Rätt mat” inom äldreomsorgen
Rätt mat” inom äldreomsorgen Rätt mat” inom äldreomsorgen
processen med specialkost; vad som händer i kroppen, vad i maten som ger den effekten, vadman bör äta istället och om det finns delar man måste vara speciellt noga med för att inte fånäringsbrist.Flertalet av de jag intervjuat relaterar sina kunskaper till vad de har för personliga erfarenheterrunt laktosfri kost. De flesta nämner att de inte har någon i sin bekantskapskrets som hardessa besvär och de därför inte kan så mycket. Maten hanteras alltså utifrån personliga erfarenheteroch präglas inte av det professionella synsättet som finns kring annat. Skulle kunna liknasvid att ingen i bekantskapskretsen har några sår och därför sätter man på ett plåster och sedanär det bra.2.1.3. Får leta information självaDet finns inga tydliga dokument för personalen att inhämta kunskap ifrån, utan är upp tillden enskilde individen att ta reda på vad som passar i sammanhanget. Källkritiken är inteheller alltid den bästa, då framför allt sjuksköterskorna har en okritisk inställning till nutritionsföretagensmarknadsföring.Felaktigheter när det gäller kosten ses inte som något att rapportera avvikelser för i sammautsträckning som fallolyckor och misstag med läkemedel.2.1.4. Sänker närings- och energivärdetEtt exempel på att kunskaperna behöver förbättras är att köket utesluter mer än nödvändigtnär kosten ska anpassas. Man har slutat med mjölk eller grädde i köttfärsbiffarna till allavårdtagare och detta ger samliga mindre energi, cirka 240 kcal/portion mot tidigare cirka300 kcal/portion. Att baka sockerkaka utan fett minskar energiinnehållet från cirka 150 tillcirka 75 kcal/skiva. Förändringarna ger också ett sämre näringsintag vad gäller bland annatD-vitamin, kalcium och proteiner.Kunskapen om vilka livsmedel som kan innehålla laktos är skrämmande låg och vilka utbytensom kan göras för att minimera näringsförluster är också mycket bristfällig.2.1.5. Bra att köket levererar alltMan kan ändå konstatera att det är mycket värdefullt att alla måltiderna iordningställs avköket. Vårdpersonalen får tid för de boende och kan på så vis skapa en meningsfull vardagmed ett stort socialt innehåll. Personalen i köket är de som kan och vill tillreda maten ochde gör det både rationellt och på bästa sätt utifrån sina förutsättningar.Kommunikationen mellan kök och vårdavdelning är mycket bra och fel kan snabbt korrigerastack vare kökets närhet, likaså kan förändringar snabbt mötas. Köket behöver dock tillförasytterligare kompetens om specialkoster i allmänhet.8
2.2 Den lilla kommunen utan kostorganisation – BKommun B är liten till invånarantalet och belägen i norra Sverige. Kommunen har ingenpermanent kostorganisation, men en projektanställd dietist som finansieras med de statligastimulansmedlen. Många av intervjupersonerna nämner dietisten som en viktig del i arbetetkring specialkost.Äldreboendet har en vårdtagare som antas vara glutenintolerant och en vårdtagare som antasvara laktosintolerant. Boendet får sin mat från ortens sjukhus, vilket kan ses som en fördelrent kvalitetsmässigt, då kökets kunskapsläge är mycket högt. Köket levererar lunch och middagsmat.Övriga måltider iordningsställs på avdelningen. Tills nyligen levererade köket ävenspecerier, men där har man bytt leverantör på grund av det smala utbudet som köket tillhandahöll.2.2.1. Hög klass på köketKöket som används av äldreboendet i kommun B håller mycket hög klass och har en otroligentusiasm. Personalen där känner sig dock frustrerad över att kombinera riktlinjer medgod och välsmakande kost som alla vill äta. Vill göra mat som blir uppäten och kanske intealltid är helt perfekt rent näringsmässigt.Köket har bra kontroll på sina utleveranser och sina returer. Skulle vilja ha hjälp med organisationsförändringar,så att alla jobbar mot samma mål. Tycker det är svårt att få igenomförändringar i köket och att det tar lång tid.Köket tar sin uppgift på största allvar. Spar alla etiketter från kartonger och förpackningarmed hjälp av fotokopior för att kvalitetssäkra innehållet i måltiderna.2.2.2. Trevlig personal behöver mer kunskapPersonalen på äldreboendet är väldigt gullig och omtänksam; skrattar, kramar och skämtarmed de boende. Tyvärr saknar de kunskaper om specialkost och de aktuella diagnoserna.De har till exempel bara diarréförekomsten som observandum och vet inte andra allvarligabiverkningar ett frekvent glutenintag kan ge.Den i personalgruppen som har mest utbildning är den som legitimerar beteendet hos deövriga. Personen har utbildning i specialkost och näringslära, men kan ändå inte redogöra fördet mest grundläggande. Dennes agerande är tongivande för hela verksamheten och tyvärr äragerandet inte helt i linje med vad som får anses acceptabelt.Till exempel tillåts den glutenintolerante och den laktosintolerante titt som tätt äta av denvanliga maten, om än i mindre kvantiteter. Detta är absolut inte ett korrekt agerande när detgäller den glutenintolerante, som måste hålla en strikt glutenfri kost. Till frukost finns detinget glutenfritt mjukt bröd som vårdtagaren accepterar, så denne får vanliga smörgåsrån sominte är glutenfria. Likaså kan vårdtagaren serveras av den vanliga maten om vårdtagaren intetycker att den mat som köket skickar är aptitlig.Till eftermiddagskaffet görs inte heller något speciellt för de intoleranta personerna, utande får av det vanliga kaffebrödet, men en liten bit. Några ur vårdpersonalen efterfrågar dockinformation om vad som skulle kunna serveras så att alla får samma.2.2.3. Risk för kontaminationNär maten serveras börjar personalen med normalkost först och tar specialkosterna motslutet, vilket inte är bra med tanke på risken för kontamination. Den risken finns också när9
- Page 1 and 2: Svenska Celiakiförbundetför över
- Page 3 and 4: Innehållsförteckning1. Projektets
- Page 5 and 6: 1. Projektets förutsättningar1.1
- Page 7: 2. Sammandrag och intryck frånkomm
- Page 11 and 12: 2.3 Den stora kommunen med kostorga
- Page 13 and 14: 2.4 Den stora kommunen utan kostorg
- Page 15 and 16: 3. Slutsatser och reflexionerNedan
- Page 17 and 18: ger sig inte in i någon diskussion
- Page 19 and 20: 4. Intervjupersoner och frågorI de
- Page 21 and 22: • Känner du dig trygg i dina kun
- Page 23 and 24: verksamheterna. Maten har en hög k
- Page 25 and 26: 5.4 Avdelningssköterska/ansvarig s
- Page 27 and 28: • Det finns avtal om råvarulever
- Page 29 and 30: • Anser att det fungerar bäst me
- Page 31 and 32: 6.4 Avdelningssköterska/ansvarig s
- Page 33 and 34: • Varm mat transporteras internt
- Page 35 and 36: • Politikerna pratar mest med che
- Page 37 and 38: 7.4 Avdelningssköterska/ansvarig s
- Page 39 and 40: 7.6 Aktuell matdistributör/köket
- Page 41 and 42: Genom att man jobbar så mycket med
- Page 43 and 44: 8.4 Avdelningssköterska/ansvarig s
- Page 45 and 46: 8.6 Aktuell matleverantör/köket i
2.2 Den lilla kommunen utan kostorganisation – BKommun B är liten till invånarantalet och belägen i norra Sverige. Kommunen har ingenpermanent kostorganisation, men en projektanställd dietist som finansieras med de statligastimulansmedlen. Många av intervjupersonerna nämner dietisten som en viktig del i arbetetkring specialkost.Äldreboendet har en vårdtagare som antas vara glutenintolerant och en vårdtagare som antasvara laktosintolerant. Boendet får sin mat från ortens sjukhus, vilket kan ses som en fördelrent kvalitetsmässigt, då kökets kunskapsläge är mycket högt. Köket levererar lunch och middagsmat.Övriga måltider iordningsställs på avdelningen. Tills nyligen levererade köket ävenspecerier, men där har man bytt leverantör på grund av det smala utbudet som köket tillhandahöll.2.2.1. Hög klass på köketKöket som används av äldreboendet i kommun B håller mycket hög klass och har en otroligentusiasm. Personalen där känner sig dock frustrerad över att kombinera riktlinjer medgod och välsmakande kost som alla vill äta. Vill göra mat som blir uppäten och kanske intealltid är helt perfekt rent näringsmässigt.Köket har bra kontroll på sina utleveranser och sina returer. Skulle vilja ha hjälp med organisationsförändringar,så att alla jobbar mot samma mål. Tycker det är svårt att få igenomförändringar i köket och att det tar lång tid.Köket tar sin uppgift på största allvar. Spar alla etiketter från kartonger och förpackningarmed hjälp av fotokopior för att kvalitetssäkra innehållet i måltiderna.2.2.2. Trevlig personal behöver mer kunskapPersonalen på äldreboendet är väldigt gullig och omtänksam; skrattar, kramar och skämtarmed de boende. Tyvärr saknar de kunskaper om specialkost och de aktuella diagnoserna.De har till exempel bara diarréförekomsten som observandum och vet inte andra allvarligabiverkningar ett frekvent glutenintag kan ge.Den i personalgruppen som har mest utbildning är den som legitimerar beteendet hos deövriga. Personen har utbildning i specialkost och näringslära, men kan ändå inte redogöra fördet mest grundläggande. Dennes agerande är tongivande för hela verksamheten och tyvärr äragerandet inte helt i linje med vad som får anses acceptabelt.Till exempel tillåts den glutenintolerante och den laktosintolerante titt som tätt äta av denvanliga maten, om än i mindre kvantiteter. Detta är absolut inte ett korrekt agerande när detgäller den glutenintolerante, som måste hålla en strikt glutenfri kost. Till frukost finns detinget glutenfritt mjukt bröd som vårdtagaren accepterar, så denne får vanliga smörgåsrån sominte är glutenfria. Likaså kan vårdtagaren serveras av den vanliga maten om vårdtagaren intetycker att den mat som köket skickar är aptitlig.Till eftermiddagskaffet görs inte heller något speciellt för de intoleranta personerna, utande får av det vanliga kaffebrödet, men en liten bit. Några ur vårdpersonalen efterfrågar dockinformation om vad som skulle kunna serveras så att alla får samma.2.2.3. Risk för kontaminationNär maten serveras börjar personalen med normalkost först och tar specialkosterna motslutet, vilket inte är bra med tanke på risken för kontamination. Den risken finns också när9
Change language