jakobsberg--Bild 22. Den regionala stadskärnan Barkarby-Jakobsberg. Den röda pricken visar Jakobsbergoch den blå fyrkanten visar Barkarby handelsplats. Sydost om handelsplatsen växer Barkarbystadenfram.

60 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnorFysisk utformningStadskärnan Barkarby-Jakobsberg består av två stadsdelar som är åtskilda avfysiska barriärer: stora trafikleder och tågspår. En utmaning är att knyta ihopde båda delarna och få dem att fungera tillsammans.-bredvid nya upplevelseattraktioner, underhållning, medborgarservice, kultur, endär en blandning av bostäder, handel, arbetsplatser och skolor ska utvecklas till denpendeltåg och regionaltåg, ---

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 61Offentliga miljöer i Jakobsbergs centrumBild 23. Karta över Jakobsbergs centrum.Källa: Citycon, http://www.jakobsbergscentrum.se.

62 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnorBild 24. Upplevelsen av Vasaplatsen påverkas av det utsatta läget mot Ynglingavägen ochtågstationen. Foto: UUS.genom skyltning, mer välkomnande vid de många entréerna, och centrala platser kanBild 25. I taket vid pendeltågsuppgången finns en välkomstskylt som är nästan osynlig påkvällen eftersom den saknar belysning. Foto: UUS.

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 63Bild 26. På kvällen kan det kännas obehagligt att passera de stora, tommaparkeringsytorna. Om ytorna får en annan funktion kan de bidra till ett mer stadsliktkvällsliv i stadskärnan. Foto: UUS.----

64 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnorBild 27. Utformningen av stråket mellan Allmogeplatsen och Vasaplatsen skapar stadskaraktär,men stråket saknar den naturliga rörelsen av människor. Foto: UUS.Köpcentrumet och stråken-butiker och andra verksamheter, vilket bidrar till en småskalig och stadslik karaktär-

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 65Bild 28. Jalusier och galler för skyltfönstren kan ge en otrygghetskänsla, precis som klotter.Foto: UUS.Bild 29. Upplysta skyltfönster inbjuder till flanerande och bidrar till trygghet och stadskaraktär.Foto: UUS.--

66 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnorBild 30. Genomskinliga och upplysta skyltfönster längs Coops fasad förväntas förbättraupplevelsen av centrumets nordliga entré och stråket mellan Riddarplatsen ochRiddarparken. Foto: UUS.Stadskärnans kvällsutbudNärheten till Stockholms innerstad innebär stora fördelar för den regionalastadskärnan, men är också en utmaning för kvällslivet i Jakobsbergscentrum. När det finns ett stort och kvalitativt utbud bara fjorton minuterbort, ställs det höga krav på stadskärnans utbud.Den regionala stadskärnans kvällsliv är utspritt till de olika stadsdelarnas centrum,-Barkarby utvecklas beror till stor del på var service och olika verksamheter lokalise-

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 67Bild 31. Den uppbyggda stadsmiljön vid Barkarby Quality Outlet skiljer sig från det storskaligahandelsområdet, men när butikerna stänger avfolkas även denna del. Foto: UUS.Kommersiellt utbud----

68 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor--Bild 32. Restaurang Pergola i Jakobsbergs centrum. Foto: UUS.

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 69Bild 33. Rickos Lounge & Matsal i Jakobsbergs centrum. Foto: UUS.-Barkarbys kvällsutbud--restauranger och viss service planeras utmed stadsdelens centrala stråk och vid de

70 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnorBild 34. Karta över Barkarbystaden.Källa: Järfälla kommun.Lokalisering av utbudet--

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 71Bild 35. I mindre attraktiva lägen har verksamheterna inte möjlighet att bidra tillkvällslivet. Foto: UUS.Stärk det kommersiella utbudet med nya inslagsom kan använda de lokaler som står tomma i Luna gallerian, i väntan på att en ny,-

72 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnorBild 36. Biblioteket och kulturlokalen ”Hyllan” ligger i köpcentrumet. Foto: UUS.Idrott, kultur och föreningsliv 15 15 Sweco Eurofutures AB. Regionala kärnan Barkarby-Jakobsberg:Analys av förutsättningar och utvecklingsmöjlighetergällande verksamhet, 2010.

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 73Bild 37. Järfällas simhall har en stor glasfasad som visar den aktivitet som pågår ibassängen. Foto: UUS.Idrotten i kvällslivet--Som tidigare nämnts motverkar de långa avstånden och påtagliga barriärerna mellan--

74 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnorBild 38. På kvällstid känns avståndet långt mellan Jakobsbergs centrum och Kvarnområdetdär idrotten är samlad. Gång- och cykelstråket kan ha mer belysning för att förbättra upplevelsen.Foto: UUS.Kulturen i kvällslivet---

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 75Bild 39. Biograf Falken är en viktig attraktionspunkt för kvällslivet i Jakobsbergs centrum.Foto: UUS.----

76 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnorBild 40. Inspiration för Demokratins Hus: Dieselverkstaden i Sickla Köpkvarter, Nacka kommun.Foto: UUS.De offentliga platserna-väggar kan användas när receptionen har stängt och kommunen har avslutat sin-

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 77-Bild 41. Riddarplatsen i Jakobsbergs centrum ligger centralt, men saknar innehåll.Foto: UUS.

78 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnorKvällslivskartor: Jakobsberg-

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 79

80 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 81

82 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 83

84 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 85

86 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 87Analys av kvällslivskartorutbytet mellan verksamheterna begränsas av strukturen där många ligger på bak-----Kundunderlag och åldersstrukturUnder 1960- och 1970-talen flyttade många till kommunen, men idag harinflyttningen mattats av. En varierad befolkning skulle komplettera detnuvarande kundunderlaget och innebära nya förutsättningar för kvällslivet.Stadskärnan skulle kunna utvecklas till en levande förstad och ävenattrahera människor som bor längre bort.Den regionala stadskärnan Barkarby-Jakobsberg skulle må bra av ett tillskott av yng--

88 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnorMöjligheter till ett utökat kundunderlagtydlig skyltning, tryggare, trivsammare och sammanlänkande gång- och cykelstråk,som mer liknar utbudet i Stockholms innerstad med spelbutiker och trendiga kläd--Kommunens vision är att boende i Barkarbystaden kommer att se Jakobsberg som sin---

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 89Bild 42. Kommunens goda kollektivtrafikläge ger den regionala stadskärnan möjligheter attutöka kundunderlaget. Foto: UUS.Trafik och kollektiva färdmedelStadskärnans goda läge i regionen innebär stora möjligheter till ett utökatkundunderlag. Med kollektivtrafik når hälften av befolkningen i Stockholmslän Barkarby-Jakobsberg inom 60 minuter. 16 Utmaningen är att få dem sompasserar att vilja stanna för att besöka och uppleva stadskärnan.--16 Sweco Eurofutures AB. Regionala kärnan Barkarby-Jakobsberg:Analys av förutsättningar och utvecklingsmöjlighetergällande verksamhet, 2010.

90 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnordetav ett kvalitativt kvällsliv och tvärkommunikationerna mellan bostadsorterna iBild 43. Jakobsbergs station är en av Sveriges mest trafikerade stationer. Foto: UUS.På grund av att SL har lagt om vissa turer passeras inte Jakobsberg av lika mångaser

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 91Bild 44. Tryggare och mer tilltalande gång- och cykelstråk mellan Jakobsberg och Barkarbykan förbättra stadskärnans funktion. Foto: UUS.Trygghet och säkerhetTryggheten i Järfälla kommun har länge varit lägre än genomsnittet ilandet. 17 Otryggheten är knuten till ett antal specifika platser, bland annatmiljöer i centrala Jakobsberg och pendeltågsstationen. Brottsstatistiken visardock inga anmärkningsvärda siffror.17 Statistiska Centralbyrån. Medborgarundersökningen –Hösten 2008. Järfälla kommun.

92 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnorBild 45. Ungdomsgäng som hänger i centrum kan bidra till en otrygghetskänsla. Foto: UUS.--

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 93Bild 46. Runt köpcentrumet finns många mörka prång och oattraktiva platser som påverkarupplevelsen av centrumet kvällstid. Foto: UUS.-Samarbete och kommunikationKommunpolitikerna driver och leder utvecklingen av den regionalastadskärnan tillsammans med de kommunala tjänstemännen. Denkommunala visionen kan med fördel framhållas och förmedlas till andraberörda aktörer i syfte att även knyta dem till utvecklingen och bidra till attvisionen förverkligas.

94 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnornerasvid nya nationalstadion i Solna, konkurrerar med både Jakobsbergs centrumMarknadsföring-

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 95Kvaliteten i Barkarby-JakobsbergDen medvetna storstadsmänniskan har stora krav på närhet till ett kvalitativtoch brett utbud. För att kunna erbjuda ett alternativ till Stockholmsinnerstad kvällstid behöver Barkarby-Jakobsberg uppfylla stadsmänniskanskrav och efterfrågan.Barkarby-----Bild 47. När handelsplatsen stänger kl. 20 avfolkas området snabbt eftersom inget alternativtkvällsutbud tar vid efter shoppingen. Foto: UUS

96 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnorJakobsberg--kommunen och den dåvarande centrumägaren vända det dåliga rykte som centru---

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 97Bild 48. Biografen Falken i Jakobsbergs centrum lockar många besökare från både kommunenoch kringkommunerna. Foto: UUS.--kan Jakobsberg attrahera ett mer spännande utbud av kvällsaktiviteter och utvecklas

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 99ReferenserLitteratur, kommunala plandokument och internetCesam http://www.cesam.nuBarometern http://www.barometern.se/nyheter/kalmar/article2059978.eceGuide Michelin, http://www.michelin.se/om/guide-michelinJärfälla kommun, Järfällabornas kultur- ochfritidsvanor 2008Järfälla kommun, Vision Jakobsberg, Detlevande Jakobsberg 2009Järfälla kommun, Översiktsplan 2001Kalmar kommun http://www.kalmar.se/t/videopage.aspx?id=53383Regionplane- och trafikplanekontoret, Regionalutvecklingsplan för StockholmsregionenRUFS 2010Regionplanekontoret, Kvällsekonomi i deregionala stadskärnorna Rapport 1:2011Regionplane- och trafikplanekontoret,Livsstilar och konsumtionsmönster iStockholmsregionen – ett regionaltutvecklingsperspektiv Rapport 10:2008Regionplanekontoret, Mötesplatser i StockholmsregionenRapport 2:2010Roslagståg, http://www.roslagstag.se/?page=1Statistiska Centralbyrån, Kommunfakta Täbykommun 2010Statistiska Centralbyrån, Medborgarundersökningen– Hösten 2008 JärfällakommunStatistiska Centralbyrån, SCB:s Medborgarundersökning– Hösten 2010 TäbykommunSveriges arkitekter, http://www.arkitekt.se/s27118Sweco Eurofutures AB, Regionala kärnanBarkarby-Jakobsberg, Analys av förutsättningaroch utvecklingsmöjlighetergällande verksamhet 2010Tocema Europé, Vision & Strategy In TownCenter Managementhttp://www.tocema-europe.comTäby kommun, Antagandehandling planbeskrivningtillhörande detaljplanen förTäby Centrum 2008Täby kommun, http://www.nyatabycentrum.seTäby kommun, http://www.taby.se/sv/Om-Taby/Fakta-om-Taby---ny/Ola/Täby kommun, Plats att växa 2009Täby kommun, Program för allmän arkitekttävling1/3-28/5 2007 Nytt Torg i Täbycentrum 2007Täby kommun, Ungas fritid i Täby 2010Täby kommun, Översiktsplan 2010Wolverhampton City Council, WolverhamptonEvening Economy Action plan 2005WSP Analys & Strategi, Utveckling TäbyC – Arninge, Underlagsrapport kringTäby C – Arninge i rollen som regionalstadskärna i Nordost, 2010

100 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnorIntervjuer Täby centrum-ArningeBergström Mats, fritidsstrategBjöns Sofia, Unibail-RodamcoCollins Poa, park- och gatuchefEdbom Hans-Göran, planchefEineborg Kristina, näringslivschefFalk Christer, kulturchefGibson Jenny, exploateringschefGripestam Leif, kommunalrådGunnarsson Mårthen, koordinator ideell sektorGylling Karin, planarkitektG4S, VäktarbolagHalldén Tove, SF Biograf CameraHammerin Bo, Trygg i TäbyHasselgren Mats, kommunalrådHolst Annika, Företagarna TäbyMannersthåle Maria, Melanders fiskOlsson Birgitta, resultatenhetschef, kultur och fritidRestaurang och nattklubb TegelbruketRiddarström Curt, trygghetssamordnareStaag Lena, närpolis TäbyTaube Johan, ordförande FöreningsrådetWallner Mikael, centrumchef Unibail-RodamcoWesterberg Petra, kommunikationsstrategSpontanintervjuer i Täby centrum-ArningeTäby bibliotekTäby bowling & restaurangTäby sportcentrumFokusgrupp i Täby centrum-ArningeArvidsson Susanne, planarkitektBergström Mats, fritidsstrategCollins Poa, park- och gatuchefEineborg Kristina, näringslivschefGylling Karin, planarkitektHallin Thomas, it-ansvarig Täby bibliotekHammerin Bo, Trygg i TäbyHolst Annika, Företagarna TäbyLindahl Cecilia, tillväxt, miljö och regionplaneringskontoret

Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 101Intervjuer Barkarby-JakobsbergAndersson Åsa, fältarbetareBlixt Jens, fältarbetareGröning Persson Anita, Företagarna JärfällaHeneidy Elisabeth, representant Jakobsbergs C Yttre företagarförening, samt butiksinnehavareHåkansson-Harju Lotta, kommunalrådJohansson Christina, samhällsplanerareLennström Eva, kommunalrådMajling Bo, programchef kultur och fritidMonreal Maria, trygghetssamordnarePersson Fredrik, näringslivssamordnarePetersson Ulf, drog- och brottsförebyggande samordnareRaudasvirta Ari, centrumchef CityconRestaurang Rickos Lounge & MatsalRudenska Monika, planarkitektSköld Kerstin, stadsträdgårdsmästareUlander Peter, samordnare Järfälla UngdomsrådWandler Ulrika, närpolischef JakobsbergWesterlund Ann-Katrin, kulturchefWestin Sandra, planarkitektFokusgrupp i Barkarby-JakobsbergAndersson Åsa, fältarbetareBlixt Jens, fältarbetareBorgström Roland, närpolis JakobsbergDanielsson Agneta, verksamhetsledare, Järfälla KulturGröning Persson Anita, Företagarna JärfällaHeneidy Elisabeth, representant Jakobsbergs C Yttre företagarförening, samt butiksinnehavareHåkansson-Harju Lotta, kommunalrådLennström Eva, kommunalrådLundbäck Madeleine, planchefMonreal Maria, trygghetssamordnarePersson Fredrik, näringslivssamordnarePetersson Ulf, drog- och brottsförebyggande samordnareSärenfors Elisabeth, kommundirektörUlander Peter, samordnare, Järfälla UngdomsrådWestin Sandra, planarkitekt

Rapporter hos TMRPå www.tmr.sll.se/publikationer finns förteckning över samtliga Regionplanekontorets publikationer från år 1997.Rapporter2002:1 Mälardalen – en region?2002:2 Trafikpolitik i Nordamerika och Asien2002:3 Fler till högre utbildning2003:1 Flera kärnor2003:2 Stockholmsregionens samspel med sin nära omgivning2003:3 Destination Stockholm2003:4 Trafikpolitik – samspelet mellan stat och region2003:5 Hållbar utveckling för forskningen?2004:1 Yrkesutbildning i Stockholmsregionen2004:2 Stockholmsregionen och EU-utvidgningen2005:1 Kunskapsregioner i konkurrens – regional samverkan förframgång2005:2 Infrastrukturplanering i Stockholmsregionen2006:1 Företagens FoU i Stockholm – Mälarregionen2006:2 Transportsystemets finansiering2006:3 Samverkan i Stockholmsregionen2006:4 Räcker arbetskraften?2007:1 Planering för minskad boendesegregation2007:2 Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet2007:3 Eftervalsundersundersökning 20062007:4 Från Hörjel till Cederschiöld2007:5 Begrepp inom regional utvecklling2007:6 Stationsstruktur i ABC-stråket2007:8 Ansvarskommittén och storstaden2007:9 Universitet och högskolor i Stockholms län– nuläge och trender2007:10 Vision, mål och strategier före regional utveckling. Programför regional utvecklingsplan (RUFS2010)2007:11 Social Interaction in the Virtual Stockholm Region2007:12 Vi ses på internet. (Endast digital rapport på vår hemsida)2007:13 Stockholmsregionen i ett europeiskt perspektiv2007:14 Stockholmsregionens hamnstruktur –underlag till ett regionalt förhållningssätt2007:15 Transeuropeiska transportnätverk (TEN-T) i Stockholm-Mälarregionen2007:16 Vision, objectives and strategies for the regional developmentof Stockholm. Programme for a new RegionalDevelopment Plan (RUFS 2010)2008:1 Kultur i regional utvecklingsplanering2008:2 Folkhälsa i regional utvecklingsplanering2008:3 Näringsliv, logistik och terminaler Stockholms län2008:4 Storstadsnära landsbygd i regional utvecklingsplanering2008:5 Invånarnas värderingar i Stockholm-Mälarregionen2008:6 Öppnare storstäder2008:7 Framtidens bostäder i Stockholmsregionen2008:8 Branschanalys för Stockholms län2008:9 Grönstruktur och landskap i regional utvecklingsplanering2008:10 Livsstilar och konsumtionsmönster i Stockholmsregionen2008:11 Hållbarhetsperspektiv i regional utvecklingsplanering2008:12 Energiförsörjningen i Stockholmsregionen – nuläge ochutvecklingstrender2008:13 Framtidens transportsystem – underlag i arbetet med enny regionplan, RUFS 20102008:14 Socialt kapital i regional utvecklings planering2008:15 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust ochskärgård2009:1 Regionala stadskärnor2009:2 Arbetsplatsernas lokalisering i Stockholms län2009:3 Stockholmsöverenskommelsen2009:4 Klimatförändringar – dags att anpassa sig?2009:5 Bebyggelsens mosaik2009:6 Samrådsredogörelsen RUFS 20102009:7 Stockholm – en attraktiv region för internationellaexperter2009:8 Tätare Stockholm – Analyser av förtätningspotentialen iden inre storstads regionens kärnor och tyngd punkter2009:9 Stockholmsregionen som kunskaps region – Stockholmsregionensbehov, studenternas efterfrågan och lärosätenasattraktivitet2009:10 Unga röster i skärgården – Högstadie ungdomars erfarenheterav att leva och bo i skärgården. Våren 2009.2009:11 Samspelet – De små företagens betydelse för innovation,sysselsättning och produktivitetsutveckling i Stockholmsregionen2010:1 Utställningsutlåtande RUFS 20102010:2 Mötesplatser i Stockholmsregionen2010:3 Stockholmsregionen2010:4 Skärgårdspolitiskt program2010:5 RUFS 20102010:6 Män och kvinnor i utbildning och arbete2010:7 Eftervalsundersökning 20102011:1 Kvällsekonomi i de regionala stads kärnorna2011:2 Förtätning och utglesning i Stockholmsregionen1940-20052011:3 Stadsutbredning och regionala stadskärnor2011:4 Tätare regionala stadskärnor2011:5 Använd kompetensen!2012:1 Befolkning, sysselsättning och inkomster i Östra Mellansverige- reviderade framskrivningar till år 20502012:2 Ungas inträde på arbetsmarknaden – goda exempel2012:3 Kunskapsregion StockholmProgram och förslag2000:1 Stockholmsregionens framtid – En långsiktig strategi2000:2 En region för framtiden2000:3 Regionplan 20002000:4 Trafiken i regionplan 20002000:5 Ekonomisk tillväxt, förnyelse och integration2000:6 Kompetensutveckling och FoU2000:7 Östersjöperspektivet2001:1 RUFS Regional utvecklingsplan för Stockholms-regionen2001:2 RUFS Samrådsredogörelse2002:1 Regional utvecklingsplan 2001 för Stockholms-regionen.Synpunkter på utställningsförslag2002:2 Regional utvecklingsplan 2001 för Stockholms-regionen.Antagen regionplan2003:1 Lägesrapport 2003 om förnyelse, integration ochkompetens i Stockholmsregionen2003:2 Insatser för förnyelse och integration i Stockholmsregionen– 20032003:3 Insatser för kompetens och FoU i Stockholmsregionen –20032003:4 Regional Development Plan 2001 for the StockholmRegion2004:1 Genomförande av RUFS 20012004:2 Aktualitetsprövningen av RUFS2006:1 Aktualitetsrapport – Aktualitetsprövning av RUFS 2001Beställ frånTMR, Stockholms läns landstingBox 4414, 104 69 StockholmBesöksadress: Västgötagatan 2Tfn +46 (0)8 737 25 00, Fax +46 (0)8 737 25 66www.tmr.sll.se

Kvällsekonomi är ett relativt nytt begrepp i Sverige, men mer använtinternationellt. Under 2010 gjordes en förstudie om kvällsekonomin i deåtta yttre regionala stadskärnorna (Rapport 1: 2011 ). Dessa åtta yttreregionala stadskärnor är; Barkarby-Jakobsberg, Kista-Sollentuna-Häggvik,Arlanda-Märsta, Täby centrum-Arninge, Kungens kurva-Skärholmen,Flemingsberg, Haninge centrum samt Södertälje.Kvällsekonomi syftar till att skapa och tillhandahålla ett brett, tillgängligtoch flexibelt utbud som gör att fler människor i större utsträckningutnyttjar de regionala stadskärnorna kvällstid. I och med att mångaautomatiskt tänker på kommersiell verksamhet när man hör ordet kvällsekonomihar vi i denna rapport valt att använda ordet kvällsliv istället.I denna rapport fördjupas kunskapen om hur Stockholms regionala stadskärnorkan bli mer levande kvällstid med särskild inriktning på kvalitet.Stadskärnorna Täby centrum-Arninge och Barkarby-Jakobsberg utgörfallstudieobjekt i rapporten.ISSN 1104-6104ISBN 978-91-85795-53-6LS 1103-0343