Rätt mat” inom äldreomsorgen
Rätt mat” inom äldreomsorgen Rätt mat” inom äldreomsorgen
och magknip. Personalens inställning är att detta är något man helt enkelt får hantera.”Man får helt enkelt ta reda på skiten”.• Det fungerar bra med maten från köket som dessutom ligger i samma byggnad och saknasnågot är detta snabbt åtgärdat. Problemen med maten uppstår när vårdavdelningensjälva ska tillreda frukost och mellanmål. Vid dessa tillfällen händer det att den som ärglutenintolerant får alternativ som denne uppenbart inte tål, exempelvis vanliga smörgåsråntill frukost istället för glutenfria. Innehållsförteckningar på olika produkter är detsällan någon som läser och man vet inte heller vilka ingredienser man ska leta efter.• På avdelningen förvaras specialprodukterna inte åtskilda, utan tillsammans med övrigalivsmedel trots kontaminationsrisk.• Vid fest, högtider eller utflykter tillreds sällan något specialalternativ. Man serverarsamma mat till alla, men den som är matöverkänslig får mindre mängder.• Vårdpersonalen känner sig trygga, men tycker att deras kunskaper om specialkoster ärotillräckliga och skulle gärna vilja lära sig mer. Vill ha recept på bland annat kaffebrödsom passar alla som de kan baka.• När problem uppstår vänder man sig till köket, sjuksköterskan eller till en ”informationshörna”som finns i nära anslutning. I informationshörnan finns material från deflesta patientföreningar.6.6 Aktuell matdistributör/köket i kommun BIntervjupersonen har besvarat frågorna i avsnitt 4.4. Här följer en sammanfattning av svaren.• Köket försöker laga husmanskost som är väl berikad med vanliga livsmedel. Tillsättertill exempel extra fett och torrmjölk för att göra maten näringstät. Alla ska få lika matså långt det går. Det ska vara bra mat som blir uppäten och måttet på detta är tommatallrikar.• Specialkosterna tillagas med kärlek! Den vanliga menyn utgör grunden så långt det går,och specialkosten ska smaka och se ut som den andra maten.• I dagsläget har man inte kvalitetssäkrat råvaruinflödet.• Specialkosten tillagas i dietköket, väl skilt från övrig matlagning. Använder en hel delmaizena redning samt laktosfri kaffegrädde i det vanliga köket.• Köket tillhandahåller ett mycket begränsat sortiment med specialvaror.• Den ordinarie maten är näringsberäknad av en kostekonom från grannkommunen,men inte specialkosten.32
• Varm mat transporteras internt i värmevagnar av vaktmästaren och externt skickas kyldmat med lastbilar som har aktiv kyla.• Utbildningsmässigt har respondenten en bakgrund som kock, restauranglärare, dietkockoch har gått diverse livsmedelsrelaterade utbildningar. Den årliga kompetensutvecklingenär det dåligt med, och intervjupersonen anser sig behöva en grundlig utbildning ikostdatasystemet för att kunna optimera produktionsflödet.33
- Page 1 and 2: Svenska Celiakiförbundetför över
- Page 3 and 4: Innehållsförteckning1. Projektets
- Page 5 and 6: 1. Projektets förutsättningar1.1
- Page 7 and 8: 2. Sammandrag och intryck frånkomm
- Page 9 and 10: 2.2 Den lilla kommunen utan kostorg
- Page 11 and 12: 2.3 Den stora kommunen med kostorga
- Page 13 and 14: 2.4 Den stora kommunen utan kostorg
- Page 15 and 16: 3. Slutsatser och reflexionerNedan
- Page 17 and 18: ger sig inte in i någon diskussion
- Page 19 and 20: 4. Intervjupersoner och frågorI de
- Page 21 and 22: • Känner du dig trygg i dina kun
- Page 23 and 24: verksamheterna. Maten har en hög k
- Page 25 and 26: 5.4 Avdelningssköterska/ansvarig s
- Page 27 and 28: • Det finns avtal om råvarulever
- Page 29 and 30: • Anser att det fungerar bäst me
- Page 31: 6.4 Avdelningssköterska/ansvarig s
- Page 35 and 36: • Politikerna pratar mest med che
- Page 37 and 38: 7.4 Avdelningssköterska/ansvarig s
- Page 39 and 40: 7.6 Aktuell matdistributör/köket
- Page 41 and 42: Genom att man jobbar så mycket med
- Page 43 and 44: 8.4 Avdelningssköterska/ansvarig s
- Page 45 and 46: 8.6 Aktuell matleverantör/köket i
och magknip. Personalens inställning är att detta är något man helt enkelt får hantera.”Man får helt enkelt ta reda på skiten”.• Det fungerar bra med maten från köket som dessutom ligger i samma byggnad och saknasnågot är detta snabbt åtgärdat. Problemen med maten uppstår när vårdavdelningensjälva ska tillreda frukost och mellanmål. Vid dessa tillfällen händer det att den som ärglutenintolerant får alternativ som denne uppenbart inte tål, exempelvis vanliga smörgåsråntill frukost istället för glutenfria. Innehållsförteckningar på olika produkter är detsällan någon som läser och man vet inte heller vilka ingredienser man ska leta efter.• På avdelningen förvaras specialprodukterna inte åtskilda, utan tillsammans med övrigalivsmedel trots kontaminationsrisk.• Vid fest, högtider eller utflykter tillreds sällan något specialalternativ. Man serverarsamma mat till alla, men den som är matöverkänslig får mindre mängder.• Vårdpersonalen känner sig trygga, men tycker att deras kunskaper om specialkoster ärotillräckliga och skulle gärna vilja lära sig mer. Vill ha recept på bland annat kaffebrödsom passar alla som de kan baka.• När problem uppstår vänder man sig till köket, sjuksköterskan eller till en ”informationshörna”som finns i nära anslutning. I informationshörnan finns material från deflesta patientföreningar.6.6 Aktuell matdistributör/köket i kommun BIntervjupersonen har besvarat frågorna i avsnitt 4.4. Här följer en sammanfattning av svaren.• Köket försöker laga husmanskost som är väl berikad med vanliga livsmedel. Tillsättertill exempel extra fett och torrmjölk för att göra maten näringstät. Alla ska få lika matså långt det går. Det ska vara bra mat som blir uppäten och måttet på detta är tommatallrikar.• Specialkosterna tillagas med kärlek! Den vanliga menyn utgör grunden så långt det går,och specialkosten ska smaka och se ut som den andra maten.• I dagsläget har man inte kvalitetssäkrat råvaruinflödet.• Specialkosten tillagas i dietköket, väl skilt från övrig matlagning. Använder en hel delmaizena redning samt laktosfri kaffegrädde i det vanliga köket.• Köket tillhandahåller ett mycket begränsat sortiment med specialvaror.• Den ordinarie maten är näringsberäknad av en kostekonom från grannkommunen,men inte specialkosten.32