Rätt mat” inom äldreomsorgen
Rätt mat” inom äldreomsorgen Rätt mat” inom äldreomsorgen
8. Sammanställning av svar – kommun DKommun D är en storstadskommun som inte har någon permanent kostorganisation. Endietist har varit anställd under ett år med hjälp av statliga stimulansmedel för att arbeta medavgränsade delar.Det aktuella äldreboendet har en vårdtagare med laktosfri kost och en annan vårdtagaremed glutenfri kost.8.1 Politiker – ordförande i ansvarig nämnd i kommun DIntervjupersonen har besvarat frågorna i avsnitt 4.1 och här följer en sammanfattning avsvaren.• Anser att nutrition är extremt viktigt för äldre och att det både handlar om näringsinnehålloch alla sociala delar som måltiderna står för. Det är mycket viktigt att måltidernaär trevliga.• Maten tillagas av flera olika privata entreprenörer på orten eller ute i landet. Vet inteexakt vem som distribuerar denna.• Kommunen har valt att inte ha en egen kostorganisation, eftersom man har så storandel av sin verksamhet hos privata utförare. Istället ställs större krav på utförarna.Politikern anger att vissa av utförarna hävdar att de har egna dietister anställda. (Detär troligen inte fallet.) Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan följer upp avtalen ochman har en egen verksamhet som granskar utförarna. För närvarande finns en hushållslärareanställd för att utbilda personalen om matlagning och måltidsmiljö.• De kvalitetskrav man ställer på kosten är att det ska finnas flera rätter att välja på ochmed vilken frekvens olika rätter serveras. Även krav för hur lång nattfastan är, kost förmatöverkänsliga och dem med andra religioner, samt kostens näringsinnehåll.• Vid upphandling finns en rad styrdokument upptagna som utföraren ska förhålla sig tilloch de fungerar som riktlinjer.• Ansvaret för kosten och livsmedelshygienen ligger ute på enhetsnivå hos utförarna.Kvalitetsavdelningen gör uppföljningarna och den medicinskt ansvarig sjuksköterskankontrollerar kosten. Egenkontrollprogram ska finnas hos alla. Inga program har dockdelgivits nämnden.• Kvalitetsuppföljningarna presenteras alltid i nämnden och det varierar mellan skriftligadokument och muntliga dragningar. Detta fungerar även som återkoppling av kostfrågorna.Intervjupersonen kan dock inte ge något exempel på någon kostrelaterad frågasom behandlats.• Politikern uppfattar att det fungerar bra med maten och det kommer sällan klagomål.40
Genom att man jobbar så mycket med kostfrågorna bör intresset och kunskaperna vararätt höga. De flesta enheter har kostråd.• Kunskapen bedöms som hög eftersom att man satsat på utbildning av personalen. Omnågon har behov av en viss kosttyp så får denna också detta. Intervjupersonen anser attsjuksköterskan är den yrkeskategori som har störst kompetens om specialkosterna.8.2 Verksamhetschef – ansvarig tjänsteman i kommun DVerksamhetschefen på kommun D vill till en början inte besvara frågorna i undersökningen,utan försöker delegera till den medicinskt ansvariga sjuksköterskan i kommunen. Tillslut sker intervjun ändå med verksamhetschefen som besvarar frågorna i avsnitt 4.2. Svarensammanfattas nedan.• Anser att det satsas mycket på kosten i kommunen och flera projekt har tillkommit medhjälp av stimulansmedlen. Kosten är jätteviktig på alla plan. Eftersom en stor del avverksamheten är konkurrensutsatt, är kravspecifikationen jätteviktig.• Kosten regleras inte specifikt i ledningssystemet, men ingår i begreppet god kvalité.• De kvalitetskrav man satt upp är att utförarna ska följa ESS-gruppens rekommendationer(Expertgruppen för samordning av sjukhuskosten 2003). Kvalitetskraven är lika föregen som extern utförare och det finns inte reglerat var ifrån de ska ta sin kost. Osäkerpå tydligheten gällande eventuella riktlinjer.• Vid upphandlingen deltog förvaltningschef, verksamhetschef och personalrepresentanter.En dietist från sjukhuset rådfrågades angående sakinnehållet. De kriterier som sattesupp var att kvalitetskraven skulle uppfyllas och det skulle finnas valfrihet. Minns intehur svaren viktades.• Verksamhetschefen anser att kostfrågorna och specialkostfrågorna båda hanteras inomHälso- och sjukvårdslagen på boendet. För hemtjänsten är det istället Socialtjänstlagensom styr.• Återkoppling ges utifrån den verksamhetsuppföljning som sker regelbundet. Det finnskrav om att det ska finnas ett klagomålssystem som ska återrapporteras till förvaltningen.Får enheter nedslag på något ska en handlingsplan upprättas för att åtgärda bristerna.Det finns en speciell grupp anställd som bara arbetar med kvalitetsuppföljningarav verksamheterna. Nätverksträffar hålls en gång per kvartal där olika verksamhets- ochkvalitetsfrågor diskuteras.• Verksamhetschefen anser sig vara huvudansvarig för kostfrågorna och livsmedelshygienen.Ställer därmed krav på verksamheterna och begär att få in uppföljningar. Livsmedelshygienansvaretär liksom arbetsmiljöansvaret delegerat enligt delegationsordningenfrån nämnden till chefen. Har via MAS:en (den medicinskt ansvariga sjuksköterskan)sett till att personalen genomgått hygienutbildning som även omfattar livsmedelshygien.41
- Page 1 and 2: Svenska Celiakiförbundetför över
- Page 3 and 4: Innehållsförteckning1. Projektets
- Page 5 and 6: 1. Projektets förutsättningar1.1
- Page 7 and 8: 2. Sammandrag och intryck frånkomm
- Page 9 and 10: 2.2 Den lilla kommunen utan kostorg
- Page 11 and 12: 2.3 Den stora kommunen med kostorga
- Page 13 and 14: 2.4 Den stora kommunen utan kostorg
- Page 15 and 16: 3. Slutsatser och reflexionerNedan
- Page 17 and 18: ger sig inte in i någon diskussion
- Page 19 and 20: 4. Intervjupersoner och frågorI de
- Page 21 and 22: • Känner du dig trygg i dina kun
- Page 23 and 24: verksamheterna. Maten har en hög k
- Page 25 and 26: 5.4 Avdelningssköterska/ansvarig s
- Page 27 and 28: • Det finns avtal om råvarulever
- Page 29 and 30: • Anser att det fungerar bäst me
- Page 31 and 32: 6.4 Avdelningssköterska/ansvarig s
- Page 33 and 34: • Varm mat transporteras internt
- Page 35 and 36: • Politikerna pratar mest med che
- Page 37 and 38: 7.4 Avdelningssköterska/ansvarig s
- Page 39: 7.6 Aktuell matdistributör/köket
- Page 43 and 44: 8.4 Avdelningssköterska/ansvarig s
- Page 45 and 46: 8.6 Aktuell matleverantör/köket i
8. Sammanställning av svar – kommun DKommun D är en storstadskommun som inte har någon permanent kostorganisation. Endietist har varit anställd under ett år med hjälp av statliga stimulansmedel för att arbeta medavgränsade delar.Det aktuella äldreboendet har en vårdtagare med laktosfri kost och en annan vårdtagaremed glutenfri kost.8.1 Politiker – ordförande i ansvarig nämnd i kommun DIntervjupersonen har besvarat frågorna i avsnitt 4.1 och här följer en sammanfattning avsvaren.• Anser att nutrition är extremt viktigt för äldre och att det både handlar om näringsinnehålloch alla sociala delar som måltiderna står för. Det är mycket viktigt att måltidernaär trevliga.• Maten tillagas av flera olika privata entreprenörer på orten eller ute i landet. Vet inteexakt vem som distribuerar denna.• Kommunen har valt att inte ha en egen kostorganisation, eftersom man har så storandel av sin verksamhet hos privata utförare. Istället ställs större krav på utförarna.Politikern anger att vissa av utförarna hävdar att de har egna dietister anställda. (Detär troligen inte fallet.) Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan följer upp avtalen ochman har en egen verksamhet som granskar utförarna. För närvarande finns en hushållslärareanställd för att utbilda personalen om matlagning och måltidsmiljö.• De kvalitetskrav man ställer på kosten är att det ska finnas flera rätter att välja på ochmed vilken frekvens olika rätter serveras. Även krav för hur lång nattfastan är, kost förmatöverkänsliga och dem med andra religioner, samt kostens näringsinnehåll.• Vid upphandling finns en rad styrdokument upptagna som utföraren ska förhålla sig tilloch de fungerar som riktlinjer.• Ansvaret för kosten och livsmedelshygienen ligger ute på enhetsnivå hos utförarna.Kvalitetsavdelningen gör uppföljningarna och den medicinskt ansvarig sjuksköterskankontrollerar kosten. Egenkontrollprogram ska finnas hos alla. Inga program har dockdelgivits nämnden.• Kvalitetsuppföljningarna presenteras alltid i nämnden och det varierar mellan skriftligadokument och muntliga dragningar. Detta fungerar även som återkoppling av kostfrågorna.Intervjupersonen kan dock inte ge något exempel på någon kostrelaterad frågasom behandlats.• Politikern uppfattar att det fungerar bra med maten och det kommer sällan klagomål.40
Change language