Rätt mat” inom äldreomsorgen
Rätt mat” inom äldreomsorgen Rätt mat” inom äldreomsorgen
• Anser sig inte ha något specifikt ansvar för kostfrågorna, utan ansvarar för att kommunenbedriver en bra hälso- och sjukvård samt en väl fungerande äldreomsorg. Där ingårkosten som en väsentlig del.• För livsmedelshygienen har man inte tydliggjort vem som är ansvarig, dock ska utförarnaupprätta egenkontrollprogram. I de kontrakt beställaren tecknar med vårdgivarnaframhålls inom lagrum utföraren verkar inom och är skyldig att följa.• Kan påverka personalens utbildning indirekt då kvalitetskriterierna som sätts upp förutförarna anger att de ska ha personal med adekvat kompetens. Har dock märkt attinom nutritionsområdet brister detta, därför satsar man nu med hjälp av stimulansmedelpå att höja kompetensen.• Kunskapsmässigt har det skett en jättestor förändring de senaste 10 – 15 åren och detmärks tydligt. ”Dock är det långt mellan verkligheten och de uppsatta målen, men vijobbar på det.” Osäker på hur det förhåller sig specifikt för specialkosten.7.3 Chef på äldreboendet i kommun CIntervjupersonen är enhetschef på äldreboendet där den laktosintoleranta vårdtagaren bor.Frågorna i avsnitt 4.3 har besvarats och nedan följer en sammanfattning av svaren.• Tycker att man får ganska bra mat, men de boende tycker att det är för mycket mat.Försök att korta nattfastan har resulterat i att de boende äter sämre.• I verksamhetsplanen för året finns kosten med i åtagandet, men vet inte i detalj vad somstår. Nämner nattfastan och en lista för riskindivider med ät- och sväljproblem där viktoch annat följs upp.• Anger att det finns kvalitetskrav uppsatta för kosten, men kan inte ge exempel på någradetaljer. Det finns även riktlinjer som bör vara kända ute på avdelningarna, eftersomenhetschefen presenterat dem på arbetsplatsträffen. Kostombuden har även fått dessaskriftligen. I riktlinjerna finns specialkosterna med (intervjupersonen läser innantill: ”vegetarisk, laktovegetarisk och vegan” – alltså inget om glutenintolerans eller laktosintolerans!).• Kostproduktionen är reglerad genom avtal som anger vad boendet ska få från köket ochvad de ska iordningsställa själva.• Den återkoppling enhetschefen får angående kosten handlar mest om brister i tillagningoch transportskador. Enhetschefen uppmanar personalen att göra skriftliga avvikelsertill köket. Får inte veta om någon fått fel mat.• Anser att enhetschefen har ett ansvar att följa upp kosten. Nämner dagliga temperaturmätningaroch ansvar för läkemedelsförordningen. Ansvaret för livsmedelshygienen hardelegerats ned uppifrån.• Personalen får väldigt lite utbildning i kostfrågor.36
7.4 Avdelningssköterska/ansvarig sjuksköterskapå äldreboendet i kommun CIntervjupersonen har besvarat frågorna i avsnitt 4.4. Här är en sammanfattning av svaren.• Sjuksköterskan tycker att maten är otroligt viktig. Skulle gärna jobba mer med nutritionen,men hinner inte riktigt med detta.• Det finns ingen formell anteckning som stöder diagnosen för vårdtagaren. Sjuksköterskanreagerade på att personen hade laktosfri mjölk och började leta efter diagnosen,men har inte kunna hitta någon. Det verkar som personen själv har upplevt en förbättringgenom att byta ut drickmjölken och därmed anse sig vara laktosintolerant. Detfinns journalanteckningar från 2002 med gastrointestinala besvär i anamnesen och därhar laktosintolerans nämnts som en tänkbar orsak. Det har dock inte utförts någonundersökning som stöder detta.• På avdelningen är det både sjuksköterskan och vårdpersonalen som ordinerar specialkost,men beställningen utförs endast av vårdpersonalen.• Sjuksköterskan känner inte till om det blir fel med beställningarna ibland, har dockaldrig blivit informerad om något sådant. Det finns inga fastställda rutiner för sådanuppföljning.• Sjuksköterskans kunskaper om laktosintolerans är dåliga. Anger att laktos är ett proteinsom finns i många former. Vet inte vad som fysiologiskt händer i kroppen om man får isig detta och vad som saknas. Känner inte till vilka olika ord som anger ett laktosinnehåll(ex mjölksyra och vassleprotein). Känner inte till att läkemedel kan innehålla laktos,men nämner hudpreparat som en tänkbar sekundär källa som man kan behöva se uppmed. Vet att man kan reagera med bullrig och gasig mage. Tror att diarré kan vara ettsymptom, men är inte säker. Sjuksköterskan försöker kontakta dietist eller läkare för attfråga till råds vid behov.• Vet inte vad som sker på vårdavdelningen om det kommer fel mat från köket.• Sjuksköterskan tycker sig sakna ett kontaktnät att vända sig till vid problem. Kännersig ändå trygg med sina kunskaper om specialkoster. Har själv en sjukdom som kräverkostbehandling och använder de privata kanalerna för att införskaffa information somrelaterar till arbetet. Tycker att hon får hjälp där.• Avvikelserapportering finns för olycksfall, fall, mediciner och medicinskteknisk utrustning,inte för nutrition. Någon rapport om det blivit felleveranser från köket finns, menanvänds troligen inte.• Sjuksköterskan känner behov av information och utbildning om specialkoster och villskapa sig ett nätverk för den här typen av frågor.37
- Page 1 and 2: Svenska Celiakiförbundetför över
- Page 3 and 4: Innehållsförteckning1. Projektets
- Page 5 and 6: 1. Projektets förutsättningar1.1
- Page 7 and 8: 2. Sammandrag och intryck frånkomm
- Page 9 and 10: 2.2 Den lilla kommunen utan kostorg
- Page 11 and 12: 2.3 Den stora kommunen med kostorga
- Page 13 and 14: 2.4 Den stora kommunen utan kostorg
- Page 15 and 16: 3. Slutsatser och reflexionerNedan
- Page 17 and 18: ger sig inte in i någon diskussion
- Page 19 and 20: 4. Intervjupersoner och frågorI de
- Page 21 and 22: • Känner du dig trygg i dina kun
- Page 23 and 24: verksamheterna. Maten har en hög k
- Page 25 and 26: 5.4 Avdelningssköterska/ansvarig s
- Page 27 and 28: • Det finns avtal om råvarulever
- Page 29 and 30: • Anser att det fungerar bäst me
- Page 31 and 32: 6.4 Avdelningssköterska/ansvarig s
- Page 33 and 34: • Varm mat transporteras internt
- Page 35: • Politikerna pratar mest med che
- Page 39 and 40: 7.6 Aktuell matdistributör/köket
- Page 41 and 42: Genom att man jobbar så mycket med
- Page 43 and 44: 8.4 Avdelningssköterska/ansvarig s
- Page 45 and 46: 8.6 Aktuell matleverantör/köket i
7.4 Avdelningssköterska/ansvarig sjuksköterskapå äldreboendet i kommun CIntervjupersonen har besvarat frågorna i avsnitt 4.4. Här är en sammanfattning av svaren.• Sjuksköterskan tycker att maten är otroligt viktig. Skulle gärna jobba mer med nutritionen,men hinner inte riktigt med detta.• Det finns ingen formell anteckning som stöder diagnosen för vårdtagaren. Sjuksköterskanreagerade på att personen hade laktosfri mjölk och började leta efter diagnosen,men har inte kunna hitta någon. Det verkar som personen själv har upplevt en förbättringgenom att byta ut drickmjölken och därmed anse sig vara laktosintolerant. Detfinns journalanteckningar från 2002 med gastrointestinala besvär i anamnesen och därhar laktosintolerans nämnts som en tänkbar orsak. Det har dock inte utförts någonundersökning som stöder detta.• På avdelningen är det både sjuksköterskan och vårdpersonalen som ordinerar specialkost,men beställningen utförs endast av vårdpersonalen.• Sjuksköterskan känner inte till om det blir fel med beställningarna ibland, har dockaldrig blivit informerad om något sådant. Det finns inga fastställda rutiner för sådanuppföljning.• Sjuksköterskans kunskaper om laktosintolerans är dåliga. Anger att laktos är ett proteinsom finns i många former. Vet inte vad som fysiologiskt händer i kroppen om man får isig detta och vad som saknas. Känner inte till vilka olika ord som anger ett laktosinnehåll(ex mjölksyra och vassleprotein). Känner inte till att läkemedel kan innehålla laktos,men nämner hudpreparat som en tänkbar sekundär källa som man kan behöva se uppmed. Vet att man kan reagera med bullrig och gasig mage. Tror att diarré kan vara ettsymptom, men är inte säker. Sjuksköterskan försöker kontakta dietist eller läkare för attfråga till råds vid behov.• Vet inte vad som sker på vårdavdelningen om det kommer fel mat från köket.• Sjuksköterskan tycker sig sakna ett kontaktnät att vända sig till vid problem. Kännersig ändå trygg med sina kunskaper om specialkoster. Har själv en sjukdom som kräverkostbehandling och använder de privata kanalerna för att införskaffa information somrelaterar till arbetet. Tycker att hon får hjälp där.• Avvikelserapportering finns för olycksfall, fall, mediciner och medicinskteknisk utrustning,inte för nutrition. Någon rapport om det blivit felleveranser från köket finns, menanvänds troligen inte.• Sjuksköterskan känner behov av information och utbildning om specialkoster och villskapa sig ett nätverk för den här typen av frågor.37
Change language