Rätt mat” inom äldreomsorgen
Rätt mat” inom äldreomsorgen Rätt mat” inom äldreomsorgen
5. Sammanställning av svar – kommun AKommunen är liten till invånarantalet och har en kostorganisation. Kommunen har nyligentillsatt en kostchef för att arbeta med samtliga kostfrågor inom skola och omsorg.Produktionsköket ligger här i nära anslutning till det äldreboende som har en vårdtagare somantas vara laktosintolerant. Köket bistår med samtliga måltider till vårdavdelningen, inte baralunch och middag.5.1 Politiker – ordföranden i ansvarig nämnd i kommun AIntervjupersonen har besvarat frågorna i avsnitt 4.1.Här följer en sammanfattning av svaren.• Tycker att kosten är ett viktigt område, både den sociala delen och näringsinnehållet.Ser att kommunen står inför en spännande utveckling genom den nytillträdda kostchefen.• Vet hur och var maten tillreds. Eftersom varje äldreboende har ett eget kök i nära anslutningblir transporterna enkla.• Kommunen har valt att ha en egen kostorganisation, efter det att en kostutredningpekade på att det behövdes någon sakkunnig person inom kommunen samt att verksamhetenbehövde samordnas. Man ser en samordningsvinst i att ha en gemensam sakkunnigchef över gränserna för skolan och omsorgen, med ett övergripande ansvar försakfrågan. Tanken är att få högre kvalité till lägre kostnad.• Kostchefen håller på att se över vad som behöver göras och vilka kvalitetskrav som behöverställas på kosten. Anser att kosten är näringsmässigt bra.• För närvarande saknas riktlinjer för kosten, men sådana kommer att komma. Kostchefenhar det uppdraget bland annat. Idag förs diskussioner om alternativrätter och vidvilka tider måltiderna infaller.• I dagsläget är inte ansvarsfrågan tydliggjord, men kostchefen har i uppdrag att se övermatfrågan i stort och genom detta kommer säkert ansvarsfrågan att tydliggöras. Vet intevem som anses vara livsmedelsföretagaren i kommunen. Känner inte till om det finnsegenkontrollprogram eller om/hur de efterlevs.• Kostfrågorna har varit upp i nämnden i och med utbildning via kompetensstegen,därigenom har en hel del frågor lyfts. Till exempel nattfastans längd samt det slentrianmässigaanvändandet av näringsdrycker istället för mat. När det gäller återkopplinghåller kommunen som bäst på att utarbeta ett kvalitetsledningssystem och i det ska ävenkostfrågor ingå. I dagsläget sker ingen systematisk återkoppling.• Den allmänna uppfattningen hos politikern är att det fungerar rätt bra med maten i22
verksamheterna. Maten har en hög kvalité och den är uppskattad av vårdtagarna. På äldreboendetställs mycket högre krav på grund av ökad sjuklighet. Svårigheten ligger i attfå i vårdtagarna mat överhuvudtaget. Kunskapsmässigt märks att det börjar hända mycketgenom att den nya kostchefen tillträtt, politikern är glad att kommunen är i gång med dettaarbete. Bedömer att den vårdtagare som har ett behov av anpassad kost också får det.• Bedömer att den yrkeskategori som kan mest om specialkoster är sjuksköterskan.5.2 Verksamhetschef – ansvarig tjänsteman i kommun AIntervjupersonen har besvarat frågorna i avsnitt 4.2.Här följer en sammanfattning av svaren.• Tycker att kosten är höjdpunkten på dagen för de gamla och oerhört viktig. Det skavara bra mat i en trevlig miljö.• Det finns ännu inte något ledningssystem, men avsikten är att kosten även ska rymmasdäri. Kostfrågorna sorterar numera in under kommunstyrelsen.• I nuläget finns inga kvalitetskrav för kosten formulerade. Inte heller några riktlinjer.Endast beslut om hanteringen av näringsdrycker, så att de inte ges hur som helst utan ärförskrivna från sjuksköterskan.• Kostproduktionen är inte reglerad i någon form av avtal, eftersom all produktion skerinternt inom kommunen. Alla förekommande koster kan dock tillhandahållas.• Kostfrågorna hanteras både under socialtjänstlagen, SOL, och Hälso- och sjukvårdslagen,HSL. Kosten är en viktig del av det sociala. För specialkosten är det SOL som styr.• Det sker sällan eller aldrig några rapporteringar om avvikelser när det gäller kosten somkommer verksamhetschefen till del. ”Under mina ett och ett halvt år på tjänsten harnågot sådant aldrig hamnat på mitt bord”.• Verksamhetschefen anser sig vara ytterst ansvarig för verksamheten, men har ingetuttalat specifikt ansvar för kostfrågorna eller de delar som handlar om livsmedelslagsstiftningen.Enheterna själva ansvarar för sina egenkontroller av arbetsmiljön (verkarinte förstå vad egenkontrollprogram för livsmedelsverksamhet är för något – författarensanmärkning).• Påverkar inte rent formellt vilken utbildning personalen får, men ”då vi är en litenkommun så har vi alltid en dialog med varandra och kan resonera oss fram till olikalösningar efter behov”.• Bedömer att kunskapen om kost och specialkost är ganska god. Har genomfört utbildningaroch den medicinsk ansvariga sjuksköterskan (MAS) har gjort en uppföljning omeffekten. Verksamhetschefen vet dock inte riktigt vad som följts upp.23
- Page 1 and 2: Svenska Celiakiförbundetför över
- Page 3 and 4: Innehållsförteckning1. Projektets
- Page 5 and 6: 1. Projektets förutsättningar1.1
- Page 7 and 8: 2. Sammandrag och intryck frånkomm
- Page 9 and 10: 2.2 Den lilla kommunen utan kostorg
- Page 11 and 12: 2.3 Den stora kommunen med kostorga
- Page 13 and 14: 2.4 Den stora kommunen utan kostorg
- Page 15 and 16: 3. Slutsatser och reflexionerNedan
- Page 17 and 18: ger sig inte in i någon diskussion
- Page 19 and 20: 4. Intervjupersoner och frågorI de
- Page 21: • Känner du dig trygg i dina kun
- Page 25 and 26: 5.4 Avdelningssköterska/ansvarig s
- Page 27 and 28: • Det finns avtal om råvarulever
- Page 29 and 30: • Anser att det fungerar bäst me
- Page 31 and 32: 6.4 Avdelningssköterska/ansvarig s
- Page 33 and 34: • Varm mat transporteras internt
- Page 35 and 36: • Politikerna pratar mest med che
- Page 37 and 38: 7.4 Avdelningssköterska/ansvarig s
- Page 39 and 40: 7.6 Aktuell matdistributör/köket
- Page 41 and 42: Genom att man jobbar så mycket med
- Page 43 and 44: 8.4 Avdelningssköterska/ansvarig s
- Page 45 and 46: 8.6 Aktuell matleverantör/köket i
5. Sammanställning av svar – kommun AKommunen är liten till invånarantalet och har en kostorganisation. Kommunen har nyligentillsatt en kostchef för att arbeta med samtliga kostfrågor <strong>inom</strong> skola och omsorg.Produktionsköket ligger här i nära anslutning till det äldreboende som har en vårdtagare somantas vara laktosintolerant. Köket bistår med samtliga måltider till vårdavdelningen, inte baralunch och middag.5.1 Politiker – ordföranden i ansvarig nämnd i kommun AIntervjupersonen har besvarat frågorna i avsnitt 4.1.Här följer en sammanfattning av svaren.• Tycker att kosten är ett viktigt område, både den sociala delen och näringsinnehållet.Ser att kommunen står inför en spännande utveckling genom den nytillträdda kostchefen.• Vet hur och var maten tillreds. Eftersom varje äldreboende har ett eget kök i nära anslutningblir transporterna enkla.• Kommunen har valt att ha en egen kostorganisation, efter det att en kostutredningpekade på att det behövdes någon sakkunnig person <strong>inom</strong> kommunen samt att verksamhetenbehövde samordnas. Man ser en samordningsvinst i att ha en gemensam sakkunnigchef över gränserna för skolan och omsorgen, med ett övergripande ansvar försakfrågan. Tanken är att få högre kvalité till lägre kostnad.• Kostchefen håller på att se över vad som behöver göras och vilka kvalitetskrav som behöverställas på kosten. Anser att kosten är näringsmässigt bra.• För närvarande saknas riktlinjer för kosten, men sådana kommer att komma. Kostchefenhar det uppdraget bland annat. Idag förs diskussioner om alternativrätter och vidvilka tider måltiderna infaller.• I dagsläget är inte ansvarsfrågan tydliggjord, men kostchefen har i uppdrag att se övermatfrågan i stort och genom detta kommer säkert ansvarsfrågan att tydliggöras. Vet intevem som anses vara livsmedelsföretagaren i kommunen. Känner inte till om det finnsegenkontrollprogram eller om/hur de efterlevs.• Kostfrågorna har varit upp i nämnden i och med utbildning via kompetensstegen,därigenom har en hel del frågor lyfts. Till exempel nattfastans längd samt det slentrianmässigaanvändandet av näringsdrycker istället för mat. När det gäller återkopplinghåller kommunen som bäst på att utarbeta ett kvalitetsledningssystem och i det ska ävenkostfrågor ingå. I dagsläget sker ingen systematisk återkoppling.• Den allmänna uppfattningen hos politikern är att det fungerar rätt bra med maten i22
Change language