Rätt mat” inom äldreomsorgen
Rätt mat” inom äldreomsorgen Rätt mat” inom äldreomsorgen
8.5 Undersköterska/vårdbiträde på äldreboendeti kommun DIntervjupersonen har besvarat frågorna i avsnitt 4.5 och svaren sammanfattas nedan.• Undersköterskan tycker det är viktigt att maten är god. Generellt sett är portionerna förstora, förutom för specialkosträtterna där portionerna är för små.• Vårdtagarna med specialkost vill ha samma mat som övriga.• Anger att man inte kan äta vetemjöl vid glutenintolerans. Vet inte vad i vetemjölet maninte tål. Anger att laktosintolerans innebär att man inte kan dricka eller äta mjölk. Vetinte vad i mjölken man inte tål.• Intervjupersonen uppger att symtomen kan vara:Gluten – diarré, utslag på huden och magont.Laktos – diarré, illaluktande avföring.Man gör inget speciellt om dessa symtom uppträder.• Om specialkosten inte levereras ger man av den vanliga maten, efter att man läst påinnehållsförteckningen för att se om den innehåller mjöl eller mjölk. Har dock svårt attveta vilka ord man bör titta efter. Ibland blir det smörgås och kräm istället. Efterrätterna(kräm och mjölk) gör avdelningen själva och då eftersträvas likhet för alla så långt sommöjligt.• Maten är märkt från leverantören med spritpenna i kanten av matlådan. Ingen märkningpå etiketten om glutenfri, däremot står det laktosreducerad på etiketten till personenmed laktosintolerans. Vissa maträtter kan alla äta av, men det framgår inte vilka påmenyn. Övriga specialprodukter köps separat, men personalen tycker att det är svårt attveta vilka ord som innebär gluten respektive laktos i innehållsdeklarationerna.• När avdelningen själv ställer till med fest beställer de glutenfri och laktosfri smörgåstårta.För övrigt brukar det vara anpassat från matleverantören.• Tycker att gluten- och laktosintolerans är ”lätta”, inte så ”farliga” allergier. ”Ingen kan judö!”. Blir det fel skriver man avvikelserapporter.• Om problem uppstår vänder sig personalen till sjuksköterskan och chefen och tycker attde får hjälp där. De känner sig trygga med arbetsuppgiften• Specialkosten förvaras i egna märkta lådor i frysen. Övriga varor finns bland de vanligalivsmedlen. Specialkostprodukter beställs från ICA; glutenfria kakor och laktosfri mjölkoch fil. För övrigt inget annat (!).44
8.6 Aktuell matleverantör/köket i kommun DÄldreboendet får mat från en av Sveriges stora matleverantörer med en omsättning pådrygt 2 miljarder kronor. Intervjupersonen är där konceptansvarig för mat till äldreomsorg.Nedan sammanfattas svaren på frågorna i avsnitt 4.6.• Konceptet utgörs av kyld färdiglagad mat speciellt anpassad för äldre och följer derekommendationer som Livsmedelsverket och ESS-gruppen angett i Mat och Näringför sjuka inom vård och omsorg. Veckomeny består av 21 husmanskosträtter som äranpassade till årstider och helger. ”Rullar” på sex veckor, totalt cirka 150 rätter på ensexveckorsperiod.• När man tillreder specialkosterna utgår man från texten i boken Mat och Näring försjuka inom vård och omsorg. Specialkosten levereras fryst. Specialkosten anpassas intetill den vanliga maten.• Följer regelverket samt lämnar en rad garantier beträffande råvarornas beskaffenhet. Haräven en intern kvalitetskontroll. Har dock inte någon upparbetad rutin för leverantörsrecepturförändringar. Har ISO standard både rörande kvalité samt miljö och har ocksåupprättat HACCP.• Specialkosterna levereras av en underentreprenör som har en anläggning som är konstrueradså att de inte uppfyller reglerna för SÄR/NÄR (livsmedel för särskilda näringsändamål).Därför märks den glutenfria maten med texten ”kan innehålla spår av gluten”• Matentreprenören har cirka 1500 varor som kunden kan beställa av. Det gör dock inteden undersökta kommunen.• Alla koster är näringsvärdesberäknade och följer ESS-gruppens rekommendationer förA-kost, 9MJ. Som regel är näringsinnehållet beräknat av legitimerad dietist eller kostekonom,men det görs även näringsanalyser i laboratorium.• Maten transporteras i kylbilar som för logg på temperaturen under transporterna.• Intervjupersonen kan inte uttala sig om utbildningen hos dem som lagar specialkosteneftersom det sker hos en underleverantör.45
- Page 1 and 2: Svenska Celiakiförbundetför över
- Page 3 and 4: Innehållsförteckning1. Projektets
- Page 5 and 6: 1. Projektets förutsättningar1.1
- Page 7 and 8: 2. Sammandrag och intryck frånkomm
- Page 9 and 10: 2.2 Den lilla kommunen utan kostorg
- Page 11 and 12: 2.3 Den stora kommunen med kostorga
- Page 13 and 14: 2.4 Den stora kommunen utan kostorg
- Page 15 and 16: 3. Slutsatser och reflexionerNedan
- Page 17 and 18: ger sig inte in i någon diskussion
- Page 19 and 20: 4. Intervjupersoner och frågorI de
- Page 21 and 22: • Känner du dig trygg i dina kun
- Page 23 and 24: verksamheterna. Maten har en hög k
- Page 25 and 26: 5.4 Avdelningssköterska/ansvarig s
- Page 27 and 28: • Det finns avtal om råvarulever
- Page 29 and 30: • Anser att det fungerar bäst me
- Page 31 and 32: 6.4 Avdelningssköterska/ansvarig s
- Page 33 and 34: • Varm mat transporteras internt
- Page 35 and 36: • Politikerna pratar mest med che
- Page 37 and 38: 7.4 Avdelningssköterska/ansvarig s
- Page 39 and 40: 7.6 Aktuell matdistributör/köket
- Page 41 and 42: Genom att man jobbar så mycket med
- Page 43: 8.4 Avdelningssköterska/ansvarig s
8.5 Undersköterska/vårdbiträde på äldreboendeti kommun DIntervjupersonen har besvarat frågorna i avsnitt 4.5 och svaren sammanfattas nedan.• Undersköterskan tycker det är viktigt att maten är god. Generellt sett är portionerna förstora, förutom för specialkosträtterna där portionerna är för små.• Vårdtagarna med specialkost vill ha samma mat som övriga.• Anger att man inte kan äta vetemjöl vid glutenintolerans. Vet inte vad i vetemjölet maninte tål. Anger att laktosintolerans innebär att man inte kan dricka eller äta mjölk. Vetinte vad i mjölken man inte tål.• Intervjupersonen uppger att symtomen kan vara:Gluten – diarré, utslag på huden och magont.Laktos – diarré, illaluktande avföring.Man gör inget speciellt om dessa symtom uppträder.• Om specialkosten inte levereras ger man av den vanliga maten, efter att man läst påinnehållsförteckningen för att se om den innehåller mjöl eller mjölk. Har dock svårt attveta vilka ord man bör titta efter. Ibland blir det smörgås och kräm istället. Efterrätterna(kräm och mjölk) gör avdelningen själva och då eftersträvas likhet för alla så långt sommöjligt.• Maten är märkt från leverantören med spritpenna i kanten av matlådan. Ingen märkningpå etiketten om glutenfri, däremot står det laktosreducerad på etiketten till personenmed laktosintolerans. Vissa maträtter kan alla äta av, men det framgår inte vilka påmenyn. Övriga specialprodukter köps separat, men personalen tycker att det är svårt attveta vilka ord som innebär gluten respektive laktos i innehållsdeklarationerna.• När avdelningen själv ställer till med fest beställer de glutenfri och laktosfri smörgåstårta.För övrigt brukar det vara anpassat från matleverantören.• Tycker att gluten- och laktosintolerans är ”lätta”, inte så ”farliga” allergier. ”Ingen kan judö!”. Blir det fel skriver man avvikelserapporter.• Om problem uppstår vänder sig personalen till sjuksköterskan och chefen och tycker attde får hjälp där. De känner sig trygga med arbetsuppgiften• Specialkosten förvaras i egna märkta lådor i frysen. Övriga varor finns bland de vanligalivsmedlen. Specialkostprodukter beställs från ICA; glutenfria kakor och laktosfri mjölkoch fil. För övrigt inget annat (!).44
Change language