Rätt mat” inom äldreomsorgen

Rätt mat” inom äldreomsorgen Rätt mat” inom äldreomsorgen

vardalinstitutet.se
from vardalinstitutet.se More from this publisher
13.07.2015 Views

och magknip. Personalens inställning är att detta är något man helt enkelt får hantera.”Man får helt enkelt ta reda på skiten”.• Det fungerar bra med maten från köket som dessutom ligger i samma byggnad och saknasnågot är detta snabbt åtgärdat. Problemen med maten uppstår när vårdavdelningensjälva ska tillreda frukost och mellanmål. Vid dessa tillfällen händer det att den som ärglutenintolerant får alternativ som denne uppenbart inte tål, exempelvis vanliga smörgåsråntill frukost istället för glutenfria. Innehållsförteckningar på olika produkter är detsällan någon som läser och man vet inte heller vilka ingredienser man ska leta efter.• På avdelningen förvaras specialprodukterna inte åtskilda, utan tillsammans med övrigalivsmedel trots kontaminationsrisk.• Vid fest, högtider eller utflykter tillreds sällan något specialalternativ. Man serverarsamma mat till alla, men den som är matöverkänslig får mindre mängder.• Vårdpersonalen känner sig trygga, men tycker att deras kunskaper om specialkoster ärotillräckliga och skulle gärna vilja lära sig mer. Vill ha recept på bland annat kaffebrödsom passar alla som de kan baka.• När problem uppstår vänder man sig till köket, sjuksköterskan eller till en ”informationshörna”som finns i nära anslutning. I informationshörnan finns material från deflesta patientföreningar.6.6 Aktuell matdistributör/köket i kommun BIntervjupersonen har besvarat frågorna i avsnitt 4.4. Här följer en sammanfattning av svaren.• Köket försöker laga husmanskost som är väl berikad med vanliga livsmedel. Tillsättertill exempel extra fett och torrmjölk för att göra maten näringstät. Alla ska få lika matså långt det går. Det ska vara bra mat som blir uppäten och måttet på detta är tommatallrikar.• Specialkosterna tillagas med kärlek! Den vanliga menyn utgör grunden så långt det går,och specialkosten ska smaka och se ut som den andra maten.• I dagsläget har man inte kvalitetssäkrat råvaruinflödet.• Specialkosten tillagas i dietköket, väl skilt från övrig matlagning. Använder en hel delmaizena redning samt laktosfri kaffegrädde i det vanliga köket.• Köket tillhandahåller ett mycket begränsat sortiment med specialvaror.• Den ordinarie maten är näringsberäknad av en kostekonom från grannkommunen,men inte specialkosten.32

• Varm mat transporteras internt i värmevagnar av vaktmästaren och externt skickas kyldmat med lastbilar som har aktiv kyla.• Utbildningsmässigt har respondenten en bakgrund som kock, restauranglärare, dietkockoch har gått diverse livsmedelsrelaterade utbildningar. Den årliga kompetensutvecklingenär det dåligt med, och intervjupersonen anser sig behöva en grundlig utbildning ikostdatasystemet för att kunna optimera produktionsflödet.33

och magknip. Personalens inställning är att detta är något man helt enkelt får hantera.”Man får helt enkelt ta reda på skiten”.• Det fungerar bra med maten från köket som dessutom ligger i samma byggnad och saknasnågot är detta snabbt åtgärdat. Problemen med maten uppstår när vårdavdelningensjälva ska tillreda frukost och mellanmål. Vid dessa tillfällen händer det att den som ärglutenintolerant får alternativ som denne uppenbart inte tål, exempelvis vanliga smörgåsråntill frukost istället för glutenfria. Innehållsförteckningar på olika produkter är detsällan någon som läser och man vet inte heller vilka ingredienser man ska leta efter.• På avdelningen förvaras specialprodukterna inte åtskilda, utan tillsammans med övrigalivsmedel trots kontaminationsrisk.• Vid fest, högtider eller utflykter tillreds sällan något specialalternativ. Man serverarsamma mat till alla, men den som är matöverkänslig får mindre mängder.• Vårdpersonalen känner sig trygga, men tycker att deras kunskaper om specialkoster ärotillräckliga och skulle gärna vilja lära sig mer. Vill ha recept på bland annat kaffebrödsom passar alla som de kan baka.• När problem uppstår vänder man sig till köket, sjuksköterskan eller till en ”informationshörna”som finns i nära anslutning. I informationshörnan finns material från deflesta patientföreningar.6.6 Aktuell matdistributör/köket i kommun BIntervjupersonen har besvarat frågorna i avsnitt 4.4. Här följer en sammanfattning av svaren.• Köket försöker laga husmanskost som är väl berikad med vanliga livsmedel. Tillsättertill exempel extra fett och torrmjölk för att göra maten näringstät. Alla ska få lika matså långt det går. Det ska vara bra mat som blir uppäten och måttet på detta är tommatallrikar.• Specialkosterna tillagas med kärlek! Den vanliga menyn utgör grunden så långt det går,och specialkosten ska smaka och se ut som den andra maten.• I dagsläget har man inte kvalitetssäkrat råvaruinflödet.• Specialkosten tillagas i dietköket, väl skilt från övrig matlagning. Använder en hel delmaizena redning samt laktosfri kaffegrädde i det vanliga köket.• Köket tillhandahåller ett mycket begränsat sortiment med specialvaror.• Den ordinarie maten är näringsberäknad av en kostekonom från grannkommunen,men inte specialkosten.32

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!